Yrkesutbildningen enligt denna läroplan motsvarar nivå 3 i EG:s klassificering, enligt EG-medlemsstaternas beslut om betygens jämförbarhet (85/368/EEG)
Gymnasieexamen inom fordons- och transportteknik
Utbildningsprogrammet för Fordonsmekaniker Läroplanen är fastställd av Styrelsen för Ålands yrkesgymnasium
27.06.2011/28.11.2011
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 LÄROPLANENS ALLMÄNNA DEL ... 4
1.1 Innehållet i allmänna delen ... 4
1.2 Övrigt ... 4
1.2.1 Gemensam baskompetens ... 5
1.2.2 Programmål ... 6
1.2.3 Syfte ... 7
1.2.4 Programmets karaktär och uppbyggnad ... 7
1.2.5 Kommentarer till målen för utbildningsprogrammet ... 8
1.2.6 Samverkan med arbetslivet ... 9
1.2.7 Programidén ... 9
1.2.8 Att tänka programinriktat ... 10
2 LÄROPLANENS ÄMNESDEL... 10
2.1 Studiernas uppbyggnad och struktur ... 10
2.2 Yrkesämnen – centralt innehåll, mål för studiehelheten och bedömning ... 12
Fördelning av yrkesämnena ... 12
Studiernas framskridande ... 13
Periodisering ... 13
Lärande i arbete ... 14
Examensarbete ... 14
2.2.1 Grundläggande studier ... 14
2.2.1.1 Bil- eller motorcykelservice, 30 sv ... 14
2.2.1.2 Bilreparation, 30 sv ... 20
2.2.2 Yrkesinriktade studier ... 26
2.2.2.1 Mätning och reparation av elutrustning, 10 sv ... 26
2.2.2.2 Motor- och transmissionsservice och -reparation, 10 sv ... 29
2.3 Valbara ämnen – centralt innehåll, mål för studiehelheten och bedömning ... 33
2.3.1 Valbara yrkesämnen ... 33
2.3.1.1 Grundläggande yrkeskompetens inom transportbranschen, 10 sv ... 34
2.3.1.2 Reparation av hydraulik- och pneumatiksystem, 10 sv ... 38
2.3.1.3 Testning och reparation av tryckluftsbromsar, 10 sv ... 41
2.3.1.4 Service och reparation av motorcyklar, 10 sv ... 44
2.3.1.5 Montering, service och reparation av båtmotorer och -utrustning, 10 sv ... 47
2.3.2 Fritt valbara ämnen ... 51
2.3.2.1 Allmän verkstadsteknik, 10 sv... 51
2.3.2.2 Högskoleförberedande utbildningshelhet... 57
2.4 Allmänna ämnen – centralt innehåll, mål för studiehelheten och bedömning ... 58
2.4.1 Svenska, 4 sv ... 58
2.4.2 Engelska, 4 sv ... 59
2.4.3 Matematik, 4 sv ... 61
2.4.4 Fysik, 1 sv ... 63
2.4.5 Kemi, 1 sv ... 65
2.4.6 Informations- och kommunikationsteknologi, 1 sv ... 67
2.4.7 Samhällskunskap, 3 sv ... 69
2.4.8 Hälsa och idrott, 3 sv ... 71
2.5Bedömning av studerande ... 72
2.5.1 Syftet och målet med bedömningen ... 72
2.5.2 Genomförande av bedömningen ... 72
2.5.3 Vitsordsgivning ... 73
2.5.4 Förnyande av studieprestationer ... 73
2.5.5 Rättelse av bedömning ... 73
2.5.6 Föremål och kriterier för bedömningen ... 73
2.5.7 Erkännande av kunnande ... 74
2.5.8 Vitsordsskalan ... 75
3 KOMPETENSER FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE ... 75
4 ÅTGÄRDER SOM STÖDER STUDIER... 77
4.1 Studiehandledning ... 77
4.2 Studerandevård ... 78
4.3 Personlig studieplan ... 78
BILAGA 1. Avsnittsbeskrivning BILAGA 2. Fritt valbara ämnen
1 Läroplanens allmänna del
1.1 Innehållet i allmänna delen
1.1 Den allmänna delen i läroplanen skall innehålla beskrivningar för:
visioner, verksamhetsidé, studieinriktning eller profilering
vilka delar av värdegrunden i läroplansgrunderna som särskilt betonas i utbildningen
hur läroplansgrundernas övergripande mål förverkligas i utbildningen
hur studiemiljön är utformad utgående från bestämmelserna i läroplansgrunderna
hur studerandevården och samarbetet med vårdnadshavarna (anhöriga) förverkligas utgående från bestämmelserna i läroplansgrunderna
hur studiehandledning, stödundervisning och specialundervisning är utformad utgående från bestämmelserna i läroplansgrunderna
hur samarbetet med övriga utbildningar, andra organisationer och myndigheter förverkligas
hur den kontinuerliga interna utvärderingen av verksamheten förverkligas
1.2 Övrigt
Övrigt
- Gemensam baskompetens - Programmål
- Syfte
- Programmets karaktär och uppbyggnad
- Kommentarer till målen för utbildningsprogrammet - Samverkan med arbetslivet
- Programidén
- Att tänka programinriktat
Gemensamt kunnande och baskompetens
Förändringar i omvärlden leder till att det ställs krav på förändringar även inom utbildningen.
