FÖRSTUDIE Cykel i Ostsektorn. Nacka och Värmdö kommun, Stockholms län. Förslagshandling Uppdrag:

FÖRSTUDIE

Cykel i Ostsektorn

Nacka och Värmdö kommun, Stockholms län

Förslagshandling 2011-05-23 Uppdrag: 101518

Titel: Förstudie Cykel i Ostsektorn Utgivningsdatum: 2011-05-23 Utgivare: Trafikverket

Kontaktperson: Karin Stadler, Trafikverket

Författare: Maria Johansson, Louise Gustafsson, Sweco Uppdragsansvarig: Maria Johansson, Sweco

Distributör: Trafikverket, 172 90 Sundbyberg, telefon: 0771-921 921.

SAMMANFATTNING

Nacka och Värmdö kommun, ostsektorn, är bland de kommunerna med störst befolknings- tillväxt i hela Sverige. Planeringen av infra- strukturen har till stor del inte hunnit med i denna utveckling. Gång- och cykelvägnät sak- nas i stora områden och det befintliga vägnätet har låg standard. För att förbättra trafiksitua- tionen i ostsektorn, men också ge möjlighet till ett minskat bilberoende måste förutsättning- arna för att välja annat färdsätt förbättras.

Trafikverket genomför därför en förstudie som inventerar nuläget och utreder möjligheten att anlägga nya cykelvägar i ostsektorn. Förstudien syftar till att utreda möjligheten att skapa tre sammanhängande cykelstråk på sträckorna:

• Gustavsberg – Björkviks brygga, utmed väg 646 och 653

• Skurubron - Stavsnäs utmed Värmdövägen, Skärgårdsvägen och väg 222

• Ålstäket – Stenslätten utmed väg 274

Förstudien ska utgöra grund för det fortsatta arbetet samt klargöra förutsättningarna. För- studien ska även utarbeta mål för det fortsatta arbetet och översiktligt klargöra effekter och konsekvenser för viktiga värden och kvaliteter i området. Förstudien används som underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåver- kan.

Befintliga förhållanden

Målet i Värmdö kommun är att ha ett utbyggt gång- och cykelvägnät som binder samman centrumområden, bostadsområden, skolor och servicefunktioner. Även kommunikationspunk- ter med skärgården ska bindas samman med ett gång- och cykelvägnät. Värmdö kommun kombinerar där det är möjligt pågående VA- utbyggnad och detaljplanläggningen med en utbyggnad av gång- och cykelvägnätet. I dagslä- get saknas dock sammanhängande cykelvägnät utmed de studerade sträckorna.

I Nacka kommun berör förstudien endast sträckan Skurubron till kommungränsen mel- lan Nacka och Värmdö, utmed Värmdövägen.

Utmed denna sträcka finns i dag ett befintligt gång- och cykelstråk, ett utpekat regionalt cy-

kelstråk. Stråket används för såväl lokala resor som för arbetspendling.

Funktionsanalys

På sträckan mellan Gustavsbergs centrum och Björkviks brygga finns endast cykelväg i centrala Gustavsberg och i Brunn, det lokala centrumet, på Ingarö. I övrigt saknas cykelväg.

Vägnätet har höga trafikflöden och hastigheten är skyltad till 70 km/h på längre sträckor med utantag i samhällena. Möjligheten att cykla i blandtrafik innebär en trafiksäkerhetsrisk då vägen är smal, krokig och vägren saknas.

Mellan Skurubron och Stavsnäs har sträckan varierande karaktär. På sträckan mellan Sku- rubron och Mölnvik finns cykelväg, vilken även pekats ut som ett regionalt cykelstråk av Trafikverket. Från Mölnvik till Ålstäket finns

smala gångbanor som inte ger tillfredställande framkomlighet eller trafiksäkerhet för cyklis- ter. Värmdö kommun genomför utbyggnad av VA-ledning och cykelväg mellan Ålstäket och Dalkrokstigen (Strömma). Öster om Strömma kanal saknas cykelväg och vägen är smal, krokig och vägren saknas. Då hastigheten är skyltad till 70 km/h innebär cykling i blandtra- fik en betydande trafiksäkerhetsrisk.

På sträckan mellan Ålstäket och Stenslätten, utmed väg 274, finns cykelväg endast en kort sträcka mellan Ålstäket och Hemmesta. Mellan Hemmesta vägskäl och Torsby påbörjar Värm- dö kommun utbyggnad av cykelväg våren 2011.

Norr om Torsby saknas cykelväg helt. Cykling i blandtrafik rekommenderas inte då vägens karaktär är smal och krokig och hastigheten skyltad till 70 km/h.

Projektmål

Projektet utgår från följande övergripande mål:

Att de utpekade sträckorna i projektet länkas samman så att de bildar ett sammanhängande cykelvägnät. Cykelstråken ska vara anpassade till sitt syfte och utformas sammanhängande.

Projektets delmål är att cykelstråken ska möj- liggöra vardagscykling, dvs. resor mellan hem och arbete, skola och kollektivtrafik. Cykelstrå- ken ska även, där det är möjligt och relevant, utgöra länkar till frilufts- och rekreationsom- råden.

Åtgärder

Utbyggnad av gång- och cykelvägar utmed de berörda stråken är nödvändigt för att kunna erbjuda användarna trafiksäkra och samman-

hängande cykelstråk. Den vägmiljö som idag finns är inte lämplig för cykling i blandtrafik.

De åtgärder som föreslås i förstudien är i första hand nybyggnad av cykelväg på de sträckor där det saknas. På de sträckor där det idag finns cykelväg föreslås punktinsatser. Exempel på punktinsatser är trafiksäkerhetshöjande åtgär- der i korsningar, breddning av cykelväg eller utbyggnad av felande länkar.

En viktig effekt av en eventuell utbyggnad av cykelvägar är att andelen cykelresor kan öka.

Utbyggnad av cykelstråk bidrar till att knyta samman viktiga start- och målpunkter utmed de tre stråken.

En prioriteringsordning har föreslagits baserat på åtgärdsförslagen. Prioriteringsordningen utgår från att utbyggnaden bör fokusera på att bygga ihop bostadsområden med centrumom- råden och skapa möjligheter för regionala resor.

INNEHÅLL

SAMMANFATTNING ...3

INNEHÅLL...5

1. INLEDNING ...7

1.1 Bakgrund ...7

1.2 Syfte ...7

1.3 Projektets aktualitet ...8

1.4 Tidigare utredningar och beslut .... 8

1.5 Geografisk avgränsing...9

1.6 Vägplaneringsprocessen...11

1.7 Läsanvisning...11

2. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN...13

2.1 Värmdö och Nacka...13

2.2 Kommunala planer...15

2.3 Miljö...15

2.4 Gustavsberg - Björkviks brygga...17

2.5 Skurubron - Stavsnäs...20

2.6 Ålstäket - Stenslätten...25

3. FUNKTIONSANALYS ...29

3.1 Gustavsberg - Björkviks brygga...29

3.2 Skurubron - Stavsnäs...31

3.3 Ålstäket - Stenslätten...33

4. PROJEKTMÅL...35

5. ÅTGÄRDER...37

5.1 Åtgärdsförslag...38

5.2 Effekter och konsekvenser...45

5.3 Kostnadsuppskattning...46

5.4 Samhällsekonomisk bedömning...50

6. MÅLUPPFYLLELSE OCH PRIORITERING AV ÅTGÄRDER...53

7. RISKANALYS...55

8. SAMRÅD...57

8.1 Samrådets genomförande...57

8.2 Inkomna synpunkter...57

9. FORTSATT ARBETE...59

10. REFERENSER...61

BILAGOR...63

1. INLEDNING

1.1. Bakgrund

Värmdö och Nacka kommun finns bland de kommuner som har den största befolkningstill- växten i Sverige. En stor del av ökningen sker i de gamla fritidshusområdena, i och med att fritidshusen blir åretruntbostäder, men också genom att områdena förtätas. Planeringen av infrastrukturen har till stor del inte hunnit med i denna utveckling. Gång- och cykelvägnät sak- nas i stora områden och det befintliga vägnätet har låg standard – ofta smala och krokiga – och är inte byggt för dagens trafikmängder. Kol- lektivtrafiknätet är relativt väl utbyggt men bil- beroendet ökar ju längre ut från centralorterna man kommer. Pendlingen sker i huvudsak in mot Stockholm vilket har resulterat i en trafik- situation på det övergripande vägnätet öster om Skurubron som börjar närma sig infarkt.

Detta påverkar i hög grad även kollektivtrafik- systemet, med långa restider, fulla bussar och infartsparkeringar.

Idag finns ett utbyggt cykelstråk som förbinder Nacka kommun med Värmdö kommun. Det går från Skurubron via Värmdövägen till Gus-

tavsberg och vidare till Ålstäket. För övrigt finns några länkar med cykelväg utbyggt i de större samhällena, men i det stora hela saknas sammanhängande, tillgängliga och säkra cykelstråk. Idag är alltså möjlighet till cykelpendling och lokala resor med cykel mycket begränsad.

