Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland
Maria Berglund
Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se
tel. 035-465 22, 076-105 73 45
Biogas och klimatnytta
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland
Jordbruk, biogas och klimat
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland
Mycket prat om KOLDIOXID från fossila bränslen…
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland
… men jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan
Metan från djurhållningen Lustgas
från kväve Kol i
mark
Koldioxid från
fossil energi Utsläpp från
inköpta varor
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland
Koldioxidekvivalenter (CO
2e) - gemensam ”valuta” för växthusgaser
1 kg koldioxid (CO
2) = 1 kg CO
2e 1 kg metan (CH
4) = 25 kg CO
2e 1 kg lustgas (N
2O) = 298 kg CO
2e
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland
Hur mycket är ett ton koldioxidekvivalenter?
• Köra 500 mil med bensinbil
• Koka vatten i vattenkokare:
• 2 miljoner gånger (om vattenkraftsel) eller
• 9 000 gånger (om kolel)
• Producera köttet och mjölken som en medelsvensk äter under ett år
• Lustgas från drygt 1 ha åker
• Metan och lustgas från ca 50 m3 svin- eller nötflyt
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland
Växtodlingsgård Mjölk- och växtodlingsgård Grisgård
Energianvändning Produktion av mineralgödsel
Produktion av inköpt foder Marken (lustgas) Lagring av stallgödsel
(metan och lustgas) Djurens foder- smältning (metan)
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland
Med gödsel- eller gårdsbaserad biogasproduktion kan vi:
Påverka metan
& lustgas från stallgödsel Minska(?)
lustgas från marken Ersätta (fossil)
energi
Minska behovet av N
(och P&K)
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland
Mjölk- och växtodlingsgård Grisgård
Energianvändning Produktion av mineralgödsel
Produktion av inköpt foder Marken (lustgas) Lagring av stallgödsel
(metan och lustgas)
Djurens foder- smältning (metan) Ersätter annan energi
Mindre mineralgödsel-N
Mindre metan från stg.lagring
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland Mjölk- och växtodlingsgård
Energianvändning Produktion av
mineralgödsel Produktion av inköpt foder Marken (lustgas) Lagring av stallgödsel
(metan och lustgas) Djurens foder- smältning (metan)
MEN stora metanutsläpp eller biogasförluster
= Dåligt ur klimatsynpunkt!
Grisgård
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland
Metanutsläpp från rötrestlagret beror på:
• Temperatur i lagret
• Lagringstid/uppehållstid
• Mängd organiskt material och dess sammansättning (biogaspotential)
• (pH)
Samma faktorer som styr biogasutbytet!
(dessutom ytans beskaffenhet och biogas löst i rötrest som tas ut ur reaktorn)
Metan från rötrestlager – beroende av lagringstid, temperatur och rötningstid.
X = 27 dagar HRT, 150 dagar i lagret, 12 °C i lagret
0 5 10 15 20 25 30 35
0 10 20 30 40 50
metanproduktion (l/kg VS i ingåendesubstrat)
Uppehållstid i biogasreaktorn (dygn) 18 (°C) 15 (°C) 12 (°C) 9 (°C)
0 5 10 15 20 25 30 35
0 50 100 150 200 250 300
metanproduktion (l/kg VS i ingående substrat)
lagringstid (dygn) 18 (°C) 15 (°C) 12 (°C) 9 (°C) 0 5 10 15 20 25 30 35
0 50 100 150 200 250 300
metanproduktion (l/kg VS i ingående substrat)
lagringstid (dygn) 17 (dygn) 22 (dygn) 27 (dygn) 32 (dygn) 37 (dygn)
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland
Klimatavtryck för gårdsbaserad biogas
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland
Räkneexempel, grisgård
• Rötar flytgödsel från 3000 slaktsvinsplatser (480 ton TS, 970 MWh biogas)
• Biogasen till kraftvärmeproduktion
– El till drift av biogasanläggningen och stallar
– Värme till drift av biogasanläggning och sålt till närvärmenät
• Minskar inköp av mineralgödselkväve (-2,3 ton) och el (-300 MWh/år)
