Sammanställning av statistikanvändning av uppgifter från kommunernas Räkenskapssammandrag (RS)
1. Beskrivning av statistikanvändare och statistikanvändning Genom (RS) samlas årligen in ekonomisk statistik ur kommunernas och landstingens bokslut. Syftet med undersökningen är att både på kommun-, och riksnivå ge en tillförlitlig information om kommunernas ekonomi, nuläge och utveckling. RS har en mycket stor grundläggande betydelse för en rad tillämpningar på nationell, internationell och kommunal nivå.
Huvudanvändare av uppgifterna är regering och riksdag, statliga
myndigheter, kommuner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Europeiska Unionen (EU).
Kommunernas verksamheter kostar ca 500 miljarder kronor årligen. Den inbegriper verksamheter som vård, omsorg, skola och infrastruktur. De uppgifter som kommunerna lämnar till RS är av stor betydelse som underlag för utvärdering, prioritering och förbättring av kommunernas verksamhet.
Uppgifterna används ofta som underlag till beslut och kunskapsuppbyggnad.
RS-uppgifterna ingår som en del i beräkningarna av Sveriges ekonomiska tillväxt och den offentliga sektorns sparande och bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier. Det finns lagkrav att samla in dessa uppgifter.
Konvergenskriterierna innebär bl.a. att medlemsländerna inte ska ha ett budgetunderskott på mer än 3 procent av BNP1 och att offentliga sektorns bruttoskuld inte ska överstiga 60 procent av BNP. Eurostat2 genomför revisionsbesök avseende EU:s konvergenskriterier vartannat år.
En översiktlig beskrivning av statistik användningen finns nedan för olika aktörer och tillämpningar. De statistikanvändare som presenteras i denna dokumentation är samtliga medlemmar i den samrådsgrupp som finns för RS. I samrådsgruppen diskuteras behov och innehåll i RS. Betydligt fler intressenter finns kring statistiken. Kommuner, banker, finansbolag,
journalister, intresseorganisationer och allmänhet använder statistiken i olika sammanhang.
2. Nationalräkenskaperna vid SCB
Huvudanvändare av Nationalräkenskaperna (NR) är Regering, Riksdag, Konjunkturinstitutet, Riksbanken, ECB och olika EU-organ, media samt
1 Bru ttonationalp rod u kten är vär d et av alla varor och tjänster som p rod u ceras i ett
aktörer inom näringslivet. Krav på innehåll och beräkningar som Sverige är skyldig att följa finns uttryckta i ett antal EU-författningar.
Beskrivning av NR:s användning av vissa delar i RS Driftredovisning
Driftredovisningen används av NR för att fördela konsumtionen d.v.s.
kommunernas andel av BNP på ändamål/verksamheter. Konsumtionen består av flera olika delar och det är dessa som fördelas på exempelvis förbrukning (material, tjänster), försäljning (taxor och avgifter), löner och sociala
avgifter.
Fördelningen på ändamål sker pga. nu gällande EU-direktiv. Varje verksamhetsområde i driften klassas som ett ändamål. Det finns 10
huvudgrupper av ändamål t.ex. utbildning, fritidsverksamhet. Dessa är i sin tur indelade i undergrupper, som i sin tur påverkat detaljeringsgraden och blockindelningen i driftredovisningen. Fördelningen görs årsvis och levereras till Eurostat (EU:s statistik byrå) senast den 31 december efter aktuellt års utgång.
Driftredovisningen delas upp på olika produktgrupper. Detta är ännu mer detaljerat än den fördelning som görs på ändamål. Arbetet med
produktgrupper görs för att NR ska kunna stämma av tillgång och användning i hela riket på drygt fyrahundra produktbalanser. För varje produktgrupp gör man en balans där man jämför hur mycket som har producerats och vilka sektorer som har använt det. Ett exempel på
avstämning av produktgrupp är utbildning. Den stämmer man bl.a. av genom att jämföra de uppgifter som kommunerna säger att de köper in i form av utbildning från företag, med vad företagen säger att de säljer till
kommunerna. På detta sätt kan man upptäcka felaktigheter i statistiken.
Motpartsredovisning
Motpartsredovisningen används för att se vilken ”kundgrupp” kommunerna vänder sig till. Det är framför allt viktigt att veta hur mycket verksamhet som köps ifrån privata alternativ och i vilka verksamhetsområden detta görs.
Kolumnen köp och försäljning mellan kommuner och kommunalförbund används för att inte blåsa upp värden. Detsamma gäller köp och försäljning mellan landsting och kommunalförbund. Dessa köp rensas bort när man tittar på hela den offentliga sektorn.
Investeringsredovisningen
Investeringarna ska även de fördelas på ändamål enligt EU-direktiv. Detta görs på liknande sätt som beskrivs under driftredovisningen.
Balansräkningen
Balansräkningen används av finansräkenskaperna som är en del av
nationalräkenskaperna. Finansräkenskaperna samlar in balansräkningarna för hela riket och gör sig en bild av hur mycket av de finansiella tillgångar och skulderna förändrar sig mellan åren i landet som helhet. Eurostat ställer dessutom krav på rapportering uppdelade på olika finansiella instrument.
