FUNKTIONSANALYS

3.1. Gustavsberg - Björkviks brygga

Transportsystemet kring vägen mellan Gus-tavsberg och Ingarö är idag utformat för motor-trafik. Gång- och cykelväg finns endast kring Brunn och centralt i Gustavsberg. Tillgänglig-heten är starkt begränsad för cyklister.

Det finns en kort sträcka gång- och cykelväg vid Brunn samt i centrala Gustavsberg. Gång- och cykelvägen i Brunn förbinder större bo-stadsområden kring Brunn och Rosenlund med Brunn centrum. Detta ger barn och skolung-domar möjlighet att cykla till skola och fritids-aktiviteter. Tillgängligheten för oskyddade trafikanter är generellt mindre god.

Kollektivtrafikförsörjningen har god täckning men invånarna på Ingarö har påpekat brister i turtätheten, speciellt dag- och kvällstid. Natt-trafik saknas.

3.1.2. Transportkvalitet 

Avsaknaden av sammanhängande gång- och cykelvägnät ger brist på möjlighet att färdas tryggt och säkert med cykel på Ingarö. Cyklis-ter hänvisas till färd i blandtrafik där hastig-hetsbegränsningen på längre sträckor är 70 km/h. Vägen är smal, krokig och kuperad och vägren saknas, se Figur 18 för vägsektion.

Vägen är utformad för motortrafik , hastigheten är hög och sikten är begränsad. Lokala gator parallellt med vägen finns endast på ett fåtal platser, exempelvis i Brunn och Långvik. Det innebär att gående och cyklister är hänvisade till att cykla i körbanan. I övrigt förekommer bergväggar, tomter och hus på flera ställen i direktanslutning till vägen.

Trafikflödena är högre närmare Brunn och Gustavsberg. Säkra korsningspunkter saknas och övergångställen finns endast i och kring Brunn. I övrigt hänvisas gående och cyklister att korsa vägen utan att övergångställe eller

Figur 18. Vägsektion med bergväggar, vägren

saknas Figur 19. Återvall – säker passage saknas vid

busshållplats

planskild korsning finns, se exempel i Figur 19.

Detta är en brist i transportkvaliteten eftersom det saknas säkra passager i närheten av buss-hållplatser.

3.1.3. Positiv regional utveckling 

Värmdö kommun har en hög andel arbets-pendling både till Nacka och Stockholm. Idag domineras arbetspendlingen från Värmdö av resor med motorfordon. Kollektivtrafiken har en relativt stor andel men det finns potential att stärka den ytterligare. Det finns stor möjlig-het att öka andelen resor med gång, cykel och kollektivtrafik. I takt med befolkningsökningen i Värmdö kommun och den prognostiserade befolkningsökningen på just Ingarö kommer trängseln och tillgängligheten försämras för fordonstrafiken. Detta öppnar möjligheten att förbättra resorna med cykel och kollektivtrafik.

Kombinationsresor med cykel och kollektivtra-fik har mycket stor potential att vinna mark-nadsandelar.

Björnö vid Björkvik är ett stort naturreser-vat och naturlig målpunkt för rekreation och turism. Det finns därmed även potential att öka andelen rekreationscyklister på Ingarö genom ett sammanhängande gång- och cykelvägnät.

En annan målpunkt för rekreationscykling är Björkviks brygga som har viss reguljär båttrafik.

3.1.4. Säker trafik

Utmed den aktuella sträckan tvingas gående och cyklister ut i blandtrafik eftersom det är enda möjligheten att ta sig fram. En stor brist för de oskyddade trafikanterna är att vägren saknas och att vägen är krokig med nedsatt sikt. Belysning förekommer endast på ett fåtal

platser. Säkra korsningspunkter saknas för gå-ende och cyklister. Förutsättningarna för säker cykeltrafik är starkt begränsade.

3.1.5.  God miljö 

Anläggande av ny gång- och cykelväg samt åt-gärder i befintlig sträckning kan medföra en ny barriär i landskapet. Barriären kan exempelvis skapas om cykelvägen anläggs med räcken mot körbanan eller höjs upp. Det kan vara proble-matiskt att skapa ett sammanhängande cykel-stråk i en kuperad terräng utan att göra stora intrång i landskapet.

På ett antal platser går de studerade sträck-ningarna genom vattenskyddsområden och inom riksintresse för kulturmiljön.

Positiva konsekvenser är en ökad tillgänglighet och möjlighet till cykelresor för arbetspend-ling, rekreation och friluftsliv inom Nacka och Värmdö. Väljer fler personer att cykla eller gå istället för att ta bilen, bidrar detta även gene-rellt till en bättre boendemiljö.

