Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29
CM^ U O T E / C -
SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK
SOCIALSTATISTIK
A rkivexemp lar
LEVNADSKOSTNADERNA
I SVERIGE 1913-1914
DEL I.
UTREDNINGENS HUVUDRESULTAT
K. SOCIALSTYRELSEN
STOCKHOLM 1921
KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 210605
Pour la table des matières voir page... 6*
Pour le résumé voir page... 102*
Pour les explications en français voir page... 107*
I nådigt brev den 16 maj 1913 uppdrog Kungl. Maj:t åt social
styrelsen att anordna och utföra en allmän levnadskostnadsunder- sökning, berörande sådana orter i Sverige, vilka själva bestrede kostnaderna för primärmaterialets insamlande. Bearbetningen och publiceringen av det inkomna primärmaterialet skulle verkställas av socialstyrelsen, som även ägde att utarbeta och tillhandahålla för undersökningen erforderliga hushållsböcker.
Det vid undersökningen inkomna materialet har bearbetats dels till lokalmonografier över de mindre bemedlades levnadskostnader i vissa större städer, dels till en sammanfattande och jämförande redogö
relse över dessa förhållanden å samtliga av undersökningen berörda orter. Av de budgetsstatistiska lokalmonografierna hava under åren 1917—1919 utgivits åtta, vilka sammantagna bilda Del II av före
varande utredning. Del I, Utredningens huvudresultat, som närmast avser att giva en redogörelse för budgetsundersökningens anordnande och verkställande samt därvid vunna resultat, överlämnas härmed till offentligheten. I en särskild tabellbilaga, Del III, Hushållsrä- kenskaper, som utkommit år 1919, har för varje i monografierna ingående hushåll meddelats uppgifter om familjens sammansättning, inkomster och utgifter under räkenskapsåret samt de konsumerade kvantiteterna av viktigare varuslag.
Den närmaste ledningen av hithörande arbeten handhaves inom styrelsen av t. f. aktuarien A. Twengström, vilken även utarbetat efterföljande berättelse.
Stockholm i december 1920.
GUNNAR HUSS.
NILS BERGSTEN. BERTIL NYSTRÖM
J
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Text.
Sid.
Inledning... 7*
I. Materialets bearbetning...17*
II. Hushållens sammansättning och bostadsförhållanden... • 20*
III. Hushållens inkomster och utgifter... 33*
IV. Födans sammansättning efter kostnad... 66*
V. Konsumerade kvantiteter av viktigare varuslag...77*
VI. Prislägen för viktigare varuslag... 81*
VII. Jämförelse mellan inkomsternas och utgifternas fördelning bland mindre bemedlade inom olika av undersökningen berörda orter...87*
Sammanfattning och förklaringar på franska... 102*
Tabeller. Tab. 1. Inkomster och utgifter i medeltal per hushåll inom olika utgifts- och storleksgrup- per. Samtliga hushåll... 2
Tab. 2. Inkomster och utgifter i medeltal per konsumtionsenhet inom olika utgifts- och stor- leksgrupper. Samtliga hushåll... 8
Tab. 3. Inkomster och utgifter i medeltal per hushåll inom olika välstånds- och storleks- grupper: A. Arbetarhushåll... 14
B. Lägre tjänstemannahushåll... 20
C. Samtliga hushåll... 26
Tab. 4. Inkomster och utgifter i medeltal per konsumtionsenhet inom olika välstånds- och storleksgrnpper: A. Arbetarhushåll... 32
B. Lägre tjänstemannahushåll... 38
C. Samtliga hushåll... 44
Tab. 5. Inkomster och utgifter i medeltal per konsumtionsenhet inom olika landsdelar och välståndsgrupper. Samtliga hushåll... 50
Tab. 6. Inkomster och utgifter i medeltal per konsumtionsenhet inom olika orter och lands delar. Samtliga hushåll... 56
Tab. 7. Konsumerade kvantiteter av viktigare varuslag i medeltal per konsumtionsonhet inom olika orter och landsdelar. Samtliga hushåll... 68
Tab. 8. Konsumerade kvantiteter av viktigare varuslag i medeltal per konsumtionsenhet inom olika välstånds- och storleksgrupper : A. Arbetarhushåll... 72
B. Lägre tjänstemannahushåll... 74
C. Samtliga hushåll... 76
Tab. 9. Prislägen för viktigare varuslag inom olika landsdelar och välståndsgrupper. Samt liga hushåll... 78
Bilagor. Bil. 1. Formulär till statistisk hushållsbok... 81
Bil. 2. Prov å använda kartoliner... 86
6* INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Table des matières.
*
Texte.
Pages.
Introduction... 7*
I. Mise en œuvre des matériaux de l’enquête... 17*
II. Composition des ménages et conditions d’habitation... 20*
III. Recettes et dépenses... 33*
IV. Nature des aliments d’après les frais...66*
V. Quantité de consommation des principales denrées...77*
VI. Prix de détail des principales denrées... 81*
VII. Comparaison entre les recettes et les dépenses dans toutes les localités comprises dans l’enquête... 87*
Résumé et explications en français... 102*
Tableaux. Tabl. 1. Recettes et dépenses par ménage dans les différents groupes de revenu et d’après la grandeur des ménages. Tous les ménages... 2
Tabl. 2. Recettes et dépenses par unité de consommateur dans les différents groupes de revenu et d’après la grandeur des ménages. Tous les ménages... 8
Tabl. 3. Recettes et dépenses par ménage dans les différents groupes d’après l’aisance et la grandeur des ménages: A. Ouvriers... 14
B. Employés subalternes... 20
C. Tous les ménages... 26
Tabl. 4. Recettes et dépenses par unité de consommateur dans les différents groupes d’après l’aisance et la grandeur des ménages: A. Ouvriers... 32
B. Employés subalternes... 38
C. Tous les ménages... 44
Tab], 5. Recettes et dépenses par unité de consommateur dans les différents groupes d’aisance et dans diverses parties du pays. Tous les ménages... ... 50
Tabl. 6. Recettes et dépenses par unité de consommateur dans les différentes localités et les différentes parties du pays. Tous les ménages... 56
Tabl. 7. Quantité de consommation des principales denrées par unité de consommateur dans les différentes localités et les différentes parties du pays. Tous les ménages ... 68
Tabl. 8. Quantité de consommation des principales denrées par unité de consommateur dans les différents groupes d’après l’aisance et la grandeur des ménages: A. Ouvriers... 72
B. Employés subalternes... 74
C. Tous les ménages... 76
Tabl. 9. Prix de détail des principales denrées dans les différents groupes d’aisance et dans diverses parties du pays. Tons les ménages... 78
Feuilles annexées. Annexe 1. Formulaire d’un livre statistique de ménage... 81
Annexe 2. Spécimen des fiches employées... 86
7*
Inledning.
Undersökningens tillkomst ocli planläggning.
Redan i det förslag till arbets- statistikens ordnande, som förekom i 1902 års statsverksproposition, fram
hölls bland ämnen, som borde göras till föremål för arbetsstatistisk behand
ling, särskilt arbetarnas levnadskostnader, och vid den följande planläggnin
gen av arbetsstatistiken inom kommerskollegium betonades uttryckligen be
hovet av att erhålla en utredning rörande detta spörsmål, för vilket ända
mål ett förberedande förslag jämväl utarbetades. Med hänsyn till å ena sidan de för arbetsstatistiken avsedda anslagens karaktär och begränsning, och å andra sidan de med en undersökning av ifrågavarande art förenade högst avsevärda kostnaderna kunde emellertid under de närmaste åren en dylik utredning ej komma till utförande.
Under hösten 1910 hemställde Sveriges industriförbund hos Kungl. Maj:t, att en hela landet omfattande budgetsundersökning snarast möjligt måtte verkställas ej mindre för olika inkomstklasser än för olika yrken samt att i anslutning till denna undersökning en specialutredning för jämförelse med utländska förhållanden måtte utföras. Med anledning av denna hemställan, som remitterades till kommerskollegium, gick kollegii avdelning för arbets- statistik omedelbart i författning om utarbetande av en förberedande utred
ning rörande planläggningen och kostnaderna för en allmän svensk levnads- kostnadsundersökning.
