rapporten 2010 Låt barnen komma till tals! Och ta dem på allvar! Om myndighetskontakter, skola, psykisk ohälsa och pojkar

(1)

rapporten 2010

Låt barnen komma till tals! Och ta dem på allvar!

Om myndighetskontakter, skola, psykisk ohälsa och pojkar 2010

(2)

BRIS Kanslier

BRIS

Karlavägen 121 115 26 Stockholm Tel: 08-598 888 00 Fax: 08-598 888 01 E-post: info@bris.se BRIS region Nord Kungsgatan 36 903 25 Umeå Tel: 090-203 65 10 Fax: 090-203 65 11 E-post: bris.nord@bris.se BRIS region Väst Hvitfeldtsgatan 14 411 20 Göteborg Tel: 031-750 11 30 Fax: 031-750 11 31 E-post: bris.vast@bris.se BRIS region Mitt Karlavägen 121 115 26 Stockholm Tel: 08-598 888 10 Fax: 08-598 888 11 E-post: bris.mitt@bris.se BRIS region Syd Östra Rönneholms - vägen 7

211 47 Malmö Tel: 040-690 80 70 Fax: 040-690 80 71 E-post: bris.syd@bris.se BRIS region Öst Korsgatan 2, Hus E 602 33 Norrköping Postadress: BRIS 601 86 Norrköping Tel: 011-440 05 50 Fax: 011-440 05 51 E-post: bris.ost@bris.se

BRIS – Barnens Rätt I Samhället – är en ideell, partipolitiskt och reli- giöst obunden organisation som bistår barn och ungdomar som far illa. bris är en länk mellan barn, vuxna och övriga samhället. Kärnan i bris verksamhet är Barnens Hjälptelefon, bris -mejlen och bris -chatten dit barn och ungdomar upp till 18 år anonymt och kostnadsfritt kan vända sig när de behöver stöd av en vuxen. bris fungerar också som opinionsbildare och remissinstans för att öka vuxnas respekt för barn som individer och för att de principer som slagits fast i FN:s barnkonvention ska tillämpas fullt ut. bris använder sin samlade kunskap om barns och ungdomars situation för att på olika plan informera, påverka och skapa opinion i barnrättsliga frågor. bris tar även emot samtal från vuxna som behöver någon att prata med om egna eller andras barn.

bris bildades år 1971 och är organiserat i ett förbundskansli och fem regionala kanslier. Kanslierna finns i Malmö, Göteborg, Norrköping, Stockholm och Umeå. bris verksamhet bygger på frivilligt arbete samt ekonomiska bidrag och gåvor från såväl privata som offentliga givare. bris har sammanlagt över 600 frivilliga medarbetare som bemannar Barnens Hjälptelefon, bris-mejlen och bris-chatten. De frivilliga medarbetarna rekryteras, utbildas och handleds av anställd bris-personal. bris Vuxen telefon – om barn, bemannas vanligtvis av anställda bris-ombud och kostar som ett vanligt samtal.

4

Låt barnen komma till tals!

7

BRIS ska vara det ledande alternativet i barnrättsfrågor

9

^Varfördokumenterar och statistikför BRIS sina stödjande kontakter?

10

Sammanfatt ning statistik år 2009

19

Otryggheten värst

22

Nu – inte senare

24

Mer flexibilitet krävs

27

Skola – skolk

30

Misslyckande i skolan ökar risken för själv- mordsförsök

31

Skola – Okunskap förvärrar mobbning

34

Skolorna måste ändra attityd till mobbning

37

Att inte duga som man är

40

Kunskap har förlorats

43

Reflekterande pojkar söker konkreta råd

46

Självskador vanligt även bland pojkar

48

BRIS behövs!

50

^{116 111}

Barnens Hjälptelefon – för dig upp till 18 år.

Måndag till fredag:

kl 15-21

Lördag, söndag och helgdag: kl 15-18

116 111

BRIS Vuxentelefon – om barn

Måndag till fredag:

kl 10-13

077-150 50 50

BRIS-mejlen

BRIS-mejlen ger person- ligt svar inom några dagar. På Diskussionforum som också finns på BRIS.

se kan barn och ungdomar kommunicera med varandra med översyn av en vuxen moderator.

På BRIS-chatten kan du anonymt chatta direkt med en vuxen på BRIS.

www.bris.se

BRIS anser att bristen på kunskap många gånger är större än bristen på resurser. Det finns också tendenser till att sätta in resurser kring ett barn först när det har gått så långt att individen är ett hot mot samhället och mot sig självt.

ILLUSTRATIONLISAJKARLSSON

(3)

BRIS-rapporten 2010

BRIS LYSSNAR PÅ tiotusentals barn varje år. Och då menar jag verkligen lyssnar. bris intervjuar aldrig de barn som kontaktar oss, utan vårt syfte och mål är att varje enskild barn självt ska styra kontakten med oss. De berättar det de behöver prata om, eller få hjälp med, i den stunden.

Varför gör vi det? Varför styr inte bris kontakten med barnet och intervjuar? Varför låter vi dem prata, eller mejla, eller chatta, om precis vad som helst?

Därför att alla barn behöver bli mötta och lyssnade på utifrån deras individuella behov. Det är bara då tillit kan byggas upp, och då vågar barnet också till slut prata om det som är riktigt

svårt och jobbigt. Därför får bris veta hur barnet verkligen har det, och det är först då vi också kan hjälpa och stötta.

Ett barn som inte får komma till tals blir på lång sikt osjälvständigt och tyst. Dess för- måga att bidra till samhället minskar kraftigt.

Att inte lyssna är att kuva och kränka, ett sätt att tala om för barnet att det barnet känner och försöker förmedla inte har något värde.

Konsekvenser

Varje dag ser bris exempel på att barn inte får komma till tals. Vi möter till exempel barn som utsätts för grov mobbning i skolan, men som inte

L å t barnen

komma till tals!

Och ta dem på allvar!

Barn har inte bara rätten att komma till tals (artikel 12 i barnkonventionen), utan det är också en förutsättning för barns utveckling och psykiska hälsa. Tyvärr saknar många vuxna kompetens att se och möta framför allt utsatta barn, och ofta är bristen på kunskap större än bristen på resurser.

blir tagna på allvar när de försöker få hjälp av skolpersonalen. Att inte få komma till tals när man utsätts för grova kränkningar förvärrar ett barns utsatthet.

