Sammanfattning från seminarium i Piteå den 21 april 2010

(1)

Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering - framgångsrika kommunala strategier och exempel Sammanfattning från seminarium i Piteå den 21 april 2010

Välkommen och inledning

Helena Stenberg, kommunalråd, Piteå kommun

Piteå kommun har 41.000 invånare. Kommunen har fokus på energifrågor och arbetar aktivt med konceptet Uthållig kommun. Det arbetet bygger på stor delaktighet av många kommuninnevånare.

Transporter utgör en stor del av klimatpåverkande utsläpp i Piteå kommun.

Kommunen arbetar hårt med råd och utåtriktade aktiviteter till hushåll och företag om hur var och en kan bidra till en hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan.

Till exempel arbetar man mycket med attitydpåverkan kring transporter för att få fler att välja buss och cykel istället för bilen. Kommunen ser sig som en viktig förmedlare av kunskap och information och har goda möjligheter att påverka utvecklingen.

En ny basindustri har vuxit upp i Piteå – vindkraftsindustrin. Kommunen har idag 101 vindkraftverk.

Några punkter som Piteå kommun är stolta över och gärna sprider kunskap kring är - Hur de har lyckats bli en fossilfri kommunkoncern när det gäller uppvärmning - Hur de arbetar ned energieffektiviseringar, t ex genomfört en elspartävling i förskolor och skolor och skapat ett brett engagemang och nått goda resultat - Planeringsarbete när det gäller nya bostadsområden med lågenergihus med klimatneutralt byggnadssätt

Se även power point-presentation från seminariet.

Delegationen för hållbara städers erfarenheter Peter Örn, ordförande, Delegationen för hållbara städer

Delegationen för hållbara städer har två huvudsakliga syften:

• sprida kunskap om hållbar stadsutveckling och skapa nätverk för erfarenhetsutbyte

• tilldela ekonomiskt stöd för att främja goda exempel

(2)

Pernilla Knutsson, kanslichef, Delegationen för hållbara städer

Det ekonomiska stödet till hållbar stadsutveckling uppgår till 340 miljoner kronor.

Syftet med det ekonomiska stödet är att minska utsläppen av växthusgaser och skapa attraktiva ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara stadsmiljöer. Projekten ska vara förebilder och demonstrationsobjekt och främja export av miljöteknik och hållbart stadsbyggande. Stöd ges till två typer av projekt:

1. Investeringsprojekt: ny eller ombyggnad av stadsdel, kvarter eller bostadsområde.

Projekten bör ha en helhetssyn och beakta aspekter som energi, vatten, avfall och transporter.

2. Planeringsprojekt. En mindre del av stödet går till projekt som innebär förstudier, programskrivning, planering och informationsinsatser.

2009 delade Delegationen för hållbara städer ut 140 miljoner till 3 investeringsprojekt och 14 planeringsprojekt. 2010 kommer Delegationen för hållbara städer att dela ut 200 miljoner kr. År 2009 fick delegationen in 78 ansökningar och i år har antalet ökat till 88 ansökningar. Delegationen för hållbara städer gör bedömningen att man fått in många intressanta ansökningar. Ansökningarna har kommit in från många olika delar av landet.

Bilden av den hållbara staden enligt ansökningarna om ekonomiskt stöd

Den hållbara staden har människan i fokus och ett helhetsgrepp på hållbar utveckling.

Staden är mångfunktionell och förändringsbar, miljön är öppen och säker och invånarna är engagerade. Andra viktiga aspekter är vackra, sunda och hållbara byggnader och material. Grönytorna och dagvattenhanteringen fyller många

hållbarhetsfunktioner. Den hållbara staden är resurseffektiv och minimerar energi-, material- och vattenanvändning utifrån ett livscykelperspektiv.

Den hållbara staden strävar efter att vara energineutral dvs. minst lika mycket energi produceras i staden som konsumeras där. All energi som produceras och förbrukas är förnybar. Solceller, solfångare och lokala vindkraftverk på tak och fasader producerar el och värme. Staden strävar också efter att vara klimatneutral, dvs. inte släppa ut mer växthusgaser än den klarar att ta hand om.

