Fastställt av Dokumentansvarig Datum
Rektor Anna Snöberg Rektor Bitr Annika Nilsson 2013-08-19 1 (10)
Verksamhetsunika processer, rutiner och instruktioner
Likabehandlingsplan, förskola Djurängsskolan
Likabehandlingsplan, förskolan... Fel! Bokmärket är inte definierat.1
1. INLEDNING ... 2
2. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ... 3
2.1 Främjande arbete: ... 3
2.2 Förebyggande och hindrande arbete. ... 3
2.3 Åtgärdande arbete ... 4
3. KOMPETENSUTVECKLING ... 5
4. FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH ÅTGÄRDANDE ... 6
5. LOKALA MÅL LÄSÅRET 2013/2014 ... 9
6. BLANKETTER ... 10
1. INLEDNING
Enligt skollagen och läroplanen ska alla som arbetar i förskolan i det dagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt och förmedla och förankra de mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
Uppdraget att arbeta med mänskliga rättigheter är tydligt i förskolans styrdo- kument, som skollag, diskrimineringslag och läroplan. Det vilar ytterst på prin- cipen om allas lika värde i regeringsformen och Europakonventionens skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
I skollagen första kapitlet, § 5, andra stycket står: ”var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling”.
Åtgärder mot kränkande behandling utvecklas i skollagens kapitel 6.
Med kränkande behandling avses ett uppträdande som kränker ett barns vär- dighet, men som inte har något direkt samband med diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen.
I diskrimineringslagen finns bestämmelser som ska främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering.
Barn ska i förskolan inte bli utsatta för diskriminering eller trakasserier av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskri- dande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupp- fattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Diskriminering innebär att ett barn direkt eller indirekt missgynnas i förhål- lande till andra d.v.s. behandlas sämre än andra barn. Missgynnandet ska ha samband med diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier är kränkande behandling som har samband med en eller flera av diskrimineringsgrunderna.
Vuxnas förhållningssätt har avgörande betydelse i det främjande och förebyg- gande arbetet för att motverka kränkningar. Det är också av stor vikt att all personal på förskolan deltar aktivt i det arbetet och även bjuder in barnen så att de är delaktiga i den utsträckning som är möjlig i förhållande till deras ålder.
På Djurängsskolan tar all personal aktivt avstånd från varje form av kränkande behand- ling, genom att arbeta främjande, förebyggande och ingripa när kränkningar inträffar.
Alla som arbetar på Djurängens förskola har ett personligt ansvar att arbeta efter principen om alla människors lika värde, att bejaka ett arbetssätt som främjar lika rättigheter och förebygger kränkningar samt ingripa och följa upp när sådana inträffar. Varje medarbetare skall vara väl förtrogen med innehållet i denna plan mot kränkande behandling.
______________________________
Inger Börjesson, rektor
LING
Alla barn har rätt att känna sig trygga i förskolan, bemötas med omtanke och respekt och inte utsättas för diskriminering, trakasserier eller någon form av kränkande behandling.
Förskolan har en plan för sitt arbete mot diskriminering och kränkningar. Pla- nen ska revideras om varje år för att vara aktuell att användas i det vardagliga arbetet. Barnen ska delta i arbetet på det sätt som är möjligt efter deras ålder och planen ska göras känd för barnens vårdnadshavare.
2.1 Främjande arbete:
Det är ett målinriktat arbete i vardagen, som ska identifiera och stärka de posi- tiva sidor i verksamheten som ger förutsättningar för lika rättigheter och möj- ligheter och motverka kränkande behandling. Det är ett värdegrundsarbete som syftar till att förankra trygghet, demokratiska värderingar och respekten för alla människors lika värde.
2.2 Förebyggande och hindrande arbete.
Det första steget i det förebyggande arbetet är att regelbundet kartlägga förhål- landen i verksamheten. Det handlar om barnens trygghet, organisation, arbets- sätt eller att rutiner och regler som formuleras så att de inte bidrar till diskrimi- nering. Kartläggningen kan exempelvis göras genom observationer, samtal med barnen i grupp, enkätundersökningar eller intervjuer. Barnen medverkar på det sätt som är möjligt i förhållande till deras ålder.
Kartläggningen behöver analyseras och utifrån vad som framträder i den form- uleras konkreta, uppföljningsbara mål och det bestäms vilka insatser som ska kopplas till dem. Utöver de spontana observationer, som görs av verksamheten dagligen finns fyra kartläggningstillfällen inlagda under läsåret för att identifiera problem och risker.
En tillsägelse eller tillrättavisning från en vuxen till ett barn är i sig inte krän- kande behandling. Däremot ska man vara uppmärksam på hur man uttrycker sig och i vilket sammanhang.