Mobbning är en fråga som barn själva ber bris att driva. I en webbenkät som gjordes senhösten 2009 frågade vi barnen vilken fråga de tyckte att bris skulle driva till valet 2010 och det enskilt vanligaste svaret blev ”skolan” och ”mobbnings- frågor”. bris tar barnen på allvar och vi kommer att driva frågor kring mobbning, och andra frå- gor, under valåret 2010.

En konsekvens av att inte bli sett eller lyssnat

på i skolan är att barnet helt slutar gå dit. bris möter barn som inte har varit i skolan på flera månader, ibland ännu längre. De här är utläm- nade barn vars redan dåliga självbild försämrats av att de vuxna inte agerat och tagit dem på allvar, med allvarliga konsekvenser för barnet.

Vi möter barn som söker hjälp hos oss därför att de inte lyckats få hjälp av samhällets vårdande och skyddande instanser. De har inte heller blivit lyssnade på eller tagna på allvar. Vi möter också barn som av olika skäl har omhändertagits av samhället och som kontaktar oss därför att de inte har en enda vuxen att prata med.

BRIS kräver ökad kompetens om barns behov och utveckling, och då framförallt utsatta barn, hos alla som möter barn, säger Göran Harnesk, BRIS generalsekreterare.

FOTOJOHANBERGLING

(4)

BRIS-rapporten 2010 BRIS-rapporten 2010

BRIS

^STYRKA^ÄR att vi har ett av de star- kaste varumärkena av alla ideella organisationer i Sverige. Det ger oss stor trovär- dighet, men innebär också ett stort ansvar i att vi måste vara oerhört genomtänkta och genomlysta i allt vi gör och kommunicerar, säger Lars-Johan Jarnheimer, ordförande i bris förbundsstyrelse.

bris verksamhet kommer att fokusera på tre områden under år 2010: opinionsbildning, vilket innebär att föra fram frågan om barns rättigheter i den politiska debatten, ökad tillgänglighet för barn och unga i stödverksamheten samt finansiering, det vill säga öka intäkterna till bris för att trygga stödverksamheten på lång sikt.

– I år är det valår och vi vill givetvis utnyttja tillfället till att föra fram barns rättigheter enligt barnkonventionen. Det är oerhört sorgligt att Sverige får kritik av FN:s barnrättskommitté för att vi fortfarande inte lyckas leva upp till de rättigheter som Sverige faktiskt skrivit under på att barn har.

Genom de tusentals kontakter bris har med barn och unga varje år har bris fantastiska kun-

BRIS ska vara det ledande alternativet i

barnrättsfrågor

Varje placerat barn kan ses som ett misslyckande från samhällets sida, men barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet och vid en placering av ett barn måste de vuxna ha kompetens att förstå barnets situation och det enskilda barnets behov. Varje placerat barn ska därför ha enskild kontakt med en dedikerad professionell vuxen som lyssnar och tar vara på barnets behov, och som kan skapa den tillit som barnet behöver.

bris ser också negativa konsekvenser på barns psykiska hälsa när de inte får komma till tals.

Barn som mår dåligt psykiskt pratar ogärna om det, vilket gör problemet i grunden svårt att han- tera. Om barnet då heller inte blir lyssnat på, är det inte ovanligt att barnet också blir bärare av en negativ hemlighet och barnets psykiska hälsa försämras, utan att någon känner till det.

Det är oerhört viktigt vid psykisk ohälsa att få tidigt stöd och en förutsättning för det är att barn vågar berätta hur de mår. Barnen måste få komma till tals!

I våra kontakter med barn och unga kan vi se att många vuxna, trots att de möter barn varje dag, saknar kunskap om barns behov och barns utveckling. Alltför många gånger berättar barn om vuxna som inte vågat lyssna, eller som inte tagit barnets berättelse på allvar.

bris anser att bristen på kunskap många gånger är större än bristen på resurser. Det finns också tendenser till att sätta in resurser kring ett barn först när det har gått så långt att individen är ett hot mot samhället och mot sig självt.

Det krävs en större kunskap hos alla som mö- ter barn när det gäller att se tidiga signaler på att barnet inte mår bra. De här vuxna måste också ha kunskap i att möta barn så att barnet vågar be om hjälp om han eller hon har det svårt.

Kravställan

BRIS-rapport 2010

BRISTEN PÅ KUNSKAP ÄR STÖRRE ÄN BRISTEN PÅ RESURSER

• BRIS kräver att socialtjänst och BVC har specialistkompetens för att möta utsatta barn. BRIS kräver också att alla yrkesgrupper som arbetar med barn får utbildning i barns utveckling samt i att se och möta barn.

• BRIS kräver alla barns rätt till enskilda samtal med vårdande och skyddande instanser som socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin.

Idag sker alltför ofta att utsatta barn ges samtal med vårdande och skyddande instanser i vårdnadshavarnas närvaro, vilket innebär att barnen inte vågar berätta vad de utsätts för.

• BRIS kräver att alla skolor använder sig av evidensbaserade antimobbningsmetoder.

Många av de antimobbningsmetoder som används i skolor idag saknar utvärdering och effekterna av dem är därför osäkra. Då mobbning ger allvarliga och långsiktiga konsekvenser för den som utsätts för det, krävs att skolorna arbetar effektivt och förebyggande mot mobbning med evidensbaserade metoder.

BRIS har under år 2010 tre prioriterade områden: opinionsbildning, ökad tillgänglighet för barn och unga i stödverksamheten och ökade intäkter för att trygga stödverksamheten på lång sikt. Alla tre områden är lika viktiga, säger BRIS förbundsstyrelseordförande Lars-Johan Jarnheimer, och mynnar alla ut i samma mål – att hjälpa så många barn som möjligt som behöver BRIS stöd.

TEXT Cecilia Nauclér

FOTO Johan Bergling

(5)

BRIS-rapporten 2010 BRIS-rapporten 2010

skaper om hur barns situation i Sverige ser ut idag.

– Vi vet vad utsatta barn säger. Vi har så kal- lade ”marknadsundersökningar” varje dag och mäter temperaturen på samhället varje kväll.

Och tack vare bris kontakter med skolor, so- cialtjänst, kommuner, landsting och inte minst företag, är bris redan en stor opinionsbildare inom barnrättsfrågor. Att röra sig på många olika arenor ger organisationen kunskap och styrka, menar Lars-Johan Jarnheimer, men inte minst kräver det att bris tar på sig ansvaret att verkligen föra ut barnens röst och deras behov.