För att förbättra trafiksituationen i ostsek- torn, men också ge möjlighet till ett minskat bilberoende måste förutsättningarna för att välja annat färdsätt förbättras. I Stockholms stad ser man att andelen som cykelpendlar kontinuerligt ökar och trenden är att arbets- pendling med cykel genomförs på allt längre sträckor. Cykelresor har stor potential att utgöra delresor exempelvis vid kombina- tionsresor med cykel och kollektivtrafik. Det finns potential att genom ett sammanhäng- ande gång- och cykelvägnät öka andelen arbetspendling med cykel mellan målpunk- ter i olika kommuner (regional cykling) t.ex.

mellan Nacka centrum och Gustavsberg.

Men även lokalt mellan större samhällen inom en kommun, t.ex. Brunn eller Hem- mesta och Gustavsberg. Att anlägga nya att- raktiva cykelvägar mellan viktiga målpunk- ter är ett sätt att möjliggöra cykelpendling.

1.2. Syfte

Syftet med förstudien är att utreda möjligheten att skapa tre sammanhängande cykelstråk på sträckorna Skurubron - Stavsnäs utmed Värm- dövägen, Skärgårdsvägen och väg 222, Gus- tavsberg – Björkviks brygga utmed väg 646 och 653 och Ålstäket – Stenslätten utmed väg 274, i Nacka och Värmdö kommun.

De studerade sträckningarna kan ha kombi- nerad funktion och fungera för såväl pendling till skolor och arbetsplatser, som rekreations- cykling. Huvudsaklig fokus är dock att utreda möjligheterna att använda cykelstråken för arbetspendling och lokala resor.

När det gäller rekreationscykling är det framfö- rallt målpunkten som är viktig. Förstudien ska:

• utgöra grund för det fortsatta arbetet samt klargöra förutsättningarna

• utarbeta mål för det fortsatta arbetet

• översiktligt klargöra effekter och konse- kvenser för viktiga värden och kvaliteter i området

• vara ett underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan

1.3. Projektets aktualitet

Värmdö kommun är en kommun med stark tillväxt och befolkningsökning.¹ Behovet av transporter är högst aktuellt. Arbetspendlig mellan Värmdö och Stockholm utgör en stor andel av resorna i regionen. I takt med ökad befolkning ökar behovet av transporter. Beho- vet ökar även av lokal service och lokala resor.

Cykeltrafik utgör en viktig del av det framtida transportsystemet i Värmdö.

I kombination med befolkningsökningen i Värmdö pågår detaljplanläggning av många

områden. I samband med detta bygger Värmdö kommun ut sitt kommunala VA-nät. I sam- band med VA-ledningsarbete finns ett politiskt beslut i kommunen att gång- och cykelvägar i största möjliga mån ska anläggas. Det finns därmed en möjlighet att samordna dessa.

Gång- och cykeltrafik är utpekade som viktiga pelare i det framtida transportsystemet i de transportpolitiska målen i Sverige.² Något som även visar sig i Länsplanen för Stockholms län, där 400 milj kr finns avsatt för investeringar för gång- och cykeltrafik för åren 2010 – 2021.³

1. Värmdö kommun Översiktsplan 2010 2. Prop. 2008/09:93

1.4. Tidigare utredningar och beslut

Då området är mycket stort finns en rad olika utredningar och beslut som angränsar till arbe- tet med denna förstudie.

Värmdö kommuns översiktplan för åren 2010- 2030 pekar ut gång- och cykelvägar som vik- tiga.⁴ Dessa ska enligt Översiktplanen byggas ut mellan kommunens centrumområden och replipunkter (kommunikationspunkter mellan fastlandet och skärgården). Översiktplanen pe- kar ut flera områden utmed de aktuella sträck- orna som viktiga utvecklingsområden. Värmdö kommun vill därmed förbättra möjligheterna för gång- och cykeltrafik utmed de aktuella stråken. Värmdö kommuns översiktplan är vid årsskiftet 2010-2011 en samrådshandling, anta- gande av planen väntas under 2011.

I slutet på 1990-talet tog Trafikverket (fd Vägverket Region Stockholm) fram Regionala

cykelstråk i Stockholms län. Stråken skulle sammanbinda viktiga målpunkter för arbets- pendlande vuxna. I ostsektorn finns två av

län 2010-2021, Rapport 2010:10

4. Värmdö kommun Översiktsplan Samrådshandling 2010

dessa utpekade regionala cykelstråk; Värmdös- tråket (Slussen-Gustavsberg) samt Hemmes- tastråket (Gustavsberg - Ålstäket). Stråken är inte fullt utbyggda och sträckor och punkter är i behov av åtgärder. Detta gäller t.ex. korsnings- punkter mellan Skurubron och Gustavsberg och sträckan mellan Mölnvik och Ålstäket som endast har en mycket smal gång- och cykel- bana.

Mellan 2009 och 2011 medverkar Trafikver- ket i Samverkan för effektivare trafik i Stock- holmregionen, SATSA. I satsningen deltar samtliga trafikhuvudmän och en majoritet av länets kommuner. SATSA finansieras till viss del av EU:s strukturfonder. I en andra omgång, SATSA 2, kommer cykelfrågan bli ett viktigt arbetspaket som Trafikverket kommer bli huvudansvarig för. SATSA 2 kommer att pågå mellan 2011- 2013. I arbetspaketet ingår revi- dering av regionala cykelstråk, framtagande av regional cykelplan samt förbättrad samverkan med andra aktörer i cykelfrågan.

I ett antal utredningar har Kågeson utifrån sin framtagna modell för att identifiera behov av cykelvägar⁵, identifierat ett antal saknade cy-

5. Kågeson P, VV Publ. 2007:13

kelstråk i Värmdö kommun⁶. De identifierade sträckorna är:

• Väg 646, delen Gustavsberg/Värmdö mark- nad – Brunn.

• Väg 646 och 653, delen Brunn- Björnömal- men/Klacknäset

• Väg 222, delen Mölnvik – Strömma

• Väg 222, delen Ramsmora – Stavsnäs

• Väg 274, delen Ålstäket – Torsby, eventuellt vidare mot Siggesta gård.

• Väg 669, Saltarövägen till områdena Kop- parmora och Evlinge.

Samtliga sträckor utom den sistnämnda (väg 669) ingår i denna förstudie.

Utmed väg 274 och väg 222 pågår utbyggnad av VA-ledning vilket kombineras med nyanlägg-

ning av gång- och cykelväg.⁷ Detta underlag har beaktats i förstudien.

6. Kågeson P, 2009 7. Baudin B, 2010

1.5. Geografisk avgränsning

Förstudien omfattar tre utpekade sträckor i kommunerna Nacka och Värmdö, öster om Stockholm, se Figur 1.

Sträckorna är följande:

• Gustavsberg centrum – Björkviks brygga, utmed väg 646 och väg 653

• Skurubron – Stavsnäs, utmed Värmdövä- gen, Skärgårdsvägen och väg 222

• Ålstäket – Stenslätten, utmed väg 274 ut- med väg 646 och 653

Figur 1. Förstudieområde

1.7. Läsanvisning

Denna förstudie omfattar en övergripande nulägesbeskrivning, en funktionsanalys, förslag på åtgärder samt fortsatt arbete för följande tre sträckor:

• Gustavsbergs centrum - Björkviks brygga, utmed väg 646 och 653

• Skurubron - Stavsnäs, utmed Värmdövägen, Skärgårdsvägen och väg 222

• Ålstäket - Stenslätten, utmed väg 274 I kapitel 1, 4 samt 6-9 beskrivs förhållandena i förstudieområdet mer allmänt. Kapitel 2, 3, och 5 inleds med en översiktlig beskrivning av för- hållandena samt sådant som är gemensamt för de tre sträckorna. Därefter görs en något mer detaljerad beskrivning för varje sträcka.

1.6. Vägplaneringsprocessen

Genomförandet av vägbyggnadsprojekt i Sverige regleras av Väglagen (SFS 1971:948) och till viss del av Miljöbalken (SFS 1998:808).

Enligt Väglagen ska ett vägprojekt genomgå tre formella skeden; förstudie, vägutredning och arbetsplan.

Det första steget i denna process är att genom- föra en förstudie. En förstudie syftar bland an- nat till att inventera befintligt transportsystem, avgränsa förstudieområdet och ge underlag för beslut om vidare utredning. I förstudien ge- nomförs samråd med kommuner, länsstyrelsen, allmänheten och andra intressenter.

Figur 2. Vägplaneringsprocessen

2. Befintliga förhållanden

2.1. Värmdö och Nacka

Värmdö är en kommun som växer och utveck- las och kommunen är en av de snabbast väx- ande i Sverige. Kommunen har haft en 97 % befolkningsökning 1985 – 2008. I dag bor ca 37 000 personer i Värmdö kommun och progno- sen är att befolkningen uppgår till ca 50 000 – 60 000 invånare år 2030. Planerna för kom-

munen pekas ut i kommunens översiktsplan för åren 2010 – 2030, se Figur 3. Övergripande är utbyggnadsplanerna att förtäta, bygga ut och vidare exploatera centralorterna Gustavsberg, Brunn, Hemmesta, Stavsnäs, Saltarö och Björ- kås. Av dessa centralorter studeras alla utom Saltarö och Björkås i denna förstudie.

