Musikaliskt uttryck –
hur kan jag utvecklas?
En studie om hur olika förhållningssätt kan påverka förmågan att musicera mer uttrycksfullt
Musical expression – How can I develop?
A study about how different approaches can affect the ability to play music more expressive
Johanna Bergman
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för konstnärliga studier
Musiklärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan Självständigt arbete 1 – Musiklärare, grundnivå, 15 hp Handledare: Ingegerd Hultén
Examinerande lärare: Ronny Lindeborg Examinator: Ragnhild Sandberg-Jurström Datum: 2020-04-30
Sammanfattning
Denna studie berör ämnet musikaliskt uttryck och hur det går att utveckla det musikaliska ut- trycket. Under studien har de två metoderna inre bilder och inlevelse använts och syftet med studien är att undersöka hur dessa metoder påverkar det musikaliska uttrycket genom att studera hur de musikaliska parametrarna dynamik, artikulation, tempo och klang påverkas. Studien har utförts på blockflöjt och den musik som har använts har varit svensk folkmusik. Som grund för denna studie presenteras information om musikaliskt uttryck, kopplingar mellan känslor och musik samt information om blockflöjten. Därefter presenteras tidigare forskning inom området musikaliskt uttryck och vidare en beskrivning av det fenomenologiska perspektivet. I metodka- pitlet presenteras bland annat de metoder som har använts i denna studie vilka är loggbok och ljudinspelning samt tematisk analys. Svar på studiens frågeställningar redovisas i resultatka- pitlet och därefter diskuteras det som framkommit i resultatet.
Nyckelord: Musikaliskt uttryck, fenomenologi, blockflöjt, inre bilder, inlevelse
Abstract
This study is about musical expression and how to develop in musical expression. In this study the two methods inner images and visualize a feeling are used and the purpose whit this study is to investigate how theese methods affect the musical expression by studying how the musical parameters dynamic, articulation, tempo and tone are affected. This study has been performed on recorder and the music that has been used is Swedish traditional music. As a basis for this study information about musical expression, connections between music and emotions and in- formation about the recorder is presented. Then previous research about musical expression is presented and after that a description of the phenomenological perspective. In the method chap- ter the methods logbook, audio recording and thematic analysis is presented. Answers for the questions of this study are given in the result chapter and after that the information in the result are discussed.
Keywords: Musical expression, phenomenology, recorder, inner images, visualize a feeling
Innehållsförteckning
FÖRORD ... 4
1 INLEDNING ... 5
1.1 ARBETETS INTRESSEOMRÅDE ... 5
1.2 PROBLEMFORMULERING, SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 5
2 BAKGRUND ... 6
2.1 OMRÅDESORIENTERING ... 6
2.1.1 Musikaliskt uttryck ... 6
2.1.2 Musikens påverkan på människan ... 6
2.1.3 Affektläran ... 7
2.1.4 Blockflöjten som instrument ... 7
2.2 TIDIGARE FORSKNING INOM MUSIKALISKT UTTRYCK ... 8
2.3 DET FENOMENOLOGISKA PERSPEKTIVET ... 9
2.3.1 Fenomenologin ... 9
2.3.1 Begreppet livsvärld ... 9
3 METODKAPITEL ... 11
3.1 VAL AV METODER ... 11
3.1.1 Val av undersökningsmetoder ... 11
3.1.2 Loggbok ... 11
3.1.3 Ljudinspelning ... 11
3.1.4 Val av analysmetod ... 12
3.1.5 Tematisk analys ... 12
3.2 DESIGN AV STUDIEN ... 12
3.2.1 Val av musikaliskt gestaltande projekt ... 12
3.2.2 Val av dokumenterade situationer ... 13
3.2.3 Genomförande av dokumentationen ... 13
3.2.4 Bearbetning och analys av dokumentationen ... 14
3.2.5 Etiska överväganden samt studiens giltighet och tillförlitlighet ... 14
4 RESULTAT ... 16
4.1 MUSIKALISKT UTTRYCK ... 16
4.2 MUSIKALISKA PARAMETRAR ... 17
4.2.1 Inlevelse ... 17
4.2.2 Inre bilder ... 18
4.3 LIVSVÄRLDEN ... 19
4.3.1 Livsvärldens påverkan ... 19
4.3.2 Känslor kopplade till de inre bilderna ... 20
4.3.3 Känslor i musiken ... 20
4.4 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER ... 21
5 DISKUSSION ... 22
5.1 RESULTATDISKUSSION ... 22
5.1.1 Musikaliska parametrar ... 22
5.1.2. Livsvärldens påverkan ... 24
5.2 METODDISKUSSION ... 25
5.3 ARBETETS BETYDELSE ... 25
5.4 FORTSATTA FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSARBETEN ... 26
Förord
Jag vill tacka min handledare Ingegerd Hultén som engagerat har stöttat mig under studiens gång och bidragit med kloka insikter och synpunkter. Jag vill också tacka skrivhandledningen på musikhögskolan Ingesund som har kommit med bra råd om hur jag kan utveckla mitt skriftspråk. Slutligen vill jag även tacka Ronny Lindeborg för givande kommentarer och Ragnhild Sandberg Jurström som hållit intressanta och givande föreläsningar under denna stu- die.
1 Inledning
I följande kapitel beskrivs först mitt intresse för musikaliskt uttryck och vidare presenteras uppsatsens syfte och frågeställningar.
1.1 Arbetets intresseområde
Musikaliskt uttryck och förmågan att beröra och framkalla känslor genom musik intresserar mig. Att bli berörd av musik är något jag upplever som fascinerande. Vad i ett musikframfö- rande är det som berör mig och vilka faktorer spelar in? Min uppfattning är att det som en mu- siker förmedlar i sitt musicerande och den känslomässiga påverkan som musiken kan skapa hos en åhörare är individuellt och kan påverkas av yttre faktorer.
Känslan av att bli berörd av musik och att fångas i musiken har inspirerat mig till att själv kunna beröra andra människor med mitt musicerande. Dock upplever jag svårigheter i att mu- sicera med känsla och uttryck och vill därför utveckla dessa förmågor. Dessa anledningar lig- ger som grund till att jag har valt att studera min egen musikaliska utveckling med musikaliskt uttryck som utgångspunkt i denna studie. Jag har valt att utföra studien på blockflöjt eftersom det är det instrument jag känner en trygghet i och vill utvecklas mest inom.
Det musikaliska uttrycket är, enligt mig, en viktig parameter i musicerandet. Samtidigt upple- ver jag att det är abstrakt och svårt att greppa. Därför hoppas jag att denna studie kan hjälpa mig att finna tydliga metoder för att arbeta inom området. Av den anledningen undersöks i denna studie hur de utvalda metoderna inre bilder och inlevelse kan hjälpa mig att utveckla min förmåga till uttryck och gestaltning i musiken. Med hjälp av denna studie har jag tagit mig tid att öva koncentrerat på musikaliskt uttryck samt reflekterat över hur inre bilder och inlevelse har påverkat mitt musikaliska uttryck.
1.2 Problemformulering, syfte och frågeställningar
Att musicera med känlsa och uttryck är något jag vill utveckla. En av de svårigheter som jag upplever inom musikaliskt uttryck är att veta om och när det egna musicerandet är uttrycks- fullt. När jag fokuserar på att musicera med uttryck känner jag något för det jag spelar. Det jag upplever som en svårighet är att veta om det som jag känner i mitt musicerandet även speglar sig i det klingande musikaliska uttrycket eller om det enbart är en känsla hos mig som musiker. Jag ser därför ett värde i att studera mitt eget musicerande i ett utifrånperspektiv för att höra om det egna musikaliska uttrycket har utvecklats.
I denna studie undersöks hur inre bilder och inlevelse kan påverka det musikaliska uttrycket.
En önskan är att denna studie leder till tydligare verktyg för att öva på musikaliskt uttryck, att egen utveckling sker inom området och att möjligheter till framtida utveckling skapas. En för- hoppning är att egen övning inom musikaliskt uttryck även kan medföra tydligare verktyg för att arbeta med musikaliskt uttryck i undervisning. Förhoppningsvis leder denna studie till bra övningar inom området som kan användas i undervisningssammanhang.
