Rapport R36:1970
Insf. for Byoonn^ctntilf
t e k nis k a h ö g s k o l a n i l u n d SEKTIONEN EÖH VÄG- OCH VATTEN
BIBLIOTEKET
BFRs forskningskonferens
Byggforskningen
Ljudklimat
D e n 1 2 — 1 3 m a rs 1 9 7 0 h ö lls i S to ck h o lm e n fo rsk n in g sk o n fe re n s m e d ä m n e t ” L ju d k lim a t” , a n o rd n a d a v B y g g - fo rsk n in g srå d e t. E n a v sik t m e d k o n fe re n sen v a r a tt d e n p ro g ra m g ru p p so m u tse tts in o m lju d k lim ato m råd e t sk u lle få in fo rm a tio n o m p å g å e n d e fo rsk n in g o c h sa m tid ig t ta d e l a v sy n p u n k te r frå n fo rsk a re o c h e x p e rte r o m v ilk a fo rsk n in g so m råd e n so m ä r m e st v ä se n tlig a. P ro g ra m g ru p p e n sk u lle h ä rig e n o m b l.a . få u n d e rla g fö r a tt k u n n a p rio rite ra a n sla g sfö rd e ln in g e n . E n a n n a n a v sik t m e d k o n fe re n se n v a r a tt g e e x p e rte r frå n o lik a o m rå d e n in o m lju d k lim atsek to rn tillfä lle a tt trä ffa s fö r a tt u tb y ta e rfa re n h e te r o c h få n y a im p u lse r. K o n fe re n se n h a d e d e lta g a re frå n sa m tlig a n o rd isk a lä n d e r, sa m m a n la g t c a 6 0 st.
P ro g ra m m e t in n e h ö ll fö rb e re d d a in lä g g , so m b e h a n d la d e n y a fo rsk n in g s
re su lta t sa m t p å g å e n d e o c h p la n e ra d e fo rsk n in g s- o c h u tv ec k lin g sa rb ete n in o m o lik a ä m n e so m rå d e n . In lä g g e n e fterfö ljd es a v d isk u ssio n e r.
F ö re d ra g e n m e d illu stre ra n d e b ild m a teria l h a r sa m la ts i e n ra p p o rt, so m ä v e n in n e h åller re fe ra t a v d isk u ssio n e rn a. D å a n ta le t fö re d rag o c h b e h a n d la d e ä m n en ä r sto rt, g e s i d e n n a sa m m an fa ttn in g e n d a st e n in n e h å lls
ö v e rsik t. A llm ä n t k a n sä g as, a tt m a n in te e n b a rt b e h a n d la d e re n t te k n isk a p ro b le m , så so m b e rä k n in g sm e
to d e r, m ä tte k n ik o c h te k n isk t u tfö ra n d e a v o lik a d e ta lje r, u ta n sto r v ik t la d e s ä v e n v id d e n p å v e rk a n lju d o c h b u lle r u ts ä tte r m ä n n isk a n fö r sa m t h u r stö rn in g a r sk a ll k u n n a u n d v ik a s o c h re d u c e ras. S p e c ie llt b e to n a d e s v ik te n a v fo rsk n in g ssa m a rb e te m e lla n lä k are o c h te k n ik e r.
B U L L R E T S IN V E R K A N P A M Ä N N IS K A N
D a v id W y o n , P H D :
S k o lb arn s b e te en d e o c h p re statio n v id sv a g m e n in te rm itte n t b u lle rstö rn in g
K R IT E R IE R O C H N O R M E R C iv in g O v e B ra n d t:
Ö v e rsik t a v IS O s a k tu e lla a rb e te in o m b y g g n a d sa k u stik en
C iv in g S te lla n D a h lsted t:
B u lle rk riterie r i k o n to r, h ö rsa la r, te at
ra r m m . K o rt ra p p o rt o m e g n a e rfa re n h e te r
C iv in g H a n s E lv h a m m a r:
A k u stisk a k ra v i v å rd b y g g n a d e r. P re se n tatio n a v p å g å e n d e u tre d n in g
L U F T L J U D S IS O L E R IN G Ö v e rin g L a rs A ld rin :
V e rtik a l tra n sm issio n i sa m b a n d m e d m e lla n v ä g g a r a v lä ttb e to n g
P ro fe sso r T o r K ih lm a n :
R a n d v illk o re n s in v e rk a n p å re d u k - tio n sta l
T e k n lic S te n L ju n g g re n :
T e o retisk m o d ell fö r fä ltre d u k tio n s- ta let
C iv in g R a lf F rib e rg :
L ju d iso lerin g h o s lä tta re g e lv ä g g a r
S T E G L JU D S IS O L E R IN G T e k n lic S v e n L in d b lad :
F jäd ra n d e g o lv b e lä g g n in g a rs in v e rk a n p å ste g lju d siso le rin g
In g e n jö r G u n n a r W id é n :
S teg lju d siso le rin g h o s h o m o g e n a b e to n g b jä lk la g m e d m ju k g o lv b elä g g n in g
B O S T A D E N S B U L L E R K Ä L L O R C iv in g P e r-O lo f R e n h äll:
B u lle r frå n sa n ite tsa rm atu r In g e n jö r S te n H o lg e rsso n :
U tv e ck lin g a v re fle x io n sfri k a n a la v slu tn in g fö r flä k tlju d m ätn in g a r
T R A F IK B U L L E R C iv in g H a n s Jo n a sso n :
L ju d u tb re d n in g ö v e r m a rk m e d o c h u ta n lju d b a rriä re r
C iv in g B o W a d m a rk :
T e m p e ra tu rg ra d ie n te rs in fly tan d e p å lju d u tb re d n in g
T e k n lic S ten L ju n g g re n : B e rä k n in g sm e to d fö r tra fik b u lle r
C iv in g S tig In g em a n sso n : L a m in e ra d e fö n sterk o n stru k tio n e r
Byggforskningen Sammanfattningar
R36:1970
Rapport R36.1970 är en sammanställ
ning av föredragen i forskningskonfe
rensen ”Ljudklimat’’, anordnad av Sta
tens råd för byggnadsforskning. Före
dragen behandlar olika ämnen inom ljudklimatsektorn, såsom bullerstör
ningar, kriterier och normer, ljudiso
lering, rumsakustik, mätteknik m.m.
Dessutom har i rapporten medtagits referat av de diskussioner som före
kom.
UDK 534.83 699.844 613.64
S a m m a n fa ttn in g a v :
Ljudklimat. Byggforskningsrådets forskningskonferens i Stockholm den 12—13 mars 1970 (Statens institut för byggnadsforskning) Stockholm. Rap
port R36A970. 212 s„ ill. 28 kr.
D istrib u tio n : Svensk Byggtjänst, Box 1403, 111 84 Stockholm.
Telefon 08-24 28 60.
A b o n n e m a n g sg ru p p : (k) konstruktion.