Därför samlas de finansiella tillgångarna in på en detaljerad nivå.
Verksamhetens intäkter och kostnader
Denna del är mycket viktig för NR. Det är utifrån dessa värden man beräknar hur stora intäkter och kostnader som finns i kommunerna. Dessa intäkter och kostnader fördelas på olika begrepp såsom försäljning, förbrukning, löner mm. Att dessa avdelningar är så detaljerade beror på att en del av uppgifterna ska räknas med och andra ska dras ifrån samtidigt som kopplingen till
Baskonton ska vara klara.
3. Finansdepartementet Underlag till beslutsfattande
Finansdepartementet använder RS som underlag till vårpropositionen, budgetpropositionen, den årliga skrivelsen från regeringen till riksdagen om utvecklingen till den kommunala sektorn samt till diverse underlag till den politiska ledningen. Underlag från RS används på kommunnivå och nationell nivå. RS används också till den kommunala kostnadsutjämningen och LSS utjämningen.
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner
I systemet för kommunalekonomisk utjämning görs årliga beräkningar för dels kommuner, dels landsting. Huvudbeståndsdelar är en till största delen statligt finansierad inkomstutjämning och en inomkommunal
kostnadsutjämning. Syftet med utjämningssystemen är att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn att bedriva sin verksamhet.
Uppgifter från räkenskapssammandraget används i kostnadsutjämningen för kommuner. Kostnadsutjämningen utjämnar för kostnader som kommunen inte själva kan påverka. Med hjälp av mätbara och objektiva faktorer beräknas ett strukturellt mått på skillnader i förutsättningar och behov.
De uppgifter från RS som används i kostnadsutjämningen är nettokostnad (rikstotal) omräknat till kronor per invånare för följande verksamheter:
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, barn- och ungdomsvård, övrig individ- och familjeomsorg, äldreomsorg och kollektivtrafik. Nettokostnaden används i respektive delmodell för att justera den modellberäknade standardkostnaden till att överensstämma med den faktiska nettokostnaden.
Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner
Riksdagen beslutade 2003 att det skulle införas ett nationellt system för utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner. Utjämningssystemet tillämpades första gången för år 2004. Inför 2009 års utjämning beslutades av riksdagen om vissa förändringar av systemet för LSS-utjämning.
Socialstyrelsen lämnar underlag för de årliga beräkningarna vad avser antalet beslutade och verkställda LSS-insatser med fördelning efter typ av insats och kommun. Kommunvisa uppgifter om antalet beslut om personlig assistans enligt LASS hämtas från Försäkringskassan. Vidare används uppgifter om kostnader för LSS och LASS från RS för kommuner dels på riksnivå, dels på kommunnivå. Uppgifterna avser genomgående förhållandena två år före utjämningsåret.
För varje typ av insats beräknas en riksgenomsnittlig kostnad baserad på kommunernas redovisning av nettokostnaderna för fyra grupper av LSS- insatser enligt fliken ”Vård och omsorg” i RS. För att kunna beräkna en genomsnittlig kostnad för alla typer av insatser används riktvärden för fördelning av kostnaderna. Från och med 2009 års utjämning hämtas dessa riktvärden från de handikappnycklar som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram i samarbete med ett 80-tal kommuner.
Från och med 2005 görs det i RS en uppdelning av kostnaderna på boende för vuxna, boende för barn och barn i familjehem. Dessa uppgifter betraktas ännu så länge som något osäkra och man har därför valt att tills vidare använda riktvärden även för fördelning av kostnaderna för olika former av boende. Regeringen skriver dock i sin proposition (2007/08:88) att genom- snittskostnaderna för boende längre fram i tiden bör kunna fastställas med ledning av uppgifter från RS.
Som mått på kostnadsskillnaderna används ett personalkostnadsindex.
Indexet mäter behovet av stöd hos de personer som har insatser enligt LSS.
Beräkningen av indextalet baseras på uppgifter om vissa kostnads- och intäktsslag för enskilda kommuner ur RS. Uppgifterna hämtas huvudsakligen från driftredovisningen, rad 513, Insatser enligt LSS och LASS totalt. De celler som används är grönmarkerade i blanketten.
Detaljerad information om de olika utjämningssystemen finns på SCB:s webbplats: http://www.scb.se/OE0115
4. Socialdepartementet Ekonomiska analyser och nyckeltal
RS har en central roll som datakälla för ekonomiska analyser av vård och omsorg, både på nationell och också kommunal nivå. De ekonomiska uppgifterna används för att beskriva kostnader och kostnadsutveckling samt intäkter för verksamheter och verksamhetsdelar. Uppgifterna från RS
kombineras vidare med verksamhetsuppgifter och är en viktig beståndsdel i
olika ekonomiska nyckeltal som publiceras av Socialstyrelsen, SCB, SKL och RKA.