Målet i Värmdö kommun är att ha ett utbyggt gång- och cykelvägnät som binder samman centrumområden, bostadsområden, skolor och servicefunktioner. Även kommunikationspunk- ter med skärgården ska bindas samman med ett gång- och cykelvägnät. Viktiga kommunika- tionspunkter med skärgården är bryggorna vid Boda, Sollenkroka, Stavsnäs och Björkvik.

Inom de kommande årtiondena kommer Värmdö kommun att bygga ut VA-nätet vilket

görs i samband med detaljplanläggning av stora områden i kommunen. Målsättningen är att kombinera detta med en utbyggnad av gång- och cykelvägnätet. ⁸

Två tredjedelar av invånarna i Värmdö pendlar för att komma till sitt arbete. Målpunkter för arbete är vanligen Nacka kommun och Stock- holms stad. Pendlingen domineras av bil och kollektivtrafik.

I Nacka kommun berör förstudien endast sträckan Skurubron till kommungränsen mel- lan Nacka och Värmdö. Detta är en liten del av de totala sträckorna. Utmed denna del finns i dag ett befintligt gång- och cykelstråk, vilket är definierat som ett regionalt cykelstråk enligt Trafikverket. Stråket används för såväl lokala resor som för arbetspendling.

8. Baudin B 2010

Figur 3. Värmdö kommun översiktsplan och utbyggnadsplaner

2.2. Kommunala planer

Värmdö kommun försöker successivt att för- bättra möjligheterna att bo och verka i kom- munen, se Figur 3 för planerade förändrings- områden fram till år 2025.⁹ Målet är att 90 % av bostäderna ska vara anslutna till kommu- nalt vatten och avlopp år 2030. Det innebär en fördubbling jämfört dagens VA-nät.

Nacka kommun genomför förnyelsearbeten genom detaljplanläggning av flera större områ- den i kommunen. Detta genomförs bl.a. i Boo och Kummelnäs. Förnyelsearbetena innebär att VA-nät byggs ut och att vägnätet anpassas efter

dagens trafiknivåer., vilket är förutsättningar för att områdena ska kunna utvecklas.

I Nacka kommun är de områden som angränsar till förstudieområdet i stor utsträckningen berörda av gällande planer eller pågående planarbete. Kring Värmdövägen är större delen av angränsande områden belagda med gällande stadsplan och detaljplan.

9. Värmdö kommun Översiktplan, 2010

I Värmdö kommun pågår detaljplanläggning i flera områden som angränsar till förstudieom- rådet. I de större centralorterna finns redan detaljplaner men i övrigt pågår eller planeras detaljplanläggning i bland annat följande områ- den:

• Sträckan mellan Ålstäket och Strömma

• Gustavsberg

• Mörtnäs

• Kolvik

• Hemmesta

• Torsby

• Brunn

• Kulla Karby

2.3. Miljö

Nacka och Värmdö ingår i den så kallade Nacka-Värmdökilen som är en del av Stock- holms grönstruktur. Grönstrukturen består av kilområden och värdekärnor som ger förut- sättningar för att bevara biologisk mångfald, kulturella värden samt friluftsliv. Inom Värmdö kommun delar sig det regionala stråket i två grenar: en gren över Värmdölandet och en gren över Björnö-Ingarö.

Värmdö skärgårds unika landskap, flora och fauna är av riksintresse för friluftsliv och naturvård, enligt 4 kap 2 och 4 § miljöbalken (MB). Skärgårdsmiljön ska i första hand beva- ras och utvecklas i linje med dessa intressen. I Värmdö och i Nacka finns dessutom ett antal geografiskt avgränsade områden av riksintresse för bl.a. naturvård, friluftsliv, kultur, sjöfart, natura 2000 samt totalförsvar, se Figur 4.

Den största källan till buller i kommunerna är biltrafiken och då främst från väg 222. Även båttrafik och kring vissa verksamheter kan bullerstörning förekomma. Naturvårdsverkets riktvärden för buller överskrids dock inte.

Inom Värmdö kommun samt berörd del av Nacka överskrids inte miljökvalitetsnormerna för luft. Enligt kommunens översiktsplan förväntas det inte heller några överskridanden som en konsekvens av översiktplanens inrikt- ning.

Figur 4. Riksintressen

2.4. Gustavsberg - Björkviks brygga

Ingarö är det område i Värmdö kommun som växer snabbast. Antalet invånare på Ingarö har nästan tredubblats mellan åren 1985 och 2007.

Brunn utgör ett nav och lokalt centrum på Ing- arö där service, handel och kommunikationer återfinns.

Det finns flera koncentrationer av boende på Ingarö, se Figur 5. Störst är koncentrationen vid Brunn och Rosenlund. På Ingarö bor ca 6500 invånare.¹⁰ Prognostiserad tillväxt av antalet invånare är ca 14 800 invånare år 2030, se Figur 6 för befolkningstillväxt.¹¹ Vid Återvall finns planer på ett nytt bostadsområde, Kulla Karby. Området Kulla Karby ska enligt pla- ner bebyggas med 130-140 bostäder. Närmare Björkviks brygga, Björnömalmen, återfinns ett sommarstugeområde som alltmer övergår till permanenta bostäder. Långvik är ett litet sam- hälle med bl.a. förskola.

Utbyggnadsplanerna på Ingarö är koncentre- rade kring väg 646 mellan Brunn och Återvall.

10. Värmdö kommun översiktplan

11. Tyréns, 2010, Trafikutredning i samband med ny detalj- plan för Kulla Karby

I Gustavsberg centrum pågår förändringar och utbyggnader. Vid Värmdö marknad planeras för ett nytt verksamhetsområde. Denna mark ägs av JM som planerar för ett större bostadsom- råde. Planerna för detta är dock inte fastslagna.

Start- och målpunkter

Brunn utgör det lokala centrumet på Ingarö.

I Brunn finns service och skolor vilket gör det till en naturlig målpunkt lokalt på Ingarö.

Gustavsbergs centrum, Nacka och Stockholm är målpunkter för arbete men även för handel och service.

Björkviks brygga är en viktig transportnod för

södra skärgården. Sommartid går även viss reguljär båttrafik från bryggan. Intill Björkviks brygga återfinns även Björnö naturreservat som utgör en viktig plats ur rekreationssyn- punkt.

Det finns i dagsläget få arbetsplatser på Ingarö.

Det är i huvudsak boende på Ingarö och dessa pendlar till Gustavsberg, Nacka och Stockholm för arbete. På Ingarö finns mataffär, bensin- mack, skola, förskola m.m. i Brunn centrum.

I övrigt återfinns industriell verksamhet vid Återvall. Värmdö marknad fungerar som kom- munikativt nav för Ingarö med såväl infartspar- kering, flertalet busslinjer och handel.

Figur 6. Prognostiserad befolkningsökning Ingarö Figur 5. Boendekoncentrationer Ingarö

2.4.2. Tidigare utredningar

Eftersom Ingarö är den del av Värmdö där befolkningstillväxten har varit stor och förvän- tas växa de kommande åren har Ingarö varit föremål för flera utredningar. Tidigare utred- ningar har studerat framtida trafiksituation och exploateringsplaner. Intresset att anlägga gång- och cykelväg mellan Gustavsberg och Björkvik har funnits länge.

I tidigare utredningar har förslag på dragning av en gång- och cykelväg mellan Gustavsberg och Ingaröbron tagits fram.¹² Denna sträcka har även pekats ut av Värmdö kommun som en prioriterad sträcka att bygga ut.

Området Kulla Karby planeras att bli ett nytt bostadsområde. I samband med en ny detalj- plan för området har en trafikutredning gjorts.¹³ Utredningen inkluderar även tänkbar utbygg- nad av gång- och cykelväg i samband med uppförandet av ett nytt bostadsområde.

Framtida trafikflöden utmed väg 646 har även

12. Tyréns 2010; Konsekvensbeskrivning – Cykelstråk mellan Gustavsberg och Ingarö

13. Tyréns 2010: Trafikutredning i samband med ny detalj- plan för Kulla Karby

utretts kring Brunn.¹⁴ Utredningen belyser bl.a.

vikten av en gång- och cykelförbindelse mellan nya området Kulla Karby och Brunn.

Det finns även flertalet förslag på sträckning av en cykelväg mellan Gustavsberg och Björkviks brygga. En idéskiss visar hur denna cykelväg kan placeras och vad problematiken är i områ- det.¹⁵ Värmdö kommun har också tidigare tagit fram sträckningsförslag mellan Gustavsberg och Björkvik med fokus på att använda så lite nybyggnation som möjligt och istället nyttja befintliga lokalgator där det är möjligt.¹⁶ 2.4.3. Trafik och trafikanter

Cykelvägnätet

Ingarö saknar sammanhängande cykelvägnät och gång och cykelmöjligheterna på Ingarö är bristfälliga. I Brunn mellan Ingaröbron och Rosenlund finns den enda gång- och cykelba- nan, se Figur 7.