RUMSAKUSTIK Civ ing Hans Jonasson:
Ljudtransmission över undertak INDUSTRIBULLER
Civ ing Ralf Friberg:
Bullerbekämpning i industrier med hjälp av ljudabsorbenter
Civ ing Per-Åke Berg:
Bullerbekämpning inom cellulosa- och pappersindustrin
MÄTTEKNIK
Civ ing Göran Westerberg:
En förenklad metod för mätning av luftljudsisolering. Teoretisk genom
gång av metodens förutsättningar Civ ing Stellan Dahlstedt:
Ljudisolationsmätning med impulsljud Professor Tor Kihlman:
Användning av parallellanalysator med dator on line
u t g iv a r e: s t a t e n s in s t it u t f ö r b y g g n a d s f o r s k n in g
PÅGÅENDE FORSKNING OCH AKTUELLA FORSKNINGS
BEHOV INOM LJUDKLIMAT
OMRÅDET I NORGE, DANMARK, FINLAND OCH SVERIGE
Cand real Tor Erik Vigran, Norge Civ ing J0rgen Kristensen, Danmark Fil mag Seppo Vepsäläinen, Finland Civ ing Stig Ingemansson, Sverige
Noise climate
A c o n f e r e n c e o n th e s u b je c t o f n o is e c lim a te o r g a n iz e d b y th e S w e d is h C o u n c il f o r B u ild in g R e s e a rc h w a s h e ld in S to c k h o lm o n M a r c h 1 2 th a n d 1 3 th , 1 9 7 0 . O n e o f th e p u r p o s e s o f t h e c o n f e re n c e w a s t o p r o v id e t h e p r o g r a m m e a p p o in te d f o r t h e f ie ld o f n o is e c lim a te w ith a n o p p o r tu n ity o f o b ta in in g i n f o r m a t i o n o n c u r r e n t r e s e a rc h a n d a t th e s a m e tim e o f h e a r in g th e o p in io n s o f r e s e a r c h w o r k e rs a n d e x p e rts r e g a r d in g w h ic h r e s e a r c h f ie ld s a r e m o s t i m p o r t a n t . I t w a s f e lt t h a t th e p r o g ra m m e g r o u p w o u ld th u s o b t a i n b a c k g r o u n d in f o r m a tio n t o b e a b le t o s o lv e p r io r ity is s u e s w h e n d is tr ib u tin g r e s e a r c h f u n d s . A n o th e r a im o f t h e c o n f e r e n c e w a s t o g iv e e x p e r ts in d if f e r e n t a s p e c ts o f th e n o is e c lim a te f ie ld th e c h a n c e o f m e e tin g , e x c h a n g in g n o te s a n d c o lle c tin g n e w id e a s . T h e c o n f e re n c e w a s a tte n d e d b y a t o t a l o f s o m e 6 0 p e rs o n s r e p r e s e n tin g a ll t h e N o rd i c c o u n tr ie s .
T h e a g e n d a in c lu d e d p r e p a r e d p a p e r s o n n e w r e s e a r c h r e s u lts a n d o n c u r r e n t a n d p la n n e d r e s e a r c h a n d d e v e lo p m e n t w o r k i n v a r io u s s u b je c ts . T h e s e p a p e r s w e r e f o llo w e d b y d is c u s s io n .
T h e p a p e r s c o m p le te w ith illu s tr a tio n s h a v e b e e n a s s e m b le d in a r e p o r t . T h is r e p o r t a ls o c o n ta in s v e r y b r i e f s u m m a rie s o f t h e d is c u s s io n s . T h e c o n f e r e n c e e n jo y e d a la rg e n u m b e r o f p a p e r s o n a w id e v a r ie ty o f s u b je c ts o f w h ic h th is b r i e f s u m m a r y c a n o n ly a t t e m p t t o p r o v id e a g e n e r a l id e a o f th e c o n te n ts . G e n e ra lly s p e a k in g o n e m ig h t s a y , h o w e v e r , t h a t n o t o n ly p r o b le m s o f a p u r e ly te c h n ic a l n a tu re , s u c h a s c a lc u la tio n m e th o d s , m e a s u r in g te c h n iq u e s a n d te c h n ic a l d e s ig n o f d i f f e r e n t d e ta ils , w e r e d e a lt w ith . C o n s id e r a b le a tte n tio n w a s a ls o p a id to th e e f f e c t o f s o u n d a n d n o is e o n h u m a n b e in g s a n d t o th e w a y s in w h ic h d is tu r b a n c e s c a n b e a v o id e d o r r e d u c e d . T h e im p o r ta n c e o f c o lla b o r a tio n in r e s e a r c h b e tw e e n d o c to r s a n d te c h n ic ia n s w a s
g iv e n p a r t i c u l a r e m p h a s is .
T H E E F F E C T O F N O I S E O N H U M A N B E I N G S
D a v id W y o n , P h .D .
P e r fo r m a n c e a n d b e h a v io u r o f s c h o o l- c h ild r e n d u r in g lo w - le v e l b u t in te r m itte n t n o is e
C R I T E R IA A N D S T A N D A R D S C iv .in g . O v e B r a n d t
R e v ie w o f c u r r e n t I S O p r o je c ts in th e f ie ld o f b u ild in g a c o u s tic s
C iv .in g . S te lla n D a h ls te d t
N o is e c r it e r i a in o f f ic e s , le c tu r e h a lls , th e a tr e s e tc . A s h o r t r e p o r t o n th e a u t h o r ’s o w n e x p e rie n c e s .
C iv .in g . H a n s E lv h a m m a r
A c o u s tic r e q u ir e m e n ts in b u ild in g s d e s ig n e d f o r h e a l t h a n d m e d ic a l c a re . R e p o r t o n s tu d y a t p r e s e n t in p r o g r e s s .
I N S U L A T I O N A G A I N S T A I R B O R N E S O U N D
ö v e r i n g . L a r s A ld r in
V e rtic le tr a n s m is s io n in c o n ju n c tio n w ith lig h tw e ig h t c o n c re te p a r titio n w a lls P r o f e s s o r T o r K ih lm a n
T h e e f fe c t o f e d g e c o n d itio n s o n th e r e d u c tio n in d e x
T e k n .lic . S te n L ju n g g re n
T h e o re tic a l m o d e l f o r th e f ie ld - m e a s u r e d r e d u c tio n in d e x
C iv .in g . R a l f F r ib e r g
S o u n d in s u la tio n in lig h t s tu d p a r titio n s
I N S U L A T I O N A G A I N S T I M P A C T S O U N D
T e k n .lic . S v e n L in d b la d
E f f e c t o f r e s ilie n t f l o o r c o v e r in g s o n im p a c t s o u n d le v e l
I n g e n jö r G u n n a r W id é n
I m p a c t s o u n d le v e l in h o m o g e n e o u s c o n c r e te f lo o r s w ith s o f t c o v e r in g m a te ria l
S O U R C E S O F N O I S E I N T H E H O M E C iv .in g . P e r -O lo f R e n h ä ll
N o is e f ro m s a n ita ry f ittin g s I n g e n jö r S te n H o lg e r s s o n
D e v e lo p m e n t o f a n a n e c h o ic te r m in a tio n f o r f a n n o is e m e a s u r e m e n ts
T R A F F I C N O I S E C iv .in g . H a n s J o n a s s o n
S o u n d p r o p a g a tio n o v e r la n d b o th w ith a n d w ith o u t s o u n d b a r rie r s
C iv .in g . B o W a d m a r k
I n flu e n c e o f t e m p e r a tu r e g r a d ie n ts o n s o u n d p r o p a g a tio n
National Swedish Building Research Summaries
R36:1970
Report R36:1970 is a compendium of papers read at the research conference on Noise climate organized by the Swed
ish Council for Building Research. The papers deal with a wide range of sub
jects in the field of noise climate includ
ing noise disturbances, criteria and stand
ards, sound insulation, acoustics of rooms, measuring techniques etc. The report also contains brief summaries of the discussions which took place at the conference.
