Konstruktion av grumlingsskydd vid arbete i vatten
När man arbetar i vatten, t.ex. byte av vägtrummor, kommer grumlande ämnen att frigöras i vattnet. Det kan påverka djur i vattendraget negativt. T.ex. kan lekbottnar täckas över och förstöras. Ifall det finns flodpärlmusslor i arbetsområdet eller direkt ned- ströms kan de påverkas negativt av arbetet i vattnet;
dels kan de rent fysisk skadas av maskiner och sedan är de känsliga för grumlingar.
Nr 1. Skaffa en uppfattning om bäckens storlek och vattenflöde/hastighet och djup för att kunna beräkna slamfällans storlek.
Nr 2. Beräkna nödvändig längd på dammen, det brukar röra sig om 10-25 m. Dammens storlek beror på hur mycket finkorning jord som finns nära väg- trumman. Ifall bäcken är djup blir fällan kortare, om den är grund blir den längre. Om vattenhastigheten är hög behövs fler fack/fållor och kantbrädor.
Nr 3. För att skapa en naturlig trappning där grum- lingen ska stanna mot så lägger man ut virke på botten av bäcken vertikalt (virke av t.ex. 2 tum 4). Virket läggs även tvärs över bäcken för att förankra geo- duken på sidorna. Om vattendraget är grunt med hög vattenhastighet så måste man säkerställa att slammet stannar i fållorna.
Nr 4. Utläggning av ett nät i bäckbotten, av typen last- nät, ovanpå det lägger man geotextilduken. Om man inte lägger ut lastnätet kommer geotextilduken inte att hålla när man sedan lyfter upp den. Det är mäng- den slam som gör om konstruktionen går att lyfta eller inte. Mycket slam kräver fler fållor och längre nät.
(Se även bild på nästa sida)
SCA har under projekttiden för Remibar* utformat en metod för att minimera grumling när man arbetar i vatten. Metoden är enkel och billig.
REMIBAR
Nät av typen lastnät utlagt på plats. Foto: SCA.
*Remibar: Remediation of migratory barriers in Nordic/fennoscandian water- courses. (Fria vandringsvägar i vattendrag).
Nr 5. Efter utfört arbete lyfter man upp påsen med slammet. Slammet läggs i skogsmarken där det inte kan leta sig tillbaka till bäcken. Var noga med att ta med geotextilduk och annat material så att det inte ligger och skräpar i skogen.
Påsen med slam lyfts upp. Foto: SCA.
Geotextilduk. Foto: SCA.
Remibar är ett projekt som ska minska antalet vandringshindrande trummor och dammar i fem stora vattensystem i Norr- och Västerbotten.
Målet är att skapa fria vandringsvägar i vattensystemen vilket gynnar vattenlevande djur. Hela programmet finns på www.trafikverket.se/remibar
REMIBAR ÄR ETT SAMARBETE MELLAN:
Vill du veta mer om grumlingsskydd eller projekt Remibar, kontakta:
Ida Schönfeldt
Projektledare Remibar, Trafikverket Telefon: 010-123 74 36
Sofia Perä
Biträdande projektledare Remibar, Länsstyrelsen i Norrbottens län
Telefon: 010-225 54 06
TRAFIKVERKET. MAJ 2015. TEXT: SOFIA PERÄ, LÄNSSTYRELSEN I NORRBOTTENS LÄN OCH GUNNAR LINDGREN, SCA. PRODUKTION: GRAFISK FORM, TRAFIKVERKET. OMSLAGFOTO: BILDEN VISAR EN AV FLERA OLIKA TYPER AV SEDIMENTATIONSFÄLLOR SOM FINNS. FOTOGRAF: FREDRIK BROMAN, WWW.HUMANSPECTRA.COM.
