• No results found

Strategi för utveckling av Lidingö Stadskärna

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Strategi för utveckling av Lidingö Stadskärna"

Copied!
70
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Strategi för utveckling av Lidingö Stadskärna

Slutrapport

November 2011

(2)

Innehållsförteckning

1. Bakgrund 3

2. Regionen 6

3. Handelstrender 12

4. Marknadspotential för Lidingö stadskärna 17

5. Lidingö stadskärna – intervjuer 37

6. Lidingö stadskärna – strukturell idéskiss 45

7. Workshop kring profil och inriktning 52

8. Utvecklingsplan för Lidingö stadskärna 59

Bilagor 65

WSP Analys & Strategi:

(3)

1. Bakgrund

Lidingö stad arbetar med en ny översiktsplan för kommunen. Planen innebär relativt omfattande förändringar för Lidingös centrala delar, bl a:

Överdäckning av delar av Södra Kungsvägen

Omläggning av Lidingöbanan – med ny dragning förbi Lidingö centrum Kraftig bostadsförtätning i närområdet till centrumet

Med anledning av de nya förutsättningarna ser staden det som centralt att Lidingös stadskärna utvecklas i samklang med de förändringar som sker i dess närområde.

För att säkerställa en positiv utveckling önskar staden att en strategi för stadskärnans utveckling tas fram tillsammans med berörda fastighetsägare, handlarna samt

kommunen.

3

(4)

Metod för att ta fram en målbild och strategi för Lidingö stadskärna

Framtagandet av en gemensam strategi för utvecklingen av Lidingö stadskärna bör utgå från en gedigen analys av kommersiella och strukturella förutsättningar, samt en involverande process tillsammans med stadskärnans nyckelaktörer.

Målbild och strategi för Lidingö stadskärna – utifrån ny översiktsplan - arbetas fram utifrån följande process:

(5)

Lidingö stadskärna idag

Lidingö stadskärna har sitt kommersiella centrum inom området Lidingö

centrum/stadshusområdet. Sträckningen längs Stockholmsvägen till Torsviks torg samt andra området närmast andra sidan Lejonvägen, kan beskrivas som

stadskärnans sekundära delar.

5

(6)

2. Regionen

(7)

Stockholmsregionen

Stockholms

pendlingsomland –

lokala arbetsmarknad – har vuxit kraftigt och består idag av 2,4 miljoner invånare – Från Trosa i söder till Tierp i norr

7

(8)

Stockholmsregionen växer … på kort och lång sikt

(9)

Befolkning 2010 2030 Låg 2030 Hög Stockholms län 2 050 000 2 312 000 2 495 000 Östra Mellansverige 3 895 000 4 224 000 4 464 000

Sysselsatta 2010 2030 Låg 2030 Hög

Stockholms län 1 056 000 1 079 000 1 349 000 Östra Mellansverige 1 854 000 1 855 000 2 254 000

RUFS 2010 - Befolknings- och sysselsättningsprognos

+ 293 000 sysselsatta + 445 000

boende

9

(10)

Relativt stark befolkningsutveckling även på Lidingö

36 174 37 390 38 399

40 584

44 017

30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 55 000 60 000

1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030

Befolkningsutveckling 1970-2010 samt prognos fram till 2030 för Lidingö

Folkmängd Kommunens prognos Antal invånare

Källa: SCB, Lidingö stad

55-59 000

(11)

Sammanfattning regionen

Stockholmsregionen – definierad utifrån funktionell bostads- och arbetsmarknad sträcker sig idag från Trosa i söder till Tierp i norr, och består av ca 2, 4 miljoner invånare.

Tillväxten i Sverige förvänta primärt ske i storstadsregionerna och Stockholms län förväntas växa med mellan 250 och 450 000 personer till 2030.

Sett till förvärvsinkomst väntas regionen ta ca 40 % av den totala inkomsttillväxten i Sverige till 2030.

Lidingös position mitt i regionen innebär ett ökat tryck på nyexploatering av framförallt bostäder i attraktiva bostadslägen samt mer handel.

Kommunens befolkningsprognos, enligt utställningsförslaget av översiktsplanen för Lidingö, visar på en tillväxt på mellan 11 000 till 15 000 invånare till 2030 jämfört med idag.

11

(12)

3. Handelstrender

(13)

Omvärldsfaktorer

Politiken påverkar ramarna

Marknads- plats

Efterfrågan Utbud

Marknads/handelsplatsens utvecklingspotential styrs av:

-Efterfråga -Utbud

-Omvärldsfaktorer -Politiska ramar

13

(14)

Varför besöka?

Bor i närheten

Är på väg till/från jobbet Har infartsparkerat

Saknar bil Möte

Tidseffektivt Komplettera Lunch

Äldre

Arbetar eller arbetslös Tryggt och trevligt

Kommun centrum

Efterfrågan Utbud

Typ av utbud?

Vardagsärenden Grab-and-go Shopping Föreningsliv Mötesplats Arbetsplats Restaurang

Kommunal service

Efterfrågan och utbudets karaktär styrs av en mängd olika faktorer

(15)

Svansarnas comeback

Men!