Yrkeslivet i dag kräver flexibilitet och nya kompetenser. Gränserna mellan olika yrken suddas ut och nya verksamhetsområden uppstår. Den internationella handeln ökar liksom människors rörlighet över nationsgränserna. Detta är förändringar som ställer högre krav på språkfärdigheter och kunskaper om andra människors livsvillkor, politik, kultur och religion.
Miljöfrågor har fått en ökad betydelse och ingår nu i ett bredare perspektiv, kopplat till ekonomiska, sociala och kulturella frågor. Utbildning i miljöfrågor ses som avgörande för att uppnå en hållbar utveckling och förbättra människors förmåga att lösa miljö- och utvecklingsfrågor. Den tekniska utvecklingen är explosionsartad och vi kan idag bara ana de möjligheter som finns inom informationstekniken.
Betydelsen av ett mångsidigt kunnande ökar alltmer. Följande kompetensområden bör uppmärksammas och integreras i alla branschprogram och i alla studier:
• internationalisering
• hållbar utveckling
• teknologisk samt kunskaps- och informationsteknisk utveckling
• företagsamhet
• kvalitet och kundinriktning
• konsumentkunskap
• arbetarskydd och hälsa
Den internationalisering som pågår i samhället och i näringslivet medför nya drag i arbetet, vardagslivet och umgängeskulturen. Då utbildningen internationaliseras är avsikten att ge de studerande yrkeskunskaper och färdigheter, med vilka de kommer till rätta i en mångkulturell miljö och kan placera sig på arbetsmarknader som internationaliseras. Språkkunskaper och social kompetens är viktiga ingredienser inom internationaliseringen.
Kraven på hållbar utveckling och miljömedvetenhet ökar. Den ökande miljömedvetenheten leder i sin tur till att förmågan att arbeta för en hållbar utveckling börjar ses som ett kvalitetskriterium och en konkurrensfaktor inom produktion och service. En sund och trivsam miljö värdesätts allt mera. Utbildningens uppgift blir att ge de studerande ett sådant kunnande och en sådan övertygelse att de är beredda att arbeta för en hållbar utveckling både i sitt arbete och i sitt vardagsliv.
Teknologin utvecklas allt snabbare och de yrkesmässiga kraven växer. Utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken förändrar arbetets innehåll, arbetets uppläggning och arbetsplatsens karaktär. Utbildningen har som mål att de studerande skall behärska den moderna tekniken inom sitt eget område samt kontinuerligt kunna utveckla och mångsidigt utnyttja kunskaperna och färdigheterna.
Dagens arbetsplatser och den yrkesmässiga rörligheten förutsätter goda och mångsidiga yrkesfärdigheter, flexibilitet i tänkande och attityder samt företagsamhet.
Överallt fäster man allt större uppmärksamhet vid kvalitet och arbetsresultat. Produkter och service måste vara konkurrenskraftiga både nationellt och internationellt. Verksamheten skall vara kundinriktad så att den beaktar individuella behov, kundernas förväntningar och de varierande servicesituationerna. Också konsumenter har rättigheter, ansvar och skyldigheter, som de studerande behöver känna till i sina yrkesroller och som medborgare. Service- och konsumentkunskap krävs i alla sammanhang.
