• No results found

Verksamhetsberättelse Vuxnas lärande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Verksamhetsberättelse Vuxnas lärande"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Verksamhetsberättelse 2013

Vuxnas lärande

(2)

Innehåll

Vuxnas lärande………... 1

Plan för 2013……… 1

Resultat och statistik av genomförd verksamhet……… 4

Analys och bedömning ………... 6

Plan för 2014 ………... 7

(3)

1

Vuxnas lärande

Vuxenutbildningen erbjuder grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, SFI (svenska för invandrare) och Särvux. Lernia är extern anordnare av gymnasiala teoretiska kurser och ansvarar även för betygssättning. Vidare sker ett utvecklingsarbete för att individualisera SFI-undervisningen och bland annat erbjuda kvälls-SFI för den studerande som t.ex. arbetar eller är föräldralediga och på sätt underlätta inlärningen av svenska. Vuxenutbildningen omfattas också av samverkans- avtalet inom GR.

Campus Alingsås erbjuder såväl IKT-baserade (Informations- och kommunikationsteknik) som närundervisade eftergymnasiala kurser och utbildningar i samverkan med högskolor, universitet och andra utbildningsanordnare i landet. Campus deltar i visionsarbetet med att stärka Alingsås som varumärke genom riktade/anpassade utbildningar. Campus arbetar på att öka flexibiliteten och anpassningen av utbildningsutbudet i samarbete med arbetsliv, universitet och högskolor samt andra utbildningsanordnare. Arbetet med att stärka kompetensutveckling utifrån arbetsmarknadens behov sker i samverkan med t.ex. arbetsförmedling, näringslivets organisationer samt genom utvecklingen av arbetsplatsförlagd kompetensutveckling. För verksamheterna som riktas mot vuxnas lärande sker satsningar på att skapa en mer efterfrågestyrd organisation med rörligt utbud.

Både vuxenutbildningen och Campus finns lokaliserade i Utbildningens Hus där även Väglednings- centrum verkar. Vägledningscentrum lokalisering förstärker studie- och yrkesvägledares numera oberoende roll i sin rådgivning.

Plan för 2013

Åtagande: Utbildningsnämnden åtar sig att alla elever ska trivas och känna trygghet

Åtagande: Vuxnas lärande åtar sig att verka som en mötesplats för utbildning och kompetens- utveckling

Åtagande: Vägledningscentrum åtar sig kvalificerad och lättillgänglig studie och yrkesvägledning Indikator: Andelen studerande/elever som upplever trivsel och trygghet i kontakt med Vuxnas lärande och Vägledningscentrum skall öka

Aktiviteter

 Samverkan med utbildningsföretag har resulterat i att flera utbildningsanordnare har etablerat sig i huset, vilket stärker mötesplatsen för utbildning.

 Aktiviteter kring öppet hus.

 Vägledningscentrum har anpassat sin vägledning kvällstid utefter målgrupp och aktuell ansökningsperiod till olika skolformer.

 Vux-vägledare möter arbetssökande på Arbetsförmedlingen en gång per månad.

 Vägledningscentrum har deltagit i AF:s jobbmingel på Folkets hus som utställare.

 Vägledningscentrum har bemannat GR:s Vägledningsmonter på gymnasiedagarna, Svenska Mässan i Göteborg.

 Vägledningscentrum har varit utställare på Skolutvecklingsmässan på Estrad.

 En vägledarresurs för Plug-In projektet.

 Deltagit i planeringsarbetet av arbetsmarknadsveckorna som anordnas för grundskolorna, Open-App projektet. Hållit gymnasieinformation och vägledning för grundskoleelever i samband med de veckorna.

KF mål: I Alingsås är det tryggt, säkert och välkomnande

KS Indikator: Andel elever som känner trivsel och trygghet i skolan skall öka.

(4)

 Arbetat i nätverk som är via GR, GRvux-vägledarträffar samt GR:s SYV-nätverk.

 Erbjudit vuxensökande möjlighet till vägledningssamtal via Skype.