UDC 534.83 699.844 613.64
S u m m a r y o f :
Ljudklimat. Byggforskningsrådets forsk
ningskonferens i Stockholm den 12—13 mars 1970/Noise climate. Research con
ference organized in Stockholm by the Swedish Council for Building Research, 12—13th March 1970f(Statens institut för byggnadsforskning) Stockholm. Rap
port R36:1970. 212 p., ill. 28 Sw.kr.
D is tr ib u tio n : Svensk Byggtjänst,
Box 1403, S-lll 84 Stockholm, Sweden.
Tekn.lic. Sten Ljunggren
Method of calculating traffic noise Civ.ing. Stig Ingemansson Laminated window constructions
ACOUSTICS OF ROOMS Civ.ing. Hans Jonasson
Sound transmission through ceilings
INDUSTRIAL NOISE Civ.ing. Ralf Friberg
Combatting of noise in industries with the help of sound absorbers
Civ.ing. Per-Ake Berg
Combatting of noise in the paper and cellulose industries
MEASURING TECHNIQUES Civ.ing. Göran Westerberg
A simplified method of measuring insu
lation against airborne sound. Theore
tical study of the method’s prerequisites Civ.ing. Stellan Dahlstedt
Measurement of sound insulation with impulse sound
Professor Tor Kihlman
Use of parallel analysor with on-line computer
CURRENT RESEARCH AND RESEARCH NEEDS IN THE FIELD OF NOISE CLIMATE IN NORWAY, DENMARK, FINLAND AND SWEDEN
Cand.real. Tor Erik Vigran, Norway Civ.ing. Jprgen Kristensen, Denmark Fil.mag. Seppo Vepsäläinen, Finland Civ.ing. Stig Ingemansson, Sweden
PUBLISHED BY THE NATIONAL SWEDISH INSTITUTE FOR BUILDING RESEARCH
Rapport R36:1970
LJUDKLIMAT
Byggforiskningsrådets forskningskonferens 12-13 mars 1970 i Stockholm
NOISE CLIMATE
Research Conference Organized in Stockholm by the Swedish Council for Building Research, 12-13th March 1970
Statens institut för byggnadsforskning, Stockholm
Hotobeckman, Stockholm 1970 10 8536 0
I N N E H A L L
P R O G R A M . . . 5
D E L T A G A R L I S T A . . . 8
1 I N L E D N I N G a v A r n e J o h n s o n . . . 1 1
2 B U L L R E T S I N V E R K A N P Â M Ä N N I S K A N
D a v i d W y o n : S k o l b a r n s p r e s t a t i o n o c h b e t e e n d e v i d
s v a g m e n i n t e r m i t t e n t b u l l e r s t ö r n i n g . . . 1 2
3 K R I T E R I E R O C H N O R M E R
O v e B r a n d t : I S O s a k t u e l l a a r b e t e i n o m b y g g n a d s a k u s t i k e n . . . 1 6 S t e l l a n D a h l s t e d t : B u l l e r k r i t e r i e r i k o n t o r , h ö r s a l a r ,
t e a t r a r m m - k o r t r a p p o r t o m e g n a e r f a r e n h e t e r . . . 1 9 H a n s E l v h a m m a r : A k u s t i s k a k r a v i v å r d b y g g n a d e r . . . 2 1
4 L U F T L J U D S I S O L E R I N G
L a r s A l d r i n : V e r t i k a l t r a n s m i s s i o n i m e l l a n v ä g g a r a v l ä t t b e t o n g . . . 2 6 T o r K i h l m a n : R a n d v i l l k o r e n s i n v e r k a n p å r e d u k t i o n s t a l . . . 2 9 S t e n L j u n g g r e n : T e o r e t i s k m o d e l l f ö r f ä l t r e d u k t i o n s t a l e t . . . . 3 5 R a l f F r i b e r g : L j u d i s o l e r i n g h o s l ä t t a r e g e l v ä g g a r . . . 4 4
5 S T E G L J U D S I S O L E R I N G
S v e n L i n d b l a d : F j ä d r a n d e g o l v b e l ä g g n i n g a r s i n v e r k a n p å s t e g l j u d s i s o l e r i n g . . . . G u n n a r W i d e n : M e t o d f ö r f ö r h a n d s b e s t ä m n i n g a v s t e g l j u d s i s o l e r i n g v i d m a s s i v b j ä l k l a g i b e t o n g m e d m j u k a g o l v b e l ä g g n i n g a r . . . 6 5
6 B O S T A D E N S B U L L E R K Ä L L O R
P e r - O l o f R e n h ä l l : B u l l e r f r å n s a n i t e t s a r m a t u r e r . . . 7 5 S t e n H o l g e r s s o n : U t v e c k l i n g a v r e f l e x i o n s f r i k a n a l a v s l u t n i n g f ö r f l ä k t l j u d m ä t n i n g . . . 8 5
7 T R A F I K B U L L E R
H a n s J o n a s s o n : L j u d u t b r e d n i n g ö v e r m a r k m e d o c h u t a n
l j u d b a r r i ä r e r . . . 9 7
B o W a d m a r k : T e m p e r a t u r - o c h v i n d g r a d i e n t e r s i n v e r k a n p å l j u d u t b r e d n i n g n ä r a m a r k . . . 1 0 6
S t e n L j u n g g r e n : B e r ä k n i n g s m e t o d f ö r t r a f i k b u l l e r . . . 1 1 7
S t i g I n g e m a n s s o n : L a m i n e r a d e f ö n s t e r k o n s t r u k t i o n e r . . . 1 2 9
8 R U M S A K U S T I K
H a n s J o n a s s o n : L j u d t r a n s m i s s i o n ö v e r u n d e r t a k . . . 1 3 5
R a l f F r i b e r g : B u l l e r b e k ä m p n i n g i i n d u s t r i e r m e d h j ä l p a v b u l l e r a b s o r b e n t e r . . . 141 P e r - Å k e B e r g : B u l l e r b e k ä m p n i n g i n o m c e l l u l o s a - o c h
p a p p e r s i n d u s t r i n . . . 1 6 2
1 0 M Ä T T E K N I K
G ö r a n W e s t e r b e r g : F ö r e n k l a d m e t o d f ö r m ä t n i n g a v l u f t -
l j u d s i s o l e r i n g . . . .111
S t e l l a n D a h l s t e d t : F ö r e n k l a d m ä t m e t o d f ö r l u f t l j u d s i s o l a t i o n m e d a n v ä n d a n d e a v i m p u l s l j u d . . . 1 7 2 T o r K i h l m a n : A n v ä n d n i n g a v p a r a l l e l l a n a l y s a t o r m e d d a t o r o n - l i n e . . . 1 7 9
1 1 P Å G Å E N D E F O R S K N I N G O C H A K T U E L L A F O R S K N I N G S B E H O V I N O M L J U D K L I M A T O M R Å D E T . R E D O G Ö R E L S E R F R Ä N N O R G E , D A N M A R K , F I N L A N D O C H S V E R I G E
1 Q O
T o r E r i k V i g r a n , N o r g e . . . . J ^ r g e n K r i s t e n s e n , D a n m a r k . . . 1 8 8
1 9 2 S e p p o V e p s ä l ä i n e n , F i n l a n d . . . . P r o g r a m k o m m i t t é n f ö r l j u d k l i m a t f o r s k n i n g , S v e r i g e . . . 2 0 1
D I S K U S S I O N S R E F E R A T . . . 2 0 6
PROGRAM
Stockholm den 12 och 13 mars 1970 Industrihuset, Rum S2, Storgatan 19 Tel. : 08 - 63 50 20
Torsdagen den 12 mars Nya forskningsresultat samt på
gående och planerade forsknings- och utvecklingsarbeten. Förberedda inlägg samt diskussion.