Den största omsättningen kommer även fortsättningsvis att ligga bland varor i

”basutbudet”

Efterfrågan på ett mer

diversifierat utbud av olika varor ökar bland konsumenterna

Varu- bredd

15

Tydlig trend att konsumenterna efterfrågar ett bredare utbud

(16)

City växer i A- stråken

”Shopping”

Yttre innerstaden förstärks i knutpunkterna

”service + vardag + grab-and-go”

Större och mellanstora förortscentrum med goda

förbindelser, positiv

befolkningstillväxt och välskötta centrum håller positionerna

”Service+vardag+

storhandla+Grab-and-go”

Storstadsnära orter erbjuder det

”goda livet”. ”Service+vardag”

+ 150-170 mrd till 2030

Handelns lokalisering i storstäderna följer en viss struktur

(17)

4. Marknadspotential för Lidingö stadskärna

- Marknadsområdet/Upptagningsområdet -Köpkraftsprognos och marknadspotential

17

(18)

Lidingö Stadskärnas marknadsområde

Den geografiska utsträckningen av en kommuns huvudsakliga marknadsområde beror på

kommunens läge i förhållande till olika befolkningskoncentrationer, vilka kommunikationer som finns mellan dessa och orten, fysiska och mentala geografiska barriärer, konkurrensen från andra städer och tätorter, den egna stadens utbud och den totala attraktivitet och marknadsföring som staden utvecklar. Exempel på barriärer är vatten och vägar och stora köpcentrum och stadskärnor.

Marknadsområdet kräver att stadskärnan har en attraktiv butiksmix med kvalitativa detaljister och välkända kedjeföretag samt att det är lättillgängligt med tillfarter och med tillräckligt antal

parkeringsplatser.

En stadskärnas kommersiella utbud och kommersiella attraktionskraft samvarierar i hög grad med antalet boende i framför allt det primära marknadsområdet. Lidingö som är för svenska förhållanden en mindre/medelstor stad är hårt konkurrensutsatt av kringliggande större handelsplatser.

Lidingö stadskärnas upptagningsområde består av primärområde 1 (med starkast köptrohet) och primärområde 2 (med en relativt stark köptrohet). Stadskärnan saknar sekundärområde, men

området på andra sidan bron har karaktär av ett mindre tertiärområde, med mycket svag koppling, vilket motsvara en mycket låg marknadsandel.

En viss inströmning sker även genom arbetsinpendling från ett större omland, men det har ingen större betydelse för Lidingös köpkraftspotential då Lidingö stadskärna inte är ett regionalt

arbetsplatsområde.

(19)

Stadskärnans primärområde 1och 2 samt tertiärområde

1 km

P2 P1

T

19

(20)

Befolkningsutveckling för marknadsområdet

Befolkningsutveckling Förändring i procent från 2010

2010 2015 2020 2030 -2015 -2020 -2030

P1 - Torsvik, Hersby, Baggeby, Gångsätra, Näset

mm 19 366 19 500 20 800 27 600 2% 7% 43%

P2 - Sticklinge, Rudboda, Larsberg, Skärsätra,

Brevik, Käppala mm 24 651 26 100 27 200 31 400 6% 10% 28%

T - Hjorthagen/Värtan, Tekn Högskolan, Gärdet 25 595 28 900 34 500 13% 35%

Summa tillväxt Primär- och Tertiärområde

* Endast primärområdet Lidingö 69 612 74 600 82 500 59 000* 7% 18% 35%*

Befolkningsutvecklingen för marknadsområdet utgår från Lidingö stads reviderade exploateringsprognos fram till 2030, högscenariot. För tertiärområdet (del av

Stockholm stad) saknas prognos från 2020 på stadsdelsnivå.

(21)

Socioekonomisk profil

1,9

163

7,1

118

8,4

100

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

Öppen arbetslöshet 2010, %, 16-64 år Nettoinkomst - index

Lidingö Hela Stockholms län Hela Riket

* Avser 2010. 21

(22)

Mycket starkt socioekonomiska marknadsområde

Upptagningsområdets primärområde Lidingö, uppvisar en mycket starkt socioekonomisk profil.

Inkomstnivåerna samt sysselsättningsnivån är mycket hög.

Detta innebär självklart en potential för Lidingös handel – framförallt inom det högkvalitativa segmentet.

Det starka upptagningsområdet kan dock innebära en extra utmaning.

Värderingarna hos denna målgrupp styr ofta deras konsumtion av

sällanköpsvaror till citykärnor eller t o m shoppingresor till världsmetropoler som London, Paris och New York.

Samtidigt som Lidingös sammantagna socioekonomiska profil är stark så

finns det delar med betydligt lägre inkomstnivåer. Dessa grupper bör också

uppleva Lidingö stadskärna som en attraktiva handels- och mötesplats.

(23)

In- och utflöden Lidingö kommun

Lidingös försäljningsindex, dvs relationen mellan kommuninvånarnas totala

konsumtion och handelsomsättningen i kommunen, ligger på 90 för dagligvaror och 40 för sällanköpsvaror. Innebörden är att sällanköpsvaror huvudsakligen konsumeras utanför kommunen. Vid en jämförelse med liknande kommuner är indextalen i paritet med genomsnittet (Källa: Svensk handel).

23

(24)

Bedömning av omsättningen i stadskärnan 2020 och 2030

För att identifiera Lidingö stadskärnas utvecklingsmöjligheter, har en bedömning av vilken omsättning som stadskärnan kan ha 2020 respektive 2030 gjorts och därmed möjlig utbyggnadspotential.

(25)

Metod för att bedöma framtida omsättningsmöjlighet

Stadskärnans planlösning, miljö och dess butiker ska tillgodose de krav som konsumenterna normalt ställer på bekvämlighet, utbud, atmosfär och service.

Tillgängligheten från angränsande vägnät och marknadsområden skall vara lika god relativt konkurrerande centra.

Bilplatserna ska vara tillräckligt många och ”nyttiga”, dvs bekväma och lätta att använda i samband med inköp.