– Det är ett ansvar som vi har med oss varje dag i vårt arbete. Barnens förtroende för oss mås- te vi förvalta och därför ska bris uppfattas som det ledande alternativet inom barnrättsfrågor.

bris ska under år 2010 utöka sin stödverksam- het gentemot vuxna som har frågor om barn. Un- der våren 2010 lanseras Barnperspektivet.se, en stödjande webbplats för vuxna – om barn. Den riktar sig mot föräldrar och vuxna som arbetar med barn och webbplatsen ger verktyg, råd och tips om hur vuxna kan möta barn i olika situa- tioner.

Tillgängligheten för barn och ungdomar i stödverksamheten kommer att ökas. Bland annat så kommer Barnens Hjälptelefon att ha öppet alla dagar hela året och bris-chatten kommer att få utökade öppettider.

– bris-chatten är ett ypperligt exempel på hur kommunikationsvägarna förändras. Barn och unga vill kommunicera med bris på olika sätt, och via olika medier kan vi utöka vår verksamhet och förhoppningsvis också nå den grupp av barn som inte kontaktar oss i samma utsträckning – pojkarna.

Finansiering är bris tredje prioriterade om- råde, men inte på något sätt mindre viktigt än de andra.

– Finansiering ses av många som en väldigt tråkig bit av verksamheten, men det är en nöd- vändighet för att vi ska kunna leverera inom de andra områdena. Vi ska vara stolta över att vi kan erbjuda olika typer av samarbeten för insamling av medel.

Ett exempel är 50 öres-kampanjen ”Damm- sug Sverige” där svenskarna uppmanas att samla in alla 50-öringar innan de tas bort från mark- naden. De insamlade medlen fördelas mellan bris, World Childhood Foundation och SOS- Barnbyar och går till organisationernas olika verksamheter för utsatta barn.

– Samarbetet kring insamlingen av 50- öringar är en utveckling av bris finansierings arbete för att uppnå större genomslag och effektivitet.

Men i andra projekt kan vi vara ensamma, och vi får heller inte glömma bort Svenska Postkod- Lotteriet som är vår största bidragsgivare och en mycket viktig samarbetspartner.

Lars-Johan Jarnheimer tillträdde som ordfö- rande för bris förbundsstyrelse i maj 2009 och ser sig själv och förbundsstyrelsen som en servi- ceorganisation till bris verksamhet.

– Vi och de regionala styrelserna ska utgöra ett stöd för bris verksamhet. Vi är en serviceor- ganisation till de som möter våra uppdragsgivare – barnen. Vårt arbete är att förenkla för de som arbetar med de här frågorna.

Hur bris verksamhet kommer att se ut om några år vill han ännu inte tala om, utan nämner att det pågår ett visionsarbete för vilket det första utkastet ska vara färdigt under våren 2010.

– Men det är alltid viktigt att vi vågar ifråga- sätta vår roll i samhället.

Delar av BRIS förbundsstyrelse:

Christian W Jansson, ledamot Matilda Westerman, ledamot Cecilia Carnefeldt, ordförande BRIS Mitt Ove Olsson, ordförande BRIS Öst Agneta Forsvik Lundmark, ordförande BRIS Nord Ola Lindholm, ledamot

T

^ACK ^VARE ^ATT alla är anonyma i kontakten med bris får vi verkligen reda på vilka svårigheter barn och unga har. Det är en unik kunskap som är viktig att dokumentera så att vi kan föra deras berättelser vidare till all- mänheten, beslutsfattare och media.

På så sätt kan vi förändra och förbättra utsatta barns situation och arbeta för att alla barn ska få en positiv framtid.

Dokumentationen används i bris-rapporten och i bris-tidningen som är våra viktigaste underlag för opinionsbildning och kunskapsförmedling. bris-rapporten är vårt viktigaste dokument som vi arbetar med under hela året.

Vi utgår även från barnens berättelser och vi söker förändringar och gör analyser när vi bestämmer teman för bris-tidningen.Och barnens berättelser har lett till för- bättringar och en ökad kunskap. Bland annat var bris väldigt tidiga med att berätta om barns ökade psykiska ohälsa och då till exempel om flickor som skar sig.

Dokumentationen är också en kun- skapsförmedling om hur en problematik kan yttra sig för barnet och vilka konsekvenser den kan medföra. Till exempel

samlade och analyserade vi alla berättelser om psykisk misshandel, som visade sig vara svår att upptäcka för en utomstående utan specifika kunskaper om hur den går till och hur den påverkar barnet.

Hur går dokumentationen till?

När ett barn kontaktar oss, antingen via telefon eller via mejl eller chatt, frågar vi alla barn om kön och ålder, men sedan får barnet styra samtalet. Det är barnets berät- telse och behov som är det viktiga för oss i kontakten med henne eller honom.

Om barnet självt väljer att ge oss fakta om sitt boende så dokumenterar vi det. Vi dokumenterar också det huvudproblem som de kontaktar oss om.

Dokumentationen går till så att efter ett samtal, ett mejl eller en chatt, fyller den jourare som tagit emot kontakten i ett frågeformulär som läggs in i en databas.

Informationen behandlas sedan av en sta- tistiker.

Det händer att vi gör fördjupningar inom ett visst område. Då får jouraren några ex- tra frågor att fylla i efter kontakten, men vi ställer aldrig några frågor till barnet.

Sedan läser vi alla enkätfrågor, sam- talsbeskrivningar, mejl och chattar inom

det området för att kunna analysera och hämta in kunskap.

Samma sak görs inför bris-rapporten, fast i mycket större omfattning.

Då läser några av bris anställda alla sam- talsbeskrivningar, mejl och chattar för att se tendenser och förändringar, och för att bättre se och förstå barnens situation.

Efter att ha läst och analyserat, disku- terar vi vilka förändringar vi kunnat se eller om någon ny problematik har visat sig i kontakterna, för att kunna ta upp det i bris-rapporten.

En viktig del i vårt arbete är att föra kun- skapen vi får vidare till föräldrar och vuxna som arbetar med barn eller som möter barn i sin vardag. Det gör vi för att öka förståel- sen för barns och ungas situation. Vi berät- tar om deras försök att nå vuxenvärlden när de behöver hjälp och hur deras behov ser ut.

Sammanfattningsvis är det tack vare barnens egna berättelser, och vår egen långa kunskap i att möta barn, som vi kan utbilda vuxna i att möta barn på barnens villkor.

Eva Waltré chef BRIS operativa verksamhet

Varför dokumenterar

och statistikför BRIS sina stödjande kontakter?

BRIS har inte bara valt att statistikföra hur många kontakter vi har med barn och unga varje år, utan vi dokumenterar också varför barnen och ungdomarna kontaktar oss. Anledningen till det är att BRIS anser att det är väldigt viktigt att sammanställa vilka tankar och problem barn och unga har i Sverige idag.