Arbetarskydd och hälsa hör väsentligt samman med all yrkesverksamhet. Viktigt är att de studerande känner till föreskrifter och anvisningar om arbetarskyddet i sin bransch och följer dessa. De skall lära sig att identifiera faror och hälsorisker som förekommer i arbetet och skydda sig mot dem samt undvika varje form av riskmoment.
Utbildningen har som mål att med de studerande som aktörer utveckla följande färdigheter som oberoende av branschinriktning har samma aktualitet:
1.2.1 Gemensam baskompetens
• inlärningsfärdigheter
• förmåga att lösa problem
• interaktions- och kommunikationsfärdigheter
• förmåga att samarbeta
• etiska och estetiska färdigheter
Inlärningsfärdigheter skall utbildningen utveckla genom att ge de studerande beredskap för livslångt lärande och inspiration att utveckla sig själva. De bör kunna utvärdera sin egen inlärning och sitt kunnande och planera sina studier. De skall lära sig att inhämta, organisera och bedöma kunskap och att tillämpa tidigare förvärvad kunskap i nya situationer.
Förmågan att lösa problem utvecklas genom att de studerande under utbildningen får färdigheter i att handla flexibelt, innovativt och nyskapande i sitt arbete och i olika problemsituationer.
Interaktions- och kommunikationsfärdigheterna skall uppmärksammas i utbildningen så att de studerande lär sig att klara av olika slag av interaktiva situationer i arbetslivet. De skall öva sig i att förhandla och i att kommunicera muntligt och skriftligt samt i att använda sig av informationsteknik i samband med utbyte och förmedling av information.
Förmågan att samarbeta skall de studerande utveckla så, att de blir vana att agera tillsammans med andra, bl.a. i team, och att vara flexibla och observanta i sina människorelationer. De skall kunna identifiera egna och andras känslolägen och beakta dem på ett konstruktivt sätt i sitt arbete.
Etiska och estetiska insikter skall utbildningen främja genom att lära de studerande att hantera och lösa etiska problem, att vara medvetna om sina egna liksom även kulturbetingade värderingar och att beakta dem i sitt arbete. De studerande bör kunna handla ansvarsfullt och objektivt och hålla sig till ingångna överenskommelser. I sitt arbete bör de iaktta yrkesetiska normer såsom tystnadsplikt, datasekretess och konsumentskyddsbestämmelser.
Målet med utbildningen inom bilbranschen är att ge en kvalitativ och bred utbildning som ger de studerande insikter och redskap som behövs för att arbeta enligt branschens kvalitets- och miljökrav. De planerar sitt arbete med hjälp av ritningar, gör beräkningar över material- och arbetsåtgång genom att använda informationsteknik och utvärderar sitt eget arbete.
Utbildningen lär dem miljömedvetenhet, samarbetsförmåga och förmåga att uttrycka sig förtroendeingivande och de kan betjäna kunder i olika situationer. De har lärt sig att ta hänsyn till säkerheten och arbetarskyddet samt lagstiftning och bestämmelser inom branschen.
De studerande ska både under och efter studierna känna tillfredsställelse med sitt yrkesval, de ska ges möjligheter att utveckla sig som individer och inom sitt yrke så de kan bli en tillgång för branschen. Utbildningen ger en god grund för fortsatta studier inom branschen.
Efter utbildningen till fordonsmekaniker kan de utföra service på fordon och reparera dem och kan säkerställa fordonets trafiksäkerhet. De behärskar de vanligaste arbetsmetoderna, kan
1.2.2 Programmål
välja rätt ämnen, känner ansvar och skyldigheter och kan använda informationssökning och de kommunikationsmedel som förekommer inom branschen.
Utbildningen inom programmet för fordons- och transportteknik skall utveckla grundläggande kunskaper för arbete med service och underhåll av fordon samt med transporter med hjälp av fordon. Programmet skall även ge grunder för fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier.
Kunskaper i den teknik som krävs för att underhålla och reparera fordon är centrala i utbildningen inom fordons- och transportteknik. Området präglas av en snabb, teknisk utveckling, en omfattande internationalisering och en föränderlig lagstiftning som också innebär nya krav på kunnande. Utbildningen präglas av dessa förändringar.