Möjliga marknadsandelar och omsättningsmöjligheter bedöms utgående från det egna sammanlagda utbudets konkurrenskraft gentemot nuvarande och framtida konkurrens.

Utgångsläge: Dagens marknadsandelar, i nästa moment justeras potentialen genom:

Befolkningsförändringar (+) Ökad köpkraft (+)

Ökad konkurrens (-) Benchmarking (+/-)

Ny dragning av Lidingöbanan (+)

25

(26)

Marknadsunderlag och tillväxt

Styrs av befolkningstillväxt och ökad köpkraft

Marknadsunderlag (MSEK) Förändring

2010-2015 Förändring

2010-2020 Förändring 2010-2030

2010 2015 2020 2030 MSEK % MSEK % MSEK %

Totalt dagligvaror Lidingö 1 270 1 407 1 573 2 205 137 11% 303 24% 935 74%

Totalt dagligvaror hela

upptagningsområdet 2 008 2 295 2 704 287 14% 696 35%

Totalt sällanköpsvaror Lidingö 1 210 1 464 1 789 3 011 254 21% 578 48% 1801 149%

Totalt sällanköpsvaror hela

upptagningsområdet 1 914 2 388 3 075 475 25% 1 162 61%

Totalt detaljhandel Lidingö 2 480 2 871 3 362 5 215 391 16% 881 36% 2 735 110%

Totalt detaljhandel hela

upptagningsområdet 3 922 4 684 5 763 761 19% 1 858 47% *

Marknadsunderlaget (den total köpkraften) växer med nästan 1,8 mdr kronor i hela marknadsområdet fram till 2020. Då den starkaste kopplingen till stadskärna är själva Lidingö, är det primärt den tillväxten som kommer att tillfalla stadskärnan. Till 2020 kommer köpkraften på Lidingö att växa med nästan 900 Mkr och till 2030, pga kraftig bostadsexploatering, med drygt 2,7 mdr kronor.

(27)

Projekt på gång som kan konkurrera med Lidingö Stadskärna

27

Av de kända projekt som konkurrera med Lidingö stadskärna är det framförallt utvecklingen ett regionalt köpcentrum i Värtan, som kommer att påverka Lidingös marknadsposition.

Tidplanen och innehållskonceptet för Värtans köpcentrum är i dagsläget oklar. Den preliminära byggstarten för första etappen ligger kring 2018. Total omfattar projektet ca 60 000 kvm handel.

Andra projekt mer närstående i tiden som kommer att påverka Lidingö stadskärna är utveckling av en ICA Kvantum i Larsberg, men även utbyggnaden av Galleria Torsvik kommer att ha influens på stadskärna genom förstärkning av Torsviksområdet med eventuell försvagning (dock mycket måttlig) av Lidingö Centrum som följd.

(28)

Benchmarking jämförbara köpcentrum 1 (2)

För att kunna välja ut ett antal köpcentrum som skulle passa för denna studie och bidra till ett bra underlag sattes vissa kriterier upp. Målet var att finna ett antal centrum som liknar Lidingö Centrum så mycket som möjligt.

Viktiga egenskaper är avståndet till Stockholm City, centrumets storlek avseende omsättning och butiksantal, kundunderlag och struktur.

Många centrumanläggningar, till exempel Täby, Farsta och Skärholmen, valdes bort för att de var för stora jämfört med Lidingö och andra för att de låg för långt bort från Stockholm City. Citygallerior, regioncentrum och handelsområden valdes bort på grund av strukturskillnader. Jämförelseobjekten skulle helst vara kommuncentrum såsom Lidingö Centrum.

Det gick inte att hitta centrumanläggningar som passade vad gäller alla egenskaper, men efter en genomgång av alla tänkbara objekt valdes till slut sju som passade bäst.

På ett eller annat sätt kan dessa anses vara exempel och de kompenserar varandra på olika punkter.

(29)

Benchmarking jämförbara köpcentrum 2 (2)

De valda köpcentrumen är Huddinge Centrum, (gamla) Sollentuna Centrum, Tyresö Centrum, (gamla) Åkersberga Centrum, Jakobsbergs Centrum, Tumba Centrum och Orminge Centrum.

Samtliga ligger i Stockholms län, strax utanför Stockholms kommun. Fyra av de sju jämförelsecentrumen var 2008 större än Lidingö. Sex har större marknadsområden.

Tumba och Orminge definieras som ett kommundelscentrum medan övriga är

kommuncentrum. Huddinge är liksom Lidingö ett utomhuscentrum, de övriga är helt eller delvis inbyggda.

Köpkraften i upptagningsområdena spelar också en viss roll. Lidingö Centrum har köpstarka kunder och därför valdes inga centrum i låginkomstkommuner; Lidingös höga inkomstindex medför dock en extra osäkerhet i jämförelsen.

29

(30)

Lidingöbanans nya dragning

Givet befintlig struktur samt de planer som finns för spårvägens dragning bedömer WSP att de direkta effekterna av ny dragning av Lidingöbana är ca plus 5 % på handelns omsättning.

Till detta följer indirekta effekter vilka är mycket svårbedömda.

Hållplatsens slutliga placering kommer att påverka effekten – desto centralare i stadskärna desto större effekt på handelsomsättningen.

(31)

Lidingö stadskärna som arbetsplatsområde

Idag består Lidingö stadskärna av både handel, kontor och bostäder.

Störst arbetsplats är Lidingö stads förvaltningar i stadshuset.

Handeln i stadskärna gynnas av fler arbetsplatser, då det skapar en efterfråga på vardagsärenden, service och restauranger.