Vid 1911 års riksdag väcktes av herr Sven Persson en motion i andra kammaren, vari hemställdes, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t snarast möjligt måtte fastställa plan för en om
fattande hushålls- och budgetsstatistik rörande arbetarnas och deras veder
likars utgifter för livsuppehället samt till riksdagen inkomma med förslag om beviljande av nödiga medel för nämnda undersökning. Det tillfälliga utskott, till vilket ifrågavarande motion remitterades, hemställde med in
stämmande i motionens syfte om avslag å densamma under hänvisning till att frågan om verkställandet av en levnadskostnadsundersökning vore före
mål för en ingående utredning genom kommerskollegii avdelning för arbets- statistik. Denna utskottets hemställan bifölls av kammaren.
Med anledning av ovannämnda framställning från Sveriges industriförbund
avgav kommerskollegium den 26 september 1912 underdånigt utlåtande, och
överlämnades samtidigt förberedande plan för en allmän budgetsundersök-
8* UNDERSÖKNINGENS PLANLÄGGNING.
ning i Sverige jämte beräkning av kostnaderna för dess utförande. I denna skrivelse frambölls bl. a., att kollegium funne en undersökning av levnads
kostnaderna inom olika delar av riket synnerligen önskvärd och av verkligt behov påkallad och att följaktligen en sådan undersökning med det snaraste borde komma till stånd, om möjligt redan under år 1914. Till grund för undersökningen borde läggas av de särskilda hushållen förda hushållsböcker, upptagande såväl inkomster som utgifter under ett helt år. Kostnaderna för undersökningen beräknades, särskilt med hänsyn till lämpligheten att utdela vissa ersättningar och premier för hushållsböckernas förande, vilket för det dåvarande tedde sig som en oavvislig nödvändighet för erhållande av ett tillfredsställande primärmaterial, bliva avsevärda.
Under tiden för undersökningens planläggande inträdde emellertid förhål
landen, vilka syntes kunna avsevärt nedbringa de ekonomiska krav, som för undersökningens verkställande måste ställas på statsverket. Redan under utarbetandet av planen för en hela riket omfattande budgetsundersökning hade framhållits, att vid beräkningen av kostnaderna härför borde tagas i betraktande möjligheten av samarbete med för saken intresserade kommuner.
Redan i april 1912 hade stadsfullmäktige i tvenne av rikets städer, Malmö och Eskilstuna, fattat beslut om tillsättande av kommittéer med uppdrag att utreda frågan om anställande av levnadskostnadsundersökningar å resp.
orter. Därjämte uppdrogs åt den i Eskilstuna tillsatta kommittén att sätta sig i förbindelse med andra med denna stad jämförliga städer för att där samtidigt söka få till stånd likartade undersökningar.
Då det uppenbarligen, för vinnande av jämförliga resultat, vore av den största betydelse, att dylika lokalundersökningar, därest de komme till stånd, utfördes efter samma plan som den för riket avsedda undersökningen, syntes det redan av denna anledning vara synnerligen önskvärt, att ett systema
tiskt samarbete åstadkommes mellan de kommuner, som kunde befinnas vil
liga att för egen del företaga dylika undersökningar. Från den i Malmö tillsatta kommittén hade ock inkommit en framställning, att kommittén måtte få taga del av kollegii preliminära förslag och i varje fall erhålla upplysning angående grunderna för den planerade riksundersökningen. Sedan planen för ett samarbete mellan kollegium och staden i fråga om en dylik undersökning närmare diskuterats, enades man om följande förslag.
Arbetet med uppgifternas insamlande skulle övertagas av vederbörande kommuner, vilka ock borde bestrida kostnaderna härför, bestående förnämli
gast i arvoden åt ombud och andra biträden vid hushållsböckernas inför
skaffande samt ersättningar och premier åt hushållsbokförarna. Själva hus
hållsböckerna tillhandahöllos kommunen från kollegium, som jämväl ombe
sörjde bearbetningen och publiceringen av det insamlade materialet.
I överensstämmelse med anförda plan till samarbete med därför intresse
rade kommuner tillställde kollegium den 30 oktober 1912 vederbörande kom
munala myndigheter i 44 städer eller stadsliknande samhällen skrivelser med
förfrågan, huruvida de ville medverka till genomförandet av den planerade
undersökningen.
FORMULAR TILL HUSHÅLLSBOK.
9*
Sedan svar å nämnda skrivelse från vederbörande kommuner ingått till socialstyrelsen, som från ingången av år 1913 övertagit med ifrågavarande undersökning förenade arbeten, gjorde socialstyrelsen i underdånig skrivelse den 21 april 1913 framställning om bemyndigande att verkställa en levnads- kostnadsundersökning å Vissa orter, varpå Kungl. Maj:t i nådigt brev av den 16 maj uppdrog å socialstyrelsen att anordna och utföra en levnadskostnads- undersöhning, berörande sådana orter i Sverige, vilka själva bestrede kostna
derna för primärmaterialets insamlande.
JFör verkställande av det sålunda givna uppdraget underkastades inom socialstyrelsen den genom kommerskollegii avdelning för arbetsstatistik ut
arbetade planen för en allmän budgetsundersökning en omarbetning, och ut
arbetades därjämte formulär för hushållsböcker, varefter ifrågavarande plan och formulär, sedan desamma förelagts dels statistiska sektionen av sociala rådet, dels särskilt tillkallade ombud för de i undersökningen deltagande orterna, godkändes med vissa ändringar och tillägg.
De principer, som tillämpades vid denna första allmänna levnadskostnads- undersökning i Sverige, voro i korthet följande. Till grund för undersök
ningen lades av de särskilda hushållen förda hushållsböcker, upptagande såväl inkomster som utgifter under loppet av ett helt år. Undersökningen omfattar i främsta rummet sådana familjehushåll, som bestå av man och hustru jämte icke vuxna barn, och har begränsats till sådana orter, där en fullständig penninghushållning förefinnes inom det övervägande antalet hus
håll, d. v. s. städer och stadsliknande samhällen.
Undersökningen avser vidare huvudsakligen arbetarklassens levnads
kostnader, men har därjämte vidgats till att omfatta även tjänstemän av lägre grad och med dem jämställda personer i allmän eller enskild tjänst.
På grund av de sålunda angivna begränsningarna av undersökningens om
fattning till vissa socialgrupper, ansågs det varken behövligt eller ens lämp
ligt att fastställa en viss inkomstgräns vare sig uppåt eller nedåt.
I fråga om formuläret för hushållsböckerna må erinras om att vid under
sökningar av hithörande slag huvudsakligen tvenne olika system tillämpats:
det ena med normaliserad bokföring, d. v. s. med på förhand uppgjorda rubriker, där bokföraren har att insätta vederbörande inkomst- och utgifts
poster, det andra med tvångsfri bokföring, varvid de olika posterna införas i tidsföljd med nödig specificering. Vid den första svenska undersökningen av detta slag, Stockholms stads statistiska kontors undersökning angående levnadskostnaderna i Stockholm åren 1907—1908 1, kom det senare systemet till användning. I förevarande undersökning har hushållsboken närmast varit av den förra typen, med fasta rubriker för de viktigare inkomst- och utgiftsposterna men med tomma rader för specificering av övriga poster.
Den noggrannhet och omsorg, varmed böckerna i stort sett blivit förda, har också möjliggjort en ingående uppdelning av inkomst- och särskilt utgifts
posterna.
1 Stockholms stads statistik, X, nr 1. Stockholm 1910.
10* FORMULÄR TILL HUSHÅLLSBOK.
Den använda hushållsboken (Bil. 1) hade för varje vecka ett uppslag, där utgifter och inkomster antecknades för varje dag med specificering under de härför avsedda rubrikerna och med angivande så vitt möjligt av kvantitet.