Syftet med denna studie är att undersöka hur användandet av metoderna inre bilder och inle- velse påverkar det klingande musikaliska uttrycket. Detta undersöks bland annat genom att studera hur de musikaliska parametrarna tempo, dynamik, artikulation och klang påverkas då olika inre bilder och inlevelse används. För att ta reda på detta används följande frågeställ- ningar:
• Hur påverkas det musikaliska uttrycket då inre bilder används som metod?
• Hur påverkas det musikaliska uttrycket då inlevelse används som metod?
2 Bakgrund
I följande kapitel presenteras fakta om musikaliskt uttryck och om blockflöjten som instru- ment. Därefter presenteras tidigare forskning inom området musikaliskt uttryck och slutligen beskrivs det fenomenologiska perspektivet som ligger som grund för denna studie.
2.1 Områdesorientering
I följande avsnitt beskrivs vad musikaliskt uttryck kan innebära, detta för att tydliggöra det område som denna studie avhandlar. Vidare följer ett avsnitt som berör musik och känslor vil- ket kan kopplas samman med musikaliskt uttryck. Slutligen presenteras kort fakta om block- flöjten för att ge en insikt i hur valet av instrument kan påverka studiens resultat.
2.1.1 Musikaliskt uttryck
Musik kan definieras som ”organiserat ljud” (Bohlin & Ronström, uå) och grunden för musik utgörs av det klangliga (Lilliestam, 2006). Lilliestam, Bohlin och Ronström nämner dock att definitionen av begreppet kan variera och att det inte finns någon bestämd definition av vad musik är. Enligt Lilliestam är det en vanlig uppfattning att musik generellt består av byggste- nar som rytmik, harmonik och melodik. Musik kan även skapa olika upplevelser och känslor.
Roos m.fl. (uå) nämner att musikalisk interpretation innebär det personliga uttrycket i musi- ken. Den interpretation som de beskriver utgår från notbaserat musicerande. Inom notation finns inte etablerade beteckningar för alla olika uttryck och vissa uttryck är därför svåra att skriva ner. Exempel på detta kan exempelvis vara intonation, exakta tempon och gestik. I ut- trycket av musiken kan det på så vis öppnas upp för personlig tolkning.
2.1.2 Musikens påverkan på människan
Lilliestam (2006) nämner att ljud kan kopplas samman med olika känslor och relateras till olika minnen. Musik kan påverka människan och framkalla känslor, den kan ge reaktioner som exempelvis gåshud, tårar och lycka. Hur musiken upplevs påverkas av den situation mu- siken spelas i, även sinnesstämning kan påverka. Samma musik kan därför skapa olika känslor i olika situationer. Hodges (2016) refererar till Hodge och Sebald och nämner att människor kan reagera olika på samma musik beroende på hur de tolkar musiken. Det som anses vara glad musik behöver inte vara det för alla. Hur människor reagerar på musik kan påverkas av sociala och kulturella faktorer. Euduard Hanslick var en musikestetiker under 1800 och början av 1900-talet (Benestad, 1978). Hans åsikt var att specifika känslor inte går att förmelda ge- nom musik.
Hodge (2016) nämner en undersökning av Etzel m.fl. från 2006 om hur musik påverkar män- niskor både kroppsligt och psykiskt. I undersökningen studerades bland annat ett antal männi- skors andningsfrekvens under musiklyssning. De låtar som deltagarna fick lyssna till hade olika karaktär, bland dessa fanns känslorna sorg, rädsla och glädje. Resultatet visade att and- ningsfrekvensen påverkades av musikens karaktär. Musik med glad karaktär höjde andnings- frekvensen mest. Även musik med karaktären rädsla ökade andningsfrekvensen medan musik med sorgsen karaktär påverkade andningen till att bli långsammare.
Huruvida det går att gestalta specifika känslor med musik som uttrycksmedel har studerats i flertalet studier (Juslin och Lindström, 2016). Juslin och Lindström presenterar en undersök- ning som har gjorts av Juslin och Laukka. Undersökningen visar att känslor som ilska och sorg tydligast har kunnat uppfattas av en åhörare. Juslin och Lindström hänvisar till Laukka m.fl. (2013) och förklarar att detta tros bero på att dessa känslor är grundläggande. Känslor
som är svåra att förstå tycks vara svårare att gestalta. Juslin och Lindström har samlat övergri- pande information om hur olika känslor kan gestaltas i musik. Där framkommer att glädje kan uttryckas med hjälp av ett snabbt och stadigt tempo, mellandynamik och inga stora dynamiska skillnader, kort men även varierad artikulation samt durtonart. Ilska uppfattas i sin tur symbo- liseras av parametrar som snabbt och stadigt tempo, molltonart, stark dynamik, skarp tonbild- ning och kort artikulation. Ett sorgset uttryck uppfattas däremot bestå av ett långsamt tempo, legato, molltonart samt låg dynamik. Kivy (2002) förklarar att det finns olika normer för hur olika känslor kan gestaltas i musik i den västerländska traditionen. Kompositörer har tagit till sig dessa normer och likaså musiklyssnare. Olika känslor har i musiken tilldelats specifika ut- tryck.
Enligt Kivy (2002) kan olika känslouttryck i vardagen och musikaliskt uttryck av olika käns- lor kopplas samman med varandra. Detta eftersom de musikaliska uttrycken i vissa fall speg- lar det kroppsliga uttrycket som finns för känslan. När en individ känner sig nedstämd kan detta exempelvis uttryckas genom dålig hållning, lågmält tal och långsamt tempo. Detta över- förs sedan till en musikalisk representation av känslouttrycket. Det tycks också finnas ett sam- band mellan ljud som relateras till känslouttryck i vardagslivet med känslouttryck i musiken.
En glad känsla kan representeras av snabba rörelser och högljutt talande.
2.1.3 Affektläran
Benestad (1978) nämner att affektläran är en lära som inriktar sig mot möjligheten att uttrycka specifika känslor eller karaktärer i musik. Johann Mattheson var en av de som under 1600 och 1700-talet arbetade med musikestetik, däribland affektläran. Han menade att bland annat or- namentik, harmonik och rytmik påverkade musikens karaktär. En rytmik som bestod av tyd- liga punkteringar ansågs bland annat skapa en präktig karaktär. Dissonans i harmoniken an- sågs kunna leda till en känsla av obehag. Harmoniska konsonanser skapade däremot lugn.
Drillar ansågs i sin tur leda till en glad och livlig karaktär. Dur representerade glädje medan moll representerade vemod.
2.1.4 Blockflöjten som instrument
Blockflöjten ingår i instrumentgruppen träblås (Hunt, 1962) och finns i olika varianter och storlekar (Thorsen, 1983). De olika flöjterna kan användas för att fylla olika funktioner. För att skapa en ton i blockflöjten krävs ett luftflöde genom vindkanalen, förklarar Hunt. Luftflö- det påverkar i sin tur tonbildningen och ett mycket starkt luftflöde kan resultera i att tonen upplevs som vass. Intonationen styrs också delvis av luftflödet. Om luftflödet är starkt höjs intonationen medan ett svagt luftflöde skapar en låg intonation. För att hålla en jämn intonat- ion finns ett dynamiskt spann, eller ett luftflödesspann, att förhålla sig till. Vibrato är en kvali- tet som bland annat kan användas för att skapa en upplevelse av att dynamiken ökar. Thorsen nämner att ytterligare en teknik för att variera dynamiken i större utsträckning är att använda speciella grepp.
Blockflöjten har en stark reaktionsförmåga då det gäller olika sorters artikulation, förklarar Thorsen (1983). Artikulationen utgörs av olika konsonanter (Thorsen, 1983) och tonens ansats påverkas av vilka konsonanter som används (Hunt, 1962). Då konsonanter som D och G an- vänds skapas en mjuk start av tonen medan konsonanter som T och K skapar en tydlig och markerad tonstart. Thorsen nämner att en typ av artikulationseffekt som används på blockflöjt och många andra instrument är fladdertunga. Fladdertunga innebär att artikulationen utgörs av att tungan sätts i en snabbt rullande rörelse i munnen.