Trender avseende arbetsplatsområden – och då framförallt för kontor – är en tydlig samlokalisering till större och färre arbetsplatsområden.

Lidingö kommer alltid att attrahera en del av sina egna medborgare som vill lokalisera egna verksamheter på nära pendlingsavstånd. Detta stärks av att Lidingö har en hög andel egna företagare. Ett annat segment där Lidingö har en komparativ fördel är etableringar av utländska ambassader.

Givet trenden att företag föredrar att etablera sig i större arbetsplatsområden – och att ett sådant utvecklas i Norra Djurgårdsstaden, med bättre lägesförutsättningar –

kommer efterfrågan på kontorslokaler i Lidingö stadskärna sannolikt att vara relativt begränsad.

31

(32)

Marknadsandelar idag och bedömd potential 2020 och 2030

Marknadsandelar

2010 Omsättning

2010 Marknadsandelar

2020 Omsättning

2020 Omsättning 2030

% MSEK % MSEK MSEK

Totalt Dagligvaror 11% 218 13 % 362 510

Totalt Beklädnad 15% 90 15 % 140 220

Totalt Hem/Fritid/Bygg 11% 148 9 % 190 310

Totalt Sällanköpsvaror

hela upptagningsområdet 12% 238 11 % 330 530

Varav Sällanköpsvaror

Lidingö 18% 218 17 % 298 490

Pendlar Pendlar

Bedömd omsättningspotential utgår från dagens omsättning i Lidingö centrum.

Marknadsandelarna för de olika delarna i marknadsområdet varier kraftigt. För

sällanköpsvaror är marknadsandelen 20 procent i primärområde ett, men endast tre procent för tertiärområdet. Lidingö centrums marknadsandel på 18 procent för

Lidingö, motsvara ca hälften av all sällanköpskonsumtion på ön. Prognosen antar endast mindre förändringar för stadskärnans marknadsandel.

(33)

Bedömning av ytpotential 2020

Beräkningar av ytbehov för prognostiserad omsättningsökning är mycket känsliga för förändringar i antaganden om framtida yteffektivitet*.

Nya ytor bör tillskapas i A- och A/B-lägen (se strukturskiss i kapitel 6).

Med en yteffektivitet på: Behövs Idag finns Återstår Dagligvaror 70 000 kr/kvm 5 100 kvm 3 100 kvm 2 000 kvm Beklädnad 30 000 kr/kvm 4 700 kvm 3 200 kvm 1 500 kvm Hem & fritid 45 000 kr/kvm 4 200 kvm 2 700 kvm 1 500 kvm

Summa 14 000 9 000 5 000

* Varierar mycket mellan olika typer av handelsplatser, mellan olika

delbranscher och mellan individuella företag inom samma bransch. 33

(34)

Bedömning av ytpotential 2030

Befolkningen ökar enligt plan kraftigt mellan 2020 och 2030. Om centrum kan behålla bedömd marknadsandel och yteffektivitet för år 2020 erhålles följande omsättning och ytbehov år 2030.

Bedömningen av ytbehovet bygger på att den mesta tillkommande handeln sker i nya ytor. En del av tillväxten kommer att ske i befintlig yta vilket gör att den exakta

omfattningen är svårbedömd. Sannolikt kommer det verkliga behovet att ligga något Med en yteffektivitet på: Behövs Idag finns Återstår

Dagligvaror 70 000 kr/kvm 7 300 kvm 3 100 kvm 4 200 kvm Beklädnad 30 000 kr/kvm 7 400 kvm 3 200 kvm 4 200 kvm Hem & fritid 45 000 kr/kvm 6 900 kvm 2 700 kvm 4 200 kvm

Summa 21 600 9 000 12 600

(35)

Känslighetsanalys 2030

En ökning eller minskning av marknadsandelarna med två procentenheter motsvarar en osäkerhet på ca +-10 %.

Med en yteffektivitet på: Behövs Idag finns Återstår Dagligvaror 70 000 kr/kvm 6 600/8 000 kvm 3 100 kvm 3 500/4 900 kvm Beklädnad 30 000 kr/kvm 6 800/8 000 kvm 3 200 kvm 3 600/4 800 kvm Hem & fritid 45 000 kr/kvm 6 200/7 600 kvm 2 700 kvm 3 500/4 900 kvm

Summa 19 600/23 600 9 000 10 600/14 600

35

(36)

Sammanfattning marknadspotential

Lidingö stadskärnas marknadsområde består primärt av Lidingö. Kopplingen till området på andra sidan bron är och förväntas förbli mycket svagt.

Köpkraftstillväxten på Lidingö styrs av allmän konsumtionstillväxt samt förväntad befolkningstillväxt på Lidingö.

Med anledning av stadens planer på en kraftigt ökad nyexploatering av bostäder från 2020, förväntas köpkraften öka på Lidingö med drygt 2,7 mdr kronor fram till 2030.

Lidingö centrum har idag en marknadsandel om 22 procent för dagligvaror och 18 procent för sällanköpsvaror.

Utifrån benchmarking med andra jämförbara handelsområden samt med hänsyn tagen till ökad konkurrens från Norra Djurgårdsstaden, är bedömningen att

marknadsandelen i princip kommer att förbli oförändrad.

Givet den starka befolkningstillväxten förväntas potentialen för mer handelsyta i stadskärna vara i storleksordningen 10 000 kvm.