Åtagande: Utbildningsnämnden åtar sig att arbeta för aktiv samverkan med arbetslivet Åtagande: Vuxnas lärande åtar sig att föra en kontinuerlig dialog med arbetslivet om vilken kompetens som efterfrågas i Alingsås

Åtagande: Vuxenutbildningen åtar sig att erbjuda ett kursutbud som leder till arbete alternativt fortsatta studier

Indikator: Andelen studerande som har etablerat sig på arbetsmarknaden eller vidare studier två år efter studier inom Vuxnas lärande skall öka

Aktiviteter

 Vuxnas lärande har under hösten startat upp lärlingsutbildning inom restaurang. I

december var 6 personer antagna och igång med lärlingsutbildning till kock eller konditor.

Lärlingsutbildning innebär att de antagna under sin utbildning är minst 70 % av tiden på en arbetsplats. Vi ser att vi skapar ett allt bättre samarbete med branschen och tror att vi förutom att ge individer utbildning och får en insikt i branschens villkor och behov av kompetens för framtiden.

 Vuxnas lärande och Alströmergymnasiet har, i samverkan med lokala aktörer och arbetsliv, intensifierat arbetet i ansökningsförfarandet i vård- och omsorgscollege och teknikcollege.

Satsningen har fokus på att stärka skolans aktiva samverkan med arbetslivet och öka anställningsbarheten hos de utbildade. Utmaning kvarstår att få denna samverkansform certifierad på nationellt plan och därefter arbeta mot gemensamt uppsatta mål.

 Vuxnas lärande har i aktiv samverkan med Vård- och äldreomsorgen i ESF-projeket VÄS (Validering i äldreomsorg och socialtjänst), bidragit till att 46 medarbetare i Vård- och omsorgsförvaltningen har validerats och utbildats i kurser motsvarande Vård- och

omsorgsprogrammet. Målet är att fortsätta utveckla och integrera kvalitetssäkrade metoder och arbetssätt för validering.

 Campus startade i samarbete med Folkuniversitetet upp yrkeshögskoleutbildningen

”Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande” där ca 15 elever har antagits i nuläget.

Åtagande: Utbildningsnämnden åtar sig att utifrån ekonomi och kvalitet pröva dess verksamheter mot alternativ entreprenad/köpt verksamhet

Åtagande: Vuxnas lärande åtar sig att göra en utredning som belyser de ekonomiska och kvalitativa konsekvenserna av att upphandla SFI, Särvux och grundläggande vuxenutbildning Indikator: Andelen utbildning som sker på entreprenad och/eller i köpt verksamhet skall öka

KF mål: I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande KS Indikator: Självförsörjningsgraden skall öka

KF Mål: I Alingsås råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning KS Indikator: Andelen verksamhet som sker på entreprenad och/eller i köpt verksamhet skall öka.

(5)

3 Aktivitet

 För att uppnå god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning, pågår en genomlysning av utbildningar inom Vuxnas lärande som ges i egen regi. Vuxnas lärande åtar sig att göra en utredning som belyser de ekonomiska konsekvenserna av att

upphandla sfi, grundläggande vuxenutbildning samt vård-och omsorgsutbildning. I detta arbete skall det förväntade förslaget till så kallad sfi-peng beaktas. Rapporten kommer att presenteras under 2014.

Åtagande: Utbildningsnämnden åtar sig att skapa ett gott bemötande och goda samtal.

Åtagande: Vuxnas lärande åtar sig att studerande skall känna sig väl bemötta.

Åtagande: Vägledningscentrum åtar sig att erbjuda kvalificerad och lättillgänglig studie- och yrkesvägledning.

Indikator: Andelen studerande som upplever gott bemötande skall öka.

Indikator: Andelen studerande som upplever att studie- och yrkesvägledningen är lättillgänglig skall öka.

Aktiviteter

 För att skapa gott bemötande och goda samtal har Vuxnas lärande, genom deltagande i bl.a. EU-projekt, ökat förståelsen för arbetslivets verksamheter och kompetensbehov samt i syfte stärka personalens goda bemötande.

 Enkätundersökning gällande bemötande och lättillgänglighet är genomförd.

Åtagande: Utbildningsnämnden åtar sig att öka andelen elever och studerande som fullföljer sin utbildning i riktning mot vidare studier och arbetsliv.