Den utveckling som skett i fråga om fordon under de senaste decennierna har framför allt inneburit ökad säkerhet, förbättrad ergonomi och en – per enhet räknad – mindre belastning på miljön. Detta har framför allt varit möjligt genom utvecklingen inom elektronik och datorteknik. Den avancerade tekniken ställer stora krav på användarna och på dem som ska utföra service och underhåll på fordonen. Utbildningen kännetecknas därför av stor teknisk bredd. Utbildningens gemensamma ämnen ger kännedom om olika fordonskonstruktioner i relation till deras användningsområden samt orientering om aktuella yrken.
Inom fordonsbranschen har en stark miljömedvetenhet utvecklats, delvis påskyndad genom skärpt lagstiftning. Alla som utbildas inom området måste få kännedom om hur fordon påverkar miljön, både vad gäller material och drivmedel. I utbildningen utvecklas förmågan att hantera samhällets krav på återvinning av produkter samt klarläggs förutsättningarna för en ekologiskt hållbar utveckling.
Den ökade användningen av informationsteknik tillsammans med krav på kommunikation gör att datorkunskaper är en förutsättning för att klara arbetslivets krav.
Utbildningen förbereder för både nationell och internationell verksamhet, vilket ställer krav på språkkunskaper och förståelse av andra kulturella mönster. Samverkan mellan kärnämnen och yrkesämnen är en förutsättning för att skapa helheter i utbildningen och för att utveckla den kompetens som fordonsprogrammet syftar till.
Arbetspraktiken är viktig för att den studerande skall få möta de reella krav som yrket ställer och förstå den yrkeskultur som råder inom branschen. Arbetspraktiken bidrar också till ett utvecklande av bland annat servicekänslan, kvaliteten i det tekniska utförandet och förståelsen av företagandets villkor.
Utbildningsprogrammet inom fordons- och transportteknik har en inriktning: fordonsteknik.
Inom ramen för valbara ämnen kan en större studiehelhet inom transportteknik väljas.
1.2.3 Syfte
1.2.4 Programmets karaktär och uppbyggnad
Examensspecifika rekommendationer på hälsotillstånd
En person med en sjukdom eller handikapp som uppenbart utgör ett hinder för deltagande i utbildningen kan inte antas, vilket innebär då den studerande själv eller andra utsätts för fara.
Praktiska problem som är förorsakade av sjukdom eller handikapp ska lösas med undervisningsarrangemang och med tjänster inom studerandevården. Den studerande måste klara av den inlärning i arbetet som ingår i utbildningen för att uppnå de krav på yrkesskicklighet som ingår i examen.
De studerande måste informeras om de krav och förutsättningar samt om hälsorisker som finns inom utbildningsområdet.
Av personer som vill utbilda sig inom bilbranschen förutsätts tillräcklig fysisk hälsa för den belastning som arbetet medför. Medfödda eller förvärvade sjukdomar som förutsätter egen eller andras hälsa eller säkerhet är inte tillåtna. En persons lämplighet för olika arbetsuppgifter kan övervägas utifrån symptom och funktionshinder vid följande sjukdomar:
- astma och svår allergi - diabetes (diabetes mellitus)
- epilepsi eller andra sjukdomar som påverkar balansen - svag syn och hörsel (färgseende)
- hjärt- och kärlsjukdomar - störning i balansorganen
- sjukdom i stöd- och rörelseorganen - handeksem och svårt utbrett eksem
Bilens utveckling har inneburit att många nya yrken vuxit fram. Fordons- och transportteknikprogrammet utbildar för områden som på något sätt anknyter till fordon och transporter. Arbetstillfällen finns inom bl.a. försäljning, underhåll och reparation av fordon, godstransporter och liknande.
De branscher programmet i första hand utbildar för är konjunkturkänsliga, men utbildningen ger en bred teknisk kompetens som lämpar sig för yrkesverksamhet även inom andra branscher än fordon och transport.
Samhället är beroende av snabba och effektiva transportsystem. Men bilismen har också negativa konsekvenser, bl.a. skadar avgasutsläppen miljön. De studerande inom fordonsbranschen skall vara medvetna om att miljön är känslig och förberedas för att i sin yrkesutövning ta största möjliga hänsyn till miljön.