En utmaning för stadskärnan är att marknadsunderlaget framförallt växer från 2020 (till 2020 är potentialen endast ca 5 000 kvm). Samtidigt bör stadskärnan, för att bibehålla sin marknadsandel, redan i dagsläget positionera sig gentemot förväntad

(37)

5. Intervjuer med aktörer på Lidingö

-Stadskärnan och centrala omvärldsförutsättningar -Styrkor och utmaningar

-Vad saknas

-Vad kan göra stadskärnan unik -Kritiska framgångsfaktorer

37

(38)

Reff

Lidingö stadskärna och dess omvärld

Ärendeorienterat och/eller

shopping

Lidingö Centrum området eller

Lidingö Centrum – Torsvik

Norra Djurgårdsstaden (NDS)

Ny dragning av Lidingöbanan

Nya bostäder Sjö-

förbindelser

Regional tillväxt

(39)

Lidingö stadskärna idag - Styrkor och utmaningar

Personligt

Värnar Lidingöbon Tryggt

Trevlig yttre miljö

”Riktigt” centrum Närhet

Rationellt

Starkt bland äldre och föräldralediga Hög kännedom bland Lidingöborna

För begränsat utbud Når inte alla

kundgrupper

Låg tillgänglighet till stadskärnan

För lite parkering /felanvänds

För små och ej flexibla lokaler Samarbete?

39

(40)

Vad saknas?

Mer mode – dam och herr, starka

varumärken Fler restauranger

och caféer, mer snabbmat

Mer småskaligt sällanköpshandel

Kultur och mötesplatser

Teater

Konsert och musik Museer

”Dieselverkstaden”

Showrooms Kul och spännande

arkitektur

Något för unga

Mer parkering

(41)

Vad kan göra stadskärnan unik?

Ny spännande arkitektur

Besöksnäringen på ön

Skärgårdsön

Milleskopplingen

Basutbud för boende

”Arena” för hälsa och

välbefinnande

41

(42)

Kritiska framgångsfaktorer

Agera nu innan etablerarna

väljer NDS

Flera

angöringspunkter till stråket

Koncentration

Skapa

konkurrens inom stadskärnan Skapa mer yta

Mer parkering, det måste finnas

markparkering

(43)

Norra Djurgårdsstaden – hot eller möjlighet?

Ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsområden.

Totalt planeras för 10 000 nya bostäder och 30 000 nya arbetsplatser samt handel, som ska kombineras med en modern hamn och annan strategisk infrastruktur som Spårväg City.

Första etappen handel planeras vara färdigställt kring 2018.

Bygger på ekologisk, social och

ekonomisk hållbarhet med målsättningen att förverkliga de senaste innovationerna inom klimat, miljöteknik och hållbar

utveckling.

43

(44)

Sammanfattning intervjustudie

Bilden av Lidingö stadskärna är både splittrad och enhetlig.

Det finns delvis olika uppfattningar om ifall stadskärna endast är Lidingö centrum eller ett område som sträcker sig mot Torsvik. Även dess funktion upplevs olika – primärt ärendeorienterat eller en shoppingdestination?

Upplevelsen om stadskärnan som en riktig personlig ”stadskärna” med potential hos framförallt Lidingöborna är dock entydig. Att agera på ökad konkurrens från Norra Djurgårdsstaden ses som mycket prioriterat, samt att driva på en ny dragning av Lidingöbanan.

Det som saknas i stadskärna är framförallt mer mode, mat och parkering. Även fler mötesplatser i olika form lyfts fram som eftersträvansvärt.

Vad som kan göra stadskärna unikt varierar från ny och spännande arkitektur till att erbjuda ett attraktivt basutbud för boende på Lidingö.

Kritisk för att utveckla och positionera Lidingö stadskärna är bl a:

Skapa mer handelsyta Koncentrera handeln Mer parkering

(45)

6. Idéskiss Lidingö Stadskärnas struktur

Utgångspunkter -Tätare stadskärna -Förstärka stråk

-Koppling till kollektivtrafik -Mer parkering

45

(46)

Glest och osammanhängande Barriärer, byggda och naturliga Stora parkeringsytor

Tydligt centrumstråk

Nuläge

(47)

Tätare struktur, gaturum ”stramas upp”

Barriärer byggs bort

Parkering flyttas delvis under mark Förstärker befintliga och potentiella A och A/B-lägen

Spårvägens placering avgör delvis stråkens potential

47

Förslag

(48)

Centrumstråk förstärks och förlängs Nya stråk ökar tillgängligheten till- och befolkar centrum

Förutsättningar för nya platser/torg som drar nytta av- och förstärker stråk

Busstorg i centralt läge

Förslag

(49)

Parken ramas in

Publika byggnader i park Gröna kopplingar

49

Förslag

(50)

Bedömningen av antalet möjliga p-platser är endast en bedömning utifrån de fysiska förutsättningarna WSP har inte bedömt det verkliga p-behovet från handel, bostäder och arbetsplatser – detta bör utredas vidare

Förslag

Norra delen, cirka 700 p-platser i garage och södra delen, cirka 650 p-platser i garage

(51)

Slutsatser förutsättningar för Lidingö stadskärna

Begränsat marknadsområde med kraftiga barriärer Mycket stark köpkraft och stark marknadstillväxt

Inkomststrukturen ger utrymme för mer exklusiva butiker

Relativt låg marknadsandel – beror på för litet centrum och extra stark konkurrens från bl a Stockholms cityhandel

Norra Djurgårdsstaden – kommer att konkurrera

Stadskärnan har fysiska och rumsliga begränsningar idag men potential Underpresterar inom beklädnad jämfört med ett ”normalt” kommuncentrum Omdragning av Lidingöbanan ger positiva effekter för handeln

– läget avgör hur stor

51

(52)

7. Workshop kring profil och inriktning

1. Lidingö idag

2. Lidingö stadskärna – möjlig inriktning och profil 2030

3. Främsta styrkan och största utmaningen för att nå dit

(53)

Workshop kring inriktning och profil för Lidingö stadskärna

Som ett led i utvecklandet av Lidingö stadskärna har en workshop genomförts inom uppdraget kring inriktning och profil.