Åtagande: Vuxnas lärande åtar sig att utbildningsutbudet som erhålls ligger i linje med

kommunens framtagna besöks-, industri- och handelsstrategier för att stärka möjligheterna till framtida arbetsliv.

Indikator: Andelen studerande som fullföljt påbörjad utbildning skall öka Aktiviteter

 Dialog förs med utbildningsanordnare angående framtida samverkan kring Yrkeshögskole- utbildningar.

 Deltagande i ledningsgrupp för Byggproduktionsingenjör där dialog förs om efterfrågad kompetens inom byggsektorn.

 Deltagande i ansökningsprocessen vad gäller Teknikcollege.

 Deltagande i kommunens gemensamma arbetsgrupp för implementering av riktlinjer vad gäller kompetensförsörjning.

 Samverkan med högskolor, arbetsförmedlingar, arbetsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer stärks i syfte att underlätta för den enskilde eleven/studenten inför framtida val.

KF Mål: I Alingsås bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet KS Indikator: Medborgarnas upplevelse av bemötande och tillgänglighet i kommunen skall förbättras

KF Mål: I Alingsås ger utbildning kunskaper för en dynamisk framtid

KS Indikator: Andelen gymnasieelever med fullständiga avgångsbetyg skall öka

KS Indikator: Andelen elever som är nöjda med sin skolmiljö och undervisning skall öka

(6)

Resultat och statistik av genomförd verksamhet

1. Resultat från gjorda enkätundersökningar:

Indikator Resultat 2013 Resultat 2012 Resultat

2011 UN Indikator:

Andel studerande som känner trivsel

88%* 80% Mätning om

trivsel i den bemärkelsen ej genomförd.

UN Indikator:

Andel studerande som har etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter studier

93%** 83% Mätning har

ej skett.

UN Indikator:

Andelen studerande som upplever gott bemötande

87%* 85% 84%

UN Indikator:

Andelen studerande som upplever att studie- och yrkesvägledningen är lättillgänglig

64%*** Mätning har ej skett. Mätning har ej skett.

UN Indikator:

Andel studerande som fullföljt påbörjad utbildning

88% omvårdnad Andelen avbrott inom Grundläggande

vuxenutbildningen ligger genomsnittligt lägre än riket totalt. Ännu ingen statistik för 2012. För Sfi-

studerande på spår 1 och 2 varierar måluppfyllelsen i förhållande till riket totalt.

För spår 3 är måluppfyllelsen genomgående högre.

Andelen studerande som avslutar vård- och

omsorgsutbildningen med betyget G eller högre är ca 85 %

* De som svarat på enkäten är: Campus 77 svar av 280 utskickade, gymnasiala kurser via Lerna 59 svar av 130 utskickade.

** Enkät skickat 51 mottagare inom studier för vård- och omsorg, butik och handel samt lärare sv/ma.

Svarsfrekvensen är 16 svaranden.

*** Enkät skickad till 136 vuxenstuderande och svarsfrekvens var 59 svaranden. Av dessa hade 11 svaranden ej haft någon kontakt med studie- och yrkesvägledningen.

(7)

5 2. Statistik över antal studerande på Campus och Vux

Campus:

År 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Antal studerande

76 231 310 530 556 677 623 711 666 595

Vux:

År 2011 2012 2013

Antal elever Poäng Antal elever Poäng Antal elever Poäng

Särvux 30 23 21

Gruv 123 51 349 119 52 680 84 40 356

SFI 209 256 235

GY/Lernia 446 116 642 400 115 753 324 95 570

GY –

OMV/ALS 150 65 175 176 112 330 196 105 138

Totalt: 958 233166 974 280763 860 241064

Det totala antalet studeranden på Campus och Vux under 2013 var 1455 stycken.