Ordförande under förmiddagen professor Arne Johnson, under eftermiddagen arkitekt SAR Erik Dahlberg.
10.00 - 10.05 1. Hälsning sanförande Professor Arne Johnson
10.05 - 10.15 2. Bullrets inverkan på människan David Wyon, Ph. D.
Skolbarns beteende och presta
tion vid svag men intermittent bullerstörning
10.15 - 11.00 3. Kriterier och normer Civ ing Ove Brandt:
översikt av ISOs aktuella arbe
te inom byggnadsakustiken Civ ing Stellan Dahlstedt:
Bullerkriterier i kontor, hör
salar, teatrar m m. Kort rap
port om egna erfarenheter Civ ing Hans Elvhammar:
Akustiska krav i vårdbyggnader.
Presentation av pågående ut
redning Diskussion
11.00 - 11.55 4. Luftljudsisolering Övering Lars Aldrin:
Vertikal flanktransmission i samband med mellanväggar av lättbetong
Professor Tor Kihlman:
Randvillkorens inverkan på reduktionstal
il.55 - 12. 30
14. 00 - 14. 35
14.35 - 15. 30
15. 50 - 16. 00
16. 00 - 16. 35
Tekn lic Sten Ljunggren:
Teoretisk modell för fältreduk- tionstalet
Civ ing Ralf Friberg:
Ljudisolering hos lätta regel
väggar Diskussion
5. Stegljudsisolering Tekn lic Sven Lindblad:
Fjädrande golvbeläggningars inverkan på stegljudsisolering Ingenjör Gunnar Widen:
Stegljudsisolering hos homo
gena betongbjälklag med mjuk golvbeläggning
Diskussion
6. Bostadens bullerkällor Civ ing Per-Olof Renhäll:
Buller från sanitetsarmatur Ingenjör Sten Holgersson:
Utveckling av reflexionsfri kanalavslutning för fläktljud- mätningar
Diskussion 7. Trafikbuller
Civ ing Hans Jonasson:
Ljudutbredning över mark med och utan ljudbarriärer
Civ ing Bo Wadmark:
Temperaturgradienters infly
tande på ljudutbredning Tekn lic Sten Ljunggren:
Beräkningsmetod för trafik
buller
Civ ing Stig Ingemans son:
Laminerade fönsterkonstruk
tioner Diskussion 8. Rumsakustik
Civ ing Hans Jonasson:
Ljudtransmission över undertak 9. Industribuller
Civ ing Ralf Friberg:
Bullerbekämpning i industrier med hjälp av ljudabsorbenter
6
1 6 . 3 5 - 1 7 . 3 0
F r e d a g e n d e n 1
0 9 . 0 0 - 1 0 . 3 0
1 0 . 5 0 - 1 2 . 3 0
1 4 . 0 0 -
C i v i n g P e r - Â k e B e r g :
B u l l e r b e k ä m p n i n g i n o m c e l l u l o s a - o c h p a p p e r s i n d u s t r i n
D i s k u s s i o n
1 0 , M ä t t e k n i k
C i v i n g G ö r a n W e s t e r b e r g : E n f ö r e n k l a d m e t o d f ö r m ä t n i n g a v l u f t l j u d s i s o l e r i n g . T e o r e t i s k g e n o m g å n g a v m e t o d e n s f ö r u t s ä t t n i n g a r
C i v i n g S t e l l a n D a h l s t e d t : L j u d i s o l a t i o n s m ä t n i n g m e d i m p u l s l j u d
P r o f e s s o r T o r K i h l m a n :
A n v ä n d n i n g a v p a r a l l e l l a n a l y - s a t o r m e d d a t o r o n l i n e
D i s k u s s i o n
3 m a r s P å g å e n d e f o r s k n i n g o c h a k t u e l l a f o r s k n i n g s b e h o v i n o m l j u d k l i m a t o m r å d e t . R e d o g ö r e l s e r f r å n D a n m a r k , F i n l a n d , N o r g e o c h S v e r i g e .
O r d f ö r a n d e p r o f e s s o r A r n e J o h n s o n .
C a n d r e a l T o r E r i k V i g r a n
C i v i n g J ö r g e n K r i s t e n s e n
F i l m a g S e p p o V e p s ä l ä i n e n
C i v i n g S t i g I n g e m a n s s o n
D i s k u s s i o n o m f r a m t i d a p r i o r i t e r i n g a v o l i k a u p p g i f t e r i n o m l j u d k l i m a t o m r å d e t m e d u t g å n g s p u n k t f r å n p r o m e m o r i a n " A n g e l ä g n a f o r s k n i n g s b e h o v " u t a r b e t a d i n o m B F R s p r o g r a m k o m m i t t é f ö r l j u d k l i m a t f o r s k n i n g .
K o n f e r e n s e n b e r ä k n a s v a r a a v s l u t a d o m k r i n g k l 1 6 . 0 0 .