Hållbara transportlösningar och integrerade lokala infrastrukturlösningar är viktiga.

Exempel på detta är hur matavfall kan bli till biogas som vi kan använda för transporter. Bra lokal kollektivtrafik med goda förbindelser med omgivande kollektivtrafik är en förutsättning för att staden ska vara hållbar vad gäller transporter. Det ska vara enkelt och attraktivt att gå och cykla.

(3)

Energimyndighetens arbete med lokala och regionala energifrågor Mila Hamberg, handläggare, Energimyndigheten

Regeringen har beslutat om ett nytt program för energieffektivisering, som innebär en ambitionshöjning med 300 miljoner kronor om året under åren 2010 - 2014. Detta går utöver de insatser för energieffektivisering som regeringen gjorde redan före 2009 års energipolitiska överenskommelse.

Arbetet som regeringen gör på energieffektiviseringsområdet handlar både om förstärkning och breddning av sådana insatser som gjorts under flera år tidigare, som klimat- och energiinformation och rådgivning, upphandling och

marknadsintroduktion av mer energieffektiv teknik.

Regringen tar också nya initiativ, såsom:

• Ökade krav på statliga myndigheter att arbeta för energieffektivisering av den egna verksamheten

• Energieffektiviseringsstöd för kommuner och landsting

• Energikartläggningscheckar för framförallt mindre företag i industri, service och areella näringar

Beträffande informations- och rådgivningsinsatser har den kommunala energirådgivningen breddats och omfattar även klimatfrågor.

Nytt är också en utökad satsning regionalt med länsstyrelserna som drivande part.

Inom marknadsintroduktion och teknikupphandling utökas satsningen riktad bland annat mot transportsektorn med aktiviteter för att underlätta introduktion av elbilar och att minska sjöfartens energianvändning.

De flesta regionala energikontor har startats som projekt med stöd från EU. Idag fortsätter verksamheten genom samarbete mellan Energimyndigheten,

regionförbund, landsting, länsstyrelser, kommunalförbund, näringsliv och

kommuner. Samverkansformer och olika aktörers medverkan skiljer sig åt mellan länen beroende på regionala förutsättningar.

Se även power point-presentation från seminariet som också tar upp projektet Uthållig kommun.

(4)

Ekonomiskt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Olov Åslund, handläggare, Energimyndigheten

Sedan årsskiftet kan alla kommuner och landsting söka stöd för strategiskt arbete och åtgärder för energieffektivisering. Totalt är 99 miljoner kronor avsatta per år under åren 2010-2014. Det belopp som varje kommun eller landsting kan få beror av

folkmängden, men täcker ungefär kostnaderna motsvarande en halvtidstjänst. Stödet kan inte användas till investeringar eller energideklarationer. För att erhålla fullt stöd år 2010, ska ansökan lämnas senast den 30 juni 2010.

Förutsättningarna för stödet regleras i två dokument, en förordning som sätter övergripande krav och regler (som regeringen beslutat om) och en föreskrift som reglerar mer detaljer (som Energimyndigheten beslutat om).

Se power point-presentation från seminariet om de mål som finns för

energianvändningen nationellt och inom EU, vilka åtaganden stödmottagaren åtar sig, exempel på vilka åtgärder som stödet kan användas till, årlig rapportering samt

Energimyndighetens och länsstyrelsernas roll.

För mer information se även www.energimyndigheten.se/eestod.

Energiska Piteå

Åsa Wikman, koordinator Uthållig kommun, Piteå kommun

I programmet Uthållig kommun tydliggörs, prioriteras och åtgärdas energiaspekter inom kommunens ansvars- och verksamhetsområden i enlighet med energi- och klimatstrategin för kommunen. Piteå kommun planerar att minska sin

energiförbrukning med 30 procent fram till 2020.