(6)

BRIS-rapporten 2010 statistik

Sammanfattning

Under år 2009 hade BRIS 21 611 stödjande kontakter med barn och unga, det vill säga samtal i Barnens Hjälptelefon, mejl i BRIS-mejlen och chattar i BRIS-chatten.

statistik

ILLUSTRATIONER Thomas Fröhling,

_{år 2009}

-FOB4K×CFSH4×EFSCFSH"HFOUVS

(7)

statistik statistik

Olika kanaler

Den stora förändringen i bris stödjande kanaler är att bris-chatten växt explosions- artat under året. Antalet kontakter har mer än fördubblats, från 805 chattar 2008 till 1 838 chattar 2009. En anledning till detta kan vara att öppettiderna för bris-chatten utökats under året, och därigenom har fler barn möjlighet till kontakt med bris genom chatten.

Tillgänglighet

Under året gjordes hela 601 916 försök att ringa Barnens Hjälptelefon, en ökning med 5,7 procent jämfört med året innan.

Av de försök som gjordes skedde 87 procent under hjälptelefonens öppettider, vilket motsvarar 524 725 försök.

När det gäller antalet stödjande samtal i Barnens Hjälptelefon har dessa minskat nå- got jämfört med år 2008. En anledning till denna minskning kan vara att den genom-

snittliga tidsåtgången för varje samtal är nå- got längre för 2009 än för föregående år.

bris har som mål att ett barn inte ska behöva vänta längre än 3-4 dagar på ett svarsmejl från bris. År 2008 tog det i ge- nomsnitt 57 timmar för ett barn att få ett svar. Den tiden har dock minskat under år 2009 då den genomsnittliga väntetiden uppgick till 51 timmar.

Totalt antal kontakter

2009 2008 2007

Stödjande 21 611 21 848 21 401

Övriga 56 436 59 298 80 133

Summa 78 047 81 146 101 534

Kanalfördelning Stödjande kontakter

Totalt antal stödjande kontakter 21611

Stödjande barnkontakter 2000-2009

År Hjälptelefon Mejl Chatt Totalt antal

2000 17 431 608 18 039

2001 17 150 2 208 19 358

2002 18 348 4 675 23 023

2003 16 008 6 036 22 044

2004 14 450 7 683 22 133

2005 10 778 8 459 19 237

2006 11 588 9 685 21 273

2007 11 551 9 797 53 21 401

2008 13 014 8 029 805 21 848

2009 12 333 7 440 1 838 21 611

Antal kontakter

Vanligaste kontaktområden

Varje gång bris har ett stödjande telefon- samtal, mejl eller chatt, registreras detta som en stödjande kontakt i bris databas.

Efter varje kontakt dokumenterar den jourare som mött barnet vilka olika ämnen kontakten handlat om. Det är sällan ett samtal, ett mejl eller en chatt endast berör ett enda område; den genomsnittliga siffran för antal områden en kontakt handlat om är tre stycken.

Om ett barn exempelvis ringer till bris och berättar att hon eller han är nervös över sina betyg, så registreras detta samtal som en kontakt och som två områden: skola och rädsla/oro.

Till följd av detta kan man läsa statis- tiken över kontaktområden på två olika sätt:

1. Det första sättet svarar på följande fråga: ”Hur stor andel av de ifyllda områ- dena handlade om just detta område?”

Svaret på frågan visar hur många av alla ifyllda områden som handlat om just detta specifika område. För att få fram siffran delas antalet gånger ett visst ämne fyllts i med det totala antalet ifyllda ämnesområ- den, vilket för år 2009 är 68 050 stycken. I en tabell som visar hur stora andelar varje område utgjort av det totala antalet ifyllda områden blir summan av andelarna 100 procent.

2. Det andra sättet svarar på följande fråga: ”Hur stor andel av ^BRIS stödjande kon- takter handlade om just detta område?”

Svaret visar hur många av bris stöd- jande kontakter som handlat om just detta specifika område. För att få fram siffran delas antalet gånger ett visst ämne fyllts i med det totala antalet stödjande kontakter, vilket för år 2009 är 21 611 stycken.

I en tabell som visar hur stora andelar av bris stödjande kontakter som handlat om varje område blir summan av andelarna mer än 100 procent, vilket beror på att varje enskild stödjande kontakt kan handla om flera olika områden.

DE 20 VANLIGASTE KONTAKTOMRÅDENA

2009 2008

OMRÅDE Antal Andel av

ifyllda områden

Andel av antal kontakter

Antal Andel av ifyllda områden

Andel av antal kontakter

Kamrater 5 984 8,8% 27,7% 4 981 8,0% 22,8%

Rädsla/oro 5 243 7,7% 24,3% 4 424 7,1% 20,2%

Skolan 4 931 7,2% 22,8% 3 540 5,7% 16,2%

Familjekonflikter 3 983 5,9% 18,4% 4 146 6,7% 19,0%

Kärlek 3 476 5,1% 16,1% 3 397 5,5% 15,5%

Ensamhet 3 444 5,1% 15,9% 3 168 5,1% 14,5%

Mobbning 3 051 4,5% 14,1% 3 008 4,9% 13,8%

Annan psykisk ohälsa 2 112 3,1% 9,8% 2 038 3,3% 9,3%

Identitetsutveckling 2 058 3,0% 9,5% 1 826 3,0% 8,4%

Sorg 1 998 2,9% 9,2% 1 977 3,2% 9,0%

Sex 1 940 2,9% 9,0% 1 798 2,9% 8,2%

Fysisk misshandel 1 897 2,8% 8,8% 1 857 3,0% 8,5%

Boende 1 890 2,8% 8,7% 1 611 2,6% 7,4%

Existentiella/livsfrågor 1 834 2,7% 8,5% 2 010 3,2% 9,2%

Kropp/utseende 1 828 2,7% 8,5% 1 584 2,6% 7,3%

Fritid 1 631 2,4% 7,5% 1 084 1,8% 5,0%

Sexuella övergrepp/

ofredanden

1 571 2,3% 7,3% 1 423 2,3% 6,5%

Stress 1 531 2,2% 7,1% 1 293 2,1% 5,9%

Självmord/självmords- tankar

1 515 2,2% 7,0% 1 736 2,8% 7,9%

Skilda föräldrar 1 499 2,2% 6,9% 1 464 2,4% 6,7%

Vanligaste kontaktområden

12 333 st 57,10%

7 440 st 34,40%

7 838 st

8,50% Mail

Chat Barntelefon

2009 2008 Totalt antal ifyllda

områden

68 050 61 894

Totalt antal kontakter 21 611 21 848

(8)

statistik statistik

Ökningar och minskningar – kontaktområden

Fördelningen över kontaktområden 2009 är ganska lik den för år 2008, men för vissa ämnen har antalet förändrats en del.