Drygt 20 personer deltog i workshopen den 16 juni 2011 (för deltagarförteckning, se bilaga 5).

Deltagarna var större fastighetsägare, handelsaktörer samt representanter från Lidingö stad.

Workshopen inleddes med en presentation av planer och förutsättningar för utvecklingen av Lidingö stadskärna.

Deltagarna delades upp i grupper om 5-6 personer och arbetade i ca 60 minuter med workshopens tre frågeställningar:

1. Lidingö idag

2. Lidingö stadskärna – möjlig inriktning och profil 2030 3. Främsta styrkan och största utmaningen för att nå dit

Utifrån de presenterade förslagen valde sedan alla deltagare individuellt vilka förslag som de prioriterade. Varje deltagare fick fyra ”röster” var.

53

(54)

Lidingö idag

Utbud – vad saknas -Bredare utbud sällanköpsvaror, större utbud av café och mötesplatser,

restaurangutbudet är för smalt

-Herrkläder, teknik, ungdom, café och mötesplats, ungdom, restaurang

-Det mesta - för lite

Pärlor -Småstadskänslan, träffpunkt, snabbt,

enkelt

-Utomhus, snabbt att handla

Tyngdpunkt och stråk -Dagligvaror, systembolag, bibliotek och busstorg

-System, VI, Coop

Marknadsaktiviteter Barnens dag (4 000-5 000), Hälsans dag

Samverkan Enbart inom centrum idag, ej i

närområdet

(55)

Profil och inriktning samt styrkor och utmaningar

Workshopens olika arbetsgrupper identifierade en rad förslag på dels inriktning och profil för framtidens Lidingö stadskärna och dels styrkor och utmaningar för att nå dit.

Förslagen prioriterades sedan individuellt av samtliga deltagare.

På de följande sidorna redovisas samtliga förslag samt hur många ”röster” de fick vid prioriteringen .

Bilden är relativt entydig.

Profil och inriktning bör framförallt rikta in sig på formen ”Framtidens mötesplats”,

”koncentrerad handel” samt en omvandling av stadshuset till mer handel- och centrumfunktion.

Den främsta styrkan som lyfts fram är Lidingöbanans nya sträckning men även marknadens tillväxt. Som största utmaning pekas framförallt på vikten av att agera i tid, dvs så snart som möjligt innan konkurrerade handelsområden i närområdet etableras, samt hantering av parkeringsfrågan.

55

(56)

Lidingö stadskärna 2030 – profil och inriktning

0 2 4 6 8 10 12

Framtidens mötesplatser Koncentrerad handel Stadshuset omvandlat och flyttat (inom stadskärnan) Resecentrum Attraktiv vinterstad Småstadskänsla Täthet/sammanhållet, stråk/miljö Flexibilitet Tillgodose Lidingöbon Spektaktulära profilbyggnader Matutbud, livsmed + rest.café Socialt välbefinnande Lokalt/personligt Kulturevenemang Shoppingområde Fler butiker (+10 000 kvm) Förbättra respektive område (centrum - torsvik) Närhetsprofil Miljöprofil Handelsprofil Ökad utbud - herr, ungdom, dam

Antal röster

(57)

Styrkor Lidingö stadskärna

0 1 2 3 4 5 6 7

Lidingöbanans nya dragning

Utbyggnadsmöjligheter

Varumärket Lidingö

Stad- småstad -storstad

Ö-mentalitet

Viljan finns

Stor inflyttning, nytt tänk

Ingen helig ko - i centrum

Närhet

Antal röster

57

(58)

Utmaningar Lidingö stadskärna

0 2 4 6 8 10 12 14 16

Hitta en snabb lösning

Lösa parkeringsfrågan

Politiken

Lidingös invånare

Ändra köpmönster

Öka marknadsanadel

Få till kultur

Få till 24/7 - för unga

Bostadsmix

Infrastrukturen

Antal röster

(59)

8. Utvecklingsplan för Lidingö stadskärna

59

(60)

Målbild för Lidingö stadskärna

Stadskärnan bör sträva efter en koncentrerad handelsstruktur, breddat utbud, fler mötesplatser, tydliga stråksamband, god kollektivtrafikförsörjning samt p-platser som är lätta att använda i samband med inköp.

Professionalisera stadskärneutvecklingen genom att skapa en organisation för effektivt genomförande.

Mål att bli årets stadskärna 20..?

Lidingö stadskärnas målbild kan beskrivas utifrån fem dimensioner:

1. Utbud 2. Yttre miljö 3. Inre miljö 4. Tillgänglighet 5. Service

(61)

Målsättning för utveckling av Lidingö stadskärna 1 (3)

1. Utbud

Tillskapa ny handelsyta, ca 10 000 kvm på 20 års sikt, i kombination med byggande av primärt bostäder. Fördelningen över tid bör vara i storleksordningen 5 000 kvm till 2020 och resten fram till 2030.

Nya ytor för handel bör tillskapas i A- och A/B-lägen – eftersträva koncentrerad handel.

Omlokalisera verksamheter som ligger i bästa handelsläge men inte är handel, restaurang eller andra centrumfunktioner. Exempelvis stadshusets entrébyggnad.

Utöka utbudet inom kläder – primärt inom segmentet man och ungt mode men även inom övriga befintliga segment. Detta kan ske både inom befintliga butiksetableringar såväl genom nytillskott.