Det är viktigt att få med alla på banan och inom projektet Uthållig kommun

anordnades tematräffar där bland andra fastighetsägare och medborgare bjöds in för att diskutera framtidsscenarier för 2020.

Bilen är det transportmedel som Pitebon använder mest. En viktig fråga är hur det ska gå att få Pitebon att använda mer hållbara transporter?

Energianvändningen inom kommunala verksamheter och bolag har också setts över och oljeanvändningen har minskat kraftigt till förmån för biobränsle i fjärrvärme och värmepumpar.

(5)

Magnus Eriksson, Fastighetskontoret, Piteå kommun

Inom Uthållig kommun bedrivs projektet ”Energitjänster”. Piteå kommun ser stora besparingar i att minska energianvändningen i kommunens fastighetsbestånd samt modernisering av kommunens anläggningar som också skulle ge ett bättre

inomhusklimat. Dessutom behöver driftkompetensen utvecklas och fokus behöver läggas mer på energifrågorna bland annat genom utbildning av personal. På så vis kan också uppsatta mål nås i Klimat- och energiplanen.

De senaste årens kraftiga prisutveckling på el har också bidragit till att kommunen behöver använda förnybara bränslen.

Ulf Hedman, Trästad 2012, Piteå kommun

Ett annat projekt är Trästad 2012. Syftet med Trädstad 2012 är att tillsammans med det lokala näringslivet, träbyggnadsindustrin och FoU-organ initiera, utveckla och sprida kunskap och processer som utvecklar byggandet av hållbara städer med byggnader med trä som stommaterial.

En fråga som kom upp när man började bygga fler trähus i Piteå var hur kommunen skulle ställa om sin industri och samtidigt få Piteå mer uthålligt.

I projektet ”Furunäset – Trästad 2012”, ett attraktivt område i Piteå nära Piteälven, var ett stort antal aktörer delaktiga och det uppstod många samarbeten. En central fråga var hur lär sig branschen bygga morgondagens hus? Ett kvalitetsprogram togs fram för att förena aktörerna i processen och kvalitetssäkra den. Centralt var att man ville uppnå ett nytt tänkande: Lågenergi och uthållighet.

Hållbart byggande med energisystemsyn i miljonprogramsområdet Ålidhem Jörgen Carlson, affärsutvecklare, Umeå energi AB

Umeå är den största staden i Norrland och har en växande befolkning. Staden har en strategi att växla ytterligare och planerar för 200 000 invånare år 2050 (nu 114 000).

Det är en universitetsstad med en hög andel unga människor och med stort

engagemang hos såväl medborgare som näringsliv. Man har en vision för det framtida byggandet: Umeåregionen ska år 2020 vara världsledande på hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat.

(6)

Kommunen har sökt och erhållit stöd från Delegationen för hållbara städer för åtgärder i det centralt belägna miljonprogramsområdet Ålidhem. Området består i huvudsak av hyresrätter och är byggt under åren 1966-1973. Många av de cirka 6000 invånarna har utländsk bakgrund. Byggnaderna har renoveringsbehov och förbrukar mycket energi.

I Ålidhem ska 140 nya lägenheter byggas och bilda Norrlands största område med lågenergihus. De befintliga 405 lägenheterna ska renoveras och energieffektiviseras med innovativ tätningsmetod, förses med sadeltak med solceller på taken. Ålidhem kommer bland annat ha en av norra Europas största solcellsanläggningar. Ett vindkraftverk ska också byggas i stadsdelen. Energieffektiv LED-belysning ska användas.

Lägenheterna ska förses med fjärrvärmedrivna vitvaror, ny ventilation med värmeåtervinning, individuell el- och varmvattenmätning etc.

När det gäller energianvändning ska Umeå kommun minska beroendet av el och fossila bränslen och istället använda mer vindkraft och fjärrvärme.