Den egentliga räkenskapsboken bestod således av 52 uppslag, där bokföraren endast hade att i tidsföljd under på förhand uppgjorda rubriker införa varje särskild inkomst- och utgiftspost. Vid tveksamhet, under vilken rubrik en utgifts- eller inkomstpost borde föras, eller, därest utgift eller inkomst icke passade till någon av de tryckta rubrikerna, skulle sådan post specifi
ceras och införas å någon av de tomma raderna. Därjämte begärdes av bok
föraren en del uppgifter beträffande hushållets sammansättning m. m. A första sidan i hushållsboken skulle uppgivas hushållsföreståndarens namn (eller namnets begynnelsebokstäver), yrke, arbetsställe och adress. De föl
jande två sidorna upptogo en förteckning på hushållets medlemmar, med an
givande av deras ställning i hushållet, sysselsättning och ålder jämte tiden för förbrukningen samt dess omfattning. Vidare hade bokföraren att avgiva vissa allmänna upplysningar angående bostaden samt besvara frågan, huru
vida familjen under räkenskapsåret åtnjutit gåvor in natura och andra löne
förmåner än penningar, t. ex. fri bostad, fritt lyse, vedbrand, matvaror eller dylikt och i sådant fall om möjligt uppgift å värdet i penningar därav, specificerat på de särskilda naturaförmånerna.
Slutligen skulle särskilda uppgifter lämnas av innehavarna av eget hem, angående fastighetens taxeringsvärde, återstående skuld å egendomen, stor
leken av den årliga amorteringen, underhållskostnader etc. I slutet av hus
hållsboken var såsom bilaga intagen en samling anvisningar och exempel till förande av hushållsboken. I anvisningarna betonades särskilt vikten av noggrann specificering såväl beträffande inkomster som utgifter. I fråga om de senare borde den för de utgivna penningarna bekomna varumängden så vitt möjligt angivas.
För varje vecka skulle räkenskaperna avslutas, och innehöll formuläret för detta ändamål ett veckosämmandrag, varest å vänstra sidan skulle antecknas kontanta behållningen i kassan vid veckans början, lån, som upptagits under veckan, uttagningar från sparkasseräkning, sparbanksbok e. d., tidigare utlåna
de penningar, som under veckan återbekommits, ävensom samtliga kontanta inkomster under veckan samt å högra sidan kontanta utgifter under veckan, kapitalavbetalning å lån, som tidigare upptagits, insättning på bank och utlånade medel samt kontanta behållningen i kassan vid veckans slut. Yoro räkenskaperna rätt förda, skulle summan av posterna å vänstra sidan stämma med summan av posterna å högra sidan av veckosammandraget. Dessa vecko- bokslut hava utgjort en verksam kontroll mot felaktigheter i bokföringen, såsom uteglömmande eller dubbelföring av poster, enär bokföraren själv här
igenom haft möjlighet konstatera, om verkligen alla inkomster och utgifter bokförts. Sedan veckans räkenskaper slutförts, skulle slutsummorna för de olika slagen av utgifter och inkomster införas särskilt för var oeh en av årets 52 veckor efter varandra i ett härför avsett sammandrag och vid räken
skapsårets slut verkställas nedsummering av veckoposterna.
UNDERSÖKNINGENS PRIMÄRMATERIAL. 11*
Undersökningens utförande. Antalet i undersökningen deltagande orter ut
gjorde ursprungligen 39, därav 26 städer, 3 köpingar oeh 10 municipalsam- hällen. Hushållsböckerna, som, enligt vad ovan nämnts, kostnadsfritt till- handahöllos av socialstyrelsen, utsändes under sommaren och hösten 1913, jämte erforderliga anvisningar rörande utdelning, granskning och insamling av desamma.
De lokala undersökningarna handhades av särskilda kommitterade, utsedda å 33 orter av vederbörande kommunala myndigheter och å 6 orter av enskilda personer eller organisationer. För bestridande av med undersökningen före
nade kostnader anvisade de kommunala myndigheterna av allmänna medel sammanlagt omkring 35 000 kr., varjämte ytterligare inemot 1000 kr. an
skaffades på privat väg.
Genom annonser och artiklar i ortstidningarna samt föredrag om under
sökningen och dess ändamål, sökte kommitterade intressera personer att så
som hushållsbokförare deltaga i undersökningen. För varje under ett helt år fullständigt förd hushållsbok utlovades i regel en ersättning av från 10 till 25 kr., varjämte de bäst förda hushållsböckerna skulle belönas med premier.
Genom kommitterades försorg utdelades under sensommaren och hösten 1913 till arbetare och lägre tjänstemän i allmän eller enskild tjänst till
sammans 2 325 hushållsböcker, varefter bokföringen tog sin början å flertalet orter i slutet av samma år och på övriga platser i början av nästföljande år. Räkenskapsböckerna hänföra sig således väsentligen till kalenderåret 1914.
Bokföringen övervakades dels av för ändamålet särskilt anställda personer och dels av lokalkommittéernas ledamöter, vilka vid besök i bokförarnas hem lämnade erforderliga anvisningar rörande böckernas förande och kontrollerade bokföringen.
Vid räkenskapsårets slut insamlades hushållsböckerna och översändes till socialstyrelsen, som efter granskning uppgjorde förslag till fördelning av ersättning och premier. Av samtliga utdelade 2 325 hushållsböcker voro icke mindre än 1 619 förda under ett helt år, varemot de övriga 706 ej voro av
slutade eller ens påbörjade. Sålunda hade icke mindre än 69’6
%av de ut
delade hushållsböckerna slutförts under ett års tid, medan 30'4
%av de per
soner, som erhållit hushållsbok, av olika anledningar upphört med bokförin
gen före räkenskapsårets slut eller ej påbörjat densamma. Med hänsyn till den stora avfallsprocent, som plägat känneteckna dylika undersökningar, får det uppnådda resultatet anses såsom utomordentligt gott. Flertalet slutförda böcker voro även i kvalitativt hänseende synnerligen tillfredsställande. Vid bearbetningen har det emellertid, för erhållande av ett så homogent material som möjligt, befunnits lämpligt att utgallra 264 böcker. Undersökningens primärmaterial utgöres således av 1 355 under ett helt år förda hushållsböc
ker, fördelade på 36 orter.
I vilken mån undersökningen kan anses representativ för landets olika
delar, framgår av efterföljande översikt av de i undersökningen deltagande
12* UNDERSÖKNINGENS PRIMÄRMATERIAL.
orterna samt antalet inkomna, resp. bearbetade, under ett helt år förda hus
hållsböcker:
Antal Antal slut- bear- förda betade
hus- hus-
hälls- hälls- böcker böcker Stockholms län... ... 26 25
Södertälje... ... 26 25 Uppsala län... ... 92 79 Uppsala... ... 92 79 Södermanlands län . . . 106 91 Nyköping... ... 25 23 Eskilstuna... ... 81 68 Östergötlands län . . . . ... 39 36 Skänninge ... ... 1 }18
Mj ölby... ... 18 Åtvidaberg... ... 20 18 Jönköpings län ... ... 148 126 Jönköping... ... 105 86 Huskvarna... ... 30 28 Nässjö... ... 13 12 Kronobergs län... 7 6 Alvesta... 7 6 Gottlands län... 2 — I-Iemse... 2 — Kristianstads län... . . 18 16 Kristianstad... . . 18 16 Malmöhus län... . . 486 401 Malmö... . . 284 225 Landskrona... . . 34 27 Hälsingborg... . . 110 98 Ystad ... . . 37 34 Trälleborg... . . 21 17 Hallands län... . . 20 15 Falkenberg... . . 20 15 Göteborgs och BoKus län . . .267 216 Göteborg... . . 250 201 Lvsekil... . . 17 15
Antal Antal slut- bear- förda betade
hus- hus-
hålls- hålls- böcker böcker Älvsborgs län ■ . . ... 37 30
Trollhättan .... ... 24 17 Åmål... ... 13 13 Värmlands län . . . ... 30 26 Arvika... ... 30 26 Örebro län ... ...17 16 Karlskoga... ... 17 16 Västmanlands län . ... 89 75 Västerås... ... 78 68 Sala... ... 11 7 Kopparbergs län . . ... 29 25 Hedemora... ... 16 14 Ludvika... ... 13 11 Gävleborgs län . . . ... 131 110 Gävle ... ... 100 83 Söderhamn .... ... 24 20 Bollnäs... ... 7 7 Västernorrlands län ... 8 3 Skönsberg .... ... 1 — Sollefteå... ... 7 3 Jämtlands län . . . ... 3 3 Järpen ... ... 3 3 Norrbottens län . . ... 64 56 Luleå... ... 17 17 Boden... ... 8 6 Malmberget .... ... 11 9 Kiruna... ... 28 24 Summa 1 619 1355
Samtliga rikets län, med undantag av Kalmar, Gottlands, Blekinge, Skara
borgs och Västerbottens län, äro, såsom synes, mer eller mindre fylligt re
presenterade i undersökningen. Av de 11 städer i riket, vilkas folkmängd den 1 januari 1915 översteg 25 000 invånare, deltogo 7 i undersökningen, nämligen Göteborg, Malmö, Gävle, Hälsingborg, Eskilstuna, Jönköping och Uppsala. Förutom Stockholm, där en motsvarande undersökning som nämnts ägt rum 1907—-1908, saknas av ifrågavarande större städer endast Norr
köping, Örebro och Karlskrona.