Den som arbetar på en verkstad skall inte vara enbart en duktig mekaniker. Han/hon skall dessutom ha kunskaper om hur och varför fel kan uppstå. Utbildningen ger de studerande tillfälle att träna förmågan att lösa problem och se samband mellan orsak och verkan.
Möten med kunder och uppdragsgivare förutsätter god förmåga att kommunicera, framför allt muntligt. Den som arbetar med service måste till exempel kunna förklara komplicerade tekniska sammanhang så att kunden förstår.
1.2.5 Kommentarer till målen för utbildningsprogrammet
Språkkunskaper är viktiga av flera skäl. Alla verkstadshandböcker är inte översatta till svenska och informationsmaterial är ofta tillgängligt endast på engelska. Transportuppdrag utanför Ålands gränser kräver också förmåga att kommunicera på andra språk än svenska.
Grundläggande datorkunskaper och förmåga att hantera Internet är nödvändiga kompetenser inom de flesta samhällssektorer. Detta gäller inte minst för de branscher som programmet utbildar för. Många funktioner i dessa branscher är datoriserade.
Utbildningen i skolan och den arbetspraktik som sker ute på olika arbetsplatser skall tillsammans utgöra en helhet som motsvarar programmets mål.
Inom programmet för fordons- och transportteknik omfattar arbetspraktiken minst 6 studieveckor av utbildningen. Arbetspraktiken är viktig för att knyta ihop teori och praktik.
Den studerandes erfarenheter från arbetsplatsen kan på olika sätt utnyttjas i skolan och vice versa. Genom att uppleva en arbetsplats från "insidan" lär sig de studerande något om hur en arbetsmiljö kan se ut, vilka krav som ställs och vad arbetet innebär.
Förutom arbetspraktiken är det möjligt att arbetsplatsförlägga hela eller delar av studiehelheterna.
När en studerande kommer till sin arbetspraktikplats skall han/hon veta vad som förväntas av honom eller henne. På motsvarande sätt måste den eller de ansvariga på arbetsplatsen vara införstådda med praktikperiodens syfte, vilken roll arbetspraktiken har i utbildningen och vad den studerande skall få ut av praktikperioden. Fungerande arbetspraktik förutsätter en dialog mellan skolan och respektive företag. Det väsentliga är att ansvariga på arbetsplatsen får tid och tillfälle att diskutera arbetspraktikens mål och utformning tillsammans med lärare och studerande. När dialogen fungerar medför den vinster för alla parter. För den enskilde studerande och för den ansvarige på arbetsplatsen är det viktigt att läraren besöker praktikplatsen för att på olika sätt ge sitt stöd samt delta i bedömningen av den studerandes arbetspraktik.
Programmålen signalerar att det finns en bärande tanke bakom programmet och att denna grundläggande tanke skall genomsyra programmets samtliga ämnen och studiehelheter. Den studerande skall uppfatta sin utbildning som en helhet.
Men programmål kan väcka frågor: Vad innebär de konkret? Hur gör man för att uppnå dem?
Färdiga svar på sådana frågor finns inte. Lärare/lärarlag och studerande måste göra en egen tolkning av programmålen för att komma till insikt om hur man bäst skall uppnå dem.
Det är skolans skyldighet att inom läroplanens ram se till att de studerande får en så gedigen utbildning som möjligt. Utbildningen skall alltid återspegla läroplanens intentioner och mål.
1.2.6 Samverkan med arbetslivet
1.2.7 Programidén
Läroplanen anger vilka mål undervisningen skall sträva mot och vilka mål en studerande minst skall ha uppnått för att bli godkänd. Några krav på förkunskaper anges inte i läroplanen.
I stället framhålls vilka kunskaper de olika ämnena och studiehelheterna bygger på.
Studiehelheternas mål och centrala innehåll har beskrivits på berömlig nivå. Det avgörande är att de studerande besitter dessa kunskaper, inte på vilket sätt kunskaperna har inhämtats.
Studiehelheternas ämnestexter fungerar som vägledning och redskap när lärare/lärarlag och studerande planerar undervisningen.
För att programmet skall fungera som en helhet behöver lärarna samarbeta över ämnesgränserna. Kärnämnen och yrkesämnen skall ha samma målinriktning. Det gäller att tänka programinriktat snarare än ämnesinriktat. Då upplever den studerande att undervisningen är meningsfull. Det är viktigt att lärarna i kärnämnen anpassar/varierar sina ämnen till målen för respektive program. Yrkesläraren, å sin sida, måste visa på vilka möjligheter till samverkan som finns. Viktigt är att skolan ger de organisatoriska förutsättningarna.