Kontaktområdena som ökat mest under år 2009 är ”kamrater” och ”rädsla/oro”, samt ”skola”.

Kamrater har ökat från 4 981 kontakter år 2008 till 5 984 kontakter år 2009.

Rädsla/oro har ökat från 4 424 kontakter till 5 243 kontakter år 2009.

Skola har ökat från 3 540 kontakter till 4 931 kontakter år 2009.

”Stress” är ett mindre kontaktområde som dock har ökat kraftigt under år 2009, från 1 293 kontakter år 2008, till 1 531 kontakter.

Ett område som minskat är ”självmord/

självmordstankar” som har gått från 1 798 kontakter år 2008 till 1 515 år 2009. Även

”existentiella frågor och livsfrågor” har minskat från 2 010 kontakter år 2008 till 1 834 kontakter under år 2009.

Könsfördelning

Barnets kön Antal Andel

Tjej 16 902 78,8%

Kille 4 536 21,2%

Antal kontakter där barnets kön framkommit 21 438

10 vanligaste områdena för pojkar Område Antal pojkar Andel av ifyllda

områden för pojkar Andel av totalt antal kontakter av pojkar

Skolan 1 170 8,70% 25,8%

Kamrater 1 149 8,50% 25,3%

Mobbning 963 7,10% 21,2%

Rädsla/oro 861 6,40% 19,0%

Ensamhet 704 5,20% 15,5%

Kärlek 682 5,10% 15,0%

Familjekonflikter 590 4,40% 13,0%

Sex 583 4,30% 12,9%

Fritid 535 4,00% 11,8%

Fysisk misshandel 485 3,60% 10,7%

Antal ifyllda kontaktområden för pojkar 13 469 Antal pojkar som kontaktat BRIS 4 536 10 vanligaste områdena för flickor

Område Antal

flickor Andel av ifyllda

områden för flickor Andel av totalt antal kontakter av flickor

Kamrater 4 797 8,9% 28,4%

Rädsla/oro 4 338 8,0% 25,7%

Skolan 3 722 6,9% 22,0%

Familjekonflikter 3 369 6,2% 19,9%

Kärlek 2 788 5,2% 16,5%

Ensamhet 2 710 5,0% 16,0%

Mobbning 2 042 3,8% 12,1%

Annan psykisk ohälsa 1 857 3,4% 11,0%

Sorg 1 676 3,1% 9,9%

Identitetsutveckling 1 609 3,0% 9,5%

Antal ifyllda kontaktområden för flickor 54 060 Antal flickor som kontaktat BRIS 16 902

Kön & Ålder

Kön och ålder

Flickorna är i majoritet i kontakten med bris, och denna skillnad mellan pojkar och flickor har ökat sedan 2008. Flickorna stod 2009 för nästan 80 procent av kontakterna med bris och pojkarna för 20 procent.

Genomsnittsåldern har ökat marginellt under 2009, från 2008 års siffra på 14,3 år till 14,4 år under 2009. Man kan ur 2009 års siffror också utläsa att skillnaden mellan pojkar och flickor är ganska liten när det gäller genomsnittsålder, då snittet för flickor var 14,2 år och snittet för pojkar var 14,5 år.

Könsfördelning kontaktområden Kontakterna om flickor handlar oftast om kamrater, rädsla/oro och skolan. Till skillnad från ontakter om pojkar är det dock förhållandevis vanligt att kontakter om flickor handlar om sorg och om annan psykisk ohälsa.

Kontakterna om pojkar handlar oftast om skolan, kamrater och mobbning. När det gäller områden där andelen pojkar är förhållandevis hög i jämförelse med andelen flickor så är bland andra områdena sex och fritid exempel på detta.

Genomsnittsålder

14,4

Genomsnittsålder/kön

Kön Snittålder

Tjej 14,2

Kille 14,5

(9)

statistik statistik

Boende

Eftersom den samtalsmetod bris använder i kontakterna med barn innebär att barnets berättelse har huvudfokus ställs inga frågor till barnet om hans eller hennes boendesituation. Detta gör att det i många fall, drygt hälften av alla kontakter, inte framkommer vilken boendesituation barnet har. Detta gör det svårt att uttala sig om fördelningen när det gäller boendesituation för de barn som kontaktar bris.

En av de saker som däremot går att ut- läsa ur bris dokumentation är vilka ämnen som barn från en viss boendesituation kontaktar bris om.

Områden – Skilsmässa

När det gäller kontakter om barn från ett hem med en ensamstående mor, ensamstå- ende far, med växelvis boende eller boende i styvfamilj är det familjekonflikter som är det allra vanligaste området. Även skilda föräldrar är vanligt förkommande i dessa kontakter, samt rädsla/oro och ensamhet. Anmärkningsvärt är också att hela 596 kontakter om barn som kommer från denna typ av boende handlade om fysisk misshandel.

Områden – Placerade barn

Om en kontakt handlar om ett barn som bor i familjehem, fosterhem, på behandlingshem eller motsvarande handlar kontakten allra oftast om barnets boende.

Familjekonflikter är vanligt även i den här gruppen, liksom frågor om rädsla/oro.

Kontakter om placerade barn handlar ock- så i stor utsträckning om myndighetskontakter och sexuella övergrepp/ofredanden.

Även kontakter om självdestruktivitet och självmord eller självmordstankar är förhål- landevis vanligt när det gäller placerade barn.