DELTAGARLISTA
8
Aldrin Lars, övering AB Lättbetong
Bengtsson B Åke, lektor Berg Per-Åke, civ ing Bergström Gunnar, civ ing Bergvall Bengt, civ ing Björkman Kjell, civ ing Boys en Arne, civ ing Brandt Ove, civ ing Bredberg Göran, dr
Statens Råd för Byggnadsforskning Ingemans sons Ingenjör sbyrå AB Chalmers Pr övning sanstalt Kungl Byggnadsstyrelsen
Stockholms stads byggnadsnämnd Statens Institut för Byggnadsforskning F orum
Akademiska sjukhuset, öronkliniken
Dahlberg Erik, ark SAR Dahlborg Björn, civ ing Dahlstedt Stellan, civ ing Diamant Herman, prof
AB Bostadsforskning
Statens Institut för Byggnadsforskning Akustik-Konsult AB
Umeå universitet, öronkliniken
Elvhammar Hans, civ ing Ingemanssons Ingenjör sbyrå AB
Friberg Ralf, civ ing Rockwool AB
Gadefelt Göran, civ ing Gerdien Hans, dipl ing Grauers Åke, civ ing
Akustikbyrån AB
Statens Pr övning san stalt Hyreshus i Stockholm AB
Holgersson Sten, ing Holm Per, fil lic
Bahco AB
Statens Råd för Byggnadsforskning Hällgren Lars, civ ing Kungl Byggnadsstyrelsen
Ingemans son Stig, civ ing Ingemanssons Ingenjörsbyrå AB
Jacobssen Bing, civ ing Johnson Arne, prof Johnsson Ingemar, ark Jonasson Hans, civ ing Juselius Stig, ing Jörgen Gunnar 0 ark
Norges Byggforskningsinstitutt Statens Råd för Byggnadsforskning
Trafikbullerutredningen
Inst för Byggnadsakustik, CTH Atlas Copco AB
Norges Byggfor skningsinstitutt
9 Kihlman Tor, prof
Kjer Björn, akademiing Kristensen Jörgen, civ ing
CTH
Statens Byggeforskningsinstitut Statens Byggeforskningsinstitut
Larsson Lars-Inge, ing Svenska AB Gyproc Lindberg Ulf, civ ing
Lindblad Sven G, tekn lie
Statens planverk
Inst för Byggnadsakustik, LTH
Lindencrona Hanne, ark Statens Institut för Byggnadsforskning Lindroth Paul, övering
Lindström Einar, övering Ljunggren Sten, tekn lic Lundquist Björn, civ ing Löfberg Hans Allan, civ ing
Gullfiber AB
Stockholms stads hälsovårdsförvaltning Ingemanssons Ingenjör sbyrå AB
Sv Akustikplanering AB
Statens Institut för Byggnadsforskning
Marnell Erik, civ ing Civ ing SVR Erik Marnell
Olofsson Jarl, civ ing Olsson Eskil, ing Ottosson Björn, ing
Statens Provningsanstalt
Statens Institut för Byggnadsforskning Byggproduktion AB
Renhäll Per-Olof, civ ing Roos Ake, forskn sekr
Uppvärmnings- och ventilationsteknik, KTH Statens Råd för Byggnadsforskning
Ryd Harriet, tekn lic Statens Institut för Byggnadsforskning
Sheppard Birgitta, inf sekr Sundberg Bertil, avd dir
Statens Råd för Byggnadsforskning Statens planverk
Tarschys Rebecka, red Tunemalm Lennart, ing
Dagens Nyheter
Umeå universitet, öronkliniken
Wadmark Bo, civ ing Wahlström Sten
Ingemanssons Ingenjör sbyrå AB Inst för Byggnadsakustik, KTH Vepsäläinen Seppo, fil mag
Westerberg Göran, civ ing Widen Gunnar, ing
Vigran Tor Erik, cand real Wyon David, dr
Wädding Ake, ing
Statens Tekniska Forskningsanstalt Inst för Byggnadsakustik, KTH Ingemanssons Ingenjörsbyrå AB Institutt for akustikk, NTH
Statens Institut för Byggnadsforskning Stockholms stads hälsovårdsförvaltning
1 INLEDNING
Prof Arne Johnson
Materialet i föreliggande rapport är hämtat från en forsknings
konferens om Ljudklimat och utgörs av föredrag och diskus- sionsreferat.
Bakgrunden till denna forskningskonferens är följande:
Statens Råd för Byggnadsforskning disponerar ett årligt belopp av f n ca 36 milj kr som fördelas på forsknings- och utveck
lingsarbeten på olika sektorer inom byggnads området. Det är fråga om ett relativt stort belopp, och det kan därför ställas krav på att fördelningen mellan olika sektorer sker på ett för
samhället optimalt sätt, dvs man måste väga olika forsknings
sektorer och forskningsobjekt mot varandra, så att man stöder de väsentligaste. För att söka lösa detta svåra problem utser Statens Råd för Byggnadsforskning programgrupper för olika forskningsområden. Deras uppgift är att undersöka vilken forskning som utförts och vilken forskning som pågår och där
efter kartlägga kvarstående problem och bland dessa försöka bedöma vilka som är de mest betydelsefulla och hur mycket forskningspengar man kan satsa på dem i fortsättningen.
Av denna orsak har Rådet inom sektorn Ljudklimat utsett en programgrupp. Denna grupp har varit verksam i ungefär ett år och är nu i slutfasen av sitt arbete. Gruppen har ansett det värdefullt att få samla alla experter inom området, dels för att få del av de forskningsarbeten som nu pågår, dels för att få höra deras synpunkter på vilka problem som är de väsent
ligaste, således ett stöd för den prioritering som program
gruppen skall göra inom forskningsområdet Ljudklimat. Resul
tatet blev en konferens den 12-13 mars 1970.
2 BULLRETS INVERKAN PA MÄNNISKAN
David Wyon, Ph. D.
SKOLBARNS PRESTATION OCH BETEENDE VID SVAG MEN INTERMITTENT BULLERSTÖRNING
Det är anmärkningsvärt, att det i detta avsnitt av konferensen,
"Bullrets inverkan på människan", endast har uppsatts en ta
lare. Ordet "buller" täcker kanske ett alltför stort område.
För många ljudforskare innebär ordet ljudtryck och dess varia
tioner. För samhället innebär samma ord olägenheter och obe
hag, en anledning till klagomål. Ljudklimatforskningen måste innefatta också det mellanliggande området, vilket för närva
rande är ostrukturerat. Emellertid består forskningen nu i att man studerar sambanden mellan det forskare brukar kalla bul
ler och samhällets bedömning av vad samhället klassificerar som buller. Detta motiveras med att örat i vissa avseenden reagerar för förändringar i ljudtrycket på samma sätt som en mikrofon.
Jag skulle vilja göra en något elak liknelse, hämtad från det visuella området. Ögat fungerar i vissa avseenden som en ljusmätare inför förändringar i ljusstyrka. Människor som tittar på TV finner sig ofta föranledda att klaga och svarar ibland på enkäter om TV-programmen. Består tittar forskning därför i att kontrollera de program tittarna ser med hjälp av en ljusmätare samt att finna samband mellan de resultat som erhålls därigenom och responsen? Ett svagt men statistiskt betydelsefullt samband skulle faktiskt kunna påvisas, eftersom det är sannolikt att människor som vill sova eller läsa framför TV-apparaten skulle tycka illa om en hög och varierande ljus
styrka! Det ligger allvar bakom denna liknelse. Vad jag vill komma fram till är att man inte tillämpar sådana metoder vid undersökningar om TV-tittande, därför att man inser att pro
blemet inte är fullt så enkelt. Vi har att göra med ett omfat
tande flöde av information som behandlas av hjärnan på ett raffinerat och invecklat sätt. Detsamma gäller informationen som vi får via örat, och ändå försöker man att finna samband mellan klagomål om buller - vilket ju i realiteten är oönskad information som når oss via örat- och resultaten av kontroll med bullermätare. Sådana instrument är användbara då det gäller att förhindra obehaglig och skadlig inverkan på örat, liksom ljusmätare kan användas för att skona ögat för obehag och skador. Om vi nöjde oss med att bedriva forskning om TV-tittarna med ljusmätare, skulle vi knappast ha någon till-
freds ställande TV-service. Likaså kommer vi i framtiden att ha ett mycket sämre ljudklimat än nu, om vi inte tillämpar en mer nyanserad form av ljudklimatforskning. Vi riskerar inte bara att inte dra vissa slutsatser utan också att dra slutsatser
som är fullständigt felaktiga.