2.2 Tidigare forskning inom musikaliskt uttryck
I en studie av Juslin m.fl. (2003) undersöks musikstuderandes syn på musikaliskt uttryck och hur de själva övar inom området, vilket också är två av syftena med deras studie. Ytterligare ett syfte med studien är att finna nya strategier för undervisning inom musikaliskt uttryck. För att undersöka detta utfördes en frågebaserad studie där studenter fick besvara 48 frågor som bland annat berörde deras syn på musikaliskt uttryck och erfarenheter om musikaliskt uttryck i undervisningssammanhang. Resultatet visar att studenternas definitioner av musikaliskt ut- tryck bland annat var ”communicating emotions” och ”playing whit feeling” (Juslin m.fl.
2003). Att kommunicera känslor förknippades bland annat med att gestalta känslor med hjälp av musik och att få lyssnaren att känna något.
I en studie av Bresin och Friberg (2011) undersöks hur känslor kan gestaltas geom musik med syftet att studera hur olika musikaliska parametrar kan varieas för att uttrycka olika känslor.
Även Juslin och Lindström (2011) har utfört en studie inom samma område, med syfte att stu- dera hur åhörare kopplar samman olika musikaliska uttryck med olika känslor. För att under- söka detta utfördes ett experiment där tio deltagare fick lyssna till musik och koppla samman musikexemplet med en känsla. Den melodi som spelades upp varierades genom skillnader i bland annat de musikaliska parametrarna tempo, artikulation, klang och dynamik. Deltagarna fick välja bland exempelvis känslorna glädje, sorg och ilska. I Bresin och Fribergs studie ut- fördes ett experiment där deltagarna fick i uppgift att lyssna till musik och justera olika musi- kaliska parametrar, med hjälp av en kontroll som användes för att reglera parametrarna, för att uttrycka specifika känslor.
Resultatet i de två ovan nämnda studierna pekar i samma riktning. Juslin och Lindstöms (2011) studie visar att känslan arg representerades av en stark dynamik, ett snabbt tempo, en skarp klang och molltonart. Den sorgsna känslan representerades däremot av ett långsamt tempo och glädje av ett snabbt tempo (Juslin & Lindström 2011; Bresin & Friberg, 2011).
Bresin och Fribergs studie visar att ytterligare karaktärsdrag för glädje är durtonart, kort arti- kulation och rund klang. Den sorgsna känslan uttrycktes i sin tur med hjälp av svag dynamik och karaktärsdrag som molltonart och legatospel kopplades samman med uttrycket. Juslin och Lindström nämner att de olika musikaliska parametrarna skapar olika känslor i kombination med varandra. Då ett snabbt tempo kombinerades med en kort artikulation ledde detta till en ökad uppfattning om att detta symboliserade glädje. Om musiken dessutom framfördes i en durtonart förstärktes denna uppfattning.
Både Akkermans m.fl. (2019) och Quinto m.fl. (2014) intresserar sig för kommunikation av känslor genom musik och för hur olika individer tolkar den känsla som gestaltas. Syftet med Akkermans m.fl. sudie är att undersöka huruvida olika människor tolkar känslor i musikfram- föranden på olika sätt. För att undersöka detta fick deltagare lyssna till inspelad musik där ut- övaren försökte uttrycka en specifik känsla. Deltagaren skulle i sin tur försöka tolka vilken känsla utövaren försökte uttrycka. Studien visar att känslorna sorgsen och arg var lättast att identifiera för en åhörare. Syftet med Quintos m.fl. studie är att undersöka vilka uttryck som används för olika känslor i komposition av musik, i musikframförande, i en kombination av dem båda samt hur musiken sedan tolkas av åhörare. I Quintos m.fl. studie fick åtta musiker i uppdrag att komponera musik utefter bland annat känslorna arg, glad och sorgsen samt fram- föra musik med tanke på att försöka uttrycka dessa känslor. Deltagarna fick även framföra sina egna kompositioner och samtidigt försöka uttrycka kompositionens tänkta känsla. Åhö- rare fick sedan tolka några av de olika musikframförandena och kompositionerna och koppla samman dem med en känsla bland sex olika alternativ av känslor. Även denna studie visar att sorgsen var en av de känslor som var lättast att identifiera. Även glädje visade sig vara en av
de känslor som var lättast att identifiera. Ilska var en av känslorna som procentuellt visade sig vara näst lättast att uppfatta.
I en studie av Deborah och Sheldon (2004) undersöks hur målande beskrivningar kan använ- das som hjälp för att utveckla det musikaliska uttrycket. Ett av studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning åhörare kan koppla samman musikframföranden med särskilda målande beskrivningar. För att undersöka detta fick 29 musiker i uppdrag att spela in en och samma melodi på flera olika sätt utifrån olika målande beskrivningar där varje beskrivning även var sammankopplad med en musikalisk term. Exempelvis kopplades ”Like a river flowing and never stopping” ihop med musiktermen legato (Deborah & Sheldon, 2004, s.361). När musi- kerna hade spelat in de olika exemplen fick deltagare lyssna till 44 av dessa och koppla sam- man dem med olika förutbestämda beskrivningar. Resultatet visade att deltagarna hade svårt att koppla samman ett musikaliskt framförande med en specifik målande beskrivning.
2.3 Det fenomenologiska perspektivet
I följande avsnitt presenteras det fenomenologiska perspektivet som ligger som grund för denna studie. Eftersom denna studie utgår från min egen upplevelse av hur de olika metoderna påverkar det musikaliska uttrycket passar fenomenologin bra som utgångspunkt.
2.3.1 Fenomenologin
Bengtsson (2005) förklarar att det fenomenologiska perspektivet baseras på relationen mellan objekt och subjekt. Inom fenomenologin är dessa beroende av varandra, ett objekt kan inte ex- isterar förrän det uppfattas av ett subjekt. Objektet kan vara av olika slag, det kan exempelvis vara känslor eller saker (Bengtsson, 2001) och observation och tolkning av dessa sker utifrån subjektets synvinkel (Bengtsson, 2005). Detta leder vidare till betydelsen av benämningen fe- nomenologi som tar sin utgångspunkt i begreppet fenomen som bland annat kan innebära det som ett subjekt uppfattar eller ”det som visar sig” (Bengtsson, 2005, s.12). Fenomenologi in- nebär således läran om fenomen, skriver Bengtsson och Brolinsson (uå) och den fenomenolo- giska kärnan utgörs av att undersöka objekt som fenomen.
Det fenomenologiska perspektivet bygger, enligt Bengtsson (2001), på erfarenheter och kan därför benämnas som en erfarenhetsfilosofi. Med detta menas att kunskap kan bildas genom erfarenheter. Inom det fenomenologiska perspektivet är det viktigt att observera objekt så som det uppfattas utan att påverka det i någon riktning. Den som erfar något kan ha kunskap om det som erfars sedan innan eller kunskap om liknande saker. Den tidigare kunskapen bildar mening för det nya som erfars. Bengtsson (2005) förklarar att nya intryck kopplas samman med gamla intryck och skapar tillsammans mening.
Bengtsson (2005) nämner Merleau-Pontys tankesätt vad gäller människors erfarande. Enligt Merleau-Ponty påverkas skapandet av erfarenheter av sociala, kulturella och historiska fak- torer. Detta eftersom den värld människan lever i innefattar dessa tre faktorer. Nya erfaren- heter påverkas även av tidigare erfarenheter som subjektet besitter.
2.3.1 Begreppet livsvärld
Bengtsson (2001) beskriver livsvärlden som den värld människan lever i och erfar. Det är i denna värld människan erfar nya saker och på så vis lär sig. Bengtsson (2005) nämner Ed- mund Husserl som en framstående person inom den moderna fenomenologin. Enligt Husserl såg vetenskapen på världen som något objektivt och absolut medan världen enligt honom var något subjektivt och obestämt som förstås och uppfattas genom ett subjekt. Bengtsson (2001) förklarar att Husserl menade att det var genom livsvärlden som skapandet av erfarenheter
sker. Vetenskapen skulle i sin tur baseras på livsvärlden och dess erfarenheter. Bengtsson (2005) skriver att det i livsvärlden bland annat skapas mening för ny kunskap. Nya intryck blir bekanta genom att de kopplas samman med tidigare intryck.
Husserl beskriver livsvärlden som en social och historisk värld, förklarar Bengtsson (2005).
Alfred Schütz bearbetade fram sin tolkning av livsvärlden och ansåg även han att livsvärlden var en social värld. Schütz menade att alla erfarenheter som en människa besitter inte är egna upplevda erfarenheter utan erfarenheter kan även föras vidare mellan personer, exempelvis från en förälder till ett barn eller liknande.