Det finns olika sätt att integrera kärnämnen och yrkesämnen. Populärt brukar man tala om
”infärgning”. Man låter då yrkesämnen bidra med innehåll till undervisningen i kärnämnen.
Material och erfarenheter från yrkesämnen används i kärnämnesundervisningen på ett sådant sätt att de tydliggör den praktiska nyttan av t.ex. engelska och matematik.
2 Läroplanens ämnesdel
2.1 Studiernas uppbyggnad och struktur
Strukturen för programmet inom fordons- och transportteknik visar programmets olika delar.
Uppställningen ger en bild av programmets uppbyggnad. Här framgår vilka studiehelheter som är obligatoriska samt vilka studiehelheter som är alternativa inom de yrkesinriktade studierna och valbara inom ramen för de valbara ämnena.
De obligatoriska studierna ger en bred generell grund för programmet. De valbara studierna syftar till att skapa förutsättningar för de studerande att inrikta sina studier mot det egna intresseområdet. Strukturen visar också hur stor del av studierna som skall vara kärnämnen samt hur stor del som skall inrymmas inom ramen för de valbara ämnena.
Studierna inom programmet omfattar 120 studieveckor (sv). Ett studieår omfattar 40 studieveckor och en studievecka motsvarar en studerandes arbetsinsats på 40 timmar. Den nominella omfattningen av studierna är densamma, trots att den tid det tar för den studerande att avlägga examen kan variera individuellt på basen av den studieväg som valts samt tidigare studier eller arbetserfarenhet.
Examensbenämningen är fordonsmekaniker.
1.2.8 Att tänka programinriktat
GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING, FORDONSMEKANIKER, 120 sv
Grunder för yrkesinriktad yrkesutbildning, föreskrift 30/011/2009 1 studievecka (sv) motsvarar 40 studietimmar
2.2 YRKESÄMNEN 80 sv
2.2.1 Grundläggande studier
2.2.1.1 Bil- eller motorcykelservice 30 sv
2.2.1.2 Bilreparation 30 sv
2.2.2 Yrkesinriktade studier
2.2.2.1 Mätning och reparation av elutrustning 10 sv
2.2.2.2 Motor- och transmissionsservice och -reparation 10 sv
2.3 VALBARA ÄMNEN 19 sv
2.3.1 Valbara yrkesämnen 10 sv
2.3.1.1 Grundläggande yrkeskompetens inom transportbranschen (32/011/2009) 10 sv
2.3.1.2 Reparation av hydraulik- och pneumatiksystem 10 sv
2.3.1.3 Testning och reparation av tryckluftsbromsar 10 sv
2.3.1.4 Service och reparation av motorcyklar 10 sv
2.3.1.5 Montering, service och reparation av båtmotorer och -utrustning 10 sv
2.3.2 Fritt valbara ämnen 9 sv
2.3.2.1 Allmän verkstadsteknik 9 sv
2.3.2.2* Högskoleförberedande utbildningshelhet
*Se nedan hur ämnena fördelas
2.4 ALLMÄNNA ÄMNEN 21 sv
2.4.1 Svenska 4 sv
2.4.2 Engelska 4 sv
2.4.3 Matematik 4 sv
2.4.4 Fysik 1 sv
2.4.5 Kemi 1 sv
2.4.6 Informations- och kommunikationsteknologi 1 sv
2.4.7 Samhällskunskap 3 sv
2.4.8 Hälsa och idrott 3 sv
2.3.2.1* Högskoleförberedande utbildningshelhet, 1 kurs motsvarar 1,2 sv
Svenska 6 kurser
Engelska 6 kurser
Matematik 6 kurser
Samhällskunskap (eller hälsokunskap) 2 kurser
Hälsokunskap (eller samhällskunskap) 3 kurser
Fysik 1 kurs
Kemi 1 kurs
Tabell 1: Studiernas uppbyggnad
2.2 Yrkesämnen – centralt innehåll, mål för studiehelheten och bedömning
Fördelning av yrkesämnena
Grundläggande studier, 60 sv
Obligatoriska examensdelar
Bil- eller motorcykelservice, 30 sv
Kaross- och underhållsservice 10 sv
Verktygsanvändning 1 2 sv
Verktygsanvändning 2 1 sv
Servicetillbehör och återvinning 1 sv
Terminologi inom branschen 1 sv
Bromsar och däck 4 sv
Miljö och arbetssäkerhet 1 sv