Ljudklimatforskningen bör först försöka att strukturera den informationsbehandling som äger rum mellan öronen. Hur be
handlar människan oönskad information? Hon förutser dess an
komst, identifierar den när den kommer, tolkar den sedan och kan först när detta är gjort, undertrycka den. Jag skall i kort
het beröra var och en av dessa aktiva processer, vilka tillsam
mans utgör den belastning som buller utsätter människohjärnan för.
Förutseende. - För varje ljudsignal finns både en objektiv och en subjektiv sannolikhet för att signalen skall uppträda inom en viss bullermiljö. Båda är av intresse. Objektiv sannolikhet kan kvantifieras och behandlas med hjälp av informationsteorin.
Ljudklimat med hög informationshalt kan förväntas vara mer störande. Subjektiv sannolikhet är en funktion av subjektets erfarenhet och förståelse av bullerklimatet. Är klimatet komp
licerat, obekant eller förvirrande, kommer subjektiva sanno
likheter att visa dålig överensstämmelse med de objektiva. Det blir svårare att förutse signalen, och det totala ljudklimatet blir mer störande.
Identifiering. - Ljudsignaler som är svåra att identifiera blir mer störande. Normalt måste varje signals lokalisering och källa identifieras.
Tolkning. - Subjektets tolkning av varje ljudsignal är beroende av de associationer han gör mellan den och sina erfarenheter och av vilka slutsatser han drar därav. Signaler som har stor betydelse för subjektet verkar sannolikt mer störande.
Undertryckande. - När signalen har identifierats och tolkats kan subjektet undertrycka den. Detta kan äga rum mycket
snabbt, som när det gäller signaler som för subjektet är irre
levanta eller ointressanta. Det kan också hända att han inte kan eller inte vill undertrycka den alls.
Man bör kunna karakterisera och även kvantifiera ljudklimat på ett antal nya sätt med utgångspunkt från dessa fyra enkla synpunkter. Prognoser kan göras och prövas på grundval av dem. Personligen tror jag att mätningar av prestation, mät
ningar av oavsiktlig fysiologisk respons, samt observationer av beteende kan ge de bästa resultaten. Det kan också bli möj
ligt att formulera mer betydelsefulla enkäter genom att basera dem på detta betraktelsesätt. Om man kan bekräfta att dessa processer äger rum och i någon mån förstå dem, kan man gå ännu längre och förutsätta en mer konkret principmodell, på vilken vidare prognoser kan baseras. Jag tror dock inte att det skulle göra speciellt mycket nytta för närvarande, trots att Leipp (1969) på ett mycket skickligt sätt har lagt fram ett teoretiskt schema för upplevelse av buller vid C. S. T. B. i Frankrike, där han förkastar ljudtrycksnivå som ett tillfreds-
ställande kriterium och i stället betonar vikten av ‘prévisibi
lité".
Förra året utförde vi ett experiment för att försöka fastställa hur ett obekant och varierande ljudklimat påverkade skolarbe
tet. Här använde vi ljudtrycksnivåer långt under vad som nå
gonsin visat sig inverka på prestationerna. Genom att utsätta barnen för slumpvis insatt "vitt brus" från fullt synliga hög
talare kunde vi utesluta behovet av att identifiera eller tolka signalerna. Signalerna varierade mellan 55 och 78 dB(A). De var av godtycklig längd, förekom i spontan ordning med pauser av varierande längd emellan. Det integrerade störningsvärdet blev mer än 2, 25 noy. Totalt arbetade 110 tolvåringar under 80 minuter i ett observationsklassrum utrustat med enkelrik
tade speglar. Deras beteende observerades och registrerades bakifrån. Hälften av barnen, två klasser, utsattes för det ovan
nämnda bullret, medan två andra klasser fick arbeta i lugn och ro och utgjorde kontrollgrupp. Betydliga skillnader i både prestation och beteende kunde konstateras. Observationer av enskilda elever visade, att ett betydligt större antal verkade
"klart ansträngda i sitt arbete" av de som var utsatta för bull
ret och fler "stördes av andra och slutade arbeta". (P< 0, 05 i båda fallen. ) Inspelade kommentarer om beteendet hos gruppen som helhet har ännu inte analyserats. Syftet med detta är att visa, om någon kedjereaktion mot bullerstörningar förekom
mer inom en stor grupp. Vi planerar att i framtiden filma beteendet och därigenom "lagra skeendet", så att utvärde
ringen kan göras oberoende av för sökstillfället och även upp
repas om nödvändigt. De klasser som var utsatta för bullret visade en tendens att läsa mer långsamt (P<0, 10). I ett prov där barnen hade till uppgift att titta på grupper med nio två
siffriga tal och för varje grupp säga om två grupper var lika
dana arbetade de klasser som var utsatta för buller signifikant långsammare (P< 0, 001) men gjorde färre fel (P< 0, 01). Detta kan ha berott på att de ofta stördes av en ljudsignal, när de höll på att granska en viss siffergrupp och måste börja om.
Vid ett minnesprov var de klasser som utsattes för buller be
tydligt mindre självsäkra och betydligt mer inkonsekventa i sina bedömningar av hur pass säkra de var på sina svar (P<
0, 05 i båda fallen). Det observerades inga signifikanta skill
nader mellan klasser med samma grad av bullerexposition för något av dessa kriterier.
Inverkan av personlighet och intelligens på resultaten har inte ännu undersökts. Bengtsson m fl (1969) har emellertid med samma ljudband konstaterat betydelsefulla samspel mellan dessa faktorer och prestation vid vissa prov.
Det är sålunda sannolikt att ett varierande buller med mycket låg ljudtrycksnivå påverkar skolprestationen. Vi kommer att fortsätta med våra studier av ljudklimat på det sätt som tidi
gare nämnts för att försöka förstå de processer som ingår.
Först därefter kommer vi att kunna förutse samhällets sub
jektiva reaktioner på det som samhället betraktar, och även vi måste betrakta som buller.
15 Referenser
Bengtsson, K, Bååth, I, Crona, G &; Johansson, C R,1969, Skolprestationens beroende av bullerstörning med särskild hänsyn till intelligens- och personlighetsfaktorers betydelse för prestationspåverkan. (Opublicerad. ) Psykologiska Insti
tutionen, Lund.
Leipp, E, 1969, Les mesures physiques du bruit et leur signi
fication du point de vue de la perception. Cahier du Centre Scientifique et Technique du Batiment. Nr. 869, 6 p. (4 Ave
nue du Recteur, Poincaré, Paris XVIe).
3 KRITERIER OCH NORMER
Civ ing Ove Brandt
ISO:S AKTUELLA ARBETE INOM BYGGNADSAKUSTIKEN
ISO har som bekant ägnat sig åt akustiskt standardiseringsar - bete sedan mitten av 1950-talet. Det är också bekant hur detta arbete influerat på forskning och tillämpning inom olika delar av akustiken, t ex terminologi, referensstorheter, riskkrite
rier, normer för trafik- och flygbuller, diverse mätningar av buller från elektriska maskiner etc. Därigenom har samarbe
tet över gränserna inom vårt fack blivit lättare.
En färdig ISO-rekommendation har därför en stor tyngd och omvandlas i många länder till nationella normer genom en enkel översättning - åtminstone när den vänder sig till en större krets. De rekommendationer som endast berör ett mindre antal personer används oftast direkt i de franska eller engelska versionerna utan att man tar fram en nationell stan
dard.