Skapa ett bredare utbud av restaurang och café.

Viktigt att etablerar välkända kvalitetsvarumärken.

Öka mängden ”guldkantade” erbjudande till de närboende.

Förstärk den lokala karaktären med kopplingar till Lidingös starka varumärken hälsa (Lidingöloppet), natur (Långängens gård, Saltsjön etc) och kultur (Milles).

61

(62)

Målsättning för utveckling av Lidingö stadskärna 2 (3)

2. Yttre miljö

Utveckla och förstärk stadskärnans olika stråk (fysiskt och innehållsmässigt), utveckla känslan av stadskärna men med praktisk funktion för ”vardagsärenden”.

Förstärk stråk till kollektiva färdmedel – integrera en ny spårförbindelse i stadskärnan Öka orienterbarheten inom hela stadskärnan.

Etablera och utveckla fler mötesplatser – både publika och kommersiella.

3. Inre miljö

Verka för att även inre miljöer kontinuerligt renoveras och hålls i gott skick. Ständiga små förändringar bidrar till en känsla av förnyelse och är lockande i sig själva.

4. Tillgänglighet

Öka synlighet och tillgänglighet till stadskärnan för förbipasserande.

Säkerställ rätt mängd p-platser – både i garage och som markparkering.

Stärkt kollektivtrafik genom omdragning av Lidingöbanan.

(63)

Målsättning för utveckling av Lidingö stadskärna 3 (3)

5. Service

Bra service kostar lite i relation till dess starka värde som konkurrensmedel.

Butikspersonal, servicepersonal, kommunens tjänstemän med flera är viktiga ansikten utåt för såväl Lidingöbor som besökande. Ett trist och oprofessionellt bemötande kan ge besökaren/kunden en negativ uppfattning av affären/stadskärnan/Lidingö, medan ett positivt bemötande kan ge motsvarande positiva upplevelser – bibehåll och

utveckla den goda servicekänsla som utmärker Lidingö stadskärna.

Viktigt att alla ser sin roll i ett attraktivt erbjudande av stadskärnan som helhetsupplevelse. En konkret aktivitet kan vara utformandet av en

”värdskapsutbildning” för verksamma inom kommun och stadskärna.

63

(64)

Ledstjärnor vid utveckling av Lidingö stadskärna

Huvudmålgrupp är Lidingöborna – målsättningen är att öka deras lojalitet.

Koncentrerad handel och service – avstånden ska upplevas promenadvänliga.

Agera nu – tidsfaktorn är delvis avgörande med anledning av den planerade etableringen av ett regionalt handelscentrum i Norra Djurgårdsstaden.

Verka för samarbeta mellan olika aktörer och intressentgrupper – identifiera gemensamma målsättningar att arbeta mot.

Placera handel i A och A/B-lägen men glöm inte att en stadskärna ska ha annat än handel. Eftersträva etableringar av andra besöksanledningar som t ex kommunal service, nöjes/fritidsaktiviteter, religiösa samfund och kultur.

Stärk entréerna till Lidingö stadskärna – dvs där besökarna angör stadskärnan via parkeringar, hållplatser eller gång/cykelvägar:

Verka för en spårvägshållplats centralt i stadskärnan

Säkerställ att tillgängliga p-platser finns för besökare som vill handla i stadskärnan

(65)

Bilagor

1. Lidingö centrums utbud idag

2. Konkurrerande handel till stadskärnan idag 3. Marknadsandelar 2010

4. Marknadsandelar 2020 5. Deltagare vid workshop

65

(66)

Bilaga 1. Lidingö Centrums utbud idag

(67)

Bilaga 2. Konkurrens till Lidingö centrum

Stockholm Stockholms city Stockholm Kista

Stockholm Fältöversten

Täby Täby Centrum/Arninge

Lidingö Torsviks Centrum med flera mindre torgbildningar

Lidingö Willy:s Lerbovägen 2

Lidingö Vi Superstore Herserudsvägen 1

Lidingö ICA Larsberg Larsbergstorget 9

Lidingö ICA Supermarket Käppala Holavedsvägen 1

Lidingö ICA Rudboda Rudboda Torg 22

Lidingö Vi Sabis Brevik Södra Kungsv 240 A

Stockholm PrisXtra AB Storängskroken 2-6

Stockholm ICA Nära Gärdet Smedsbacksgatan 1 Stockholm ICA Kvantum Värtan Malmvägen 13

Stockholm ICA Nära Karlaplan 10

Stockholm ICA Nära Karlaplan 13

Stockholm SABIS Fältöversten Karlaplan 13

67

(68)