UTLÄNDSKA LEVNADSKOSTNADSUNDERSÖKNINGAR.
18*
Levnadskostnadsundersökningar i vissa främmande länder.
Innan en närmare redogörelse lämnas för materialets bearbetning ocb undersökningens resultat, må förutskickas några kortfattade uppgifter rörande de viktigaste i främ
mande länder under de senaste åren utförda levnadskostnadsundersöknin- garna1 jämte en kortfattad överblick över budgetsstatistikens utveckling.
Redan tidigt synes det hava insetts, att kännedomen om de mindre bemed
lades levnadsvillkor vore av betydelse för socialpolitiska ändamål, men först genom uppkomsten av en speciell arbetarklass i ocb med den industriella revolutionens genombrott bar frågan om mera omfattande levnadskostnads- undersökningar blivit aktuell i nästan alla kulturländer. Liksom alla vikti
gare sociala spörsmål inrymdes länge fastställandet av arbetarnas levnads
kostnader i en vidsträckt fattad lönestatistik, men sedan dennas uppgift be
gränsats till ett studium av arbetslön ocb arbetstid, kunde levnadskostnads- statistiken växa ut till en självständig gren av den allmänna socialstatistiken och som sådan påkalla särskilda undersökningsmetoder.
Bland de levnadskostnadsundersökningar, som verkställts i olika länder under de sista årtiondena må nämnas följande, varvid bortses från de s. k.
dyrtidsundersökningarna under världskriget 1914—1918:
1. Den i Förenta staterna av handels- och socialministeriets avdelning för sociala frågor (Bureau of Labor) under åren 1901—02 verkställda ocb i nämnda avdelnings berättelse av år 1903 publicerade Levnadskostnader ocb minuthandelspriser å födoämnen (»Cost of living and retail prices of food»);
2. Den av det engelska handelsministeriets avdelning för arbetarfrågor (Labour Department) verkställda samt år 1904 ocb följande år publicerade undersökningen rörande arbetarklassens inkomster, byror ocb utgifter för livsmedel jämte standardlönerna inom vissa yrken i de mera betydande indu
striorterna i England (»Memorandum on the consumption and the cost of food in workmen’s families» samt »Report of an inquiry into working class rents, bousing and retail prices, together with the standard rates of wages prevailing in certain occupations in the principal industrial towns of the United Kingdom»). Undersökningar efter samma plan bava av det engelska handelsministeriet även verkställts beträffande Frankrike, Tyskland, Belgien ocb Förenta Staterna;
3. Av den danska statistiska byrån under år 1897 verkställda och åren 1900—01 publicerade undersökningar rörande danska arbetarfamiljers för
brukning (Statistiske Meddelelser: 4 Række, 6 Bind, 6 Hæfte, 1 Afdeling:
Byarbejdere; 4 Række, 11 Bind, 2 Hæfte, 2 Afdeling: Landarbejdere) samt den år 1909 verkställda ocb åren 1912—1914 publicerade undersökningsserien rörande danska hushållsräkenskaper (Statistiske Meddelelser: 4 Række, 24 Bind, 1 Hæfte, 1 Afdeling: Byarbejdere; 2 Hæfte, 2 Afdeling: Arbejdere og Haandværkere paa Landet samt 3 Hæfte, 3 Afdeling: Husmænd og Gaard- mænd);
4. Den av tyska rikets statistiska ämbetsverk (Statistisches Amt), i sam-
1 Jfr Sociala Meddelanden, årg. 1912, sid. 916 ff.
14*
ENQUÊTEMETODEN.arbete med ett flertal statistiska byråer i tyska städer, under år 1907 verk
ställda och under år 1909 publicerade undersökningen rörande hushållsböcker, förda inom mindre bemedlade familjer i Tyska riket (»Erhebung von Wirt
schaftsrechnungen minderbemittelter Familien im Deutschen Reiche»);
5. Den av yrkesinspektören fröken Vera Hjelt på uppdrag av Industri
styrelsen i Finlancl under åren 1908—1909 verkställda och år 1911 publice
rade statistiska undersökningen av yrkesarbetarnas levnadsvillkor i Finland;
6. Den av Stockholms stads statistiska kontor under åren 1907 och 1908 verkställda och år 1910 publicerade »Statistisk undersökning angående lev
nadskostnaderna i Stockholm åren 1907—1908»;
7. Den av Kristiania kommunala statistiska kontor under åren 1912—1913 verkställda och under år 1915 publicerade undersökningen rörande hushålls- räkenskaper för mindre bemedlade familjer i Kristiania, Bergen, Trondhjem, Drammen, Kristiansand och Hamar;
8. Den av österrikiska handelsministeriets statistiska avdelning (Arbeits
statistisches Amt) under åren 1912—1914 verkställda och under år 1916 publi
cerade undersökningen rörande hushållsräkenskaper och levnadsförhållanden bland arbetarfamiljer i Wien (»Wirtschaftsrechnungen und Lebensverhältnisse von Wiener Arbeiterfamilien in den Jahren 1912 bis 1914»).
Såväl till sin omfattning och sitt innehåll som framför allt i metodiskt av
seende förete dessa levnadskostnadsrrndersökningar en ganska skiftande karak
tär, vilken betingas dels av socialstatistikens allmänna utveckling i resp.
länder och dels av arten av det behov, som drivit fram undersökningen i fråga.
Huvudtyperna representeras av den engelsk-amerikanska och den tysk-öster
rikiska budgetsstatistiken, vilka avvika från varandra väsentligen genom de principiellt olika metoder, som använts vid insamlandet av primärmaterialet.
I förra fallet har man sökt utröna levnadskostnaderna genom skriftliga eller muntliga förfrågningar hos vederbörande hushållsföreståndare, vilken då haft att vare sig ur minnet eller med stöd av förda anteckningar lämna de be
gärda uppgifterna, medan i senare fallet redan före undersökningsperiodens början till vederbörande hushållsföreståndare utlämnats hushållsböcker, i vilka under redogörelseåret inkomster och utgifter efter hand upptecknats, varpå den sålunda ifyllda hushållsboken efter undersökningsperiodens utgång till
ställts vederbörande statistiska verk för bearbetning.
Genom den förra metoden med muntliga eller skriftliga förfrågningar, en- quêtemetoden, erhållas uppgifter, som med hänsyn till sin noggrannhet endast kunna göra anspråk på relativ tillförlitlighet och som, vad särskilt hus- hållsuppgifterna beträffar, i regeln bliva föga detaljerade. Däremot hår man med tillämpande, av denna metod möjlighet att erhålla uppgifter från ett stort antal hushåll (ex. 25 440 vid den ovan omnämnda amerikanska under
sökningen år 1903), men framför allt föreligger med denna undersöknings
metod förutsättningen för, att man når dj upare ned bland de mindre bemed
lade klasserna och kan siffermässigt klarlägga levnadsförhållandena även för
den fattigklass, som lever »ur hand i mun» och delvis måste anlita offentligt
understöd. Genom den senare metoden med hushållsböcker, hushållsboks-
HUSHÅLLSBOKSMETODEN.
