Nina Björk, litteraturvetenskap – disputation 10 oktober 2008
Myten om den fria människan
I vår samtid anses den västerländska människan vara fri. Fri att välja – allt från tvättmedel och elbolag till personlighet och livsstil. Den moderna friheten känner inga gränser. Men Nina Björk hävdar i sin avhandling att människan tvärtemot är en ytterst beroende varelse som skapas i samspel med andra och med den natur hon lever i.
I sin avhandling för Nina Björk fram en motberättelse till denna frihetens fiktion. Hon
argumenterar för att människan i grunden är en beroende och relationell varelse, som skapas i samspel med andra människor och med den natur utan vilken hon inte kan leva. Mot
drömmen om den fria själen ställer hon sanningen om den beroende kroppen.
Avhandlingsförfattaren går i närkamp med tre olika författares texter: den brittiske 1600- talsfilosofen John Locke, 1800-talstänkaren John Stuart Mill och den svenska författaren och dagboksskribenten Victoria Benedictsson. Alla bär de på en dröm om den suveräna fria människan. Alla tvingas de på olika sätt förneka människans tillstånd av beroende.
Nina Björk ställer frågan: hur ser det tänkande ut som leder till drömmen om oberoende?
Vilka är dess grundläggande premisser?
Avhandlingen har sin upprinnelse i två banala fakta: människan har en kropp som dör om den inte får mat och vatten. Människan föds med en kropp så outvecklad att den inte klarar sig om den inte omedelbart börjar ingå relationer till andra människor. Dessa banala fakta, hävdar Björk, får viktiga konsekvenser. De säger att om vi vill förstå människan rätt måste vi vara medvetna om att hon skapas i samspel med naturen och andra människor – att hon i grunden är en beroende och relationell varelse. Detta beroende är relaterat både till människans yttre miljö, hennes biologiska kroppslighet och till hennes medmänniskor.
I avhandlingens första del analyseras några av de grundläggande västerländska liberala berättelserna i syfte att hitta just kroppens och beroendets plats i dessa berättelser. Björk argumenterar för att både John Locke och John Stuart Mill i de texter som analyseras satte kroppen på undantagets plats. Att avvisa kroppen är dels att avvisa det i människans villkor som inte är föremål för frivilliga val, dels att avvisa människan som relationell varelse, som rent fysiskt är beroende av andras omsorg för själva sin tidiga överlevnad och som är beroende av andra för att bli till som subjekt.
Det kroppsliga, det relationella och vårt mänskliga tillstånd av beroende är också den kärna genom vilken avhandlingens två delar hänger samman. Andra delen består av läsningar av Benedictssons roman Pengar från 1885 samt hennes dagböcker. Den är ett slags
konkretiserande fallstudie över vilka följder glömskan av mänskligt beroende och drömmen om mänsklig suveränitet kan få i en enskild människas liv – och människan är i det här fallet dels en romankaraktär, dels en dagboksskrivande författare.
Nina Björk är journalist och författare bl a till den feministiska debattboken Under det rosa täcket som kom ut 1996.
Avhandlingens titel: Fria själar. Ideologi och verklighet hos Locke, Mill och
Benedictsson.
Disputationen äger rum fredagen den 10 oktober 2008 kl. 13.00 Plats: Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Opponent: Docent Bibi Jonsson, Lund
Avhandlingen kan beställas från Wahlström & Widstrands förlag, tel 08-696 84 80.
För ytterligare information kontakta Nina Björk, mobiltel. 0736-76 57 63, e-post: nina.bjork@dn.se