Det finns gång- och cykelbana mellan Gus-

14. WSP 2010: Trafikutredning Ingarövägen – Eknäsvägen – Björkviksvägen, delen Brunn- Kulla,

15. Kågeson 2008: Cykelväg Gustavsberg – Björkvik/Björnö Idéskiss/förstudie

16. Baudin B. 2011

tavsberg centrum och Värmdö marknad. Vid parkeringen till Värmdö marknad upphör cy- kelbanan. Gång- och cykelbanan är placerad på västra sidan om vägen längst i söder. Vid gamla Porslinsfabriken i Gustavsberg byter gång- och cykelbanan sida till den östra för att ansluta till övrigt gång- och cykelvägnät i Gustavsberg centrum. Denna korsning är inte signalregle- rad. Det finns flera utfarter som korsar gång- och cykelbanan mellan Gustavsberg centrum och Värmdö marknad och inga av dessa är signalreglerade.

I Brunn finns en gång- och cykelbana av god kvalitet på den norra sidan om väg 646. Denna sträcker sig mellan Ingaröbron och Fågelviks- skola vid Rosenlund. Gång- och cykelbanan korsas av ett fåtal utfarter och dessa är inte sig- nalreglerade. Gång- och cykelbanan är avskiljd från vägen med ett dike vilket ger cyklisten ökad trygghet. En kortare sträcka saknas dock vid Ingarö kyrka.

Uppgifter om cyklistflöden saknas.

Väg och trafik

Ingarö har två större vägar, väg 646 och 653, som används för all kommunikation mellan Ingarö, Gustavsberg och Stockholm. Trafik- hierarkin är uppbyggd så att trafik matas från mindre vägar till väg 646.

Vid Brunn har mätningar visat att trafikflödet ett årsmedeldygn uppgår till 9950 f/ÅDT.¹⁷ I takt med ökad befolkning på Ingarö kommer

17. WSP 2010, Trafikutredning Ingarövägen - Eknäsvägen - Björkviksvägen, delen Brunn-Kulla

denna väg att bli än mer kraftigt trafikerad. I Långvik är trafikflödet uppmätts till 2210 f/

ÅDT.¹⁸

Hastigheten är skyltad till 50 km/h genom de centrala delarna av Ingarö och i Gustavsberg. I Brunn är hastigheten skyltad till 30 km/h. Ut- anför tätbebyggt område är hastighetsbegräns- ningen 70 km/h.

Kollektivtrafik

Ingarö trafikeras med tre busslinjer. Under morgonens och eftermiddagens högbelast- ningstimmar trafikerar busslinjerna 428, 429 och 430 direkt från Ingarö till Slussen i Stock- holm. Övriga tider trafikerar bussarna via Gustavsbergs centrum och därefter vidare mot Slussen. Busslinje 474 trafikerar vid Värmdö marknad och är en viktig linje för boende på Ingarö då denna linje har hög turtäthet. Res- tiden mellan Brunn och Slussen är ca 20 -25 minuter.

För de boende på Ingarö finns möjligheten att nyttja ”park and ride”. Det finns infartsparke- ringar för biltrafik vid Brunn och vid Pilhamn (nära Ingarö kyrka) samt vid Värmdö marknad.

Infartsparkeringarna är placerade i anslutning

18. Trafikverket, Trafikflödeskartan

Figur 7. Befintligt gång- och cykelvägnät Ingarö

Figur 8. Kollektivtrafik, större hållplatser (svart punkt = fler än 100 påstigande/dag) och infart- sparkeringar (röd ring = infartsparkering) till busskommunikation, se Figur 8. Utmed de tre busslinjerna finns ett antal hållplatser med fler påstigande än 100 personer/dag. Dessa har markerats med svarta cirklar. Dessa hållplatser är lokaliserade kring Brunn där även befolk- ningskoncentrationen är störst och det finns service och skolor.

2.4.4. Miljö

Karaktäristiskt för naturmiljön på Ingarö är barrskog med inslag av lövträd och berg i da- gen. På södra Ingarö finns Långviksträsk som är ett oexploaterat skogslandskap med häll- marktallskog med hydrologiskt intakta myrar.

Långviksträsk är skyddat som natura 2000-om- råde.

Riksintresset för kulturmiljö vid Brunn utgörs av Ingarö Sockencentrum med en skärgårds- kyrka i trä från 1792. På Ingarö och kring Gus- tavsberg förekommer ett flertal fasta fornläm- ningar enligt fornlämningsregistret.

Söder om Brunn passeras en inre gräns för grundvattentäkt.

2.5. Skurubron - Stavsnäs

Sträckan från Skurubron till Stavsnäs täcker in flera större boendekoncentrationer och sträcker sig i både Nacka och Värmdö kommun, se Figur 9.

I Nacka kommun är koncentrationen av bo- ende stor utmed Värmdövägen mellan Skuru- bron och kommungränsen mellan Nacka och Värmdö. Här återfinns bostadsområden som

Orminge, Boo, Lännersta m.fl. Antalet boende är ca 28 000.¹⁹

I Värmdö kommun sträcker sig förstudieområ- det förbi Gustavsbergs centrum, vilket är hu- vudtätorten i Värmdö kommun. Mörtnäs, Vik och Herrvik, utmed väg 222, är stora områden av villabebyggelse. Strömma är även det vil- labebyggelse. I Stavsnäs finns såväl villabebyg- gelse som flerbostadshus. I Gustavsberg bor det ca 13 000 invånare.²⁰ I Stavsnäs bor det ca 1000 och i Mörtnäs ca 1500 invånare.²¹

En stor del av bebyggelsen på Värmdölandet

19. Nacka kommun, 2010

20. Värmdö kommun, Översiktplan 2010 21. SCB, 2005

(området öster om Ålstäket) är sommarstugor och fritidshus. Andelen permanentbostäder ökar varje år.

Start- och målpunkter

En stor del av de boende i Värmdö kommun, ca 75 %, pendlar dagligen för arbete i Nacka och Stockholm. Gustavsberg centrum är centralort i Värmdö kommun och där återfinns handel, service, skolor, kommunhus m.m. Gustavs- bergs centrum är därför en lokal målpunkt för boende i Värmdö kommun. Målpunkterna för de boende i Nacka och Värmdö är därför främst Stockholms stad, dvs. västerut.

Stavsnäs utgör en viktig start- och målpunkt för boende i skärgården. Stavsnäs är en utbyggd och väl fungerande hamn året runt. Från Stavs- näs brygga går reguljär färjetrafik till mellersta och södra skärgården. Bryggan används även för en stor andel godstransporter till skärgår- den. I Stavsnäs återfinns även viss handel och service.

För boende i Nacka kommun är Stockholm och Nacka centrum naturliga målpunkter för arbete, handel och service. Bebyggelsen utmed Värmdövägen är övervägande villabebyggelse men det förekommer flerfamiljshus i bl.a. Or-

Figur 9. Boendekoncentration Skurubron – Stavsnäs minge. Orminge är även plats för flera arbets- platser kring det lokala centrumet.

I Värmdö finns skolor i Gustavsberg, vid Vik/

Hemmesta och på Djurö. Stavsnäs saknar skola och dessa elever åker till Djurö för att gå i skola.

I Nacka finns flera skolor i Boo. Totalt finns sex grundskolor i Boo och en gymnasieskola i Orminge.

Utmed sträckan finns flertalet arbetsplatser. I Stavsnäs är hamnen viktig och i Gustavsberg finns såväl handel som kommunal service, bib- liotek och skolor m.m. samt en porslinsfabrik

med ca 250 anställda. I Gustavsberg finns två externa handelsområden; Mölnvik, med flera butiker, mataffärer m.m. och Värmdö marknad, vid trafikplats Gustavsberg, med stormarknad och andra butiker. Gustavsberg är centrum för många arbetsplatser.

2.5.2. Tidigare utredningar

Väg 222 mellan Mölnvik och Ålstäket har varit föremål för flera utredningar. Sträckan finns ut- pekad i gällande Länsplan för Stockholms län. I planen finns det finansiering avsatt för genom- förandet av trafiksäkerhetshöjande åtgärder på

sträckan.

Det regionala cykelstråket mellan Nacka och Värmdö har utretts och trafiksäkerhetsstan- darder har kartlagts. Det tillgängliga materia- let är dock äldre och inte uppdaterat. Nacka kommun har genomfört en inventering av cykelstråket utmed Värmdövägen under 2009 - 2010.²²

Värmdö kommun har pågående utredningar och planering av sträckan Ålstäket till Strömma där VA-ledning och gång- och cykelväg pla- neras. Denna planering pågår och utbyggnad startade 2010.

I Stavnäs pågår utredning inför kommande detaljplanearbete vilket inkluderar utbyggnad av hamnen, service och bostäder.

2.5.3. Trafik och trafikanter Cykelvägnät

Det finns totalt 15 km gång- och cykelstråk mellan Skurubron och Stavsnäs. Pågående utbyggnad av gång- och cykelstråk kommer ge ytterligare 5,2 km gång- och cykelväg och totalt blir det då ca 20 km gång- och cykelstråk.