Vi möter dig med respekt och engagemang.
Vi finns här för dig.
Kalmar kommun
2.3 Åtgärdande arbete
Utreda
Det första som måste ske när någon i verksamheten får kännedom om att ett barn blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling är att få stopp på kränkningen och ta hand om barnet.
När berörd vuxen avbrutit den pågående händelsen samt skyddat och tröstat den som blivit utsatt, börjar utredningsarbetet. Det gäller för den vuxne att genom samtal med berörda parter skyndsamt skaffa sig en bild av vad som hänt, vilka som varit inblandade och orsak till händelsen. Den vuxne behöver både utreda och hjälpa barn att förstå sin egen roll och även få hjälp att sätta sig in i den andres situation.
Varje händelse är den andra olik och bedömningen av den avgör hur den vuxne handlar. Om ett barn blivit utsatt för kränkande behandling är det vik- tigt att berörda vårdnadshavare informeras samma dag.
Om personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett barn i förskolan ska detta skyndsamt anmälas till förskolechef, som gör ut- redningen och vidarerapporterar till huvudmannen.
Stoppa kränkningen
Ta reda på vad som hänt genom samtal med det utsatta barnet och den som kränker
Kompissamtal
Genom ett positivt förhållningssätt stärka självförtroendet hos det ut- satta barnet och den som kränker
Information till föräldrar samma dag
Information till biträdande rektor (vid behov) Dokumentera
Dokumentation ska göras, finns bilaga i dokumentet, av den personal som är närvarande när kränkningen äger rum. Den ska under arbetets gång förvaras på ett sådant sätt att uppgifterna är skyddade. Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet att följa upp de åtgärder som beslutats och eventuellt förändra dem. I förskolan kan handlingsplan upprättas för barn, som varit inblandade i krän- kande behandling, om det bedöms att det finns behov av det. Det gäller såväl för det barn som utfört kränkningen som det barn som blivit utsatt. Vårdnads- havare inbjuds att medverka vid upprättandet av handlingsplan. Använd tidi- gare dokumentation som underlag vid upprättande av handlingsplan.
Efter avslutat arbete skall alla dokument förvaras enligt gällande regler i Kal- mar kommun.
Hur ser situationen ut nu?
Har kränkningarna upphört
Hur mår den utsatte, övriga inblandade?
Vilka erfarenheter har vi gjort? Vad behöver vi tänka på i fortsättning- en?
Förskolechef hålls informerad under arbetets gång för att försäkra sig om att uppföljning görs och att arbetet gett resultat
Ibland kan en situation, där kränkningar sker, vara svår att lösa. Då måste vi hitta andra åtgärder och lösningar tills vi ser att situationen är varaktigt löst.
3. KOMPETENSUTVECKLING
Under läsåret fortsätter värdegrundsarbetet, där pedagogerna observerar valda miljöer. Där tittar man på och dokumenterar barnens beteende och attityder mot varandra, utifrån den plan och utvärdering som använts 2012/2013. Uti- från detta schemaläggs möten där diskussionen förs om hur man arbetat och hur man kan lära av varandra. Kompetensutvecklingen ska även innehålla ob- servationer av de vuxnas beteende och attityder och hur dessa påverkar.
Vi ska även ha dilemmadiskussioner vid dessa tillfällen.
Alla har ett ansvar för att bevaka lämplig kompetensutveckling som anordnas, och föra en diskussion om möjligheten att nyttja denna.
___________________________
Inger Börjesson, rektor
4. FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH ÅTGÄRD- ANDE
Diskriminerings- grund
Kön
Könsöverskridande identitet
eller uttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller trosupp- fattning
Funktionshinder
Främjande arbete
Uppmuntra barnen att prova på olika leksaker.
Att ge pojkar och flick- or lika stort inflytande och utrymme i verk- samheten. Vi visar att flickor och pojkar har lika stort värde.
Vi ändrar i miljön och gör den utmanande för att prova på könsöver- skridande lekar
Få alla, vuxna som barn, att känna stolthet över sitt ursprung. Re- spektera andra kulturer och värderingar. Vi observerar barnens lek för att se om det före- kommer någon form av kränkning.
Vi läser sagor om andra länder och kulturer.
Visar respekt för allas trosuppfattningar och talar intresserat om olika kulturer och trad- itioner.
Anpassar verksamheten efter olika behov och
Förebyggande arbete
Personalen är närvarande och har överblick av le- ken och övriga sysselsätt- ningar.
Vi ändrar i miljön och gör den utmanande för att prova på könsöver- skridande lekar.