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland
Grisexemplet - grundalternativet
-250 -200 -150 -100 -50 0 50 100 150
lagring, spridning användning av biogas insatsvaror
driften lagring &
spridning rötrestbiogas ersätter andra energibärare
insatsvaror till övrig produktion på
gården Egen
stallgödsel
Biogasanläggningen Indirekta förändringar
ton koldioxidekvivalenter
Ej specificerat Lustgas Metan
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland
Resultat – grundalternativet
• Totalt växthusgasminskning
-80 ton CO2e (exkl indirekta effekter)
-120 ton CO2e (inkl indirekta effekter)
• Klimatavtryck för biogasen
-80 kg CO2e/MWh biogas (exkl indirekta effekter)
-120 kg CO2e/MWh biogas (inkl indirekta effekter)
• Biogasetableringen minskar gårdens klimatavtryck med 4 %
• Utsläppsbesparing = Köra 10 (15) varv runt jorden
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland
Samma beräkningar för 16 biogasanläggningar:
-1200 -1000 -800 -600 -400 -200 0
ton koldioxidekvivalenter
Total förändring av växthusgasutsläpp, ton/anläggning och år
Exkl indirekta förändringar Inkl indirekta förändringar
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland -0,35
-0,3 -0,25 -0,2 -0,15 -0,1 -0,05 0
Kg CO2e/MWh biogas
Klimatavtryck biogasen, kg CO2e/MWh biogas
Exkl indirekta förändringar Inkl indirekta förändringar
Jämförelse:
Olja, diesel; ca +0,3 kg CO2e/MWh Naturgas; +0,25 kg CO2e/MWh Fasta biobränslen; ca +0,03 kg CO2e/MWh
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland -16%
-14%
-12%
-10%
-8%
-6%
-4%
-2%
0%
Förändring av gårdens totala klimatavtryck
Exkl indirekta förändringar Inkl indirekta förändringar
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland
Grisexemplet – högre metanförluster
-250 -200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200
lagring, spridning användning av biogas
insatsvaror driften
lagring &
spridning rötrest biogas ersätter
andra energibärare
insatsvaror till övrig produktion på
gården Egen
stallgödsel Biogasanläggningen Indirekta förändringar
ton koldioxidekvivalenter
Ej specificerat Lustgas Metan
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland
Resultat – högre metanförluster
• Totalt växthusgasminskning
-45 ton CO2e (exkl indirekta effekter)
-83 ton CO2e (inkl indirekta effekter)
• Klimatavtryck för biogasen
-46 kg CO2e/MWh biogas (exkl indirekta effekter)
-85 kg CO2e/MWh biogas (inkl indirekta effekter)
• Biogasetableringen minskar gårdens klimatavtryck med 2 %
• Utsläppsbesparing = Köra 6 varv runt jorden
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland
Samma beräkningar för 16 biogasanläggningar (högre metanförluster):
-1000 -800 -600 -400 -200 0 200
ton koldioxidekvivalenter
Total förändring av växthusgasutsläpp, ton/anläggning och år
Exkl indirekta förändringar Inkl indirekta förändringar
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland -0,35
-0,3 -0,25 -0,2 -0,15 -0,1 -0,05 0 0,05 0,1
Kg CO2e/MWh biogas
Klimatavtryck biogasen, kg CO2e/MWh biogas
Exkl indirekta förändringar Inkl indirekta förändringar
Jämförelse:
Olja, diesel; ca +0,3 kg CO2e/MWh Naturgas; +0,25 kg CO2e/MWh Fasta biobränslen; ca +0,03 kg CO2e/MWh
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland -8%
-6%
-4%
-2%
0%
2%
4%
Förändring av gårdens totala klimatavtryck
Exkl indirekta förändringar Inkl indirekta förändringarMaria Berglund, Hushållningssällskapet Halland -20
-10 0 10 20 30 40 50 60 70
Varv per anläggning
Varv runt jorden
lågt metanutsläpp högre metanutsläpp
Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland
Slutsatser
• Högt biogasutbyte bra ur klimatsynpunkt!
– Mer producerad energi
– Mindre VS kvar i rötrest som kan bli metan
• Metanslipp = klimatutmaning
• Indirekta effekter har betydelse
– (fossil) energi ersätts – bättre utnyttjande av N