22. Lindberg E, 2010

Gång- och cykelinfrastrukturen utmed sträck- an Skurubron till Ålstäket är ett, av Trafikver- ket, utpekat regionalt cykelstråk. De regionala cykelstråken syftar till att knyta samman målpunkter för framförallt arbetspendling. Det regionala cykelstråket, Värmdöstråket, går ut- med Värmdövägen och Gamla Skärgårdsvägen till Gustavsbergs centrum. Denna sträcka har definierats ha god trafiksäkerhet.²³ I Gustavs- bergs centrum byter det regionala cykelstråket namn till Hemmesta stråket. Det går utmed Skärgårdsvägen till Mölnvik och därefter ut- med väg 222 fram till Ålstäket, se Figur 10 för sträckning.

Det regionala cykelstråket varierar i utform- ning. Utmed Värmdövägen utgörs det av en gång- och cykelbana. Gående och cyklister är delvis åtskiljda med en mittlinje och gång- och cykelbanan är smal (mindre än 2,5 meter).

På delar av stråket saknas separering och en inventering har visat på brister i bredd och beläggning.²⁴ Vid kommungränsen övergår Värmdöstråket till en gång- och cykelbro av trä-

som löper utmed Gamla Skärgårdsvägen fram till Gustavsbergs centrum, se Figur 11.

23. VV, 2001, RAP 2001:0463

24. Nacka kommun, 2010, Regionalt cykelstråk Boo

Figur 10. Befintlig GC-väg (röd) samt GC-väg med mindre god standard (orange)

Mellan Gustavsbergs centrum och Mölnvik sträcker sig gång- och cykelbanan på den östra sidan om Skärgårdsvägen. I Mölnvik övergår gång- och cykelbanan till en smal (ca 1,5 meter bred) kombinerad gång- och cykelbana utmed väg 222. Samtliga korsningar utmed det regio- nala cykelstråket är plankorsningar och gång- och cykelbanan korsas av flertalet utfarter.

Väg 222 mellan Mölnvik och Ålstäket är för- sedd med reversibla körfält. Det innebär att vägen har tre körfält varav ett används omväx- lande i riktning mot Stockholm (förmiddag) och mot Ålstäket (eftermiddag) beroende på

Figur 11. Gång- och cykelbana utmed Gamla Skärgårdsvägen (t.v.) och mellan Gustavsberg centrum och Mölnvik (t.h.)

trafikflödena. Gående och cyklister kan korsa vägen vid ett antal passager som är obevakade.

Sträckan har pekats ut med mindre god trafik- säkerhetsstandard.²⁵

Mellan Ålstäket och Strömma pågår utbygg- nad av VA-ledningar vilket kombineras med utbyggnad av ny gång- och cykelbana. Utbygg- naden är uppdelad i tre etapper och den första, Hagaberg till Korsmosjön, påbörjades 2010.

De två kommande etapperna; Korsmosjön till Dalkrokstigen och Dalkrokstigen till Strömma påbörjas enligt planerna inom tidsperioden

25. VV, 2001, RAP 2001:0463

2011-2012. Gång- och cykelbanan anläggs med 2,5 meter bredd och är placerad söder om vä- gen fram till Grävlingstigen där den byter sida.

I Stavsnäs finns en kort sträcka gång- och cykelbana mellan hamnen och Storskogsvägen, på södra sidan om vägen, se Figur 12.

Värmdö kommun, i samarbete med Trafikver- ket, genomförde under 2010 utbyggnad av en gång- och cykelväg över Djuröbron mot Djurö.

Denna ansluter till väg 222 vid Ramsmora på norra sidan om vägen.

Det saknas uppgifter om cyklistflöden på de aktuella sträckorna.

Väg och trafik

Sträckan mellan Skurubron och Stavsnäs är totalt 32 km lång. Den utgörs av Värmdövägen som är en huvudgata i Nacka kommun. Värm- dövägen är en viktig kommunikationsled för de boende i Boo. Trafikflödet på Värmdövägen är styrt av arbetspendlingen in till Stockholm.

Under förmiddagen är det huvudsakliga flödet riktat in mot Stockholm och det bildas köer för de som vill ut på väg 222 vid Skurubron. Skuru- bron är den enda länken mellan Nacka – Värm- dölandet och Stockholm. På eftermiddagarna är fordonsflödet motriktat på Värmdövägen.

Skurubron är begränsande ur kapacitetssyn-

Figur 12. Gång- och cykelväg utmed väg 222 (röd = befintligt GC, streckad = pågående utbyggnad)

punkt och det pågår arbete med förbättring och ombyggnationer av Skurubron.

Hastighetsbegränsningen är 50 km/h utmed Värmdövägen, Gamla Skärgårdsvägen och Skärgårdsvägen samt väg 222 fram till Ålstäket.

Hastigheten utmed väg 222 mellan Ålstäket och Stavsnäs är i huvudsak skyltad till 70 km/h.

Väg 222 vid Grisslinge är kraftigt trafikerad med ca 24 000 fordon/dygn. Mellan Ålstäket och Strömma är trafikflödet ca 8600 fordon per dygn. Utmed väg 222 i Stavsnäs är flödet 2400 f/ÅDT. Väg 222 har en stor andel tung trafik i

Figur 13. ÅDT flöden fordonstrafik

Figur 14. Kollektivtrafik och infartsparkeringar (svart punkt= hållplatser med fler än 100 påstigande /dag, röd ring = infartsparkering)

Stavsnäs, hela 17 %. Detta beror på att Stavsnäs utgör en viktig nod för transporter till meller- sta och södra skärgården. Se Figur 13 för ÅDT flöden utmed sträckan.

Kollektivtrafik

Nacka och Värmdö trafikeras med flertalet busslinjer. Det har länge funnits idéer på ut- byggnad av tunnelbana till de centrala delarna av Nacka men inga beslut har tagits. Busstra- fiken blir glesare längre österut på sträckan.

Mellan Ålstäket och Stavsnäs trafikerar en busslinje, linje 434. Denna går med 30 minu- ters turtäthet. Restiden mellan Stavsnäs och Slussen är 50 minuter. I Nacka är antalet buss- linjer flera och turtätheten hög.

Det finns flera infartsparkeringar för biltra- fik som möjliggör ”park and ride”. I Värmdö saknas ordnade cykelparkeringar vid infart- sparkeringarna. Däremot finns det möjlighet till kombinationsresor med cykel och kollek- tivtrafik i Nacka där ordnade cykelparkeringar finns vid Orminge, Telegramvägen och Insjön.

Figur 14 visar kollektivtrafik, infartsparkering och de hållplatser på sträckan som har fler än 100 påstigande per dag. Antalet resenärer med kollektivtrafik är störst i utmed Värmdövägen, i

Gustavsberg men även i Stavsnäs. En anledning till den höga andelen kollektivtrafikresenärer i Stavsnäs kan delvis bero på lokala resor mellan Stavsnäs och Djurö, där en av områdets sko- lor är belägen. Hamnen i Stavnäs är en viktig transportnod för mellersta och södra skärgår- den vilket också ger underlag för kollektivtra- fiken.

2.5.4.  Miljö

Karaktäristiskt för naturmiljön mellan Skuru- bron och Stavsnäs är barrskog med inslag av lövträd och berg i dagen. Området är kraftigt kuperat. Vid Stavsnäs passeras den primära skyddszonen för Stavsnäs grundvattentäkt.

Kring Gustavsberg finns riksintresse för kul- turmiljövården. Värdet ligger i brukssamhället med obruten industriell verksamhet alltsedan 1600-talet. I området förekommer ett flertal fasta fornlämningar enligt fornlämningsregist- ret.

10.1. Ålstäket - Stenslätten 2.6. Ålstäket - Stenslätten

2.6.1. Markanvändning

Utmed sträckan Ålstäket och Stenslätten finns i huvudsak tre större bostadsområden. Hemmes- ta är ett lokalt centrum med service och handel.

Torsby och Ängvik är två mindre samhällen. I övrigt består bebyggelsen av enstaka hus, och befolkningen är relativt liten utmed sträckan. I Hemmesta bor det ca 4600 personer, i Torsby ca 500 och i Ängsvik ca 450 personer.²⁶ Start- och målpunkter

Hemmesta utgör ett lokalt centrum och där återfinns service och handel vilket skapar ar- betsplatser. I Hemmesta finns även flera skolor, lokalt bibliotek och kommunal service.

Torsby och Ängsvik är mindre samhällen med i huvudsak bostadsbebyggelse. I Ängsvik finns en skola.

I Stenslätten finns kommunikation med Rindö, Vaxholms kommun, genom en färjelinje. Denna

färjelinje drivs av Trafikverket och utgör en viktig kommunikationsled till Vaxholm och de östra delarna av Stockholm. Det finns pågå-

26. SCB, 2005

ende arbete med bostadsexploatering på Rindö vilket ytterligare kan komma att stärka denna kommunikationsled.

Norr om Ängsvik ligger Siggesta Gård med ka- féverksamhet, ridskola, butik m.m. På Siggesta Gård anordnas konserter och andra evenemang.

Arbetsplatser utmed sträckan återfinns främst i södra delarna kring Hemmesta. Ju längre norrut på sträckan ju glesare bebyggelse och verksamhet.