Socialdepartementet använder underlag från RS för att göra analyser både på kommunnivå och nationell nivå för utveckling av kommunernas socialtjänst och för hälso- och sjukvård. Uppgifterna används i bl.a. propositioner (budgetproposition, vårproposition mm) och skrivelser till riksdagen, i offentliga utredningar och i departementala arbetsgrupper. Kostnadsuppgifter och ekonomiska nyckeltal är efterfrågade i olika sammanhang från
ledningen. Det finns en stor efterfrågan på aktuella data.
5. Socialstyrelsen Uppföljning och utvärdering
Socialstyrelsen har som sektorsmyndighet och som statistikansvarig myndighet för socialtjänst och hälso- och sjukvård ett stort behov av ekonomisk information från kommunsektorn för uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten inom socialtjänst och hälso- och sjukvård samt för att utöva tillsyn av socialtjänst och hälso- och sjukvård. Ekonomiska uppgifter behövs även för studier av produktivitetsutvecklingen i
kommunsektorn samt för internationella jämförelser. Socialstyrelsen är för sin uppföljning beroende av att SCB levererar ekonomiska uppgifter på den bestämda tiden.
Socialstyrelsen har krav att regelbundet rapportera tillståndet och utvecklingen inom äldreomsorg och äldrevård, inom individ- och
familjeomsorgen, inom stöd och service till flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning samt inom hälso- och sjukvård och inom folkhälsa genom att till regeringen årligen lämna lägesrapporter där ekonomisk information ingår som en integrerad del.
Socialstyrelsen har i uppdrag att ungefär vart fjärde år lämna fördjupade rapporter om bland annat utvecklingen av sociala förhållanden där särskilt grupper som är mest eftersatta ur hälsosynpunkt eller i ekonomisk och social bemärkelse ska uppmärksammas. Även i dessa s.k. tematiska rapporter ingår analyser av den ekonomiska utvecklingen.
Socialstyrelsen har i övriga återkommande rapporteringar behov av ekonomisk information från det kommunala räkenskapssammandraget i uppdrag som regleras i regleringsbreven. Till exempel så fick Socialstyrelsen i regleringsbrevet för 2010 i uppdrag att intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser och ta fram en handlingsplan för ökad tillgång till data av god kvalitet inom socialtjänsten m.m. I regleringsbrevet 2006 gavs Socialstyrelsen i uppdrag att årligen göra en separat redovisning av kostnader för den kommunala hälso- och sjukvården uppdelad på äldreomsorg respektive insatser till personer med funktionsnedsättning samt på ordinärt
Socialstyrelsen producerar även en mängd olika slag av kunskapsunderlag för bland annat riktlinjer inom vård och omsorg där ekonomiska uppgifter behövs.
6. Skolverket
Statistiken är nödvändig för uppföljning av skolväsendet.
7. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Många användningsområden för RS
SKL använder uppgifterna från Räkenskapssammandraget på en mängd olika sätt. I vissa fall görs det i samarbete med andra myndigheter och
organisationer t.ex. Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA).
Det finns ett antal projekt som syftar till att ta fram nationella jämförelsetal på kommunnivå, exempelvis jämförelseprojektet och öppna jämförelser. De ekonomiska nyckeltalen är till stor del baserade på RS.
SKL:s egna sektorskalkyler som bl.a. används för de prognoser för
utvecklingen i den kommunala sektorn som publiceras i ekonomirapporten som utges två gånger per år. Dessa kalkyler används också som underlag för SKL uppgift som part i avtalsförhandlingar inom kommunsektorn.
SKL:s egna kalkyler på verksamhetsområde, t.ex. för äldreomsorgen, skolan och hälso- och sjukvården.
SKL:s egna beräkningar på enskilda kommuner och landsting. Genom analysgruppen har SKL gjort analyser på uppdrag av ca 100 kommuner under 2000-talet, som till övervägande delen baseras på data från RS. Syftet med analysgruppen är att ge kommunerna underlag för att förbättra sin styrning och sitt arbete med nyckeltalsjämförelser och analyser.
I framtidsscenarier för kommunsektorn används både tvärsnittsdata och tidsseriedata för att analyser utvecklingen och att göra framskrivningar. Ett exempel på detta är rapporten ”Framtidens utmaningar” från i år, med beräknade scenarier 25 år framåt.
8. Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) Kommun- och landstingsdatabas (KOLADA) med uppgifter från RS Den statistik som kommunerna skickar in till SCB genom RS används flitigt av ledning och ekonomifunktioner i kommunerna. Genom jämförelser med andra (man talar ofta om benchmarking) kan man få perspektiv på den egna verksamheten.
I RKA:s ”Kommun- och landstingsdatabas” publiceras hundratals nyckeltal baserade på uppgifter från RS. Det rör sig om jämförbara data från resultat- och balansräkning, men också om driftskostnader fördelade på verksamheter
och delverksamheter. Nyckeltalen ”Vad kostar verksamheten i Din kommun? ” finns också tillgängliga i databasen.
Tillsammans med all den nya statistik om kvalitet och resultat som håller på att tas fram ger statistiken från RS möjlighet att belysa de kommunala verksamheterna ur både ett resurs- och ett resultatperspektiv. Därmed kommer statistiken till nytta som ett verktyg för ”balanserad styrning”.