15*
metoden,
erhållas uppgifter, vilka äro så noggranna, som det över huvud taget är möjligt, och vilka gå så långt i detalj, som vid undersökningens planläggning anses nödigt. Då det emellertid i detta fall hos hushållsbok- förarna måste förutsättas både en i viss grad ordnad ekonomi och även in
tresse för och uthållighet i upptecknandet av samtliga inkomster och utgifter, får man vid en dylik undersökning oftast nöja sig med att erhålla uppgifter blott från ett mindre antal hushåll, tillhörande ett befolkningsskikt, som i socialekonomiskt avseende icke oväsentligt höjer sig över de mindre bemed
lades stora massa. Erfarenheten från utländska undersökningar visar, att urvalet begränsas än ytterligare därigenom, att man länge ansåg sig kunna mera ingående bearbeta endast hushållsräkenskaper från s. k. normalfamiljer (man, hustru och 2—5 ej vuxna barn utan tjänare, inneboende o. d.). I och med skapandet av en »konsumtionsenhet», som kunde användas som måttstock vid jämförelse mellan hushåll av olika sammansättning och storlek, bortföll emellertid nämnda urvalet begränsande faktor.
Enquêtemetodens fördel ligger i möjligheten att erhålla ett omfattande material, representerande även de fattigare befolkningslagren, men dess brist i detta materials föga ingående beskaffenhet och endast approximativa nog
grannhet. Hushållsboksmetoden åter giver ett synnerligen detaljrikt och exakt material, men har detta material i hittills utförda undersökningar varit av mindre omfattande beskaffenhet och endast berört vissa relativt högt stående skikt bland de mindre bemedlade klasserna. Enquêtemetodens bris
ter i fråga om materialets ingående beskaffenhet torde säkerligen vara omöj
liga att avhjälpa, åtminstode såvida undersökningen, såsom numera anses önskvärt, skall avse en tidsperiod av minst ett år. Den intensiva metodens brister hava däremot visat sig kunna, om icke helt undanröjas, dock avsevärt begränsas. Genom en ur vetenskaplig synpunkt mera invändningsfri behand
ling av materialet1 har man nämligen nått fram till möjlighet att undersöka välståndets inverkan på levnadskostnaderna och därigenom erhålla en åt
minstone i stora drag riktig uppfattning av de fattigare befolkningslagrens levnadsvillkor. Metoden har än ytterligare fördjupats genom att de erhållna räkenskaperna kompletterats med ingående familjemonografiska beskrivningar av de undersökta hushållen.
Såsom i detta avseende banbrytande torde kunna betecknas den ovan om
nämnda undersökningen rörande arbetarklassens levnadsförhållanden i Wien åren 1912—1914. Denna undersökning, som är den första österrikiska utred
ningen i sitt slag, betecknar ett så beaktansvärt framsteg i såväl den teore
tiska som den praktiska utvecklingen av budgetsstatistiken, att en kortfattad framställning av de ledande synpunkterna här torde vara på sin plats.
I utredningen har man försökt att på det mest konsekventa sätt begränsa undersökningens objekt till att omfatta konsumtionen inom »rena familjehus
håll». För att kunna tillämpa denna grundsats måste man utgallra alla
1 Jfr Walter Schiff: Der Einfluss von Wohlhahenheitsgrad, Einkommen und Eamiliengrösse auf die Befriedigung der Bedürfnisse. Theorie und statistische Tatsachen. Zeitschrift für Volkswirt
schaft, Sozialpolitik und Verwaltung. 26 Band, sid. 1—135. Wien 1917.
16* BUDGETSUNDERSÖKNINGEN I WIEN 1912—1914.
främmande element (inhyrande, inackorderade), som ej stå under den för hus
hållet gemensamma ledningen, och draga deras förbrukning från hushållets.
En huvudsynpunkt har därvid varit, att behandla de särskilda förbrukarna med åtskillnad efter ålder och kön och genomgående räkna med förbruknings- enheter för att därigenom möjliggöra medeltalsberäkningar mellan i fråga om storlek och sammansättning olikartade hushåll. Den äldre metoden att som måttstock för en familjs välstånd räkna med dess totala utgifter (eller in
komster) är här övergiven, och en ingående motivering given för att i stället den per konsumtionsenhet fallande inkomsten bör vara avgörande vid bedö
mande av hushållens ekonomiska ställning. Den felkälla, som plägar uppstå vid budgetsundersökningar därigenom, att de utbetalningar, som göras av vuxna, självständiga familjemedlemmar utom den gemensamma hushållningen, ej alltid uppföras i hushållsboken, sökte man undvika på så sätt, att man försåg dessa medlemmar med egna räkenskapsböcker, vari alla sådana utgif
ter skulle uppskrivas.
Det egentliga primärmaterialet för undersökningen utgjordes av den för hela familjen gemensamma hushållsboken, som var uppställd enligt det fria bokföringssystemet, d. v. s. utan tryckta rubriker för de olika inkomst- och utgiftsposterna. Särskilda anordningar voro vidtagna för att få kreditinkö
pen översiktligt bokförda. Dessutom upptog hushållsboken mycket ingående frågor om familjens sammansättning och bostadsförhållanden, medlemmarnas yrkesfördelning, matsedeln under en vecka samt en fullständig inventarie
förteckning över möbler, husgeråd, kläder samt förråd av livsmedel och bränsle.
Primärmaterialets insamlande övervakades av särskilt anställda agenter, vilka icke blott kontrollerade de bokförda posternas riktighet utan även själva ifyllde ett synnerligen detaljerat formulär, som innehöll uppgifter om varje familjemedlems fysiska och psykiska konstitution, skol- och yrkesutbildning, intellektuella, sociala och politiska intressen m. m. Tack vare den omfångs
rika och noggrant utarbetade planen för undersökningen har man vid bear
betningen kunnat komplettera de statistiska medeltalen med karakteristiska upplysningar om de enskilda fallen. Denna utredning är den första levnads- kostnadsundersökning, som i sig förenar de båda undersökningsmetoderna:
hushållsräkenskaper för ett större antal familjer och ingående, beskrivande
familjemonografier efter den av Le Play grundade och av Schnapper-Arndt
ytterligare utvecklade intensiva metoden.
17*
I. Materialets bearbetning.
I anslutning till den i inledningen omnämnda granskningen vidtogos åt
gärder för en ingående bearbetning av materialet, varvid den förberedande uppgiften varit att med ledning av de i räkenskapsböckerna lämnade upp
gifterna beräkna årsbudgeten för varje hushåll och överföra denna till en för ändamålet särskilt utarbetad kartolin (Bil. 2). Genom detta förfaringssätt vanns från början obundenhet i fråga om den fortsatta bearbetningen samt möjlighet att genom sammanställningar och jämförelser mellan olika hushåll komplettera och bearbeta materialet ur olika synpunkter. Därjämte torde genom själva kartolinens uppställning en avsevärd besparing i fråga om arbetsåtgång hava vunnits.
Sedan hushållsböckerna på detta sätt bringats i kartolinform, sorterades kartolinerna i grupper, valda efter indelningsgrunder, som framgå av tabell
bilagan, och summerades inkomster och utgifter för hushållen inom varje grupp. De sålunda erhållna talen överfördes på liknande kartoliner, vilka i sin tur användes för nya sammanslagningar o. s. v., varefter slutligen gruppsummorna lades till grund för medeltalsberäkningar för inkomster och utgifter per hushåll.
Då emellertid hushållen varken med hänsyn till familjemedlemmarnas antal, kön eller ålder äro likartade samt ej heller alla medlemmarna delta
git i konsumtionen under lika lång tid eller i samma utsträckning, hava medeltalssiffrorna inom de olika grupperna ej blivit fullt jämförbara. Här
till kommer även den omständigheten, att en del familjer haft inackorderade, spisande gäster eller inneboende samt tjänare o. s. v. För att möjliggöra en mera tillförlitlig jämförelse av konsumtionsförhållandena mellan familjer av olika sammansättning har man vid undersökningar av detta slag funnit det nödvändigt att åstadkomma en enhet, som kan användas såsom måttstock vid dylika jämförelser, och varigenom inverkan av ovannämnda störande faktorer i görligaste mån bortelimineras.