10 vanligaste områdena – Skilsmässa

Område Antal Andel av

ifyllda områden – Skils- mässa

Jämförelse:

andel ifyllda områden – totalt

Andel av antal kontakter – Skils- mässa

Jämförelse:

andel av antal kontakter – totalt

Familjekonflikter 1 332 8,8% 5,9% 36,2% 18,4%

Skilda föräldrar 1 216 8,0% 2,2% 33,1% 6,9%

Rädsla/oro 1 050 6,9% 7,7% 28,6% 24,3%

Ensamhet 875 5,8% 5,1% 23,8% 15,9%

Boende 850 5,6% 2,8% 23,1% 8,7%

Kamrater 845 5,6% 8,8% 23,0% 27,7%

Skolan 843 5,5% 7,2% 22,9% 22,8%

Fysisk misshandel 596 3,9% 2,8% 16,2% 8,8%

Sorg 527 3,5% 2,9% 14,3% 9,2%

Mobbning 444 2,9% 4,5% 12,1% 14,1%

Totalt antal ifyllda områden vid skilsmässa 15 204

Totalt antal kontakter 21 611

Boende & områden

12 vanligaste områdena – Placerade barn

Område Antal Andel av

ifyllda områden – Placerade barn

Jämförelse:

Andel av antal kontakter – Placerade barn

Jämförelse:

Boende 242 9,1% 2,8% 43,2% 8,7%

Rädsla/oro 191 7,2% 7,7% 34,1% 24,3%

Familjekonflikter 161 6,1% 5,9% 28,8% 18,4%

Ensamhet 156 5,9% 5,1% 27,9% 15,9%

Myndighetskontakter 139 5,2% 1,7% 24,8% 5,3%

Annan psykisk ohälsa

106 4,0% 3,1% 18,9% 9,8%

ofredanden

105 4,0% 2,3% 18,8% 7,3%

Skolan 104 3,9% 7,2% 18,6% 22,8%

Kamrater 102 3,8% 8,8% 18,2% 27,7%

Självdestruktivitet 97 3,7% 2,0% 17,3% 6,3%

Självmord/själv- mordstankar

94 3,5% 2,2% 16,8% 7,0%

Totalt antal ifyllda områden för placerade barn 2 650 Totalt antal kontakter där det framkommit att barnet

bor i familjehem, fosterhem, på behandlingshem eller motsvarande 560

10 vanligaste områdena – Kärnfamilj Område Antal Andel av

ifyllda områden – Kärnfamilj

Jämförelse:

Andel av antal kontakter – Kärnfamilj

Jämförelse:

Familjekonflikter 1 498 8,9% 5,9% 30,3% 18,4%

Kamrater 1 338 8,0% 8,8% 27,0% 27,7%

Rädsla/oro 1 333 8,0% 7,7% 26,9% 24,3%

Skolan 1 297 7,7% 7,2% 26,2% 22,8%

Ensamhet 920 5,5% 5,1% 18,6% 15,9%

Mobbning 872 5,2% 4,5% 17,6% 14,1%

Kärlek 542 3,2% 5,1% 10,9% 16,1%

Sorg 513 3,1% 2,9% 10,4% 9,2%

Fritid 479 2,9% 2,4% 9,7% 7,5%

Totalt antal ifyllda områden vid kärnfamilj 16 761

Totalt antal kontakter där det framkommit att barnet bor i kärnfamilj 4 952

Områden – Kärnfamilj

Av alla kontakter där barnets boendesituation dokumenterats är det vanligast före- kommande att barnet bor i en kärnfamilj.

Som en följd av detta är det ganska stor likhet mellan frekvensen för olika ämnen när det gäller barn från kärnfamilj och frekvensen för bris totala antal stödjande kontakter med barn. Avvikande är dock att familjekonflikter är det som kontakter om barn från kärnfamiljer oftast handlar om.

Områden – eget boende

bris vänder sig till alla barn upp till och med 18 år, och av dessa barn finns många som flyttat till eget boende. I kontakterna om barn som har just den boendesitua- tionen, är kontakter om rädsla/oro och ensamhet allra vanligast. Anmärkningsvärt är också att kontakter om barn med eget boende ofta handlar om graviditet, boende och sexuella övergrepp/ofredanden.

10 vanligaste områdena – Eget boende

Område Antal Andel av

ifyllda områden – Kärnfamilj

Jämförelse:

Andel av antal kontakter – Kärnfamilj

Jämförelse:

Rädsla/oro 128 8,4% 7,7% 35,0% 24,3%

Ensamhet 120 7,9% 5,1% 32,8% 15,9%

Graviditet 80 5,3% 1,0% 21,9% 3,1%

Boende 73 4,8% 2,8% 19,9% 8,7%

ofredanden

73 4,8% 2,3% 19,9% 7,3%

Skolan 71 4,7% 7,2% 19,4% 22,8%

Annan psykisk ohälsa

69 4,5% 3,1% 18,9% 9,8%

Existentiella/

livsfrågor

69 4,5% 2,7% 18,9% 8,5%

Familjekonflikter 62 4,1% 5,9% 16,9% 18,4%

Kamrater 60 4,0% 8,8% 16,4% 27,7%

Totalt antal ifyllda områden vid eget boende 1 518

Totalt antal kontakter där det framkommit att barnet har eget boende 366

(10)

statistik

Totalt antal inlägg i Diskussionsforum

29 178 Könsfördelning Diskussionsforum

Antal Andel

Tjej 26 565 91,3%

Kille 2 544 8,7%

Antal inlägg där barnets kön framkommit 29109

Godkända inlägg

Antal

Godkända 26 814

Övriga 2 364

Övriga inlägg innefattar de inlägg som nekats eller raderats

Diskussionsforum

10 vanligaste kategorierna i diskussionsforum

Kategori Antal Andel

Kärlek 7 114 24,4%

Att vara ung 5 478 18,8%

Känslor 4 279 14,7%

Familjen 2 729 9,4%

Våld och övergrepp 2 524 8,7%

Kompisar 2267 7,8%

Vad gör dig glad? 1 706 5,8%

Skolan 1 684 5,8%

Mobbning 1 313 4,5%

Straff i skolan 84 0,3%

Totalt antal inlägg 29 178

Diskussionsforum

Den ihållande ökning av publicerade inlägg i bris diskussionsforum som pågått ända sedan forumet sattes igång verkar under 2009 har övergått till en stabilisering. Antalet publicerade inlägg under 2009 var 26 814 vilket är en liten minskning från år 2008 då 27 245 inlägg publicerades.

Om man tittar på könsfördelningen i dis- kussionsforumet kan man se att andelen flick- or här är ännu större än vad den är för antalet kontakter i telefon, mejl och chatt. Hela 91 procent av inläggen som skickades till forumet skickades av just flickor, medan pojkarna stod för 9 procent av inläggen.

Genom Diskussionsforum på bris.se kan barn och ungdomar diskutera med varandra, men till skillnad från mejl- och chattkontakter där barnet kan skriva om vad som helst är det bris som bestämmer vilka kategorier barnen kan göra inlägg i.

De tre kategorier där det gjordes flest inlägg under år 2009 var ”Kärlek”, där det postades över 7 000 inlägg, ”Att vara ung”, med nästan 5 500 inlägg, samt ”Känslor”, med mer än 4 200 inlägg. Det var alltså i någon av dessa tre kategorier mer än hälften av alla inlägg gjordes.

Resterande inlägg gjordes i sammanlagt åtta kategorier, bland annat i kategorierna

”Familjen”, ”Våld och övergrepp” och ”Kom- pisar”.