Majoriteten av de boende i området har inte tillgång till bil. Kommunen ser därför goda möjligheter att stärka transportmönster som i första hand utgår från gång, cykel och kollektivtrafik. I kommunen generellt planeras för laddhybridbilar och ett

pilotprojekt genomförs för tillfället. Förutsättningarna är goda, då det redan finns tusentals laddstolpar på plats som nu används till motorvärmare.

I Ålidhem eftersträvas de boendes delaktighet och engagemang inför det förestående omdaningen. Vid traditionella samråd har intresset från de boende varit litet. Inför renoveringen av en ungdomsgård i området valde bostadsbolaget bakom Ålidhem, Bostaden, att kommunicera på ett nytt sätt. Via ett stort plakat på byggnaden –

”Hallå Ålidhem, vad vill ni göra med den här byggnaden” – uppmanades de boende att komma med förslag. Paint ball-bollar med olika färger användes för att de boende skulle kunna betygsätta olika förslag. Metoden föll väl ut. Ett hundratal besökare engagerades i frågan.

År 2014 är Umeå EU:s kulturhuvudstad. I Ålidhem ska då finnas en vinterträdgård som värms upp med returvatten från fjärrvärmenätet där de systemlösningar som används visas upp. Vinterträdgården utformas nu i samarbete med SLU och ska även bli en mötesplats för de boende i området.

(7)

Kommunal resepolicy, nu med trängselskatt och klimatkompensation Elin Frisk, Miljöbyrån Ecoplan AB(representerar Trafikkontoret, Göteborgs stad) År 2002 införde Trafikkontoret i Göteborg en resepolicy. Övriga förvaltningar har senare följt efter och då använt sig av Trafikkontorets policy som mall.

Motiv för att införa en resepolicy var att minska miljöpåverkan, öka effektiviteten och säkerheten i resandet samt möjligheten att utgöra föredöme. Policyn syftar till att successivt styra användningen av personresor i tjänsten, samt att påverka personalens resor till och från arbetet. Användandet av cykel, kollektivtrafik och bilpool

prioriteras. Åtgärder för att minska användningen av egen bil ger effektivitet bland annat genom att resor planeras noggrannare och att stadens mark inte används för personalens bilparkering.

Exempel på åtgärder som implementerats genom resepolicyn:

• Bilpool – 100% miljöbilar

• Cykelpool, cykelleasing och cykelservice

• Flygresor under 50 mil är inte tillåtna

• Minskning av parkeringsplatser och användning av egen bil

• Parkeringsavgift för anställda

• Incitament för hållbara resor som till exempel subventionerat kollektivtrafikkort

• Videokonferensutrustning finns att boka

• Anställda har flextid mellan 06.00 and 21.00

Bilpoolen används främst för tjänsteresor, men den har upphandlats för att personalen också ska kunna använda den för privata resor. Även allmänheten ska kunna nyttja bilpoolen. Användningen av bilpoolen ska vara enkel och man betalar bara för de resor man gör. Bil bokas över Internet eller via sms. Bekräftelse och nyckel fås via smartcard eller telefonen.

Kommunens anställda kan på motsvarande sätt boka cykel i en cykelpool. Denna cykelpool ska inom kort kompletteras med elcyklar. Sommaren 2010 etableras ett lånecykelsystem för allmänheten, som även kommunens anställda kan nyttja.

Andra alternativ för kommunens anställda är leasingavtal för cykel, där arbetsgivaren betalar 80% av kostnaden för en ny cykel. De anställda betalar förmånsvärdet av denna tjänst och kan efter tre år köpa cykeln.

Vid användandet av egen cykel erbjuds anställda gratis service om de förbinder sig att använda den till jobbet minst fem månader om året. En dag varje vecka finns

möjlighet att lämna in cykeln på service och få tillbaka den samma dag.

(8)

Resultatet av resepolicyn hittills är bl a att resor med bil minskat med 50% under åren 2000 – 2006, trots att antalet anställda ökade under denna period.

Vad har då Trafikkontoret sparat?