Vi pratar om barnets kön på ett naturligt sätt.
Vi har samtal med bar- nen om de olika könen och att vi är olika för att motverka traditionella könsmönster.
Pedagogerna är med och lyssnar in när barnen leker, ser och bekräftar alla för att de ska känna sig trygga. Vi observerar kontinuerligt och samta- lar i samlingar och i mindre grupp om allas lika värde.
Vi samtalar med barnen om att man kan ha olika tro och att alla har rätt att tänka och tro fritt.
Informerar föräldrar om vilka traditionsbundna aktiviteter som före- kommer i verksamheten t.ex. vid jul och påsk.
Vi sätter inte barnet i situationer som vi anser att barnet inte klarar av
Sexuell läggning
Ålder
Kränkande behandling
samtalar om alla männi- skors olikheter.
Talar med barnen om att alla är lika mycket värda oavsett vem man älskar och tycker om.
Vi samtalar med barnen om hur familjer kan se ut och de får själva komma med idéer.
Barnen utmanas efter sin utveckling och inte efter ålder.
Arbeta med empatin och förmåga att sätta sig in i någon annans situation.
Tänka på gemensamma aktiviteter och hur de utformas så alla kan delta på sina villkor Ser likheter och olik- heter på ett positivt sätt och arbetar efter att olikheter är en tillgång Rätt att vara och tänka olika
.
misslyckanden.
Uppmuntrar barnen att prova, utforska och våga prova nya saker
Vi observerar, samtalar och intervjuar barnen kontinuerligt för att följa upp hur klimatet på för- skolan ser ut. Vi reflekte- rar och analyserar det vi ser för att hela tiden kunna förhindra all sorts kränkning. Vi diskuterar med barnen hur vi ska ha det på förskolan för att alla barn ska känna sig trygga och välkomna.
Vi uppmuntrar och upp- märksammar positiva beteenden. Påvisa att känslan är individuell för barnen. Vad
som är viktigt för mig kan-ske inte är det för dig. Att alla har olika saker/sätt att visa vad som ger trygghet.
Diskussionsfrågor på föräldramöten.
Kompetensutveckling för personal för att öka kun- skapen och medveten- heten
Generella åtgärdande steg
Steg 1: Det kränkta barnet är i fokus, vi fokuserar på att barnet omedelbart ska känna sig tryggt. Oavsett om det handlar om kränkande ordval, kroppsspråk eller fysisk behandling visar vi att vi inte accepterar detta.
Steg 2: Personalen pratar sedan med de inblandade för att försöka klara upp situationen och för att förebygga att det inte inträffar igen.
Steg 3: Dokumentation av händelsen.
Steg 4: Vid allvarligare incidenter som t.ex. slag, knuffar, bett eller vid systema- tiskt återkommande kränkning berättar personalen det inträffade för vårdnads- havare till de inblandade barnen samma dag.
Steg 5: Uppföljning av händelsen.
5. LOKALA MÅL LÄSÅRET 2013/2014
Ute
Alla pedagoger arbetar på att placera ut sig på hela gården under utevis- telse.
Varje arbetslag gör 3 observationer under läsåret på de utsatta ställen som fram kom under förra året (lekstugan, skeppet och cyklarna).
Snickargården inleder med samtal tillsammans med barnen om vilka platser som upplevs utsatta.
Inne
Varje avdelning gör 2 observationer/termin varav en observat- ion/termin är med jämställdhets-perspektiv.
Alla pedagoger arbetar på att placera ut sig i olika rum.
Alla pedagoger ska bli filmade i en vardagssituation ex maten eller hal- len för att sen enskilt kunna se och reflektera över sitt handlade ur ett jämställdhetsperspektiv eller om en pedagog filmas och avdelningen tillsammans tittar och reflekterar över filmen.
Bra kompis
Alla avdelningar arbetar med hur man är en bra kompis utifrån ålder på barnen. 5-åringarna gör en kompisbok.
Använd mallen för observationer som finns som länk i likabehandlingsplanen.
Observationerna och arbetet med hur man är en bra kompis skickas till utemil- jögruppen (Anna K, Ing-Marie och Therese) senast den 1 april 2014.
6. BLANKETTER
Observationsmall finns i Djurängsskolans verksamhetshandbok.
Övriga blanketter som ska användas finns i gemensam verksamhetshandbok för Barn- och ungdomsförvaltningen.
1.A. Anmälan om kränkande behandling
1.B. Utredning och åtgärder i samband med diskriminering och annan kränkande behandling
1.C. Underlag för samtal vid trakasserier och annan kränkande behand- ling
2. Anmälan om direkt/indirekt diskriminering