3. Lärosäten på universitet och högskolenivå som Campus samarbetat med under 2013:

 Blekinge Tekniska Högskola

 Chalmers Tekniska Högskola

 Ersta Sköndal Högskola

 Göteborgs universitet

 Högskolan Dalarna

 Högskolan i Borås

 Högskolan i Gävle

 Högskolan i Kristianstad

 Högskolan i Skövde

 Högskolan Väst

 Karlstads universitet

 Linnéuniversitetet

 Luleå tekniska universitet

 Lunds tekniska högskola

 Mittuniversitetet

 Polishögskolan i Solna

 Umeå universitet

 University of Iceland

 Uppsala universitet

 Örebro universitet

(8)

Analys och bedömning

I de fall resultatet av de mätningar som gjorts går att jämföra med tidigare år så är trenderna i samtliga fall positiva när det kommer till bemötande och trivsel. Ett kontinuerligt arbete med tillgänglighet, flexibilitet, tydlighet och serviceinriktning tror vi ligger bakom de positiva trenderna.

Som en del i detta arbete var Vuxnas lärande med i ett EU-projekt som handlade om bemötande vilket också har bidragit. Det blir fortsatt fokus på dessa frågor för att bibehålla och kanske till och med öka trivselgraden ytterligare.

Den siffra som avviker något kopplat till bemötande är den upplevda tillgängligheten på studie- och yrkesvägledning. Som ett led i att förbättra tillgängligheten så kommer bl.a. studie- och

yrkesvägledaren regelbundet besöka Arbetsförmedlingen för att utveckla samarbetet med myndigheten och för att där direkt möta människor i behov av studievägledning.

En kommentar till siffran om hur många som är etablerade på arbetsmarknaden efter avslutade studier är att det inte finns någon färdig statistik att hämta utan allt har samlats in via egna enkäter.

Ett problem vid den här typen av enkäter är svarsfrekvensen som ofta är låg, så också i detta fall då 16 av 51 svarat trots flera påminnelser. Ett sätt att framöver öka svarsfrekvensen är att istället för enkäter helt enkelt ringa upp folk vilket är tidsödande, men möjligen värt det ifall

effektmätningar av detta slag ska få en riktig relevans. Nu är det svårt att dra några generella slutsatser utifrån denna mätning, möjligen går det att inom omvårdnad säga att en stor andel får jobb efter utbildningen då samtliga av de som läst omvårdnad angett att de har jobb inom ett område som överensstämmer med utbildningens inriktning.

Antalet studerande har minskat både på Campus och på Vux under 2013 jämfört med föregående år. Några generella förklaringar till minskningen på Campus är följande:

- universitet och högskolor minskar på sina distansutbildningar i tider av besparingar och fokuserar i än högre grad på att förlägga utbildningar på den egna orten, vilket är ett generellt problem för olika kommunala lärcentra runt om i landet.

- YH-utbildningar har ökat i popularitet vilket gör att många söker sig dit istället för till

högskola/universitet. Campus Alingsås kommer inte minst av den anledningen att fortsätta arbetet för att få fler YH-utbildningar till Alingsås.

- den digitala kompentensen ökar allt eftersom vilket kan medföra att behovet av att skriva in sig på Campus påverkas.

Den största minskningen på Vuxenutbildningen är antalet som läst gymnasiala kurser på Lernia.

En stor förklaring till detta är att antalet som blivit antagna på ren distans har minskat markant.

Fokus har lagts på att få elever att istället läsa i grupp eller att regelbundet träffa sin lärare då det för de allra flesta är bättre för studieresultatet och måluppfyllanden. Priset för distansutbildning är lägre enligt avtalet med Lernia vilket gör att då fler läser i grupp så påverkas det totala elevantalet något, men avbrottsfrekvensen blir lägre. Behovet av ren distans inom allmänna ämnen är

generellt lågt då de allra flesta eleverna bor i Alingsås, däremot är behovet stort av ett flexibelt upplägg.

Fortsatt har Campus Alingsås samarbete med ett stort antal lärosäten runt om i Sverige. Arbetet med att utveckla och fördjupa samarbetet kring högre utbildning i Alingsås genomförs både i direktkontakt med lärosätena men också i det regionala nätverket för lärcentra, Westum, och i det nationella nätverket Nitus där Campus Alingsås finns representerat i både organisationernas styrelser.

(9)

7 Övrigt:

De sfi-studerandes studiemotivation ökar när de i samtal på sitt modersmål får vägledning och kunskap om språket som en förutsättning för etablering i det nya hemlandet.

