• No results found

Renare mjöl i påsen med ny metod

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Renare mjöl i påsen med ny metod"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2012-03-12 11:44 CET

Renare mjöl i påsen med ny metod

Kartan visar ett exempelfält som ligger i ett regionalt riskområde.  Färgerna representerar riskbedömningen och halterna är de som uppmätts i höstvete vid kontrollprovtagning. Skillnaderna beror på att tre typer av jord förekommer inom fältet.

Forskare vid SLU har utvecklat en ny metod för att kunna utvärdera jordars kadmiumhalt. Nu kan lantbrukare odla vete på rätt ställe.

Kadmium, Cd, är giftigt och kan ge skador på njurar och skelett om vi får i oss för mycket. Kadmium finns bland annat i spannmål, rotfrukter och grönsaker och halten beror till stor del på hur mycket kadmium det finns i marken. Nu

(2)

har forskare vid SLU tagit fram en metod för att bedöma kadmiumhalter i jordar för att kunna odla rätt grödor på rätt ställe.

– Vi har sett att det inom enskilda fält finns områden där man skulle kunna odla barnmat medan andra delar av samma fält har naturligt mycket höga halter av kadmium, och det är hur jordarna bildats som är orsaken, säger Mats Söderström, en av forskarna vid SLU.

Naturligt i jorden

Det mesta av markens kadmium finns naturligt i jordmaterialet. Men forskarna räknar med att medelhalten i åkrarnas matjord ökat med ca 30 procent under det senaste seklet. Det beror främst på fosforgödsling och nedfall från luften. Numera är det dock i stort sett balans mellan tillförsel och bortförsel.

Trots gödsling och nedfall har variationen mellan låga och höga halter av kadmium naturliga orsaker. Vissa av Sveriges bergarter innehåller mycket Cd, framförallt alunskiffer. Inblandningen av alunskifferfragment i jorden är en viktig orsak till höga halter i marken på vissa platser och därmed i grödor.

Inom certifieringssystemet Svenskt Sigill är gränsvärdet för Cd i höstvete 80 µg/kg, och vissa gårdar har problem att komma under detta värde i den producerade grödan.

Ny mätmetod

På SLU har forskarna Jan Eriksson och Mats Söderström utarbetat en metod för att bedöma riskerna för förhöjda Cd-halter både regionalt och inom enskilda gårdar. Genom att kombinera data från Sveriges geologiska

undersökning (SGU) såsom jordarter, berggrund och mätningar av flygburen gammastrålning - naturlig joniserande strålning (uranhalten) – går det att ta fram en regional riskmodell.

Uranhalten är ett bra mått på alunskifferinblandningen. Med denna modell kan man se vilka gårdar som ligger i områden med förhöjd Cd-risk. På dessa gårdar och fält kan man detaljkartera genom att använda fordonsburen gammastrålningsmätningen i kombination med några jordanalyser.

Lantbrukare i områden med förhöjd kadmiumrisk kan med detaljkunskap om hur det ser ut i marken minimera riskerna genom att välja lämpliga grödor och sorter samt även ibland ändra indelningen av fälten. Utan denna kunskap kan man ibland hamna fel, vilket t ex kan resultera i högre Cd-halter i vissa

(3)

mjölpåsar.

– På vissa problemfält kan man välja att odla energi- eller möjligen

fodergrödor. Ett alternativ till vete på delar av gården med förhöjd risk är till exempel korn, där upptaget är betydligt lägre, säger Jan Eriksson.

Kontakt:

Jan Eriksson, forskare, Mark och miljö, avd för Biogeokemi-miljöanalys, Box 7014

Telefon: 018-67 12 71

E-post: jan.o.eriksson@slu.se

Mats Söderström, forskare, Mark och miljö, avd för Precisionsodling och pedometri

Telefon: 0511-672 44, 070-6670502 E-post: mats.soderstrom@slu.se

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Kontaktpersoner

David Stephansson Presskontakt

Presskontakt

Forskningsinformation David.Stephansson@slu.se 018-67 14 92

072-511 69 90

(4)

Hanna Bäckström Presskontakt Enhetschef

hanna.backstrom@slu.se 018-673501

Janne Nordlund Othén Presskontakt

presskontakt EPOK

janne.nordlund.othen@slu.se +46-72 702 9288

Anna-Karin Johnson Presskontakt

kommunikatör

SLU Meny, SLU RådNu anna-karin.johnson@slu.se 070-359 71 93

Vanja Sandgren Presskontakt

kommunikatör, presskontakt vanja.sandgren@slu.se 0702-641155

0511-64155 Olof Bergvall Presskontakt presskontakt

olof.bergvall@slu.se 090-7868211

072-2362915 Marianne Persson Presskontakt kommunikatör

marianne.persson@slu.se +46 730 61 65 04

(5)

Titti Olsson Presskontakt redaktör Movium

titti.olsson@slu.se Johan Samuelsson Presskontakt

Biolog/kommunikatör

Presskontakt SLU Artdatabanken johan.samuelsson@slu.se

070-6793409

References

Related documents

Crack-Awares störningskänslighet bedöms vara dålig, eftersom implementationen har begränsats till att detektera kraftiga sprickor under tolerans av vägmarkeringar. Det finns

men först den stränga vintern 1838 då en delega- tion studenter från Köpenhamn kunde ta sig till fots hela vägen till Lund hade ett större utbyte tagit sin början.. Året

Ibland får läsaren intrycket att Alsheimer bekämpar en ond, mäktig konspiration med förgreningar över- allt: politiker saknar bildning (verkligen?), lärar- utbildningen

När avsnitt ur boken publicerades i BLM 1935 (nr 5) presenterades materialet som hemmahörande i ”[e]n ro­ man under arbete”. Martinson ville dock själv inte ha

In Chapter 3, we treat the crossed product algebra for the algebra of piecewise constant functions on given set and de- scribe the commutant of this algebra of functions which

Fenomenografins syfte att kartlägga “the qualitatively different ways in which people experience, conceptualise, perceive, and understand various aspects of, and

Linköping University Medical Dissertations No.1411, 2014 Division of Nursing Science. Department of Medical and Health Sciences Linköping

Skriften utgör en sammanställning av beskriv- ningar som finns i många tidigare publikatio- ner, bl a föregående upplaga av handboken BYGG där avsnittet ”Geotekniska utredningar