CO₂-utsläpp minskade med:

44% (7 ton) med bilpool, 2006 till 2008

35% (0.7 ton) med egen bil i tjänst, 2006 till 2008 42% (39 ton) för flygresor, 2007 till 2008

Trafikkontoret har infört en rutin för klimatredovisning av tjänsteresor med bil och flyg. Arbetet har bland annat inneburit:

• Samarbete med resebyrån

• System för insamling av resestatistik

• System för CO₂-beräkning

För att minska tjänsteresorna med bil och flyg beslutade kommunstyrelsen i Göteborg i maj 2009 att införa kommunintern klimatkompensation för alla

förvaltningar och bolag i kommunen. Klimatkostnaden (1.50kr/kg CO₂ för flyg och bil) återförs till förvaltningarna och bolagen genom investeringar i klimatåtgärder.

Inledningsvis beräknas klimatkompensationen för flyg och bil omsätta cirka 10 Mkr.

Exempel på åtgärder:

• Utbildning i Ecodriving

• Cykelservice

• Implementering av videokonferensutrustning

• Utökat antal cykelparkeringar

För att minska antalet bilar i staden i övrigt infördes hösten 2009 en ny parkeringspolicy med följande åtgärder:

• Högre avgifter för parkering vid arbetsplatsen

• Färre bilar parkerade på gatorna

• Fler cykelparkeringar

• Prioritering av bilpool, samåkning och elektriska fordon

År 2013 införs trängselavgift i Göteborg. Intäkterna ska användas för att finansiera investeringar i bl a ny tågtunnel, ny bro och utbyggd kollektivtrafik.

(9)

Hållbar stads-, region- och infrastrukturplanering. Hållbart i tre dimensioner och acceptans

Stellan Lundberg, chef samhällsplanering, ÅF-Infrastruktur

Stellan Lundberg beskriver exporttransportflöden av svenska naturtillgångar till Europa samt turistresande och arbetspendling inom Sverige.

Sverige är EUs främsta gruvland och våra skogsbaserade näringar genererar också höga exportandelar till EUs tätbefolkade områden. Våra naturtillgångar skapar således många exporttransporter till Europa.

Detta måste ses i ett helhetsperspektiv. Våra råvaruproducerande orter behöver kommunikationer, en bra infrastruktur måste finnas. Ett utökat och bättre

järnvägsnät ger också mindre personbilstrafik. Ett sådant exempel är Svealandsbanan.

Acceptans är viktig - att förstå samhällsmotiven och individuella nyttor och kommunicera dessa.

En annan viktig företeelse är att stadsplaneringen bör kopplas ihop med resecentra för att det ska fungera bra som exempelvis arbetsmarknadsregion. Det har visat sig att 2 km är ett strategiskt avstånd till järnvägsstation och centrum om man ska gå eller cykla.

Stellan Lundberg poängterar att vi måste börja bygga städerna ”inifrån”. Piteå behöver exempelvis ett bra läge för ett resecentrum.

50 procent av Sveriges befolkning bor i kommuner med mindre än 60 000 invånare.

Och 20 procent i kommuner med mindre än 20 000 invånare. Frågan uppkommer varför man inte planerar för ”den hållbara glesbygden” utan oftast endast för den hållbara staden eller stadsmiljöer.

Budkavle från Piteå till Örebro

Helena Stenberg, kommunalråd, Piteå kommun

Under vårens seminarier i Stockholm, Alvesta, Falköping, Piteå och Örebro skickas en budkavle med frågor och uppmaningar från kommun till kommun. Helena Stenberg skickade följande budkavle från Piteå till Örebro:

Vilka metoder kan Örebro rekommendera för att öka kollektivtrafikåkandet?

Vår utmaning är transportsektorn och att skapa möjligheter för och viljan hos människor att resa på ett klimatsmart sätt dvs gå, cykla, åka buss och tåg.

(10)

Vilka metoder kan ni rekommendera och vad ser ni som framgångsfaktorer i arbetet med att öka kollektivtrafikåkandet?