3 Metodkapitel
I följande kapitel presenteras loggbok och ljudinspelning som metod eftersom dessa har an- vänts för att samla in data för denna studie. Vidare beskrivs hur detta material har analyserats utifrån den tematiska analysen.
3.1 Val av metoder
I detta avsnitt presenteras loggbok och ljudinspelning som metod och därefter görs en beskriv- ning av den tematiska analysen.
3.1.1 Val av undersökningsmetoder
I denna studie har en strukturerad loggbok använts som främsta metod för att samla in data.
Med hjälp av loggboken har mina känslor och upplevelser av hur inlevelse och inre bilder har påverkat mitt musicerande kunnat skrivas ner och sedan analyserats. Även ljudinspelning har använts som metod, detta som ett komplement till loggboken. Ljudinspelningarna har under- lättat för att höra vad som sker i musiken när metoderna inlevelse och inre bilder har använts och med hjälp av inspelningarna har musicerandet kunnat studeras utifrån ett annat perspek- tiv. I loggboksanteckningarna har mina upplevelser av vad som skett när inlevelse och inre bilder har använts kunnat besvaras medan inspelningarna har möjliggjort för att analysera vad som faktiskt sker i musicerandet.
3.1.2 Loggbok
Björndal (2017) beskriver användandet av loggboken som en anteckningsform där exempelvis tankar, känslor och reflektioner kan skrivas ner. I loggboken ges utrymme för reflektion och eftertanke och när tankar och känslor skrivs ner medvetandegörs och tydliggörs dessa för den som skriver. Loggboken kan på så vis vara ett hjälpmedel för att förstå det som sker och re- flektera över det som sker. När tankar och reflektioner finns nedskrivna är det lättare att ana- lysera olika skeenden.
Enligt Björndal (2017) finns det olika typer av loggböcker, bland annat den ostrukturerade och den strukturerade loggboken. I en ostrukturerad loggbok skrivs tankar ner fritt utan några särskilda riktlinjer. Den strukturerade loggboken kan struktureras på olika sätt. Fördelar med en strukturerad loggbok är att den är lättare att analysera i efterhand jämfört med den ostruk- turerade loggboken. Den strukturerade loggboken kan utgå från olika mallar och kan exem- pelvis ha olika rubriker som ger instruktioner för vad som ska antecknas. Rubrikerna kan ex- empelvis beröra känslor som har uppstått, tankar om vad som har skett eller konkreta händel- ser. De mallar som Björndal ger exempel på utgör dock inte någon regel för hur en loggbok ska se ut utan det är möjligt att utforma egna rubriker som passar för den egna studien, skapa en egen struktur för sin loggbok och kombinera olika typer av loggböcker med varandra.
3.1.3 Ljudinspelning
Människans minne är begränsat och likaså förmågan att uppfatta och ta in mängder av olika intryck, förklarar Björndal (2017). När en person observerar en situation kan denne inte ta in all information som ges och inte minnas allt som sker. Anteckningar kan föras under observat- ionens gång för att hjälpa minnet, men det kan ändå finnas intressant fakta som uteblir. Dessu- tom är det lätt att göra egna tolkningar av en situation och dra slutsatser utifrån detta som kan vara felaktiga. Av dessa anledningar kan video- och ljudinspelningar fungera som ett bra hjälpmedel eftersom dessa kan bevara situationer och möjliggöra för att kunna titta eller
lyssna på samma inspelning flera gånger. Detta skapar en större möjlighet för att gå in på de- taljnivå i observationer. Då en person ska observera sig själv kan olika typer av inspelningar vara till god hjälp eftersom observatören då kan fokusera på att enbart observera.
Trots video- och ljudinspelningarnas förmåga att bevara situationer menar Björndal (2017) att situationerna aldrig kan bevaras i exakthet. Teknikens funktioner och hur teknik används på- verkar vad som bevaras och hur det bevaras. Vid en ljudinspelning påverkas ljudet exempel- vis av var i rummet mikrofonen är placerad och ljudnivåer kan framstå på ett annat sätt än de gjorde i verkligheten. Dessutom kan ljudets kvalitet påverkas av tekniken. Ytterligare något som kan påverka hur verklighetstrogen inspelningen blir är huruvida de personer som obser- veras påverkas av att de blir inspelade.
3.1.4 Val av analysmetod
Det material som har samlats in under studien har analyserats utifrån den tematiska analysen vilket har underlättat för att se samband och skillnader, för att strukturera materialet och för att välja ut den mest relevanta informationen.
3.1.5 Tematisk analys
Den analysmetod som har valts för denna studie är den tematiska analysen, en kvalitativ me- tod som utgår från att finna olika teman i det insamlade materialet för den studie som har ut- förts, skriver Braun och Clarke (2006). De teman som tas fram utgår från studiens frågeställ- ningar. Braun och Clarke förklarar ett exempel på hur genomförandet av en tematisk analys kan utföras, men förtydligar att det inte finns någon regel för exakt utförande. Ett tillväga- gångssätt är att börja med att läsa igenom materialet för att finna relevanta teman för ana- lysen, om materialet inte finns i textform behöver det även transkriberas. Vidare skaffar sig forskaren en djupare förståelse för det insamlade materialet och kategoriserar det för att sedan formulera teman för analysen. För att tydliggöra olika teman kan materialet färgkodas för att sedan struktureras, granskas och analyseras.
3.2 Design av studien
I följande avsnitt presenteras det projekt som denna studie baseras på och därefter beskrivs dokumentationsprocessen för denna studie. Slutligen presenteras hur det dokumenterade materialet har analyserats.
3.2.1 Val av musikaliskt gestaltande projekt
Denna studie berör ämnet musikaliskt uttryck eftersom detta område intresserar mig och är något jag vill utvecklas inom.
I denna studie undersöks hur metoderna inre bilder och inlevelse kan påverka det musikaliska uttrycket. Med inre bilder menas, i denna studie, föreställningar av situationer som iscensätts i min tanke medan jag spelar. De inre bilder som har använts under studien har jag själv tagit fram. De bilder som har använts är följande:
• Promenaden: Två vänner promenerar vid vattnet. De pratar och skrattar med varandra.
• Skogen: En mörk och läskig skog. Det knakar i grenar och vinden viner.
• Förlåtelsen: En kvinna ber sin vän om förlåtelse. Hon förklarar hur mycket hon ångrar det som hänt och hur förtvivlad hon är.
• Fjälltoppen: En höstig dag på en fjälltopp. Det blåser.
Av dessa bilder har jag valt att benämna promenaden och förlåtelsen som känslobilder. Då jag har utgått från dessa har jag försökt tänka mig in i bildens känsla. Skogen och fjälltoppen har jag istället valt att benämna som naturbilder. Då jag har tillämpat dessa har jag istället mesta- dels försökt att gestalta naturen i mitt musicernade.
Med inlevelse som metod menas i denna studie att leva sig in i en specifik känsla under musi- cerande. De känslor som används i denna studie är följande: Arg, glad, sorgsen och förvän- tansfull. De två metoderna, inre bilder och inlevelse, är utarbetade med hjälp av inspiration från en text som jag har läst som berör området samt utifrån tidigare erfarenheter om hur öv- ning inom området kan ske.
Den musik som jag har använt mig av i genomförandet av studien har varit svensk folkmusik.
Jag har spelat musiken utan noter och utan någon skriftlig instruktion för hur musiken kan ut- tryckas. Ling (1964) nämner att instrumentalmusiken i folkmusikgenren kunde användas för att dansa till. Musiken som jag har använt i studien har varit utformad för att dansa till. Detta har jag dock inte tagit hänsyn till utan jag har istället fokuserat på att uttrycka de inre bilderna och inlevelserna och satt detta före att spela dansvänligt. De låtar jag har använt har varit Mo- rasystern, en polska från Dalarna som går i moll. Jag har också använt Hultkläppens follia- polska som också den går i moll. Förutom dessa två har jag även använt en polska från Me- delpad efter spelmannen JonkJonas och denna låt går i dur.