Figur 20. Återvall - en upptrampad stig påvisar behov av och avsaknad av gång- och cykelbana

3.2. Skurubron - Stavsnäs

3.2.1. Tillgängligt transportsystem  Transportsystemet mellan Skurubron och Stavsnäs är bristfälligt för oskyddade trafi-kanter och det är i huvudsakligen utformat för motortrafik. På delar av sträckan finns ett cykelstråk som även utpekats av Trafikverket som ett regionalt cykelstråk.

Det saknas delvis gång- och cykelväg och det befintliga cykelstråket är osammanhängande och har bristande trafiksäkerhetsstandard och utformning. I en rapport från Vägverket, Regionala cykelstråk i Stockholms län – Upp-följning 2002 , framgår brister i det befintliga regionala cykelstråket.²⁹ Stråket har bristande kvalitet och saknar delvis vägvisning.

Väg 222 utgör en stor barriär med höga trafik-flöden. Utbyggnad av gång- och cykelväg utmed väg 222 mellan Ålstäket och Strömma har på-börjats. Mellan Strömma och Stavsnäs saknas gång- och cykelstråk.

Kollektivtrafiken är väl utbyggd mellan Sku-rubron och Ålstäket. Längre österut utmed sträckan finns busstrafik med låg turtäthet.

29. Vägverket, 2002, RAP 2002:0519

3.2.2. Transportkvalitet 

Det är stora variationer i transportkvaliteten utmed sträckan. Gång- och cykelvägen utmed Värmdövägen är dubbelriktad och korsas av

många in- och utfarter. Gående och cyklister är delvis separerade genom en heldragen linje men endast på delar av sträckan.

Mellan Strömma kanal och Stavsnäs saknas gång- och cykelväg. Vägrummet begränsas av branta skogsslänter med berg i dagen och vat-ten. Vägen är smal och saknar vägren. Att ta sig fram i körbanan med cykel innebär en betydan-de risk för cyklisten.

Figur 21. Regionala cykelstråket utmed Värmdö-vägen

Figur 22. Begränsade terräng utmed väg 222

3.2.3. Positiv regional utveckling 

Det finns potential till ökad regional utveckling lokalt i Nacka och Värmdö. I dagsläget är mo-tortrafiken dominerande och transportsyste-met utformat för motortrafik. Kollektivtrafiken har en hög andel av det totala resandet men det finns förutsättningar att öka andelen cykel- och kollektivtrafikresor. Detta kan göras genom infartsparkeringar och cykelparkeringar.

För att öka cykelns konkurrenskraft måste det finnas ett sammanhängande cykelvägnät, vilket saknas idag. Då Värmdö är en skärgårdskom-mun och Stavsnäs utgör en viktig kommu-nikationspunkt för transporter och resor till skärgården finns stor potential för rekreations-cykling och turism. Denna potential nyttjas inte idag.

3.2.4. Säker trafik 

Sträckan har olika karaktär, befintligt cykel-stråk mellan Skurubron och Mölnvik och där-efter saknas cykelinfrastruktur, vilket också ger olika förutsättningar för säker trafik. Gående och cyklister är oskyddade trafikanter som kräver en god utformning för att vara säkra i trafiken.

Den befintliga cykelvägen mellan Skurubron och Mölnvik är separerad från fordonstrafiken vilket ökar trafiksäkerheten för cyklisterna.

Dock finns problem i korsningspunkter och på vissa sträckor är utformningen bristfällig. Ex-empelvis är gång- och cykelvägen smal på flera platser och beläggningen är i behov av under-håll. Utmed Grisslingerakan är möjligheten att cykla begränsad. Det finns gångbanor som är ca 1,5 meter, vilket inte är tillräckligt brett för att kunna tillgodose säker trafik för både gående och cyklister.

Väg 222 mellan Ålstäket och Stavsnäs är krokig, smal och har begränsad sikt. Belysning saknas på sträckan. Gående och cyklister hänvisas till blandtrafik för att ta sig fram. Här finns tydliga brister vad gäller trafiksäkerheten.

3.2.5. God miljö 

Anläggande av ny gång- och cykelväg samt åtgärder i befintlig sträckning kan medföra en ny visuell barriär i landskapet om det innebär upphöjning etc. Anläggande av en cykelväg kan innebära förändringar i landskapsbilden vid exempelvis sprängningar.