2.6.2. Tidigare utredningar

Hemmesta centrum och väg 274 mellan Ålstä- ket och Hemmesta Vägskäl har utretts i sam- band med detaljplanläggning av området. I en förstudie över Hemmesta centrum karläggs behov av åtgärder för vägen samt behov för oskyddade trafikanter. ²⁷

I Torsby norr om Hemmesta Vägskäl pågår, med start 2010, utbyggnad av VA-ledning vilket även kombineras med utbyggnad av gång- och cykelväg.

Värmdö kommun har tagit fram förslag på förbättringar av gång- och cykelvägen förbi Haghulta i Hemmesta.²⁸

27. Trafikverket 2010: Väg 274 genom Hemmesta Centrum – Förstudie

28. Baudin B, 2010

Figur 15. Sträckning Ålstäket - Stenslätten

2.6.3. Trafik och trafikanter  Cykelvägnät

Utmed väg 274 saknas helt sammanhängande gång- och cykelvägnät. Norr om Ålstäket finns en gång- och cykelbana på västra sidan om vägen. Denna övergår i blandtrafik vid Viks skolväg och vid Furuviksvägens slut upphör möjligheten att cykla helt. I Hemmesta cen- trum finns en gång- och cykelväg på östra sidan om vägen. Cyklister och gående tvingas byta sida vid ett av de två signalreglerade övergång- ställena utmed vägen. Dessa finns vid Motions- vägen och ett vid Hemmesta centrum. Arbete pågår med utbyggnad av gång- och cykelväg norr om Hemmesta Dalväg.

Norr om Hemmesta vägskäl mot Torsby har arbetet med en ny gång- och cykelväg påbörjats under 2010. En etappvis utbyggnad av en gång- och cykelväg planeras i kombination med en ny VA-ledning. Gång- och cykelvägen kommer att placeras på norra sidan om vägen. Norr om Torsby saknas gång- och cykelväg helt. I Ängs- vik finns lokalgator som används av gång- och cykeltrafikanter. Likaså finns i Ängsvik en gång- och cykelbro som förbinder bostadsområdet med skolan.

Norr om Ängsvik övergår landskapet till lands- bygdsmiljö. Vägen är krokig och smal och gång- och cykelmöjlighet saknas utöver möjligheten att cykla i blandtrafik, se Figur 16 för befintligt gång- och cykelvägnät.

Det saknas uppgifter om cyklistflöden.

Figur 16. Gång- och cykelvägnät Ålstäket - Stenslätten

Väg och trafik

Väg 274 är utpekad omledningsväg för dispens- trafik och även en sekundärväg för farligt gods.

Vägen är därmed av regional betydelse för regional och interregional trafik. Väg 274 mel- lan Ålstäket och Hemmesta vägskäl är den mest trafikerade delen av sträckan. Variationerna över året är mycket stora pga. att stor del av bebyggelsen fortfarande nyttjas som sommar- bostad. Skärgården lockar även många besö- kare sommartid. I Hemmesta trafikeras vägen av 9000 fordon ett årsmedeldygn. Sommartid är trafiken ca 13 000 fordon per dygn.

Genom Torsby, norr om Hemmesta vägskäl, är trafikflödet ett årsmedeldygn 3700 fordon och i Ängsvik är flödet ett årsmedeldygn ca 1800 fordon. I Stenslätten är trafikflödet ett årsme- deldygn ca 1200 fordon. En stor andel av den tunga trafiken väljer denna östliga förbindelsen mellan norra och södra delarna av Stockholms- regionen. Andelen tungtrafik i Stenslätten är 22 % och i Hemmesta centrum är andelen tung trafik 8 %. Andelen sammanfaller med boen- dekoncentrationen som är störst i de södra delarna av sträckan.

Hastighetsbegräsningen är utmed vägen 70

km/h mellan samhällena och skyltad 30 km/h i närhet av skolområde i övrigt 50 km/h i be- byggd miljö.

Kollektivtrafik

Det finns flertalet busslinjer som trafikerar från Slussen via väg 222 till Hemmesta och Hem- mesta Vägskäl. Det tar ca 35 minuter att åka buss från Hemmesta till Slussen. Till Hemmes- ta Vägskäl från Slussen trafikerar sju busslinjer vilket ger en bra kommunikation med kollek- tivtrafik. Sträckan trafikeras bl.a. av linje 474 som går med en turtäthet på upp till 10 minuter.

Norr om Hemmesta vägskäl är turtätheten lägre och antalet busslinjer färre. En busslinje trafikerar hela sträckan till Stenslätten. Denna buss gör endast fem turer per dag. Ängsvik och Torsby trafikeras med något högre turtäthet då det finns tre busslinjer som passerar samhäl- lena. Turtätheten är högre under rusningstider för arbetspendling på förmiddag och efter- middag. Under dagen är turtätheten en buss i timmen.

Det saknas nattbusstrafik norr om Hemmesta vägskäl.

Infartsparkeringar för bilar finns i Hemmesta

centrum, 65 platser och vid Hemmesta vägskäl, 40 platser. Infartsparkeringar finns även vid Ålstäket och Grisslinge där väg 274 ansluter till väg 222. I Hemmesta centrum finns cykelpar- kering.

Figur 17. Kollektivtrafik, infartsparkering (röd ring) och hållplatser med fler än 100 påstigande resenärer/dag (svart punkt)

Figur 17 visar busstrafik, infartsparkeringar och de hållplatser utmed sträckan som har fler än 100 resenärer per dag. Utöver dessa hållplatser är hållplatsen i Ängsvik väl nyttjad med ca 85 resenärer per dag.

2.6.4.  Miljö

Karaktäristiskt för naturmiljön mellan Ålstä- ket och Stenslätten är barrskog med inslag av lövträd och berg i dagen. Området är kraf- tigt kuperat. Längs med väg 274 passeras två grundvattentäkter.

Ett riksintresse för kulturmiljövården passeras vid Siggesta. Dess värde finns i Herrgårdsland- skapet med förhistorisk bruknings- och bo- sättningskontinuitet. Ett flertal fornlämningar finns även i området.

Från Nacka upp till Vaxholm går ett riksin- tresse för kulturmiljövård vars värde finns i farledsmiljön utmed inloppet till Stockholm som speglar skärgårdens betydelse för huvud- stadens sjöfart.

3. FUNKTIONSANALYS

3.1. Gustavsberg - Björkviks brygga

Transportsystemet kring vägen mellan Gus- tavsberg och Ingarö är idag utformat för motor- trafik. Gång- och cykelväg finns endast kring Brunn och centralt i Gustavsberg. Tillgänglig- heten är starkt begränsad för cyklister.

Det finns en kort sträcka gång- och cykelväg vid Brunn samt i centrala Gustavsberg. Gång- och cykelvägen i Brunn förbinder större bo- stadsområden kring Brunn och Rosenlund med Brunn centrum. Detta ger barn och skolung- domar möjlighet att cykla till skola och fritids- aktiviteter. Tillgängligheten för oskyddade trafikanter är generellt mindre god.

Kollektivtrafikförsörjningen har god täckning men invånarna på Ingarö har påpekat brister i turtätheten, speciellt dag- och kvällstid. Natt- trafik saknas.

3.1.2. Transportkvalitet 

Avsaknaden av sammanhängande gång- och cykelvägnät ger brist på möjlighet att färdas tryggt och säkert med cykel på Ingarö. Cyklis- ter hänvisas till färd i blandtrafik där hastig- hetsbegränsningen på längre sträckor är 70 km/h. Vägen är smal, krokig och kuperad och vägren saknas, se Figur 18 för vägsektion.

Vägen är utformad för motortrafik , hastigheten är hög och sikten är begränsad. Lokala gator parallellt med vägen finns endast på ett fåtal platser, exempelvis i Brunn och Långvik. Det innebär att gående och cyklister är hänvisade till att cykla i körbanan. I övrigt förekommer bergväggar, tomter och hus på flera ställen i direktanslutning till vägen.

Trafikflödena är högre närmare Brunn och Gustavsberg. Säkra korsningspunkter saknas och övergångställen finns endast i och kring Brunn. I övrigt hänvisas gående och cyklister att korsa vägen utan att övergångställe eller

Figur 18. Vägsektion med bergväggar, vägren

saknas Figur 19. Återvall – säker passage saknas vid

busshållplats

planskild korsning finns, se exempel i Figur 19.

Detta är en brist i transportkvaliteten eftersom det saknas säkra passager i närheten av buss- hållplatser.

3.1.3. Positiv regional utveckling 

Värmdö kommun har en hög andel arbets- pendling både till Nacka och Stockholm. Idag domineras arbetspendlingen från Värmdö av resor med motorfordon. Kollektivtrafiken har en relativt stor andel men det finns potential att stärka den ytterligare. Det finns stor möjlig- het att öka andelen resor med gång, cykel och kollektivtrafik. I takt med befolkningsökningen i Värmdö kommun och den prognostiserade befolkningsökningen på just Ingarö kommer trängseln och tillgängligheten försämras för fordonstrafiken. Detta öppnar möjligheten att förbättra resorna med cykel och kollektivtrafik.