3.2.2 Val av dokumenterade situationer
I denna studie har samtliga övningstillfällen dokumenterats med hjälp av loggbok. Detta för att bevara och tydliggöra mina tankar och upplevda känslor under övningspassen och sedan kunna gå tillbaka till detta under analys av studien. Anledningen till att samtliga övningspass har dokumenterats har varit för att införskaffa så mycket material som möjlig för studien. Vart tredje övningstillfälle har dessutom ljudinspelats för att jag skulle kunna analysera mitt musi- cerande utifrån ett åhörarperspektiv.
Studien består av 22 övningspass varav sju har ljudinspelats. Studien pågick under totalt åtta veckor utspridda under en period mellan veckorna 40-48 år 2019 samt under veckorna två och tre år 2020.
3.2.3 Genomförande av dokumentationen
I denna studie används loggboken som främsta dokumentationsmedel. Den typ av loggbok som används är den som Björndal (2017) benämner som strukturerad. I loggboksanteckning- arna ligger fokus på frågorna: Vad hände? Vad kände jag?
Loggboksanteckningar har förts både under övningspassen och direkt efter övningspassen och sju övningspass har videoinspelats med hjälp av en telefon. I denna studie har dock enbart lju- det från dessa videoinspelningar använts och därför benämns de som ljudinspelningar. Under de övningstillfällen som ljudinspelades framfördes muntliga kommentarer och därför fördes inga loggboksanteckningar under dessa övningstillfällen. Däremot fördes loggboksanteck- ningar efter varje inspelat övningstillfälle.
Studien består av 22 övningspass varav 19 av dessa utfördes på Musikhögskolan Ingesund och tre av dem i ett rum i mitt barndomshem. Övningspassen pågick under ett tidsspann på 15–30 minuter vardera. Under 10 övningspass användes metoden inre bilder och under 9 an- vändes inlevelse som metod. Under de tre resterande övningspassen låg fokus på inre bilder under ena halvan av övningspasset och på inlevelse under den andra halvan.
Upplägget på övningspassen var ungefär detsamma under samtliga tillfällen men varierade något under studiens gång. Grunden bestod av att jag först spelade en bestämd låt och utgick från de olika inre bilderna eller inlevelserna en i taget. Avslutningsvis spelade jag låten och utgick från de olika inre bilderna eller inlevelserna i direkt följd efter varandra för att enklare uppleva skillnader som skapades vid användningen av olika inre bilder eller inlevelser. Under de flesta övningspassen spelades låten även så neutralt som möjligt, utan att tänka någon inre bild eller inlevelse, detta för att kunna jämföra.
3.2.4 Bearbetning och analys av dokumentationen
Bearbetning och analys av loggbok och ljudinspelningar skedde efter att allt material var in- samlat. För att bearbeta loggboksanteckningarna började jag med att skriva av loggboken till ett dokument på datorn. Under överföringen fanns ingen större medvetenhet om det som skrevs ner. När dokumentationen fanns på datorn ögnade jag igenom anteckningarna. Vidare färgmarkerade och kategoriserade jag materialet utifrån olika teman för att kunna strukturera materialet. Ett tema som jag färgmarkerade var musikaliska parametrar. Inom detta tema färg- kodade jag även olika inlevelser och inre bilder tillsammans med tillhörande variationer i de musikaliska parametrar. Detta gjordes för att se hur de musikaliska parametrarna hade påver- kats på olika sätt av de olika bilderna och känslorna.
När jag bearbetade ljudinspelningarna började jag med att lyssna igenom alla inspelningar och skrev samtidigt ner vad som hände i inspelningarna. Därefter använde jag dessa anteckningar för att leta fram de för studien mest relevanta delarna i inspelningarna. Relevanta kommenta- rer skrevs sedan ner. Fortsättningsvis studerade jag de utvalda delarna och antecknade hur de musikaliska parametrarna dynamik, tempo, klang och artikulation påverkades av de olika inre bilderna och inlevelserna. För att analysera materialet färgmarkerades och kategoriserades det.
3.2.5 Etiska överväganden samt studiens giltighet och tillförlitlig- het
Denna studie utgår från mina personliga upplevelser och tolkningar av det som sker under de utförda övningstillfällena. Johansson och Svedner (2010) beskriver att det för intervjustudier kan vara en fördel att intervjua personer som har olika erfarenheter för att utvidga perspekti- vet. I denna studie har enbart jag deltagit och jag har agerat som både forskare och forsknings- objekt vilket skulle kunna leda till ett ensidigt resultat. Johansson och Svedner förklarar även att det kan vara av värde att använda fler än en metod för att öka studiens tillförlitlighet. I denna studie har två olika metoder använts för att samla in material, loggbok och ljudinspel- ning. Dessa två har kompletterat varandra väl. Björndal (2017) förklarar att ljudinspelning kan vara en bra metod för att bland annat bevara olika skeenden och sedan kunna studera dessa skeenden om och om igen. Detta har jag upplevt som en fördel för denna studie. Jag har upp- levt att ljudinspelningarna har varit till hjälp för att stärka loggboksanteckningarna och för att höra vad som händer i musicerandet i ett utifrånperspektiv. Björndal förklarar dock att det även finns svårigheter med att använda ljudinspelning som exempelvis teknikens förmåga att fånga upp ljud. Ljudet i en inspelning kan framstå på ett annat sätt än det gjorde i verklig- heten. Under denna studie har jag upplevt att ljudkvaliteten på inspelningarna inte har varit optimal och att detta bland annat skulle kunna bidra till svårigheter i att avläsa dynamik.
Bengtsson (2001) beskriver att fenomenologin utgår från att studera objekt utifrån ett subjekts synvinkel. Inom fenomenologin finns en strävan att inte ta saker för givet. Jag har själv upp- levt att jag under denna studie har haft förväntningar för vad som ska ske och dessa förvänt- ningar kan ha påverkat det som har skett. Bengtsson (2005) förklarar möjligheterna att studera
livsvärlden. Det är möjligt att studera den egna livsvärlden, men däremot omöjligt att ställa sig själv utanför den egna livsvärlden. I denna studie ligger den egna livsvärlden som grund för det insamlade materialet vilket skulle kunna leda till svårigheter i att vara objektiv.
I loggboken har jag försökt besvara frågorna vad hände och vad kände jag. I början av studien hade jag svårt att besvara dessa frågor och blandade emellanåt ihop de två frågorna med varandra. Trots detta ger loggboksanteckningarna svar på båda frågorna. I början av studien hade jag inte formulerat de inre bilderna på samma sätt som jag slutligen valde att göra och vid ett av övningspassen med inlevelse som metod användes andra känslor än de som använ- des vid resterande tillfällen och som presenteras i resultatet. I början av studien hade jag även svårigheter att skriva loggbok. Dessa anledningar har lett till att mycket material som har an- vänts i denna studie är hämtat från senare delar av loggboken.
4 Resultat
I följande kapitel redovisas de resultat som har framkommit i analys av loggboksanteckningar och ljudinspelningar. I det första avsnittet redovisas hur inre bilder och inlevelse har visat sig påverka det musikaliska uttrycket generellt. Därefter beskrivs hur de musikaliska paramet- rarna har påverkats. Fortsättningsvis presenteras ett avsnitt som berör hur min livsvärld kan ha påverkat studiens resultat och slutligen redovisas en sammanställning av de resultat som har framkommit under studien.
4.1 Musikaliskt uttryck
Närvaro i musiken och känslan av att musiken är levande är två upplevelser som jag har upp- märksammat då jag har använt inre bilder och inlevelse som metod. Jag har också upplevt att jag har blivit mer aktiv i musicerandet, att musiken har skapats i nuet och att det har skapats energi i musicerandet. Samma resultat har visat sig för både inre bilder och inlevelse. I logg- boken beskrivs följande:
Jag upplevde att musiken blev mer levande när jag hade en inre bild i tanken (Loggbok, 2/11–2019).
Jag kände att musiken blev mer intressant och levande när jag tänkte en känsla jämfört med när jag inte gjorde det. Jag upplevde att jag blev mer närvarande i musiken och att den också blev mer intressant för mig att spela (Loggbok, 19/11–2019).