Av de många olika system, som härvidlag tillämpats, har det i föreva
rande undersökning befunnits lämpligast att följa detsamma, som kom till användning vid den tyska riksundersökningen år 1907 och efter dess förebild i stockholmsundersökningen 1907—1908 och som sedan använts vid liknande undersökningar i Finland 1908—1909 och i Norge 1912—1913 samt bland sena
re undersökningar i Wien 1912—1914. Detta enhetssystem är uppgjort med hänsyn ej blott till födoämneskonsumtionen utan även i viss mån till övriga utgifter. En konsumtionsenhet betecknar här konsumtionsbehovet hos en vuxen man. För män och kvinnor i de olika åldersåren äro enhetstalen följande:
Åldersår
0—3 4—6 7-9 10—12 13-14 15—16 17—18 19 år o.
Konsumtions- Jmän . . . 0'1 0-2 0-3 0-4 0-6 0-7 0-9 ro
enheter \ kvinnor . . . 01 0-2 0-3 0-4 0-5 0-6 0-7 0-8
2—210605. Levncidskostnadsunder sökning en.
18»
REDUKTION TILL KONSUMTIONSENHETER.Yalet av konsumtionsenhetsskala kan i viss mån hava påverkat undersök
ningens resultat.1 Om man sålunda måste iakttaga viss försiktighet vid bedömandet av per konsumtionsenhet beräknade budgetstal, kan man å andra sidan givetvis draga säkrare slutsatser vid en jämförelse mellan olika i undersökningen ingående hushåll.
För att emellertid möjliggöra jämförelser med undersökningar utförda på grundval av andra konsumtionsenhetsskalor, hava familjens medlemmar i kap. II (sid. 25*) redovisats, fördelade efter åldersår, varigenom omräkningar av undersökningens resultat kunna företagas.
Huvudändamålet med användandet av dessa enhetstal har varit att beräkna, huru mycket av inkomster och utgifter under hela året kom på varje enhet av familjens egna medlemmar. Familjens av medlemmarnas antal, kön och ålder bestämda enhetstal hava därför måst undergå viss reduktion med hän
syn till de faktorer, som inverkat störande på konsumtionsförhållandena.
En familjemedlems frånvaro under en del av räkenskapsåret har sålunda borteli- minerats på det sätt, att hans enhetstal reducerats beträffande de utgifts
poster, som berörts av frånvaron. I de hushåll, där det förekommit inackor
derade, spisande gäster eller inneboende, har familjens enhetstal ökats för de utgiftsposters vidkommande, som berörts av dessa faktorer. Hen ut
giftssumma, som kom på inackorderade och inneboende, har dragits från mot
svarande inkomstpost, varigenom familjens nettobehållning återstår. I de familjer, där det förekom tjänarinna, hava utgifterna för hennes konsumtion lagts till utgifterna för tjänare. Beräkningen av självkostnaderna för in
ackorderade, inneboende och tjänare vilar på det, givetvis endast tillnär
melsevis riktiga antagandet, att kostnaderna per enhet för dessa mer eller mindre utanför familjen stående element (beträffande matvaror och bostad) äro desamma som för familjemedlemmarna själva.
Denna reduktion av hushållens storlek till konsumtionsenheter har i fler
talet av de tidigare utgivna lokalmonografierna över levnadskostnaderna i Sverige 1913—1914 uteslutande använts för ovan angivna ändamål. Vid ut
arbetandet av föreliggande undersökning hava konsumtionsenheterna fått en något vidsträcktare användning. Så har exempelvis till grund för undersök
ningen angående det inflytande familjens storlek utövar på konsumtionens ge
staltning ej lagts antalet medlemmar utan antalet konsumtionsenheter. Men den väsentligaste förändringen ligger dock däruti, att antalet konsumtions
enheter kombinerats med familjens totala inkomst för att erhålla en i möjligaste mån rationell gruppering av hushållen efter olika grader av välstånd.
I de äldre svenska och utländska budgetsundersökningarna hava hushållen grupperats efter den absoluta höjden av familjens utgifter (eller i stället härför efter summan av inkomsterna). Denna indelningsgrund tager dock ej hänsyn till familjens växlande storlek. För att borteliminera denna stö
rande faktor kan man lägga den relativa inkomsthöjden, d. v. s. inkomsten
1 För näringsfysiologiska undersökningar torde den s. k. amerikanska konsumtionsenhetsskalan vara den tillförlitligaste (enhetstal: 0'15 för 0—3 år, 0'40 för 4—6 år, 075 för 7—10 år, 0'90 för 11—14 år och för kvinnor om IB år och däröver samt 1'00 för män om IB år och däröver).
KONSUMTIONSENHBTSSKAIjANS BRISTER.
19 per konsumtionsenhet, till grund för hushållens g'ruppering. Detta för
hållande belyses klarast genom ett exempel. Man jämför tre hushåll, näm
ligen A med 4 vuxna medlemmar och 4 000 kr. i sammanlagd inkomst, B med 2 medlemmar och 2 000 kr. samt C med 2 medlemmar och 4 000 kr.
Inkomsten per medlem blir för A och B 1 000 kr. vardera och för C 2 000 kr. Härav följer, att de båda första hushållen ur konsumtionsstatistisk syn
punkt kunna väntas vara mera likställda än exempelvis A och C, hos vilka familjer en lika stor absolut inkomst måste täcka utgifterna för ett olika antal medlemmar.
Vid beräkning av inkomst och utgift per konsumtionsenhet inom hushåll av olika ekonomisk och social karaktär stodo två olika förfaringssätt till buds. Det närmast liggande torde hava varit, att utföra nämnda beräk
ningar för varje hushåll och överföra de så erhållna enhetssiffrorna till kar- toliner, varefter medeltal per konsumtionsenhet för olika hushållsgrupper kunde erhållits på likartat sätt, som ovan antytts beträffande genomsnittliga inkomster och utgifter per hushåll. Ett annat väsentligt enklare förfarings
sätt var att beräkna antalet konsumtionsenheter för olika i budgeten ingå
ende poster inom varje hushållsgrupp och genom division av hushållsgrup- pens sammanlagda inkomster och utgifter med nämnda antal enheter erhålla motsvarande tal per konsumtionsenhet. Denna metod innebär, att de sär
skilda hushållens inkomster och utgifter per konsumtionsenhet vägas icke med antalet hushåll utan med antalet konsumtionsenheter (inklusive inackor
derade, inneboende och tjänare) inom hushållsgruppen, varemot den förra meto
den endast tager hänsyn till antalet hushåll och bortser från familjens storlek.
Då därjämte det mera summariska förfaringssättet innebär avsevärd tidsbe
sparing, har detta kommit till användning i förevarande undersökning.
De betydande fördelar, som nyttjandet av konsumtionsenhetsberäkningar giva budgetsstatistiken, modifieras i ej oväsentlig mån av de brister, som vidlåda de tillgängliga konsumtionsenhetsskalorna och som delvis äro av den natur, att de äro oupplösligt förbundna med varje användande av dylika skalor. Yid omvandling av familjemedlemmarna till konsumtionsenheter, måste nämligen sådana reduktionstal användas, som motsvara samtliga behovs genomsnittliga variationer efter ålder och kön. Det särskilda behovets för
ändringar under påverkan av nämnda faktorer kunna dock vara helt andra.
Dessutom torde böra beaktas, att vid val av reduktionstal kunna de olika .familjemedlemmarnas konsumtionsbehov endast betraktas som isolerade fak
torer och således ingen hänsyn tagas till vare sig den kollektiva behovs
tillfredsställelsen eller till den större hushållningens inverkan på själva för
utsättningarna för behovstäckningen. Det torde vara ett av erfarenheten bekräftat rön, att även på den speciella familjehushållningens område den större »driften» tenderar att sänka kostnaderna per enhet utan motsvarande minskning i behovstäckningen. I alldeles särskild grad gäller detta utgif
terna för livsmedel, men även kostnaden för bostad, inventarier etc. påverkas
av här berörda förhållanden.