”Vad gör soc? Vad gör soc igentligen?”

Mejl, flicka 16 år

”Vem kan man prata med om hur man verkligen mår. Utan att föräldrarna måste få reda på det. Kan man inte bara få prata, det är ju det jag behö- ver!” Flicka 14 år

”jag vill värkligen inte gå till soc om det här! Jag vill inte att nån som inte tar mig på alvar ska få veta mina problem hemma...”

”Finns det någon i detta land som har tystnadsplikt? Varje gång jag ska gå och prata med någon så säger dom alltid i början: vi har tystnads- plikt och detta stannar mellan oss. Vilket gör att jag känner mig trygg. Men sen i slutet av samtalet, så säger dom: detta får vi gå vidare med till dina föräldrar eller något liknan- de... jag vågar knappt prata med någon vuxen nu... på grund av allt sånt, för när jag var mindre pratade jag med några från bup, och jag litade på dom, tills jag fick reda på att min pappa visste allt och han blev inte glad... sen dess har jag inte vågat prata med någon, eller lita på någon vuxen, det enda jag sakt till vuxna är hej, hejdå.”

”säg inte igen att jag ska gå till soc, det har jag hört innan och också gjort men aldrig att jag gör det igen. Där händer ju ingenting och så står man med skiten själv”

Chatt, pojke 15 år Ingen tog det seriöst...

Jag blir misshandlad ända sen jag va 6 och har anmält det men ingen har gjort nåt har prata med soc och ingen bryr sig hjälp!! Tjej 14 år

myndighetskontakter Många barn som hör av sig till BRIS är mycket missnöjda med

socialtjänsten och Barn- och ungdomspsykiatrin.

– De berättar om sina innersta känslor men får inte den hjälp de behöver och känner sig övergivna, säger Helén Malmberg, BRIS- ombud, BRIS Syd i Malmö. Och barn som är omhändertagna av samhället berättar att de sällan ens fått veta skälet till sin placering.

Otryggheten värst

I

^NFÖR ^ÅRETS bris-rapport har Helén Malmberg djupläst den dokumenterade kontakt bris har haft med barn och unga under det gångna året. Hon har granskat vad barnen berättar via mejl, chattar och i Diskussionsforum om sina myndighetskontakter, bland annat med socialtjänsten och bup, barn- och ungdomspsykiatrin.

– Barnen kontaktar oss sällan när det är bra, utan när de har bekymmer. Det är viktigt att komma ihåg. Men det som framkommer är en negativ bild av myndigheterna – barnen känner sig övergivna, säger hon.

I första hand är barnen besvikna över att vuxna inte agerar. En 14-årig flicka skriver i ett inlägg på bris Diskussionsfo- rum: ”Jag har blivit misshandlad ända sen jag var 6 och har anmält det, men ingen har gjort något. Har pratat med soc men ingen bryr sig. Hjälp!!”

– Vad de framför allt vill är att bli lyssnade på, säger Helén Malmberg. Men när tiden går och ingenting händer tror de att de inte kan få hjälp av socialtjänsten. Det innebär att de tystnar och finner sig i sin situation, som kan ha blivit ännu värre.

I kontakten med bup händer det att barn är rädda för att ingen ska förstå hur de mår. Barnen efterfrågar fler samtal men säger att de bara får mediciner. Det barnen vill är att få prata, att samtalet ska vara den läkande delen.

Omhändertagna barn har svårt att påverka

Barn som hör av sig till bris och som på olika sätt är föremål för insatser enligt lvu, Lagen om vård av unga, säger att de har väldigt lite inflytande över sin situation. De känner inte till vilka rättigheter de har. De ringer till bris och frågar om

TEXT.BKB"BTF FOTO Martin Magntorn

(11)

myndighetskontakter

grundläggande information, som varför ett visst beslut har fattats eller hur en omprövning kan gå till.

– De som är mest berörda vet minst, säger Helén Malmberg.

Det händer också att barn inte vill bo kvar i sin familj. De känner sig inte skyd- dade, efter att ha berättat om övergrepp och misshandel. De önskar och hoppas på att få flytta någon

annanstans, kanske till ett familjehem.

Många barn hör av sig till bris för att be- rätta om sina upplevel- ser och känslor. En del vill att bris ska kon- takta myndigheterna, som socialtjänsten eller bup; ett beslut som ska vara noga övervägt, enligt Helén Malmberg.

Barnen måste bryta anonymiteten och uppge sin identitet när bris tar på sig ett sådant uppdrag.

– Vi kan ju inte bestämma vad soci- altjänsten ska göra, men vi kan absolut påtala vårt perspektiv och föra barnets talan. Kontakten mellan bris och barnet fortsätter tills barnet upplever att det fått det stöd och den hjälp som det behöver.

Barn berättar i förtroende

Det är enligt Helén Malmberg otryggheten i kontakten med myndigheten som är värst för barnen. Ett barn som vänt sig till en myndighet och vill berät- ta om sina problem, gör det i förtroende.

Det är ofta ett stort steg och barnet vill

kanske inte att föräldrarna ska få veta vad som sagts. Barnet kan ha avslöjat familjens hemlighet för en skolkurator eller socialtjänsten, och uppfattar att det blivit lovat både hjälp och tystnad. Men plötsligt vet föräldrarna ändå vad barnet berättat. Mamman och pappan ogillar ofta offentligheten och kan då bli ännu mer aggressiva och hota barnet: ”Om du inte berättar att allt är bra nästa gång du pratar med soc, så kommer det att bli ännu värre för dig.”

– Vad man inte får glömma är att till exempel bup i vissa fall är skyldig att föra informationen vidare. Om ett barn far illa eller om det finns risk för att barnet skadar sig själv, måste bup anmäla detta till socialtjänsten.

På bris diskussionsforum hjälper barnen ofta varandra och kommer med stöd och råd. Någon skriver ett huvud- inlägg och så svarar andra. Exempelvis råder en 16-årig kille en tonårstjej, som blir misshandlad hemma, att flytta: ”Jag har flyttat från min farsa och det har gått mycket enklare nu.”

Helén Malmberg gläds åt att barnen uppmanar varandra att inte ge upp, att ta kontakt med socialtjänsten igen och igen, och att inte tappa hoppet: det går att förändra sitt liv.

– Det är en ren glädje att se utbytet dem emellan. Det finns oerhört stora resurser hos våra barn och ungdomar. De är fantastiskt kloka.