Jag upplevde att någonting skedde inom mig då jag använde mig av inre bilder och inlevelse under mitt musicerande. Det blev enklare att koppla samman känsla och musicerande med varandra. Att visualisera en bild i tanken eller tänka sig in i en känsla skulle kunna fungera som ett medel för att komma närmre musikens känslor och det egna uttrycket. När jag har mu- sicerat utan att tänka någon inre bild eller inlevelse har jag exempelvis fokuserat på att spela dansant, men då dessa metoder användes skapades ett annat fokus. Under studien har jag fo- kuserat på att uttrycka de inre bilderna och inlevelserna i mitt musicerande och spelteknik har därför kommit i andra hand. Det viktiga för mig har inte varit att spela tekniskt korrekt. Fokus har istället varit att uttrycka något med musiken och musiken har följt den känsla som har va- rit i fokus. Klangen för inlevelse av känslan arg var exempelvis ”ovårdad”, luftflödet var pressat och tonen sprack ibland.
Då jag musicerade utifrån inre bilder och inlevelse blev musiken mer varierad. Variationer skedde bland annat i dynamik, klang, tempo och artikulation och variationer skapades både mellan olika inre bilder och inom en och samma inre bild. Inom en och samma inlevelse tyck- tes det också skapas små variationer i musicerandet. När inre bilder och inlevelse har använts har jag upplevt att musiken har blivit mer intressant att lyssna på och att den har varit mer le- vande. Då jag inte hade någon inre bild eller inlevelse som utgångspunkt i mitt musicerande upplevde jag att musiken blev mer enformig och inte lika intressant samt att energinivån i mu- sicerandet sjönk. Dock finns även exempel som visar att musiken också har haft energi då ingen inre bild eller inlevelse har använts. I dessa fall har musiken upplevts vara dansant.
En kommentar som jag upprepar många gånger i loggboken är att den aktuella låtens karaktär har varierat beroende på vilken inre bild eller inlevelse jag har haft som utgångspunkt. De mu- sikaliska parametrarna påverkades i olika riktning beroende på vilken inre bild eller inlevelse
som användes. Att låtens karaktär ändrades och att skillnader uppstod i de musikaliska para- metrarna kopplas samman i följande kommentar i loggboken: ”Jag upplevde att vissa musika- liska parametrar påverkades av olika inre bilder och att detta i sin tur ändrade låtens karaktär”
(Loggbok, 15/11–2019).
4.2 Musikaliska parametrar
I följande avsnitt presenteras hur de musikaliska parametrarna dynamik, artikulation, tempo och klang påverkas då olika inre bilder och inlevelse används under musicerandet.
4.2.1 Inlevelse Arg
Inlevelse av känslan arg resulterade i en stark dynamik som ibland ledde till att tonen sprack.
Klangen för känslan upplevde jag som pressad och ovårdad. Vid ett tillfälle spelade jag käns- lan arg med en något lägre dynamik, men fortfarande ganska starkt samt med en varierande dynamik. Vid detta tillfälle upplevde jag klangen i stora delar av låten istället som kärnfull.
Den artikulation som jag använde för att uttrycka känslan arg var hård och kantig och emel- lanåt användes fladdertunga. Det förekom inte så mycket legatospel och jag upplevde att tungstötarna var hårda. I loggboksanteckningarna nämns att tempot för känslan arg upplevdes vara snabbt. I ljudinspelningarna framgår dock att tempot är något snabbare än normaltempo men att det inte skiljer sig så mycket från originaltempo. När det gäller tempot finns det även likheter med tempot för känslan glad. Det skiftar från gång till gång vilket av uttrycken arg respektive glad som innefattar högst tempo.
Glad
Inlevelsen av känslan glad uttrycktes med hjälp av ett luftigt, lätt och struttigt spel. Mitt natur- liga infall för att uttrycka känslan påverkade artikulationen på så vis att jag upplevde den som kort och struttig. Dock testade jag även att använda en bredare artikulation och upplevde också att denna artikulation fungerade bra. Att artikulationen har tyckts vara kort stämmer delvis överens med det som framgår i ljudinspelningarna. Där framgår under ett tillfälle att ar- tikulationen bestod av korta toner även om den mestadels var varierad. Rytmiken ändrades till att bli mer punkterad, där den första tonen i exempelvis en åttondelsgrupp var längre än den andra. Tempo och dynamik var varken snabbt eller långsamt, starkt eller svagt utan mittemel- lan.
Sorgsen
Uttrycket för känslan sorgsen bestod exempelvis av en bred och mjuk artikulation och ett långsamt tempo. Tempot var ibland fritt, dragningar gjordes på vissa toner och även tempo- dragningar förekom. Klangen var mjuk och vårdad och jag använde vibrato i mitt spel. I logg- boken nämns följande kommentar: ”När jag spelar sorgset lägger jag till mer vibrato exempel- vis, kanske för att symbolisera gråt” (Loggbok, 24/10–2019).
Förväntansfull
Uttrycket för inlevelsen förväntansfull var svårt att förklara eftersom jag hade svårigheter i att uppfatta och förklara vad som hände i spelet då inlevelsen tillämpades. Det som jag upplevde i musicerandet var bland annat ett snabbt tempo, hög intensitet och framåtdriv. Artikulationen varierade från tillfälle till tillfälle mellan att vara kort eller varierad. Vid två ljudinspelade till- fällen framgår även att jag använde en artikulation som bestod av normallånga och täta toner.
Förutom detta upplevde jag också att baktakten var betonad. Den dynamik som jag använde var bland annat växlande och mellanstark. Klangen upplevdes i sin tur vara mjuk och kärnfull.
Nedan presenteras en sammanställning av hur de musikaliska parametrarna tempo, dynamik, artikulation och klang upplevts påverkats av inlevelse som metod utifrån loggboksanteck- ningar. De inlevelser som presenteras är känslorna arg, glad, sorgsen och förväntansfull.
4.2.2 Inre bilder
Under studien har jag använt två olika typer av inre bilder. Dels bilder som berör känslor och sådana som jag har valt att benämna som naturbilder. När jag har tillämpat de inre bilder som berör känslor har jag försökt att leva mig in i känslan. Då jag har använt mig av naturbilderna har jag istället försökt att gestalta naturen i mitt spel och musicerat utifrån en fantiserad känsla av att befinna sig vid den tänkta platsen.
Promenaden
Mitt uttryck för denna bild var ”glatt” och ”lätt” och i loggboken nämns följande citat: ”Jag upplever att jag spelar glatt. Jag gjorde nån drill som jag tänkte var ett skratt” (Ur loggbok, 15/11–2019). Under musicerandet tänkte jag mig även en dialog mellan två personer där fra- serna symboliserade de meningar som personerna sa. Då jag utgick från denna bild var artiku- lationen kort, luftig och varierad. Dynamiken upplevde jag som mellanstark och klangen var mjuk. Vid ett tillfälle beskrivs klangen även som kärnfull. Tempot nämner jag enbart två gånger i loggboken. Vid dessa tillfällen beskriver jag tempot som snabbt. I ljudinspelningarna varierade tempot mellan olika gånger men lutade mer åt det snabba hållet.
Skogen
Uttrycket för denna bild bestod delvis av drillar, fladdertunga, en varierad artikulation och glissando. Glissandot använde jag för att symbolisera vinden. Tempot var mestadels långsamt, fritt och jag använde mig av tempodragningar. Jag upplevde att dynamiken låg på en mellan- nivå men mer åt det svagare hållet och att den vid vissa partier var lågmäld. Vid två tillfällen nämns dock dynamiken även som mellanstark. Klangen var i sin tur mjuk och vårdad och jag använde vibrato i mitt spel.
Förlåtelsen
Denna bild uttryckte jag med hjälp av en bred artikulation, dragningar på vissa toner, en kärn- full klang och vibrato. Förutom en bred artikulation använde jag även en varierad artikulation.
Musikaliska
parametrar: Arg Glad Sorgsen Förväntansfull
Tempo Snabbt Mellantempo Långsamt
Tempodragningar Friare tempo ibland
Snabbt Framåtdriv Dynamik Starkt Mellandynamik Inte så starkt Svagt
Växlande dynamik Artikulation Hårt och kantigt
Många tungstötar Fladdertunga ibland Hårda tungstötar
Varierad, men
mestadels kort Bred
Mjuk Varierad
Betonad baktakt
Klang Ovårdad klang
Pressat Vibrato
Vårdad Mjuk
Mjuk Kärnfull
Dock tycks den breda artikulationen vara mer förekommande. Tempot var stadigt och dyna- miken låg i ett mellanläge.