I
20*
II. Hushållens sammansättning och bostadsförhållanden.
Familjernas samhällsställning.
De
iundersökningen, ingående familjernas samhällsställning torde bäst framgå av respektive budgeters storlek och hus- hållsföreståndares yrkesfördelning. Det totala utgiftsbeloppet per hushåll va
rierade mellan 987 och 3 850 kr., under det att genomsnittsutgiften för samt
liga hushåll var 1 839 kr. Endast omkring en tredjedel (S0‘3 /) av hushållen hade en årsutgift av 2 000
kr.och däröver. Den närmare fördelningen på grupper med hänsyn till årsutgiftens storlek framgår av nedanstående tablå:
Årsutgift per hushåll, kronor
Under 1500— 1 750— 2 000— 2 500— Samtliga
1500 1750 2 000 2 500 4 000 hushåll
Antal hushåll... ... 317 345 282 290 121 1355
I procent ... ... 23-4 25-5 20-8 21-4 8-9 100-0
Hushållens ekonomiska ställning har här mätts genom utgiftsbudgetens storlek, och beror denna uppenbarligen till väsentlig del av inkomsten, som i medeltal för samtliga hushåll utgjorde 1854 kr., och som således endast med 15 kr. översteg genomsnittsutgiften. Den totala inkomsten per hushåll är emellertid endast den ena av de båda huvudfaktorer, som bestämma fa
miljens välstånd. Den andra faktorn är det förefintliga behovet, som huvud
sakligen beror på antalet medlemmar i hushållet, deras ålder och kön, och som i konsumtionsstatistiken mätes genom antalet konsumtionsenheter. In
komsten per konsumtionsenhet, som varierade mellan 293 och 1 944 kr., var i genomsnitt för samtliga familjer 717 kr. Hushållen fördelade sig med hänsyn till det relativa välståndet på grupper enligt följande sammanställning:
Årsinkomst per konsumtionsenhet, kronor
Under 600— 750- 900- 1 050 o. Samtliga
600 750 900 1050 däröver hushåll
Antal hushåll... ... 381 436 272 142 124 1355 I procent ... ... 28-1 32-2 20-1 10-5 9'1 100-0
Mer än fyra femtedelar (80-4 %) av samtliga hushåll voro sålunda hänvisade till en årsinkomst, som per vuxen man beräknad ej uppgick till 900 kr.
Dessa siffror — ställda i samband med vad ovan anförts — visa följaktligen, att de undersökta hushållen över huvud taget representerade mindre bemed
lade familjer.
Hushållsföreståndarnas yrkesfördelning
framgår av efterföljande översikt (tab. A)
av de särskilda yrkenas frekvens såväl bland samtliga i undersökningen
ingående hushåll som inom de särskilda utgifts- och välståndsgrupperna.
FÖRDELNING EFTER YRKEN. 21*
Tab. A. Hushalls föreståndarnas yrkesfördelning.
Årsutgift per hushåll, Årsinkomst per konsum-
kronor tionsenhet, kronor samtliga
_________ ... ______________________ -s__________ . hushall Under 1 500-
1500 1750 1750-
2 500 2 500f 4 000
Under 600
600- 750
750- 1050
1050 o. , , . ..darover... .. Antal %
Arbetare... 256 265 869 43 314 316 263 40 933 68-9
A. Industri och hantverk . . . 234 234 334 43 275 294 238 38 845 624
Närings- och njutningsmedels-
tillverkning... 11 18 18 1 17 11 20 — 48 3*5
Bearbetning av spånadsämnen,
hudar, olja m. m... 32 27 26 5 36 27 24 3 90 6-7
Trävaru- och pappersindustri 28 30 32 4 31 29 29 5 94 7-0
Byggnadsverksamhet, belvsn.,
vatteniedn. m. m... 61 61 78 3 76 83 39 5 203 15-0
Gruvbrytning ... 1 2 6 9 6 6 4 2 18 1-3
Mineral- och kemisk-teknisk
industri... 1 _ 2 _ 1 2 —r . --- 3 0-2
Metall- och maskinindustri . 76 76 119 15 80 102 93 11 286 21-1
Grafisk och dylik industri . 4 3 20 2 Oo 11 9 6 29 2'1
Ej specificerad industri . . 20 17 33 4 25 23 20 6 74 5-5
B. Handel och samfärdsel . . . 14 23 27 — 30 14 18 2 64 4‘7
C. Allmän tjänst och fria yrken 5 4 3 — 3 5 4 — 12 0-9
D. Husligt arbete samt arbete av
ej spec, art... 3 4 5 — 6 3 3 — 12 0-9
Lägre tjänstemän... 61 80 203 78 67 120 151 84 422 311
Teknisk personal... £ 6 26 23 2 13 27 15 57 4-2
Kontors-, bank- och försäk-
ringspersonal... 6 12 29 20 11 16 15 25 67 4-9
Trafikpersonal... 43 48 83 14 40 71 59 18 188 13-9
Förvaltning och försvar . . 7 13 59 14 12 19 46 16 93 6-9
Religionsvård, undervisn., so
cialt arbete ... 3 1 6 7 2 1 4 10 17 1-2
Flertalet eller 68'9 % av familj eförsörj arn a voro arbetare och de övriga lägre tjänstemän i allmän eller enskild tjänst. Bland arbetarna utgjorde industri och hantverk den ojämförligt talrikast representerade yrkesgruppen med ej mindre än 845 hushållsföreståndare eller 62-4 % av samtliga; handel och samfärdsel hade 64 (4-7 %) och allmän tjänst och fria yrken samt husligt arbete (jämte arbete av ej spec, art) 12 representanter vardera.
Inom gruppen industri och hantverk kom metall- och maskinindustrien i främsta rummet med 286 hushållsföreståndare eller 21’i % av samtliga. Där
efter följde byggnadsverksamheten med 203 representanter (15-o %), trävaru- och pappersindustrien med 94 (7-o %), bearbetning av spånadsämnen, hudar, olja m. m. med 90 (6'7 %) samt ej specificerad industri med 74 (5's %).
22 FÖRDELNING EFTER SOCIALGRUPPER.
Bland lägre tjänstemän utgjordes inemot hälften (188 eller 13‘9 % av samt
liga hushållsbokförare) av trafikpersonal, till vilken grupp hänförts huvud
sakligen lägre funktionärer vid post, tull, järnväg, telegraf och telefon.
Gruppen förvaltning och försvar räknade 93 representanter samt grupperna kontors-, bank- och försäkringspersonal och teknisk personal (ingenjörer och verkmästare) resp. 67 och 57.
Av tab. A framgår vidare, att de yrken, som representera den egentliga arbetarklassen, företrädesvis, som naturligt är, återfinnas inom de lägre ut
gifts- och välståndsklasserna, inom vilka de äro tämligen jämnt fördelade.
Tjänstemännen (och de mera kvalificerade arbetarna) åter äro relativt tal
rikare inom de högre grupperna. Närmare belysas dessa förhållanden genom nedanstående sammanställning av materialets relativa fördelning på de båda socialklasserna:
Arsutgift per hushåll, Årsinkomst per konsumtions- Under
kronor
1500— 1750— 2 500— Under
enhet, 600-
kronor
750- 1 050 o.
1500 1750 2 500 4 000 600 750 1050 däröver
% % % % % % % %
Samtliga hushåll... . 100-o 100-o 100-0 100-0 100-0 100-0 1000 100-o
därav arbetarhushåll . . . . 80-8 76-8 64'5 35-5 82-4 72-5 63-6 32-3
» tjänstemannahushåll . . 19-2 23-2 35-5 64-5 17-6 27-5 36'» 67-7
Denna tablå utvisar en successiv förskjutning av den relativa fördelningen inom olika grupper, vare sig den totala utgiften eller inkomsten per kon
sumtionsenhet väljes till indelningsgrund för materialet. Arbetarhushållens relativa andel sjunker sålunda från ungefär fyra femtedelar i den lägsta utgifts- eller inkomstgruppen till att utgöra endast c:a en tredjedel i den högsta, medan tjänstemännens relativa tal visa motsvarande stegring. Bety
delsen av denna i sig själv naturliga förskjutning i materialets sociala sammansättning kommer att närmare framgå av de följande kapitlen.