Den ekonomiska medvetenheten ökar och diskussionen inför beslut om inköp leder till ökad delaktighet. Resultaten av utvärderingar ligger till grund för verksamhetens utvecklingsarbete.

Handledning och den flexibilitet som erbjuds genom användandet av lärplattformen är efterfrågad.

Det är för tidigt att mäta effekten på måluppfyllelse.

Under året har möjligheterna till lokala högskolestudier fortsatt marknadsföras genom ett brett utbud. Genom mångfalden av kurser och utbildningar riktas marknadsföringen till olika individuella behov och önskemål. Kompetensutveckling blir alltmer individuell till sin karaktär, behoven alltmer av ”just-in-time-competence”. Av detta skäl har bredd, djup och mångfald prioriterats i marknads- föringen.

När det gäller rekrytering till riktade kurser har särskilt butikschefsprogrammet och förskollärar- programmet utmärkt sig som områden med direkta målgrupper och faktiska behov.

Idag görs individuella utbildnings- och karriärplaner (individuella studieplaner) för alla som besöker studie- och yrkesvägledningen. Validering sker inom vård- och omsorgsområdet sedan flera år, självprövningstester finns i matematik och engelska. Generellt sker alltid individuella bedömningar för inplacering på rätt nivå.

De anpassade Drop-inkvällarna har bidragit till att studie- och yrkesvägledare finns tillgängliga när efterfrågan på olika Vägledarkompetenser finns.

Plan för 2014

Kompetensförsörjning och arbetskraftsmatchning

I rollen som förmedlare av utbildning ligger att kunna erbjuda kurser och utbildningar på många olika områden, med olika inriktning och olika former för att kunna matcha de individuella behoven på bästa möjliga sätt.

Alltmer har den lokala utbildningsinfrastrukturens fokus kommit att riktas mot kompetens- och arbetskraftsförsörjning. Matchningsproblematiken framträder på alltfler håll i landet där efterfrågad kompetens inte går att finna samtidigt som många människor befinner sig i arbetslöshet. Mycket talar för att denna ”mismatching” kommer att bli mer och mer framträdande. Utbildning och kompetensförsörjning måste ha åtminstone tre perspektiv; dagens efterfrågan, morgondagens behov och efterfrågan och behoven i övermorgon.

Arbetslivet har ett uttalat efterfråge- och behovsstyrt förhållningssätt till utbildning och

kompetensutveckling. Det riktade utbudet får väsentligen studenter som är yrkesverksamma som på eget initiativ läser högskolekurser. Arbetslivets efterfrågan är specifik och relaterade till direkta behov. Att lösa denna uttalade efterfrågan måste vara högt prioriterat även fortsättningsvis. När det gäller programutbudet tillkommer detta dels utifrån vilka programutbildningar som är möjliga att kunna erbjuda och dels utifrån strategiska bedömningar tillsammans med olika lokala

samverkansparter. Bredd, djup och nischning är enligt nuvarande bedömningar lika angelägna hörnstenar i det profilerade utbildningsutbudet.

(10)

I april 2014 ska vi vara färdiga med upprättandet av en plan mot diskriminering och kränkande behandling. I februari genomförs en kartläggning gällande trivsel hos våra elever i samtliga

verksamheter där vi sedan analyserar resultatet av kartläggningen för att sedan i diskussioner med personal och elever bestämma åtgärder och hur vi arbetar vidare för att uppnå nollvisionen när det gäller diskriminering och kränkningar.

I augusti 2014 ska vi vara klara med upprättandet av en plan för det systematiska kvalitetsarbetet.

Uppstart av detta arbete sker i februari tillsammans med all personal inom vuxenutbildningen.

I februari hölls studeranderåd på SFI med deltagare från samtliga kurser. Detta nystartade forum kommer att mötas fyra gånger per halvår. Vi kommer att utvärdera effekten av studeranderådet för att under hösten 2014 sannolikt införa det i flera av våra skolformer för ett förbättrat arbete med det formella elevinflytandet.

Fortsätta arbetet med att integrera språkpraktiken som en naturlig del av SFI och den kurs individen där läser, samt att fler elever ges möjlighet till att gå ut på arbetsplats under en period.