Fjälltoppen
Denna bild kopplade jag samman med ordet ”storslagen” och uttrycket bestod av ett fritt tempo som var vilande men ändå hade ett visst flyt. Vid några tillfällen framkom även att då jag utgick från denna bild spelade jag både med och utan puls. Den artikulation som jag an- vände var bred och mjuk men vid två tillfällen använde jag även en kort och luftig artikulat- ion. Klangen upplevde jag som mjuk, klar, stor och kärnfull och dynamiken tycktes ligga i ett mellanläge.
Nedan presenteras en sammanställning av hur de musikaliska parametrarna tempo, dynamik, artikulation och klang har upplevts påverkas av inre bilder som metod. De inre bilder som presenteras beskrivs på den första tabellraden. Ytterligare en rubrik nämnd som ”övrigt” finns tillagd i tabellen för att kunna lägga till övrig information.
4.3 Livsvärlden
I följande avsnitt presenteras hur resultatet för denna studie kan ha påverkats av min livsvärld.
Livsvärlden beskrivs av Bengtsson (2001) som den värld människan lever i, lär sig i och erfar.
4.3.1 Livsvärldens påverkan
”Det är svårt att veta vad som händer för att jag förväntar mig att det ska hända och vad som sker automatiskt eller i stunden” (Ur loggboken, 7/11–2019). Det har varit svårt att förbise förväntningar om hur olika inre bilder och inlevelser kommer att påverka det musikaliska ut- Musikaliska
Parametrar: Promenaden:
Två vänner promene- rar vid vattnet.
De pratar och skrattar
med varandra.
Skogen:
En mörk och läskig skog.
Det knakar i grenar och vinden viner.
Förlåtelsen:
En kvinna vädjar sin vän om förlåtelse.
Hon förklarar hur mycket hon ångrar det som hänt och hur förtvivlad hon är.
Fjältoppen:
En höstig dag på en fjälltopp.
Det blåser.
Tempo Ganska snabbt Fritt tempo
Tempodragningar Mellantempo
Stadigt tempo Långsamt
Friare tempo men ändå sta- digt
Både med och utan puls Dynamik Mellandynamik
Mellandynamik,
mer åt det svaga hållet
Lågmält emellanåt
Mellandynamik
Mellandynamik
Artikulation Kort, lätt och luftig
Varierad Varierad Bred
Dragningar på vissa toner
Bred och mjuk
Klang Mjuk Kärnfull
Mjuk Vårdad Vibrato
Vårdad Kärnfull Vibrato
Stor, mjuk, klar och kärnfull klang
Övrigt Drillar
Glissando
trycket. Dessa förväntningar kan i sin tur ha påverkat resultatet. Jag upplevde även att jag på- verkades av tidigare övningstillfällen och insikter under studien. Då jag använde inre bilder och inlevelse hade jag ibland förväntningar om vad som skulle ske för de olika uttrycken in- nan det skedde. Spelsätt som jag tidigare hade använt under studien för en särskild inre bild eller inlevelse och som jag hade upplevt passat bra till ett specifikt uttryck återanvändes fler- talet gånger. Detta ledde i sin tur till att mönster i spelsättet skapades. Det är dock svårt att veta om dessa mönster uppkommit för att det är så jag vill forma det musikaliska uttrycket el- ler för att det har blivit en vana. Jag har under vissa tillfällen medvetet försökt frångå dessa mönster.
4.3.2 Känslor kopplade till de inre bilderna
Något som har uppmärksammats under studiens gång är att jag har kopplat samman de inre bilderna med olika känslor. De känslor som de inre bilderna har förknippats med har påverkat det musikaliska uttrycket för bilden. Detta beskrivs genom följande citat: ”Jag upplever att de olika bilderna skapar olika känslor hos mig som jag också utgår ifrån i mitt spel.” (Ur logg- bok, 12/1–2019). En fundering som har uppstått är om de olika bilderna egentligen är ett till- vägagångssätt för att nå dess inneboende känslor. De känslor som har kopplats till de inre bil- derna skulle kunna bero på tidigare erfarenheter som berör den inre bilden.
Den bild som kallas för promenaden kopplar jag samman med känslan glad. Denna bild be- skriver hur de två vännerna pratar och skrattar med varandra. Det nämns även att en drill har använts som uttryck för att symbolisera ett skratt. De sammankopplingar som kan göras mel- lan denna bild och inlevelse av känslan glad berör bland annat artikulationen. Både för prome- naden och inlevelse av känslan glad var artikulationen både kort och varierad. Ytterligare en gemensam punkt för dessa är en mellanstark dynamik.
I loggboken nämns att bilden skogen inte har haft någon tydlig känsla för mig men att mystik eller rädsla skulle kunna förknippas med bilden. Tidigare i loggboken nämns mystik i sam- band med denna bild. Denna är en av de bilder som jag har valt att kalla för naturbild och det framgår att jag till denna bild har försökt skapa en stämning som enligt mig passar ihop med bilden, i detta fall en mystisk stämning. Samband finns även mellan uttrycket för bilden sko- gen och känslan sorgsen. De samband som kan synliggöras är ett långsamt och fritt tempo, en svag dynamik, en mjuk och vårdad klang och vibrato användes.
Den bild som kallas förlåtelsen förknippar jag med förtvivlan. Ordet förtvivlad finns dessutom med i beskrivningen av bilden. Det finns samband mellan denna bild och inlevelse av känslan sorgsen. De samband som har synliggjorts är att en bred artikulation har använts, att klangen har upplevts som vårdad och att vibrato har använts. Bilden fjälltoppen kopplar jag samman med glädje. Ord som jag har nämnt i loggboken i samband med denna bild är ”frihet” och
”storslagen”. Gemensamma spelsätt för fjälltoppen och inlevelse av känslan glad är enbart dy- namiken som jag upplevde låg i ett mellanläge. I de övriga parametrarna har det däremot visat sig finnas skillnader. Ett exempel på en skillnad är att artikulationen för fjälltoppen upplevdes som bred och mjuk medan den för känslan glad var varierad men mestadels kort.
4.3.3 Känslor i musiken
Förutom de inre bildernas koppling till olika känslor har även de olika låtarna som har använts under studien kopplats samman med olika känslor. Det förekommer dels kommentarer som beskriver att jag har upplevt att låten och inlevelsen eller den inre bilden har passat bra ihop och kommentarer som beskriver motsatsen. Ett exempel är då jag upplevde svårigheter i att uttrycka känslan glad på grund av att låten går i moll. Vid ett annat tillfälle upplevde jag dock
inte någon svårighet att uttrycka känslan arg trots att låten gick i dur. Även här nämns dock en motsättning mellan låtens tonalitet och den aktuella inlevelsen. Huruvida den inre bilden eller inlevelsen passar ihop med låten skulle kunna vara en personlig åsikt. Förutom detta upplevde jag även att vissa känslor var svårare att leva sig in i än andra.
4.4 Sammanfattning och slutsatser
Inlevelse och inre bilder har påverkat musiken på så vis att den för mig har upplevts bli mer varierad, levande och roligare att spela. Jag har även blivit mer aktiv i musicerandet då inle- velse och inre bilder har använts och det har skapats energi i musicerandet. Förutom detta har fokus under övningspassen varit att uttrycka något med musiken vilket har lett till att speltek- nik har hamnat i andra hand. Det var viktigare för mig att följa känslan i mitt musicerande än att spela vackert. Detta skulle kunna kopplas samman med att känslan arg uttrycktes genom en stark dynamik och en pressad tonbildning.
Då inre bilder och inlevelse har tillämpats har musiken blivit mer varierad och intressant. Va- riation har märkts i de olika parametrarna artikulation, dynamik, tempo och klang. Inlevelse av känslan arg uttrycktes med en stark dynamik, hård artikulation och en pressad tonbildning.
Känslan sorgsen uttrycktes däremot med en mjuk klang, bred artikulation och ett fritt tempo.
Då känslan glad tillämpades blev artikulationen varierad och dynamiken låg i ett mellanläge.
En mjuk klang, varierad artikulation och ett snabbt tempo användes i sin tur för att uttrycka inlevelsen förväntansfull. Samtliga inre bilder som användes uttrycktes med hjälp av en dyna- mik som låg i ett mellanläge. Skillnader skedde däremot i andra musikaliska parametrar och för bilden promenaden användes en mjuk klang och en varierad artikulation. Skogen spelades i sin tur i ett fritt tempo och med en mjuk klang. För den bild som kallas förlåtelsen användes en bred artikulation, vibrato och en mjuk klang och fjälltoppen bestod av ett fritt tempo, bred och mjuk artikulation och en mjuk klang.