En komplett samling av ISO:s rekommendationer är därför en oumbärlig del av den akustiska fackmannens bibliotek.
Man kan inte påstå att ISO har arbetat fort hela tiden. När be
handlingen av en fråga har fördröjts, ibland upp till 10 år, har det sällan varit av väsentliga och fackliga skäl utan mest be
roende på förargliga petitesser i ISO:s sekretariat. Annars har samarbetet mellan de olika nationerna gått mycket frik
tionsfritt. Medlemmarna i de olika grupperna är ju oftast ve
tenskapligt meriterade akustiker med intresse för internatio
nellt utbyte, vanligen helt fria från ekonomiska särintressen.
Om ISO fortfarande skall lyckas i sina arbeten är givetvis i sista hand beroende av om man fortfarande kan engagera fram
stående fackmän i utvecklingsarbetet. Man bör betänka att den större delen av detta arbete utföres av forskare utan direkt ersättning.
Fram till 1968 var ISO:s avdelning för akustik ISO/TC 43 under ledning av ett sekretariat hos den brittiska standardiserings- kommissionen i London. Arbetet utfördes av ett antal arbets
grupper med var sitt arbetsgebiet, t ex referensvärden, mät-
metoder för ljudisolering, för buller från elektriska maskiner, för motorfordon, för flygbuller etc. Vissa grupper fungerade endast under utredningstiden och upplöstes sedan; andra ten
derade till att få en mera permanent karaktär, t ex WG 3 där byggnadsakustiska frågor behandlades.
Av flera skäl blev denna organisationsform efterhand för trög och tidskrävande, särskilt på det formella planet. Efter ett plenarmöte i Prag 1966 beslöts det att omorganisera ISO:s akustikarbete. Vid det efterföljande plenarmötet i Danmark
1968 bestämde man att arbetet i fortsättningen skall ske med följande organisation:
Sekretariatet i London för ISO/TC 43 skall bibehållas och efterhand avveckla de arbetsgrupper som ännu inte är färdiga med sina dokument. För det kommande arbetet skall sekre
tariatet endast vara verksamt då ett dokument har kommit fram till stadiet Draft ISO Recommendation. Man finputsar då dokumentet och skickar det vidare till generalsekretariatet i Geneve och därifrån till alla ISO-länder för omröstning.
Tyngdpunkten i det fackliga arbetet ligger sedan 1968 i två subkommittéer :
ISO/TC 43/SC 1 buller
ISO/TC 43/SC 2 byggnadsakustik
SC 1 har sitt sekretariat i Danmark (Dansk Standardiserings- råd) med prof Ingerslev som fungerande ordförande. SC 2 har sekretariat i Västtyskland och jag verkar f n som dess ordfö
rande för en termin av tre år.
Plenarmötet i Stresa maj 1969 ägnades helt åt att välja ut ämnen som man i första hand ville satsa på. SC 1 och SC 2 sammanträdde på olika dagar, eftersom många delegater är aktiva i båda dessa grupper. I sammanfattning kom man fram till följande resultat:
Efterklangsmätningar i salar, som har varit behandlat i den tidigare arbetsgruppen 3, slutbehandlades och sändes vidare till London så att dokumentet skall cirkuleras som Draft ISO Recommendation. Om ISO-länderna röstar positivt kommer man alltså att få en nyttig anvisning på hur man mäter efter- klangstiden i ett rum - hittills har man knappast kunnat jäm
föra resultaten från olika källor.
Av nya arbeten enades man om att satsa på följande:
1. Buller från sanitära installationer, främst tappkranar. - Detta är ju ett problem som blivit akutellt i många länder, bl a Tyskland, Frankrike, Holland och Skandinavien. Ett flertal förslag till mätmetoder finns och används redan. Det är därför viktigt att ISO snabbt koordinerar det vetande som finns internationellt och får fram en enhetlig standard för provning av t ex tappkranars ljud. Man kan sedan välja även efter detta kvalitetsmått på en internationell marknad.
Till ordförande valdes van den Eijk, Holland. Gruppen har sitt andra sammanträde i Stuttgart i april. Ett första ut
kast till dokument föreligger.
2. Revision av R 140, mätmetod för luft- och stegljudsisole- ring. - Detta dokument, som blev färdigbehandlat av ISO I960 (och som översatts till svensk standard) är grundstom
men för isolermätningar i laboratorier och i fält. Det före
faller vara moget för översyn. Man diskuterar om det skall ske genom en radikal nyskrivning eller genom "smårepara
tioner". Tills vidare har man tillsatt en studiegrupp under ledning av prof Lothar Cremer. Till det första mötet i Ber
lin i juli I97O räknar man med att bidrag från följande län
der skall ligga på bordet:
Delegater från Storbritannien skall undersöka om man kan modernisera R 140 genom noter och tillägg;
Man väntar att Sverige skall undersöka och föreslå standardisering av randbetingelserna för vägg- och bjälklagsprov i laboratorier. Man vet att olika sätt att montera provväggarna kan föra till mycket olika resultat;
Delegater från Västtyskland skall undersöka hur man skall kunna ta hänsyn till flanktransmissionen och eventuellt komplettera R 140 med anvisningar på så
dana mätningar;
Slutligen har man anmodat forskare i USA att lämna konstruktiva synpunkter på hur man skall kunna få fram en bättre hammarapparat för stegljudsmät- ningar. I USA har man hela tiden varit mycket kritisk mot den i R 140 beskrivna hammarapparaten, men något seriöst alternativförslag finns ännu inte.
3. Mätning av stegljudsminskning med hjälp av golvbelägg
ningar. - Golvfabrikanter i olika länder anger ofta den stegljudsminskning AD en golvbeläggning åstadkommer när den läggs på ett råbjälklag av exempelvis 16 cm betong. I olika länder serverar man i dag resultaten av AD på olika sätt som inte är direkt jämförbara. Man önskar få fram en helt enhetlig mätmetod, baserad på R 140, och lika redo
visningssätt. Som ordförande utsåg man M Josse, Frankrike, chef för akustiksektionen vid det franska byggforskning s- centret i Paris. Första mötet i denna grupp är i Paris, april 1970.
4. Ljudisolering av dörrar och fönster. - Den viktigaste an
ledningen till bildning av denna grupp är att man f n inte har tillgång till en mätmetod för ett fönsters ljudisolering i fält. Man kan idag inte kontrollera om ett s k ljudisole
rande fönster i verkligheten har givit utlovat resultat. Den traditionella metoden att sätta in fönstret mellan två efter- klangsrum i ett laboratorium ger missvisande resultat för praktiken, där man inte har diffust fält på ena sidan om fönstret.
T v är prof Bruckmayer i Wien arbetsgruppens ordförande.
Arbetet har ännu inte kommit igång - tyvärr, för det måste anses vara av stor allmän betydelse vid bedömning och ut
veckling av ljudisolerande fönster och fasader, som är en av åtgärderna mot det störande trafikbullret.
Y i d n ä s t a p l e n a r m ö t e f ö r S C 2 v å r e n 1 9 7 1 k a n m a n f ö r v ä n t a a t t f å s e f r a m s t e g p å d e s s a f y r a o m r å d e n .