Kombinationsresor med cykel och kollektivtra- fik har mycket stor potential att vinna mark- nadsandelar.

Björnö vid Björkvik är ett stort naturreser- vat och naturlig målpunkt för rekreation och turism. Det finns därmed även potential att öka andelen rekreationscyklister på Ingarö genom ett sammanhängande gång- och cykelvägnät.

En annan målpunkt för rekreationscykling är Björkviks brygga som har viss reguljär båttrafik.

3.1.4. Säker trafik

Utmed den aktuella sträckan tvingas gående och cyklister ut i blandtrafik eftersom det är enda möjligheten att ta sig fram. En stor brist för de oskyddade trafikanterna är att vägren saknas och att vägen är krokig med nedsatt sikt. Belysning förekommer endast på ett fåtal

platser. Säkra korsningspunkter saknas för gå- ende och cyklister. Förutsättningarna för säker cykeltrafik är starkt begränsade.

3.1.5.  God miljö 

Anläggande av ny gång- och cykelväg samt åt- gärder i befintlig sträckning kan medföra en ny barriär i landskapet. Barriären kan exempelvis skapas om cykelvägen anläggs med räcken mot körbanan eller höjs upp. Det kan vara proble- matiskt att skapa ett sammanhängande cykel- stråk i en kuperad terräng utan att göra stora intrång i landskapet.

På ett antal platser går de studerade sträck- ningarna genom vattenskyddsområden och inom riksintresse för kulturmiljön.

Positiva konsekvenser är en ökad tillgänglighet och möjlighet till cykelresor för arbetspend- ling, rekreation och friluftsliv inom Nacka och Värmdö. Väljer fler personer att cykla eller gå istället för att ta bilen, bidrar detta även gene- rellt till en bättre boendemiljö.

Figur 20. Återvall - en upptrampad stig påvisar behov av och avsaknad av gång- och cykelbana

3.2. Skurubron - Stavsnäs

3.2.1. Tillgängligt transportsystem  Transportsystemet mellan Skurubron och Stavsnäs är bristfälligt för oskyddade trafi- kanter och det är i huvudsakligen utformat för motortrafik. På delar av sträckan finns ett cykelstråk som även utpekats av Trafikverket som ett regionalt cykelstråk.

Det saknas delvis gång- och cykelväg och det befintliga cykelstråket är osammanhängande och har bristande trafiksäkerhetsstandard och utformning. I en rapport från Vägverket, Regionala cykelstråk i Stockholms län – Upp- följning 2002 , framgår brister i det befintliga regionala cykelstråket.²⁹ Stråket har bristande kvalitet och saknar delvis vägvisning.

Väg 222 utgör en stor barriär med höga trafik- flöden. Utbyggnad av gång- och cykelväg utmed väg 222 mellan Ålstäket och Strömma har på- börjats. Mellan Strömma och Stavsnäs saknas gång- och cykelstråk.

Kollektivtrafiken är väl utbyggd mellan Sku- rubron och Ålstäket. Längre österut utmed sträckan finns busstrafik med låg turtäthet.

29. Vägverket, 2002, RAP 2002:0519

3.2.2. Transportkvalitet 

Det är stora variationer i transportkvaliteten utmed sträckan. Gång- och cykelvägen utmed Värmdövägen är dubbelriktad och korsas av

många in- och utfarter. Gående och cyklister är delvis separerade genom en heldragen linje men endast på delar av sträckan.

Mellan Strömma kanal och Stavsnäs saknas gång- och cykelväg. Vägrummet begränsas av branta skogsslänter med berg i dagen och vat- ten. Vägen är smal och saknar vägren. Att ta sig fram i körbanan med cykel innebär en betydan- de risk för cyklisten.

Figur 21. Regionala cykelstråket utmed Värmdö- vägen

Figur 22. Begränsade terräng utmed väg 222

3.2.3. Positiv regional utveckling 

Det finns potential till ökad regional utveckling lokalt i Nacka och Värmdö. I dagsläget är mo- tortrafiken dominerande och transportsyste- met utformat för motortrafik. Kollektivtrafiken har en hög andel av det totala resandet men det finns förutsättningar att öka andelen cykel- och kollektivtrafikresor. Detta kan göras genom infartsparkeringar och cykelparkeringar.

För att öka cykelns konkurrenskraft måste det finnas ett sammanhängande cykelvägnät, vilket saknas idag. Då Värmdö är en skärgårdskom- mun och Stavsnäs utgör en viktig kommu- nikationspunkt för transporter och resor till skärgården finns stor potential för rekreations- cykling och turism. Denna potential nyttjas inte idag.

3.2.4. Säker trafik 

Sträckan har olika karaktär, befintligt cykel- stråk mellan Skurubron och Mölnvik och där- efter saknas cykelinfrastruktur, vilket också ger olika förutsättningar för säker trafik. Gående och cyklister är oskyddade trafikanter som kräver en god utformning för att vara säkra i trafiken.

Den befintliga cykelvägen mellan Skurubron och Mölnvik är separerad från fordonstrafiken vilket ökar trafiksäkerheten för cyklisterna.

Dock finns problem i korsningspunkter och på vissa sträckor är utformningen bristfällig. Ex- empelvis är gång- och cykelvägen smal på flera platser och beläggningen är i behov av under- håll. Utmed Grisslingerakan är möjligheten att cykla begränsad. Det finns gångbanor som är ca 1,5 meter, vilket inte är tillräckligt brett för att kunna tillgodose säker trafik för både gående och cyklister.

Väg 222 mellan Ålstäket och Stavsnäs är krokig, smal och har begränsad sikt. Belysning saknas på sträckan. Gående och cyklister hänvisas till blandtrafik för att ta sig fram. Här finns tydliga brister vad gäller trafiksäkerheten.

3.2.5. God miljö 

Anläggande av ny gång- och cykelväg samt åtgärder i befintlig sträckning kan medföra en ny visuell barriär i landskapet om det innebär upphöjning etc. Anläggande av en cykelväg kan innebära förändringar i landskapsbilden vid exempelvis sprängningar.

På ett antal platser sker intrång inom vat- tenskyddsområden och inom riksintresse för kulturmiljön.

Positiva konsekvenser är en ökad tillgänglighet och möjlighet till arbetspendling, rekreation och friluftsliv inom Nacka och Värmdö. Väljer fler personer att cykla eller gå istället för att ta bilen, bidrar detta även generellt till en bättre boendemiljö.

3.3.2. Hög transportkvalitet 

Då gång- och cykelväg saknas och vägen är smal, krokig och har landsvägskaraktär är transportkvaliteten för gående och cyklister ett stort problem. Hastighetsbegränsningen är generellt 70 km/h med undantag i samhällena där hastighetsbegränsningen är 50 km/h. De befintliga gång- och cykelvägarna saknar sam- manhängande karaktär och transportkvaliteten är därmed bristande.

Kollektivtrafiken har till Hemmesta vägskäl god täckning och turtäthet. Längre norrut minskar täckningen och turtätheten. Tillgäng-

3.3. Ålstäket - Stenslätten

3.3.1. Tillgängligt transportsystem Transportsystemet mellan Ålstäket och

Stenslätten är totalt 18 km långt varav det finns ca 2,5 km gång- och cykelväg. Det innebär att transportsystemet är bristfälligt för gående och cyklister. De befintliga gång- och cykelbanorna är inte sammanhängande vilket ytterligare minskar tillgängligheten.

Transportsystemet är övergripande utformat och planerat för motortrafik. Väg 274 mellan Ålstäket och Stenslätten är en smal och krokig landsväg. Vägen används till stor del av tunga transporter och är utpekad sekundärväg för dispenstrafik. Eftersom vägen är den enda kommunikationslänken är transportsystemet sårbart. Vägen utgör en barriär för oskyddade trafikanter och möjligheten till trygga passager saknas.

Vägen saknar vägren och gående och cyklister hänvisas till blandtrafik eftersom det saknas parallella gator och lokalgator helt norr om Hemmesta Vägskäl.

ligheten begränsas därmed. Infartsparkeringar finns kring Hemmesta och Ålstäket.

3.3.3. Positiv regional utveckling 

Väg 274 utgör en viktig transportlänk mellan Vaxholm och Gustavsberg och är utpekad som en sekundärled för farligt gods. Vägen fyller en viktig funktion för att minska sårbarheten i transportsystemet i hela Stockholmsregio- nen. Sträckan Ålstäket till Stenslätten har även god potential som ett cykelrekreationsstråk, eftersom den knyter samman norra och södra delarna av Stockholm via en färjelinje vid Stenslätten.

3.3.4. Säker trafik 

Trafiksäkerheten för gående och cyklister är låg. Vägens utformning, hastighetsbegräns- ning och den höga andelen tung trafik gör att det innebär en stor risk att cykla utmed vägen.

Detta gäller sträckan mellan Stenslätten och Hemmesta Vägskäl. Söder om Hemmesta Väg- skäl finns lokala gator och gång- och cykelvä- gar att färdas på. Dock saknar även dessa delar enhetlighet och kräver passage över vägen vilket minskar säkerheten för de oskyddade trafikanterna.