Område Antal Andel av totalt antal ifyllda områden

Andel av totalt antal kontakter Myndighets-

kontakter

1 143 1,7% 5,3%

Totalt antal ifyllda områden 68 050 Totalt antal kontakter 21 611

Myndighetskontakter 2005-2009

År Antal 2005 279 2006 306 2007 459 2008 834 2009 1 143

Könsfördelning – Myndighetskontakter Barnets kön Antal kontakter Andel kontakter

Tjej 943 83,2%

Kille 190 16,8%

Antal kontakter om Myndighetskontakter där barnets kön framkommit 1 133

Genomsnittsålder för kontakter om Myndighetskontakter

Flicka 14,8

Pojke 13,2

TEMA – MYNDIGHETSKONTAKTER

"WEFLPOUBLUFSTPNIBOEMBEF

om myndighetskontakter handlade OÇTUBOQSPDFOUPDLTÉPN

boende. Nästan lika stor andel, ESZHUQSPDFOU IBOEMBEFVU×WFS

myndighetskontakter även om juridiska frågor.

"ONÇSLOJOHTWÇSUÇSPDLTÉBUU

drygt 8 procent av kontakterna om myndighetskontakterna också IBOEMBUPNWBOWÉSEPNTPSHTTWJLU

och drygt 7 procent om fysisk misshandel.

Genomsnittsål- der för kontakter om myndighets- kontakter

14,5

Vad man

inte får

glömma är att

till exempel BUP

i vissa fall är

skyldig att föra

informationen

vidare.

(12)

BRIS-rapporten 2010

NU

Att arbeta förebyggande eller ge barn rätt hjälp i

tid är de bästa alternativen såväl mänskligt som ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Bitte Lundborg visar i rapporten Nu – inte senare! bland annat på hur samhällsinstanser kan samverka och hur förödande ettårsbudgetar kan vara.

TEXT Ulla Tillgren

– inte senare!

analys

S

^IFFROR^ÖVERTYGAR ^POLITIKER mer än ord. Låg- konjunkturen innebär en chans att sätta sig ned och tänka igenom hur pengarna kan använ- das på bästa sätt. Att ge rätt hjälp i tid blir bil- ligare, säger Bitte Lundborg,

journalist och författare till rapporten Nu – inte senare!

Om att hjälpa barn i tid och om klok samhällsekonomi (Stiftel- sen Allmänna Barnhuset).

Budskapet är att förebyg- gande arbete är samhällseko- nomiskt lönsamt.

– Det helt avgörande är att politikerna pekar ut att så här vill vi ha det ute på fältet där barnen finns.

Nytta för alla

Nu – inte senare! riktar sig till politiker och che- fer i kommuner och landsting, men är skriven så inspirerande och enkelt att alla som arbetar med barn har nytta av den. Med exempel från bland annat Helsingborg, Norrköping och Gävle får lä- saren konkreta tips på hur förebyggande arbete ger ekonomiska och mänskliga vinster.

Som i exemplet Gävle: I nio månader samar- betade socialtjänst, skola och barnpsykiatri för att hjälpa ”Kalle” och hans familj. Sju social- arbetare, en lärare, tre personer från barn- och ungdomspsykiatrin plus en samordnare stöttade pojken och hans familj med gott resultat till en kostnad av 382 000 kronor. Om ”Kalle” vår- dats utanför hemmet hade det kostat samhället 840 000 kronor.

När ekonomer sätter siffror på insatserna blir det tydligt vad som är lönsamt i längden. Om en

ung människa fått en svår start i livet och hamnar i utanförskap kan han/hon – varje år – kosta samhället från 350 000 kronor till 1,6 miljoner kronor.

Förödande ettårsbudgetar

Få ser eller räknar på hel- heten. Det viktigaste blir att hålla budgeten i balans som lagen kräver. Ettårs- budgetar är förödande efter som barn kan behöva uppbackning under flera år för att klara skolan så att de senare får jobb och ett bra liv.

Men nu börjar både politiker och ekonomer tala om att se satsningar på barn som sociala investeringar. Ett nytt synsätt behövs eftersom samhällets kostnader för barns psykiska ohälsa bara ökar.

Barnets bästa hamnar inte alltid i fokus när många enheter är inblandade.

– När många ska hjälpa gäller det att alla vet vad de gör och varför! Det borde finnas en fredad zon för förebyggande arbete i kommunens budget, säger Bitte Lundborg.

Tydliga gemensamma mål, prislappar, samverkan, slopat revirtänkande och barnens behov i centrum ger framgång. Det lönar sig att satsa i tid, att mäta resultat och att koppla samman ekonomi och förebyggande arbete.

– Jag är optimist. Synen på förebyggande arbete som en god investering börjar slå igenom.

Nu finns också siffror som bevisar det.

(13)

analys

S

^EDAN ^ÅR 2007 har en tredjedel av Sveriges kommuner fått dela på 100 statliga miljoner kronor för att utveckla samverkan mellan skolan, socialtjänsten, polisen och bup, barn- och ungdomspsykiatrin. Skolverket, med projektledaren Eva-Lotta Eriksson, sammanställer erfarenhe- terna och rapporterar tillbaka till regeringen.

– Om man utgår från barnets olika behov måste man tänka in samverkan, säger Eva-Lotta Eriksson. Men det fungerar inte att samlas som till ett kafferep och bara prata. Samverkan är när alla agerar samstämmigt med ”de tre S:en” som utgångspunkt: styrning, struktur och samsyn.

Styrning betyder bland annat att cheferna för

de olika instanserna, som skola och socialtjänst, förstår vad samverkan innebär och satsar klokt.

Särskilt viktigt är det att även politiker deltar, på kommunal och nationell nivå, enligt Skolverkets rapport.

– Idag är de flesta ledningar inriktade på sitt eget uppdrag och på att hålla budget. Men när ettårsbudgeten styr är det svårt att väga in lång- siktiga vinster på samhällsnivå och, framför allt, för barnen.

Gemensam förståelse

Struktur är en annan viktig del, i form av tydliga mål, rutiner och överenskommelser. Samsyn be-

Det är det enkla som är det svåra. Att få skolor och socialtjänst att samarbeta för snabb hjälp till barn som riskerar att fara illa – det låter lättare än det är.

– Men nu är tiden mogen. Det finns en drivkraft ute i kommunerna som gör mig hoppfull, säger Eva-Lotta Eriksson, undervisningsråd på Skolverket.

Mer

flexibilitet krävs

TEXT .BKB"BTF

När ettårsbudgeten styr är det svårt att väga in långsiktiga vinster på samhällsnivå och, framför allt, för barnen, säger Eva-Lotta Eriksson, undervisningsråd på Skolverket

analys