C i v i n g S t e l l a n D a h l s t e d t
B U L L E R K R I T E R I E R I K O N T O R , H Ö R S A L A R , T E A T R A R M M - K O R T R A P P O R T O M E G N A E R F A R E N H E T E R
V i d p r o j e k t e r i n g a v a r b e t s l o k a l e r s k a l l o f t a k o m m u n i k a t i o n m e l l a n o l i k a p e r s o n e r f ö r h i n d r a s e l l e r r e d u c e r a s m e n l i k a o f t a s k a l l k o m m u n i k a t i o n u n d e r l ä t t a s . D e t s a m m a g ä l l e r l o k a l e r f ö r u n d e r v i s n i n g o c h r e k r e a t i o n . T y p i s k a e x e m p e l p å l o k a l e r d ä r k o m m u n i k a t i o n s k a l l f ö r s v å r a s ä r s t o r k o n t o r o c h r e s t a u r a n g e r . E x e m p e l p å l o k a l e r d ä r k o m m u n i k a t i o n s k a l l u n d e r l ä t t a s ä r k o n f e r e n s r u m , s k o l s a l a r o c h t e a t r a r . V i d f a s t s t ä l l a n d e a v b u l l e r k r i t e r i e r m å s t e m a n i v a r j e f a l l b e a k t a v e r k s a m h e t e n s a r t . D e t k o n s t a n t a b a k g r u n d s b u l l r e t h a r n ä m l i g e n a v g ö r a n d e b e t y d e l s e f ö r k o m m u n i k a t i o n s m ö j l i g h e t e r n a . D e n n o r m , s o m f ö r n ä r v a r a n d e f i n n s , ä r S v e n s k B y g g n o r m 1 9 6 7 :
K o n t o r h ö g s t 4 0 d B ( A )
S k o l s a l " 4 0 d B ( A )
E n l i g t m i n å s i k t ä r d e s s a v ä r d e n m y c k e t f ö r h ö g a n ä r d e t g ä l l e r s k o l s a l e n , i h ö g s t a l a g e t v i d c e l l k o n t o r o c h f ö r l å g t n ä r d e t g ä l l e r s t o r k o n t o r .
I R a p p o r t f r å n B y g g f o r s k n i n g e n 5 0 / 6 9 H 1 4 a n g e s f ö l j a n d e , e n l i g t m i n å s i k t f u l l t r e a l i s t i s k a v ä r d e n :
S k o l s a l , m u s i k r u m K o n s e r t s a l , t e a t e r B i b l i o t e k
S k r i v r u m i k o n t o r
h ö g s t 2 5 d B ( A )
" 2 0 à 2 5 d B ( A )
" 3 0 d B ( A )
" 5 5 d B ( A )
I K u n g l B y g g n a d s s t y r e l s e n s R a p p o r t n r 1 6 1 9 6 7 a n g e s f ö l j a n d e v ä r d e n :
L a b o r a t o r i e r h ö g s t N 3 5
K o n t o r , s e m i n a r i e r u m " N 3 0
L e k t i o n s s a l a r " N 2 5
E n l i g t m i n å s i k t h a r m a n h ä r i c k e g j o r t k l a r t f ö r s i g d e o l i k a r u m m e n s f u n k t i o n u t a n s l a g i t i h o p k o n t o r o c h s e m i n a r i e r u m .
I s t o r k o n t o r e r f o r d r a s e n h ö g r e b a k g r u n d s n i v å ä n 4 0 d B ( A ) . V i d e n o p i n i o n s u n d e r s ö k n i n g u t f ö r d i e n s e k t i o n a v e t t s t o r k o n t o r i S t o c k h o l m t i l l f ö r d e s u n d e r e n m å n a d o l i k a b a k g r u n d s n i v å v a r j e d a g , d e l s i f o r m a v v ä g t b r u s o c h d e l s i f o r m a v m u s i k .
V ä g n i n g e n a v b r u s e t u t p r o v a d e s t i l l c a 6 d B p e r o k t a v f a l l a n d e n i v å m e d s t i g a n d e f r e k v e n s . D e t ä r s å l u n d a e t t g a n s k a " r ö t t b r u s " , e f t e r s o m m a n b e n ä m n e r d e t b r u s , s o m h a r s a m m a n i v å p e r o k t a v b a n d s o m " s k ä r t " . M u s i k e n , s o m i h u v u d s a k v a r a v i c k e e n g a g e r a n d e t y p , s p e l a d e s m e d e n m å t t l i g d i s k a n t a v s k ä r - n i n g .
I den ifrågavarande delen av kontorslandskapet var arbetet av en ganska tyst karaktär. Undersökningen gav ett ganska tydligt utslag:
Vid en bakgrundsnivå av 40 dB(A) märkte man ej tillsatsbullret och man märkte knappast musiken.
Vid en bakgrundsnivå av 50 dB(A) var de flesta stör
da av både bullret och musiken.
Vid en bakgrundsnivå av 45 dB(A) var de flesta nöjda vare sig bakgrunden var brus eller musik.
Efter denna undersökning, som utfördes i november 1967, har vi genomgående försökt dimensionera ventilationsanläggningens brusljud i kontorslandskap så att en ljudnivå av 45 t 3 dB(A) erhållits. I intet fall där detta lyckats har missnöje uppstått.
Frekvensfördelningen hos det erhållna ventilationsbruset mot
svarar ganska väl det som användes vid de ovan omtalade för
söken.
Med en dimensionering av det fasta bakgrundsbullret enligt ovan får man ostördhet mellan arbetsplatserna vid ca 6 m avstånd, förutsatt att direkta ljudvägar är avskärmade. På 8 m avstånd kan man räkna med tillfredsställande sekretess.
I lokaler, där kommunikation skall ske mellan de närvarande eller mellan vissa agerande och åhörare bör man eftersträva lägre ljudnivå än i Svensk Byggnorm 67 angivna 40 dB(A).
Dimensioneringen skall göras med utgångspunkt från det talade ordet. Man kan räkna med att även en god talare, när han tröttnat något, ej ger högre ljudnivå än 70 dB(A) på 1 m av
stånd. Då är ljudnivån på 16 m avstånd 36 dB(A) om man räk
nar med fritt ljudfält. Genom lämplig placering av reflekte
rande ytor kan man visserligen höja denna nivå något, men å andra sidan är dämpningen över publikytan större än i fritt ljudfält. Man kan därför icke räkna med mer än ca 35 dB(A) nyttoljudnivå i en normal hörsal av 20 m längd.
För att de bakerst i salen sittande åhörarna skall höra bra, bör störnivån ligga ca 10 dB lägre, alltså vid 25 dB(A). Detta
stämmer med vad som angivits i Byggforskningens ovannämnda rapport.
Tillämpas denna dimensioneringsmetod för bakgrundsbullret uteblir alla klagomål från dem som använder lokalerna. I flera fall där jag blivit tillkallad på grund av klagomål på akus
tiken har det visat sig att klagomålen berott på för hög stör- nivå i lokalen. I kyrkor, teatrar, biografer och andra lokaler, där publiken koncentrerar sig på lyssning.bör 5 à 10 dB lägre störnivå eftersträvas. Det är då möjligt att skapa god hörbar
het på avstånd av 30 m och mer utan ljudförstärkning, förut
satt att de akustiska förhållandena i övrigt är goda.
