• No results found

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar"

Copied!
21
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Maria Berglund

Hushållningssällskapet Halland

maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45

Klimatpåverkan från gårdsbaserade

biogasanläggningar

(2)

Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland

Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan

Metan från djurhållningen Lustgas

från kväve

Koldioxid från

fossil energi Utsläpp från

inköpta varor

(3)

Koldioxidekvivalenter (CO 2 e)

- gemensam ”valuta” för växthusgaser

1 kg koldioxid (CO 2 ) = 1 kg CO 2 e 1 kg metan (CH 4 ) = 25 kg CO 2 e

1 kg lustgas (N 2 O) = 298 kg CO 2 e

(4)

Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland

Hur mycket är ett ton koldioxidekvivalenter?

• Bensin: Köra 500 mil med bensinbil

• El, produktion och distribution av ca:

• 100 MWh vattenkraftsel eller

• 1 MWh kolkraftsel

• Åkermark: Lustgas från drygt 1 ha åker

• Gödsel: Metan och lustgas från ca 50 m 3 svin- eller nötflyt

 Snabbt stora mängder i jordbruket

(5)

Grisgård Mjölk- och växtodlingsgård

Energianvändning Produktion av

mineralgödsel Produktion av inköpt foder Marken (lustgas) Lagring av stallgödsel

(metan och lustgas) Djurens foder-

smältning (metan)

Totala växthusgasutsläpp på djurgårdar

(6)

Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland

Mjölk- och växtodlingsgård

Grisgård

Energianvändning Produktion av

mineralgödsel Produktion av inköpt foder Marken (lustgas) Lagring av stallgödsel

(metan och lustgas) Djurens foder-

smältning (metan)

Ersätter annan energi

Mindre

mineralgödsel-N

Mindre metan från stg.lagring

Med gödsel- eller gårdsbaserad biogasproduktion kan vi:

(7)

Mjölk- och växtodlingsgård

Energianvändning Produktion av

mineralgödsel Produktion av inköpt foder Marken (lustgas) Lagring av stallgödsel

(metan och lustgas)

Djurens foder-

smältning (metan)

MEN stora metanutsläpp eller biogasförluster

= Dåligt ur klimatsynpunkt!

Grisgård

(8)

Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland

Metanutsläpp från rötrestlagret beror på:

• Temperatur i lagret

• Lagringstid

• Mängd organiskt material och dess sammansättning (biogaspotential)

• (pH)

 Samma faktorer som styr biogasutbytet!

(dessutom ytans/svämtäckets beskaffenhet och biogas

löst i rötrest som tas ut ur reaktorn)

(9)

Klimatavtryck för

gårdsbaserad biogas

(10)

Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland

Räkneexempel, grisgård

• Rötar flytgödsel från 3000 slaktsvinsplatser (480 ton TS, 970 MWh biogas)

• Biogasen till kraftvärmeproduktion

– El till drift av biogasanläggningen och stallar

– Värme till drift av biogasanläggning och sålt till närvärmenät

• Minskar inköp av mineralgödselkväve (-2,3 ton, 10 % bättre utnyttjande av NH4-N i stallgödseln) och el

(-300 MWh/år)

(11)

Grisexemplet - grundalternativet

-250 -200 -150 -100 -50 0 50 100 150

lagring, spridning användning av

biogas insatsvaror

driften lagring &

spridning rötrest biogas ersätter andra energibärare

insatsvaror till övrig produktion på

gården Egen

stallgödsel Biogasanläggningen Indirekta förändringar

to n koldioxi dekvivalent er

Ej specificerat Lustgas Metan

(12)

Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland

Samma beräkningar för 16 biogasanläggningar:

-600 -500 -400 -300 -200 -100 0

ton kol di oxi dekvi vale nt er

Total förändring av växthusgasutsläpp, ton/anläggning och år

Exkl indirekta förändringar

X

X = grisalternativet

(13)

Samma beräkningar för 16 biogasanläggningar:

-1200 -1000 -800 -600 -400 -200 0

to n koldioxi dekvivalent er

Total förändring av växthusgasutsläpp, ton/anläggning och år

Exkl indirekta förändringar Inkl indirekta förändringar

X

(14)

Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland

-0,35 -0,3 -0,25 -0,2 -0,15 -0,1 -0,05 0

Kg C O2e/ kW h biogas

Klimatavtryck biogas, kg CO2e/kWh biogas

Exkl indirekta förändringar

Jämförelse:

Olja, diesel; ca +0,3 kg CO2e/kWh Naturgas; +0,25 kg CO2e/kWh

Fasta biobränslen; ca +0,03 kg CO2e/kWh

X

(15)

-12%

-10%

-8%

-6%

-4%

-2%

0%

Förändring av gårdens totala klimatavtryck

Exkl indirekta förändringar Inkl indirekta förändringar

X

(16)

Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland

Grisexemplet – högre metanförluster

-250 -200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200

lagring, spridning användning av

biogas insatsvaror

driften lagring &

spridning rötrest biogas ersätter andra energibärare

insatsvaror till övrig produktion på

gården Egen

stallgödsel Biogasanläggningen Indirekta förändringar

to n koldioxi dekvivalent er

Ej specificerat Lustgas Metan

(17)

Samma beräkningar för 16 biogasanläggningar (högre metanförluster):

-1000 -800 -600 -400 -200 0 200

to n koldioxi dekvivalent er

Total förändring av växthusgasutsläpp, ton/anläggning och år

Exkl indirekta förändringar Inkl indirekta förändringar

X X

(18)

Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland

-0,12 -0,1 -0,08 -0,06 -0,04 -0,02 0 0,02 0,04 0,06

Kg C O2e/ kW h biogas

Klimatavtryck biogasen, kg CO2e/kWh biogas

Exkl indirekta förändringar

Jämförelse:

Olja, diesel; ca +0,3 kg CO2e/kWh Naturgas; +0,25 kg CO2e/kWh

Fasta biobränslen; ca +0,03 kg CO2e/kWh

X

(19)

-8%

-6%

-4%

-2%

0%

2%

4%

Förändring av gårdens totala klimatavtryck

Exkl indirekta förändringar Inkl indirekta förändringar

X

(20)

Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland

-20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70

Varv per anläggni ng

Varv med bensinbil runt jorden

lågt metanutsläpp

högre metanutsläpp

(21)

Slutsatser

• Högt biogasutbyte bra ur klimatsynpunkt!

– Mer producerad energi

– Mindre VS kvar i rötrest som kan bli metan

• Metanslipp = klimatutmaning

• Indirekta effekter har betydelse

– (fossil) energi ersätts – bättre utnyttjande av N

• Resultatet av klimatavtrycksberäkningarna styrs av:

– Flöden av TS, VS, N och biogas – men varierande datakvalitet!!

– Metanförluster – men hur beräkna/bestämma nivåerna?

References

Related documents

diagrammet redovisas resultatet fördelat på olika områden där metan från fodersmältning, lustgas från gödselhantering och inköpt foder står de största delarna av

mineralgödsel Produktion av inköpt foder Marken (lustgas) Lagring av stallgödsel. (metan och lustgas) Djurens foder-

Kostnaden för olika tillstånd och tillsyn varierade från 0 till 58 000 kronor per år under de första fem åren, vilket motsvarar en kostnad mellan 0 och 2,67 öre/kWh totalt

I grundalternativet (figur 1) står utsläpp av metan och lustgas från lag- ringen av rötrest och stallgödsel för den mesta klimatpåverkan.. Övriga delar ger relativt

Störningar i processen inträffade även här vilket ledde till att ammoniumhalten ut från BB11 låg på 3 mg/l... Lustgasmätningar vid höga respektive

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Bi-lagan nr 1 mars 2009 • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se.. Text:

Systemet går ut på att under vintern kunna ta upp värme och distribuera det i byggnaderna med hjälp av bergvärme och ett frånlufts- och tilluftsystem med värmeväxlare (FTX).

Vattenkraft ses ofta som en miljövänlig energikälla i jämförelse med fossila bränslen men man har under de senaste decennierna uppmärksammat att det från vattendammar, som ofta