5 Diskussion
I följande kapitel diskuteras studiens resultat och vidare diskuteras valet av metoder för stu- dien. Slutligen presenteras studiens betydelse samt möjlig fortsatt forskning inom området.
5.1 Resultatdiskussion
I detta avsnitt diskuteras hur det musikaliska uttrycket och de musikaliska parametrarna har påverkats då inre bilder och inlevelse har använts som metod. Vidare förs en diskussion om hur blockflöjten kan ha påverkat studiens resultat och slutligen hur studiens resultat kan ha påverkats av min livsvärld.
5.1.1 Musikaliska parametrar
I resultatet framgår att mitt musicerande påverkades då inre bilder och inlevelse användes som me- tod. Musicerandet upplevdes vara mer levande och ha en högre energinivå. Det uppstod variat- ioner i musiken dels genom att de musikaliska parametrarna påverkades i olika riktningar. Att mu- sicerandet upplevdes vara mer levande skulle kunna bero på att det uppstod variationer i de musi- kaliska parametrarna. Resultatet visar att då jag visualiserade en bild i min tanke eller utgick från en känsla i mitt musicerande följde jag den känsla som var i fokus. Jag fokuserade mer på att ut- trycka den inre bilden eller inlevelsen i musiken än på att spela tekniskt korrekt. Detta skulle kunna vara ett tecken på att det musikaliska uttrycket har utvecklats. I Jusin m.fl. (2003) studie framkommer att en definition av musikaliskt uttryck kan vara att spela med känsla.
Studiens resultat visar att inlevelse av känslan arg representerades av ett snabbt tempo, stark dynamik och ovårdad klang. Juslin och Lindström (2016) nämner att ilska kan symboliseras i musik med hjälp av bland annat ett snabbt tempo, stark dynamik och skarp tonbildning. I re- sultatet framgår även att tonen för uttrycket av känslan arg var pressad vilket skulle kunna kopplas samman med en ovårdad klang. Att tonen var pressad och att klangen upplevdes vara ovårdad skulle kunna bero på att jag spelade med en stark dynamik. Hunt (1962) förklarar att luftflödet genom vindkanalen på blockflöjten påverkar tonbildningen och ett starkt luftflöde kan resultera i att tonen blir vass. Resultatet för denna studie visar att den artikulation som an- vändes för att uttrycka känslan arg var hård och kantig och fladdertunga användes. Hunt be- skriver att artikulation som utgörs av konsonanter som D och G skapar en mjuk ton medan konsonanter som T och K istället skapar en skarp ton.
För känslan glad framgår i resultatet att en varierad artikulation användes. Vid vissa tillfällen upplevde jag även artikulationen som kort och luftig. Bilden fjälltoppen, som för mig har kopplats samman med känslan glad, uttrycktes med hjälp av en varierad artikulation, men också av en kort, lätt och luftig artikulation. Klangen var mjuk och kärnfull och tempot var ganska snabbt. Likaså beskriver Juslin och Lindström (2016) att uttrycket för glädje i musik kan bestå av en varierad artikulation och de nämner även att en kort artikulation kan använ- das. Ytterligare en studie med samma resultat är utförd av Bresin och Friberg (2011) och visar att en kort artikulation kan användas för att uttrycka känslan glad. I resultatet för denna studie framgår att bilden fjälltoppen har kopplats samman med känslan glad för min del. Denna bild uttrycktes dock med hjälp av ett långsamt och fritt tempo, bred och mjuk artikulation samt en stor, mjuk, klar och kärnfull klang. Sambanden mellan uttrycket för denna bild och uttrycket för känslan glad och bilden promenaden är få. Det enda samband som kan synliggöras är klangen som för både promenaden och fjälltoppen var mjuk och kärnfull. Bresin och Friberg beskriver klangen för uttrycket av känslan glad som rund. En orsak till att uttrycket för fjäll- toppen och uttrycket för promenaden samt inlevelse av känslan glad skiljer sig åt skulle kunna bero på att promenaden är en av de bilder som berör en känslosituation där jag försökte att
leva mig in i känslan för att uttrycka bilden. Fjälltoppen är däremot en av de bilder som jag valde att benämna som en naturbild och där jag försökte gestalta natuen i mitt musicerande.
Detta skulle kunna resultera i att dessa inre bilder och inlevelse av känslan glad uttrycktes på olika sätt.
I resultatet beskrivs att inlevelse av känslan sorgsen formade musiken på så vis att ett lång- samt tempo användes, dynamiken var svag, artikulationen var mjuk och bred och en mjuk klang och vibrato användes. Hunt (1962) förklarar att en artikulation som utgörs av konsonan- terna D och G resulterar i en mjuk klang. Resultatet visar att det finns samband mellan käns- lan sorgsen och bilden förlåtelse som jag har kopplat samman med känslan förtvivlan. Att det finns samband mellan dessa skulle kunna bero på att känslan sorgsen och förtvivlan ligger nära varandra. De samband som presenteras är en bred artikulation, vårdad klang och att vi- brato användes. Det nämns i resultatet att vibrato kan ha använts för att symbolisera gråt.
Juslin och Lindström (2016) förklarar att känslan sorgsen kan uttryckas med hjälp av ett lång- samt tempo, mjuk artikulation och låg dynamik.
För bilden promenaden som jag har kopplat samman med känslan glad använde jag en drill som skulle kunna symbolisera ett skratt. Ljudet av skratt är något som kan kopplas samman med känslan glad. Likaså uttrycktes känslan arg med en stark dynamik vilket skulle kunna kopplas samman med att känslan arg kan uttryckas genom att höja rösten eller att skrika. En sorgsen känsla skulle kunna resultera i gråt eller en darrig röst vilket kan vara en förklaring till att jag har använt mig av vibrato för att uttrycka denna känsla. Enligt Kivy (2002) skulle de musikaliska uttrycken för olika känslor kunna vara en återspegling av de vardagliga ut- trycken för känslorna. Det skulle bland annat kunna handla om ljud som i vardagen relateras till känslan. Min tolkning utifrån detta är att uttrycket av olika känslor i musiken kan påverkas av en individs egen upplevelse av hur känslan ter sig samt av hur individen utrycker känslan till vardags. Min koppling till känslan sorgsen är främst gråten vilket skulle kunna vara en an- ledning till att jag har valt att använda vibrato för att uttrycka den känslan.
I resultatet framgår att inlevelsen förväntansfull var svår att förklara. Svårigheterna skulle kunna bero på att jag upplevde en utmaning i att förstå och uppfatta vad som skedde i spelet då denna inlevelse tillämpades. Förväntansfull skulle även kunna vara en svårare känsla att greppa än glad, arg och sorgsen vilket skulle kunna bidra till att denna inlevelse upplevdes som svårare att förklara. Ytterligare en förklaring skulle kunna vara att det bero på hur tydlig inlevelsen är till sin karaktär eller på hur pass jag upplever att inlevelsen passar ihop med lå- ten. Juslin och Lindström (2016) hänvisar till Laukka m.fl. (2013) och förklarar att grundläg- gande känslor skulle kunna vara lättare att uttrycka i musiken. Detta kan bero på att dessa känslor är lättare att förstå.
I resultatet framgår att jag upplevde svårigheter att koppla samman bilden skogen med en spe- cifik känsla. Samband finns dock mellan denna bild och känslan sorgsen. De samband som har synliggjorts är bland annat en dynamik som inte är så stark, en mjuk och vårdad klang samt vibrato. Att dessa samband finns skulle dock kunna bero på att jag upplevde att dessa ut- trycksmedel passade bra för denna bild och inlevelse och behöver inte peka på något samband mellan de två uttrycken. Skogen har jag valt att benämna som en naturbild och för uttrycket av bilden har jag dels försökt gestalta naturen i mitt spel dels skapa en stämning i musiken. Ett exempel då jag försöker gestalta naturen i mitt spel är då glissando användes för att symboli- sera vinden. I Deborah och Sheldons (2004) studie används målande beskrivningar inför mu- sicerande och de har valt att koppla samman beskrivningarna med olika musikaliska termer.