Dagligvaror Marknadsunderlag (MSEK) Marknadsandelar Omsättning

2010 % MSEK

P1 Torsvik, Hersby, Baggeby, Gångsätra, Näset m m 559 22% 123

P2 Sticklinge, Rudboda, Larsberg, Skärsätra, Brevik,

Käppala m m 711 12% 87

T Hjorthagen/Värtan, Tekn Högskolan, Gärdet 738 1% 7

Totalt 2,008 11% 218

Beklädnad Marknadsunderlag (MSEK) Marknadsandelar Omsättning

2010 % MSEK

P1 Torsvik, Hersby, Baggeby, Gångsätra, Näset m m 170 25% 43

P2 Sticklinge, Rudboda, Larsberg, Skärsätra, Brevik,

Käppala m m 217 19% 41

T Hjorthagen/Värtan, Tekn Högskolan, Gärdet 225 3% 6

Totalt 613 15% 90

Hem/Fritid/Bygg Marknadsunderlag (MSEK) Marknadsandelar Omsättning

2010 % MSEK

P1 Torsvik, Hersby, Baggeby, Gångsätra, Näset m m 362 18% 65

P2 Sticklinge, Rudboda, Larsberg, Skärsätra, Brevik,

Käppala m m 461 15% 69

T Hjorthagen/Värtan, Tekn Högskolan, Gärdet 478 3% 13

Totalt 1,301 11% 148

Sällanköpsvaror Marknadsunderlag (MSEK) Marknadsandelar Omsättning

2010 % MSEK

P1 Torsvik, Hersby, Baggeby, Gångsätra, Näset m m 532 20% 108

P2 Sticklinge, Rudboda, Larsberg, Skärsätra, Brevik,

Käppala m m 678 16% 110

T Hjorthagen/Värtan, Tekn Högskolan, Gärdet 704 3% 19

Totalt sällanköpsvaror Lidingö 1,210 18% 218

Bilaga 3. Marknadsandelar och omsättning 2010

(69)

Dagligvaror Marknadsunderlag (MSEK) Marknadsandelar Omsättning

2020 % MSEK

P1 Torsvik, Hersby, Baggeby, Gångsätra, Näset m m 682 30% 205

P2 Sticklinge, Rudboda, Larsberg, Skärsätra, Brevik,

Käppala m m 891 16% 138

T Hjorthagen/Värtan, Tekn Högskolan, Gärdet 1,132 2% 19

Totalt 2,704 13% 362

Beklädnad Marknadsunderlag (MSEK) Marknadsandelar Omsättning

2020 % MSEK

P1 Torsvik, Hersby, Baggeby, Gångsätra, Näset m m 235 30% 70

P2 Sticklinge, Rudboda, Larsberg, Skärsätra, Brevik,

Käppala m m 307 20% 60

T Hjorthagen/Värtan, Tekn Högskolan, Gärdet 390 3% 10

Totalt 932 15% 140

Hem/Fritid/Bygg Marknadsunderlag (MSEK) Marknadsandelar Omsättning

2020 % MSEK

P1 Torsvik, Hersby, Baggeby, Gångsätra, Näset m m 541 16% 84

P2 Sticklinge, Rudboda, Larsberg, Skärsätra, Brevik,

Käppala m m 706 12% 83

T Hjorthagen/Värtan, Tekn Högskolan, Gärdet 897 3% 22

Totalt 2,144 9% 190

Sällanköpsvaror Marknadsunderlag (MSEK) Marknadsandelar Omsättning

2020 % MSEK

P1 Torsvik, Hersby, Baggeby, Gångsätra, Näset m m 776 20% 155

P2 Sticklinge, Rudboda, Larsberg, Skärsätra, Brevik,

Käppala m m 1,013 14% 143

T Hjorthagen/Värtan, Tekn Högskolan, Gärdet 1,287 3% 33

Totalt sällanköpsvaror Lidingö 1,789 17% 298

Totalt sällanköpsvaror hela upptagningsområdet 3,075 11% 331

Bilaga 4. Marknadsandelar omsättningsmöjlighet 2020

69

(70)

Bilaga 5. Deltagare vid workshop

Ann Nagel, Lidingö Centrumförening Roland Rothman, Lidingö

Centrumförening

Frida Lampel, Vasakronan Mats Enander, Vasakronan

Fredrik Skeppstedt, Tehuset Java Johan Näsström, 181 Förvaltning AB Bo Lindholm, Marginalen

Anders Odéen, Lidingö handel

Jan-Åke Edlund, Thernlunds Modehus Stig Edling, Thernlunds Modehus

Niklas Hedfors, Intersport

Alexander Magnusson, Millesgårdens Lanthandel

Peter Lind, Humlegården Fastigheter Amanda Horwitz, Evidens

Peter Ekstöm, KF Fastigheter Göran Staaf, Coop

Cristina Erikson, Lidingö stad Anna Hadenius, Lidingö stad Åsa Heribertson, Lidingö stad Bengt Rhen, Lidingö stad

Charlotta Holm Hildebrand, Lidingö stad

Ingela Vidin, Lidingö stad

Fredrik Bergström, WSP Analys &

Strategi

Anders Ling, WSP Analys & Strategi

References

Related documents

Den fördjupade medvetenhet som har vuxit fram i Bologna har onekligen lett till programmering för att bibehålla den befintliga byggnadsskatten, men detta måste beröra hela staden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att förbjuda dig, XX, såsom fastighetsägare, att släppa ut avloppsvatten från WC och BDT till befintlig avloppsanläggning på

Däremot påverkar det sociala/ politiska makten val och skapande av IS-strategi till exempel om politiken fattar beslut om externa vårdgivare Respondent 2 hävdar att

Detta i kombination med ett underdimensionerat ledningsnät kan leda till en ökad risk för översvämning efter kraftiga regn i de låglänta områden där jorden oftast utgörs av

Resultat & slutsats: Det resultat som vi genom detta arbete kommit fram till är att de allra viktigaste målsättningarna att utveckla för att skapa en attraktiv stadskärna

Förklaringen till detta är att då luftflödet regleras, från en överordnad ammoniumregulator, så att utgående ammonium hålls på en given nivå, kommer mer luft (syre) att

Kommunen har målen Underlätta för persontransporter till fots, med cykel och kollektivtrafik samt Skapa förutsättningar för minskad miljöbelastning och för- bättrad hanteringen

För att både nödvändiga och sociala aktiviteter ska vara möjliga i staden, är det avgörande att människor på olika sätt kan ta sig till staden och förflytta sig inom den.