På ett antal platser sker intrång inom vat-tenskyddsområden och inom riksintresse för kulturmiljön.

Positiva konsekvenser är en ökad tillgänglighet och möjlighet till arbetspendling, rekreation och friluftsliv inom Nacka och Värmdö. Väljer fler personer att cykla eller gå istället för att ta bilen, bidrar detta även generellt till en bättre boendemiljö.

3.3.2. Hög transportkvalitet 

Då gång- och cykelväg saknas och vägen är smal, krokig och har landsvägskaraktär är transportkvaliteten för gående och cyklister ett stort problem. Hastighetsbegränsningen är generellt 70 km/h med undantag i samhällena där hastighetsbegränsningen är 50 km/h. De befintliga gång- och cykelvägarna saknar sam-manhängande karaktär och transportkvaliteten är därmed bristande.

Kollektivtrafiken har till Hemmesta vägskäl god täckning och turtäthet. Längre norrut minskar täckningen och turtätheten.

Tillgäng-3.3. Ålstäket - Stenslätten

3.3.1. Tillgängligt transportsystem Transportsystemet mellan Ålstäket och

Stenslätten är totalt 18 km långt varav det finns ca 2,5 km gång- och cykelväg. Det innebär att transportsystemet är bristfälligt för gående och cyklister. De befintliga gång- och cykelbanorna är inte sammanhängande vilket ytterligare minskar tillgängligheten.

Transportsystemet är övergripande utformat och planerat för motortrafik. Väg 274 mellan Ålstäket och Stenslätten är en smal och krokig landsväg. Vägen används till stor del av tunga transporter och är utpekad sekundärväg för dispenstrafik. Eftersom vägen är den enda kommunikationslänken är transportsystemet sårbart. Vägen utgör en barriär för oskyddade trafikanter och möjligheten till trygga passager saknas.

Vägen saknar vägren och gående och cyklister hänvisas till blandtrafik eftersom det saknas parallella gator och lokalgator helt norr om Hemmesta Vägskäl.

ligheten begränsas därmed. Infartsparkeringar finns kring Hemmesta och Ålstäket.

3.3.3. Positiv regional utveckling 

Väg 274 utgör en viktig transportlänk mellan Vaxholm och Gustavsberg och är utpekad som en sekundärled för farligt gods. Vägen fyller en viktig funktion för att minska sårbarheten i transportsystemet i hela Stockholmsregio-nen. Sträckan Ålstäket till Stenslätten har även god potential som ett cykelrekreationsstråk, eftersom den knyter samman norra och södra delarna av Stockholm via en färjelinje vid Stenslätten.

3.3.4. Säker trafik 

Trafiksäkerheten för gående och cyklister är låg. Vägens utformning, hastighetsbegräns-ning och den höga andelen tung trafik gör att det innebär en stor risk att cykla utmed vägen.

Detta gäller sträckan mellan Stenslätten och Hemmesta Vägskäl. Söder om Hemmesta Väg-skäl finns lokala gator och gång- och cykelvä-gar att färdas på. Dock saknar även dessa delar enhetlighet och kräver passage över vägen vilket minskar säkerheten för de oskyddade trafikanterna.

Figur 23. Väg 274 - krokig och smal

3.3.5. God miljö 

Anläggande av ny gång- och cykelväg samt åtgärder i befintlig sträckning kan medföra en barriär i landskapet. Om cykelvägen anläggs upphöjd eller avskild med räcken innebär detta en ny barriär i landskapet. Cykelvägen kommer i första hand innebära bredare vägområde.

På ett antal platser sker intrång inom vat-tenskyddsområden och inom riksintresse för kulturmiljön.

Positiva konsekvenser är en ökad tillgänglighet och möjlighet till arbetspendling, rekreation och friluftsliv inom Nacka och Värmdö. Väljer fler personer att cykla eller gå istället för att ta bilen, bidrar detta även generellt till en bättre boendemiljö.

Vägen utgör även en funktion som sekundär-väg för farligt gods vilket i kombination med gående och cyklister i blandtrafik innebär en trafiksäkerhetsrisk. Andelen tung trafik är hög utmed vägen vilket i sig utgör en trafiksäker-hetsaspekt för oskyddade trafikanter.

I Ängsvik har en gång- och cykelbro byggts vilken knyter ihop bostadsområdet med skolan.

Vid Viks Skolväg i Hemmesta har en gång- och cykeltunnel byggts för att förse skolbarn med en säker planskild passage. I övrigt finns sig-nalreglerade övergångställen och obevakade gångpassager.