Figur 23. Väg 274 - krokig och smal

3.3.5. God miljö 

Anläggande av ny gång- och cykelväg samt åtgärder i befintlig sträckning kan medföra en barriär i landskapet. Om cykelvägen anläggs upphöjd eller avskild med räcken innebär detta en ny barriär i landskapet. Cykelvägen kommer i första hand innebära bredare vägområde.

På ett antal platser sker intrång inom vat- tenskyddsområden och inom riksintresse för kulturmiljön.

Positiva konsekvenser är en ökad tillgänglighet och möjlighet till arbetspendling, rekreation och friluftsliv inom Nacka och Värmdö. Väljer fler personer att cykla eller gå istället för att ta bilen, bidrar detta även generellt till en bättre boendemiljö.

Vägen utgör även en funktion som sekundär- väg för farligt gods vilket i kombination med gående och cyklister i blandtrafik innebär en trafiksäkerhetsrisk. Andelen tung trafik är hög utmed vägen vilket i sig utgör en trafiksäker- hetsaspekt för oskyddade trafikanter.

I Ängsvik har en gång- och cykelbro byggts vilken knyter ihop bostadsområdet med skolan.

Vid Viks Skolväg i Hemmesta har en gång- och cykeltunnel byggts för att förse skolbarn med en säker planskild passage. I övrigt finns sig- nalreglerade övergångställen och obevakade gångpassager.

4. PROJEKTMÅL

Förstudiens målsättning är att skapa möjlighe- ter för cykelresor i Nacka och Värmdö kommun.

Projektet utgår ifrån följande övergripande mål:

Att de utpekade sträckorna i projektet länkas samman så att de bildar ett sammanhängande cykelnät. Cykelstråken ska vara anpassade till sitt syfte och utformas sammanhängande.

Projektets delmål är följande:

• Att cykelstråken ska möjliggöra vardags- cykling, dvs. resor mellan hem och arbete, skola och kollektivtrafik. Cykelstråken ska binda samman viktiga målpunkter, exempel- vis service, handel och arbetsplatser.

• Cykelstråken ska även, där det är möjligt och relevant, utgöra länkar till frilufts- och rekreationsområden.

5. ÅTGÄRDER

Analys av tänkbara åtgärder följer Fyrstegs- principen.³⁰ Det innebär att fyrstegsprincipen används då alternativ och lösningar söks och testas. De i förstudien föreslagna åtgärderna gäller i första hand förbättringsåtgärder på befintligt cykelvägnät och i övrigt utbyggnad av nya cykelvägar. Dessa åtgärder faller inom steg 3, begränsade ombyggnadsåtgärder, och steg 4, nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.

Det går dock att argumentera att dessa åtgär- der enligt fyrstegsprincipen faller inom steg 1, minskar transportbehov och val av alternativa transportsätt, eftersom de ger möjlighet till alternativa transportsätt och ökad möjlighet till cykling.

I Värmdö kommun pågår utbyggnad av VA- ledningar vilket kombineras med utbyggnad av gång- och cykelvägar. Värmdö kommuns utbyggnad sker med en standard på 2,5 m bred gång- och cykelväg vilket är lägre än de krav VGU ställer. Enligt VGU krävs 3,5 m för god

standard om gående och cyklister ska kunna mötas. De riktlinjer som finns i VGU bör följas

30. VGU - Dimensioneringsgrunder, Fyrstegsprincipen

vid nybyggnation på föreslagna sträckor.³¹ Åtgärderna baseras på riktlinjer i VGU vilka rekommenderar att cykling i blandtrafik är olämpligt vid hastigheter över 30 km/h i tätort.

På landsbygd med skyltad hastighet 70 km/h är rekommendationen att avskiljd gång- och cykelväg ska finnas om fordonsflödet överstiger 3000 f/d. Trafikflödet överstiger 3000 f/d på större delar av de vägar som studerats i förstu- dien och åtgärdsförslagen baseras på rekom- mendationerna om separat gång- och cykelväg- nät gäller.

I länsplanen för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2010-2021 finns finansiella medel avsatta för gång- och cykeltrafik. Am- bitionsninvån är betydligt högre i denna plan jämfört med tidigare planomgångar. De medel som finns avsatta avser dock hela länet. I vilken omfattning utredda sträckor i den här förstu- dien kan byggas beror på den årliga medeltill- delningen och övriga behov i länet.

Värmdö kommun har avsatt 35 miljoner kronor för utbyggnad av det kommunala gång- och cykelvägnätet från och med 2009. Kommunen planerar utbyggnad enligt en prioriterad ut-

31. VGU

byggnadsordning, se Bilaga 1. Det saknas dock finansiella medel för att genomföra alla före- slagna objekt i kommunens prioriteringslista.

Figur 24. Åtgärdsförslag Gustavsberg – Björkvik

5.1. Åtgärdsförslag

5.1.1. Gustavsberg – Björkviks brygga

Åtgärdsförslag för sträckan utgör i huvudsak nybyggnad av gång- och cykelväg. För att upp- nå projektets mål, att skapa ett sammanhäng- ande cykelvägnät utmed sträckan, krävs större insatser och utbyggnad av gång- och cykelvägar.

Enklare standardhöjande åtgärder har föresla- gits utmed den befintliga gång- och cykelvägen mellan Ingaröbron och Fågelvik.

Nedan beskrivs föreslagen utbyggnad:

Charlottendal - Trafikplats Gustavsberg – Ingaröbron

Total sträcka 2,9 km

Detta är en viktig länk mellan Gustavsberg och Ingarö. Sträckan har tidigare utretts vilket har resulterat i ett utformningsförslag, se Figur 25.³² Utformningsförslag och lösningar har ta- gits fram för Trafikplats Gustavsberg, men det saknas fullständig lösning och finansiering.

Värmdö kommun har pekat ut sträckan som prioriterad och planerad byggstart för delar av sträckan är 2011.

Föreslagen åtgärd är nybyggnad av en gång- och cykelväg på den östra sidan om vägen.

32. Tyréns, 2010

Figur 25. Sektionsförslag enligt tidigare utredning

Ingaröbron – Rosenlund Total sträcka 3,5 km.

Gång- och cykelväg finns men behov av punkt- insatser finns.

Utbyggnad av den del av gång- och cykelvägen mellan Ingaröbron och Brunn som saknas. In- satsen skulle ge 3,2 km sammanhängande gång- och cykelväg med hög standard.

Övergångställe vid Fågelviksvägen där det idag endast finns en gångpassage. Detta skulle ge ökad trafiksäkerhet då passagen är en viktig länk mellan bostadsområdena och skolorna i Fågelvik och Brunn.

Rosenlund – Långvik Total sträcka 5,6 km

Föreslagen åtgärd är utbyggnad av gång- och cykelväg.

Öster om bostadsområdet vid Rosenlund finns en skogstig norr om väg 646 som kan anläggas som gång- och cykelväg. Ca 200 meter österut finns ett nedlagt grustag som denna gång- och cykelväg kan ledas förbi. I Återvall är vägmil- jön begränsande och placering av gång- och

Figur 26. Återvall - begränsande vägmiljö cykelväg måste utredas vidare, se Figur 26.

Sydöst om Återvall planeras ett nytt bostads- område, Kulla Karby, och det finns möjlighet att kombinera utbyggnad av området med anläggning av en gång- och cykelväg. Fram till Återvall placeras cykelvägen med fördel norr om vägen där boendekoncentrationen är störst.

Mellan Återvall och Långvik kan cykelvägen med fördel placeras söder om vägen. Landska- pet är omväxlande jordbruks- och ängsmark.

Figur 27. Berg kantar vägen mellan Långvik och Björkviks brygga

Långvik – Björkvik Total sträcka 3,0 km

Föreslagen åtgärd är nybyggnad av gång- och cykelväg.

Förslaget innebär att cykelvägen placeras på västra sidan om vägen. Förslaget innebär vidare att lokalgator i Björkvik och Långvik används.

Landskapet har en begränsande karaktär med berg i dagen närmare Björkvik och det är inte självklart vilken sida en gång- och cykelväg kan anläggas på, se Figur 27.

Figur 28. Åtgärdsförslag Skurubron – Stavsnäs 5.1.2. Skurubron – Stavsnäs 

Värmdö kommun genomför under 2009-2011 utbyggnad av gång- och cykelväg mellan Ålstä- ket och Strömma.

Åtgärdsförslag föreslås enligt Figur 28.

Skurubron – Mölnvik Total sträcka 14 km

Föreslagna åtgärder är i första hand att genom begränsade ombyggnader höja trafiksäkerhets- standarden på det befintliga regionala cykel- stråket mellan Skurubron och Mölnvik.

Trafiksäkerheten bör höjas i korsningspunkter vid in- och utfarter utmed Värmdövägen. En breddning av gång- och cykelbanan till god standard (3,5 meter) bör genomföras på det befintliga cykelstråket mellan Skurubron och Mölnvik. Beläggningen bör ses över mellan Skurubron till Gustavsberg.

De befintliga träbroarna utmed Gamla Skär- gårdsvägen bör vinterväghållas och sandas under vår/höst då träbeläggningen blir mycket hal.