Öka flexibiliteten ytterligare på SFI för att stärka individualiseringen. Förhoppningen är att under våren 2014 kunna starta upp en studiehallsverksamhet som komplement till det vi idag erbjuder på SFI. Denna bemannade studiehall skulle då kunna öppna upp för förbättrade möjligheter för den som t.ex. behöver kombinera arbete med studier eller för den elev som behöver fler timmar i veckan för att uppnå sina mål med studierna.

Öka flexibiliteten på våra omvårdnadsutbildningar. Fler kurser ska vara möjliga att läsa samtidigt som man kombinerar studierna med arbete. Det finns ett behov i verksamheterna (t.ex. inom vård- och äldreomsorgen) att kompetensutveckla sin personal, men att de behöver kunna arbeta kvar under sin studietid. Med hjälp av ny lärplattform samt ett systematiserat arbete kring validering är vår förhoppning att fler ska kunna studera hos oss på omvårdnad.

Med start i januari ges de elever som har svenska som andraspråk och som då påbörjade omvårdnadsutbildningen chansen att en förmiddag i veckan träffa lärare i svenska som

andraspråk. Denna lärare har ett nära samarbete med vårdlärarna och är väl insatt i den litteratur som används på utbildningen och kan då stötta och vägleda de elever som behöver extra

språkstöd för att klara sina studier. Från start har 5-6 elever bedömts behöva detta stöd och vi kommer i juni utvärdera om denna insatt givit önskad effekt i form av avklarade kurser.

Under senvåren kommer en lärplattform implementeras i alla våra verksamheter. Denna

lärplattform kommer även att användas på Alströmergymnasiet. En gemensam lärplattform ger oss dels möjlighet att ge samlad information till alla våra studerande och dessutom ger den möjligheter till en ökad flexibilitet. I många kurser kommer det via lärplattformen finnas goda möjligheter att läsa på distans med ett bra pedagogiskt stöd. På lärplattformen ska kursens centrala innehåll och kunskapskrav framgå, där ska finnas en översikt för vad som ska göras på kursen samt material (t.ex. inspelade genomgångar och övningsuppgifter) som innebär hjälp och stöd för framgångsrika studier.

Ansökan om lokalt Vård- och omsorgscollege är så gott som godkänd och certifieringsbesök kommer att ske i juni av Föreningen Vård- och omsorgscollege.

Fortsatt dialog med GR för att möjliggöra att gymnasiala yrkesutbildningar förläggs till Alingsås.

Under våren startar en bussförarutbildning upp där GTC är ansvarig utbildningsanordnare och Alingsås är huvudman.

References

Related documents

vt..  Kostnaden för GRs insats är ca. 4,8% av kommunernas satsningar på vuxnas lärande)..  Avtalsperioden innebär ett

Summariskt kan man således säga att konsumtion är för- brukning och användning av sådant som köpts i varuform (vi konsumerar plattor men inte fågelsång), att konsumtion och

Viadidakt verkar inom områdena vuxenutbildning och arbetsmarknad för att bidra till kommunfullmäktiges övergripande mål om höjd utbildningsnivå och ökad egen försörjning..

- Thomas Emanuelsson (Bygg) - Bengt Forsling (Teknik) - Christer Skogberg (Teknik). - Eva Kärrman (Omsorg/Hälsovård) - Eva Lagerstedt (Omsorg/Hälsovård) - Thomas

- Thomas Emanuelsson (Bygg) - Bengt Forsling (Teknik) - Christer Skogberg (Teknik). - Eva Kärrman (Omsorg/Hälsovård) - Eva Lagerstedt (Omsorg/Hälsovård) - Thomas

- Thomas Emanuelsson (Bygg) - Bengt Forsling (Teknik) - Christer Skogberg (Teknik). - Eva Kärrman (Omsorg/Hälsovård) - Eva Lagerstedt (Omsorg/Hälsovård) - Thomas

Vid en intervjusituation hade jag som intervjuare behövt varit kunnig inom området för att kunna ställa relevanta frågor (Kvale & Brinkmann, 2013) men genom att istället

Key word: clinical skill laboratories, learning, new registered nurses, nurse education, nurse student, practical skills, simulation, socialization. Mona Ewertsson, School of