Hushållens sammansättning och storlek. I flertalet eller 1 237 hushåll bestod familjen av man, hustru och barn, i 111 fall av endast man och hustru. I 6 fall utgjordes hushållet av änkling och barn samt i ett fäll av änka och barn. Dessutom förekommo i 45 fall släktingar såsom medlemmar av familjen.
Antalet familjemedlemmar inom samtliga redovisade hushåll utgjorde till
sammans 6 014 eller i medeltal 4-44 medlemmar per familj. Motsvarande antal konsumtionsenheter var 3 507‘6 och 2'5R.1 Medeltalen inom olika ut- giftsgrupper och socialklasser äro angivna i efterföljande sifferserier.
Familjens storlek, som väsentligen beror på antalet barn, står således i ett visst siffermässigt sammanhang med familjeutgifternas höjd. Såväl för samtliga hushåll som även för vardera av de särskilda socialklasserna visade nämligen medeltalen successiv stegring från den lägsta till den högsta ut- giftsgruppen. För arbetarna var därjämte medelstyrkan per hushåll i regel ej oväsentligt större än för tjänstemännen. Den ovan konstaterade förskjut
ningen i materialets sociala sammansättning gör emellertid, att skillnaden i
1 Användes den amerikanska konsumtionsenhetsskalan bliva motsvarande tal 4 499’35 oeli 3'32.
HUSHÅLLENS STORLEK.
23*
Årsutgift per hushåll, kronor Under
1500
Antal familjemedlemmar i modeltal per hus
håll ...3-85 därav arbetarhushåll... 3’93
j tjänstemannahushåll ... 3'69 Antal konsumtionsenheter i medeltal per hus
håll ...2-27 därav arbetarhushåll... 2'31
» tjänstemannahushåll ... 2*12
1500-
1750' 1750—
2 500 2 500-
4 000
Samtligahushåll417 4-72 5'27 4-44
4-14 4-88 6'33 4*47
4-30 4-43 469 4*37
2-43 2-74 3-16 2*59
2-44
2-81
3*67 2*612-40 2-60 2*87 2*54
hushållens medelstyrka för de båda socialgrupperna nästan fullständigt ut
jämnas vid genomsnittsberäkningar för samtliga i socialgrupperna ingående hushåll. I medeltal kommo nämligen på varje arbetarhushåll 4-4 7 och på varje tjänstemannahushåll 4*37 familjemedlemmar (resp. 2'6i och 2-54 konsumtions
enheter).
Sambandet mellan familjens storlek och totalutgifternas höjd framstår än tydligare, om hushållen fördelas efter storlek och genomsnittsutgiften beräk
nas inom varje storleksgrupp.
Hushåll med nedanstående antal konsumtionsenheter 1*8 1-9— 2-2 2-3—2*9 3-0 och
däröver Antal konsumtionsenheter i medeltal per hushåll 1*80 2-04 2-56 3-69 därav arbetarhushåll... 1*80 2-04 2-66 3-69
» tjänstemannahushåll... 1*80 2-03 2-55 3*67 Summa utgifter i medeltal per hushåll, kronor . 1 GS7*9 1 718-2 1816-5 2 090-8 därav arbetarhushåll... 1 613-0 1616-6 1704-1 2 012-0
» tjänstemannahushåll... 1 854-7 1 936-0 2 039-7 2 303-5
Även i detta fall kan således en ökning av hushållens utgifter med stegrat barnantal konstateras. Totalutgifterna växa emellertid långsammare än familjens storlek.
Ett resultat av väsentligt olika art erhålles, om hushållen grupperas efter stigande inkomst per konsumtionsenhet. Antalet familjemedlemmar i medel
tal per hushåll samt däremot svarande konsumtionsenheter inom de skilda välståndsgrupperna och socialklasserna redovisas i efterföljande samman
ställning.
Med stegrat välstånd minskades således antalet familjemedlemmar i medel
tal per hushåll från 5*6
1i den lägsta till 3*io medlemmar i den högsta
inkomstgruppen. Motsvarande siffror för antalet konsumtionsenheter var
3’2
ooch 2'03. Den förra serien avtager hastigare än den senare, beroende
på att minskningen i familjens storlek väsentligen härrör från en minskning
i antalet barn. Särskilt anmärkningsvärt är, att vid denna uppdelning av
24
HUSHÅLLENS STORLEK.Årsinkomst per konsumtionsenhet, kronor
Under 600- 750- 1 050 och Samtliga
600 750 1050 däröver hushåll
Antal familjemedlemmar i medeltal per hushåll 5-61 4-46 373 3-10 4-44
därav arbetarhushåll... 5'67 4-34 3-57 275 4-47
» tjänstemannahushåll... 5-79 4-79 4-01 3-27 4-37 Antal konsumtionsenheter i medeltal per hushåll 3-20 2-56 2-22 2-03 2-59 därav arbetarhushåll... 3-18 2-50 2-16 1-92 2-61
> tjänstemannahushåll... 3-29 2-70 2'34 2-09 2-54
materialet arbetarhushållens medelstyrka inom de särskilda välståndsgrupperna blir mindre än för motsvarande tjänstemannahushåll.
Familjernas storlek varierade från
2till 13 personer, såsom nedanstående sammanställning utvisar.
Årsntgift per hushåll, Årsinkomst per konsumtions- Samtliga
kronor enhet, kronor hushåll
Hushåll med
Under 1500
1500—
1750
1750- 2 500
2 500—
4 000 Under
600 600-
750 750—
1050
1 050 o.'
däröver Antal %
2 familjemedlemmar 41 30 34 7 5 19 54 34 112 8-2
3 T> 90 90 111 22 30 83 148 52 313 23-1
4 T> 96 112 156 26 77 162 121 30 390 28-8
5 > 57 55 103 19 • 85 87 55 7 234 17-3
6 » 22 32 82 13 78 48 22 1 149 ll-o
7 » 7 17 46 15 54 21 10 — 85 6-3
8 T> 4 7 21 7 27 9 3 — 39 2-9
9 5» — — 13 5 14 3 1 — 18 1-3
10 » — 2 4 4 7 3 — — 10 0-7
11 7> — — 1 2 2 1 — — 3 0-2
12 !> — — 1 — 1 — — — 1 01
13 > — — — 1 1 — — __ 1 01
Summa 317 345 572 121 381 436 414 124 1355 100 0
Mer än en fjärdedel (28-s %) av hushållen hade fyra medlemmar, ej fullt en fjärdedel (23-i /) tre, en sjättedel (17-3 %) fem, en niondel (ll-o %) sex samt
8'2% två medlemmar. Endast 157 hushåll eller något mer än en niondel (11*6 %) av samtliga hade 7 medlemmar och därutöver, däribland en familj på 12 och en på 13 personer.
Med hänsyn till antalet konsumtionsenheter fördelade sig hushållen på grupper enligt följande tablå:
Antal konsumtionsenheter per hushåll 1-8
Abs. %
1-9- Abs.
-2-2
%
2-3- Abs.
-2-9
%
3-0 o. däröver Abs. %
hushåll
Abs. %
Antal hushåll . . . 113 8-3 465 343 448 33-1 329 24-3 1355 100-0
därav arbetarhushåll 78 8-4 *317 34-0 298 31-9 240 25-7 933 100-1)
> tjänstemannah. 35 8-3 148 35-1 150 35-5 89 21-1 422 100-o
Antal konsumtions
enheter ... 202-9 5*8 946-5 27-0 1145 5 32-6 1212-7 34-6 3507-s lOO-o därav arbetarhushåll 140-3 5-8 645-5 26-5 762-5 31-8 886-3 36-4 2 434-6 100-o
> tjänstemannah. 62-6 5-8 301-0 28-1 383-0 35-7 326-4 30-4 1073-0 100-0.