Kundsituationer 1 sv
Reparationsvillkor och lagstiftning 1 sv
Service och styrning 1 1 sv
Service och styrning 2 1 sv
Service, bromsar och däck 1 1 sv
Service, bromsar och däck 2 1 sv
Säkerhetsrisker och första hjälp 1 sv Resultat, verksamhet och företag 1 sv Upprätthållande av arbetsförmåga 1 sv
IT-kommunikation för branschen 1 sv
Bilreparation, 30 sv
Bilens ljussystem 1 1 sv
Bilens ljussystem 2 1 sv
Bilens ljussystem 3 1 sv
Besiktning och periodservice 4 sv
Avgasmätning 1 sv
Bromsar, diagnos och reparation 2 sv
Start- och laddningssystem 4 sv
Koppling och drivaxlar 4 sv
Kompressions- och läckagekontroll 1 sv
Verkstadsinformationssystem 1 sv
Kund- och konsumentsituationer 1 sv
Bilkonstruktion 4 sv
Bilens säkerhetsutrustning 2 sv
Bilservice och styrning 1 sv
Yrkesutbildande studier, 20 sv
Utbildningsprogrammet för Fordonsmekaniker
Mätning och reparation av elutrustning, 10 sv
Mätning och reparation av elutrustning 10 sv
Motor- och transmissionsservice och -reparation, 10 sv
Motor- och transmissionsservice och -reparation 10 sv
Studiernas framskridande
Ålands yrkesgymnasium omfattar systemet med periodiserad undervisning. Det innebär att läsåret delas in i fem perioder. Målet med periodiseringen är att skapa struktur i studierna och erbjuda större flexibilitet då det gäller valet av allmänna studier. För varje studerande görs en personlig studieplan upp. I planen framkommer de studieavsnitt som ingår i de obligatoriska studierna. Här framkommer även studerandes val av valbara yrkesämnen och fritt valbara studier.
Periodisering
Tabell 2 ger en schematisk bild över periodiseringen av utbildningen. Ett studieår omfattar 40 sv fördelade på 5 perioder. De två första åren innehåller grundstudier där yrkesämnena är obligatoriska för alla. År tre innehåller fördjupning och breddning av yrkeskunnandet.
Studerande vid Ålands yrkesgymnasium har möjlighet att samtidigt genomföra
studieförberedande utbildningshelhet enligt Ålands lyceums läroplan (HUTH). Det möjliggörs genom ett samarbete mellan gymnasieskolorna och de allmänna ämnenas placering i skilda perioder. De fält som i tabellen är gråfärgade består av allmänna ämnen och valbara ämnen som kan bytas ut mot kurser enligt Ålands lyceums läroplan.
Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5
År 1 A B
År 2 C D
År 3 E
Tabell 2. Periodisering
Lärande i arbete
De grundläggande och de yrkesinriktade studiernas omfattning är 80 studieveckor, av vilka minst 6 studieveckor skall genomföras som lärande i arbete. Studiehelheterna skall
genomföras i enlighet med de mål som anvisas i denna läroplan.
Skolan kan dela studiehelheterna i studieavsnitt på det sätt som de planerade studiearrangemangen förutsätter.
Examensarbete
De yrkesinriktade studierna skall avslutas med ett fyra studieveckors examensarbete. Detta innebär att den studerande utför ett större självständigt arbete inom ett kunskapsområde som ligger inom programmålets ram. Examensarbetet skall utveckla den studerandes förmåga att ta ansvar för hela processen från idé och planering till färdig produkt. Bedömningen skall baseras på den studerandes insatser och kunskapsutveckling under hela arbetet, inte bara på slutprodukten.
Den studerande planerar och gör ett examensarbete över det sammantagna egna kunnandet i form av t.ex. en produkt, ett arbetsprov, en portfolio samt en presentation. Den studerande identifierar sina centrala yrkesmässigt starka sidor och utvecklar i examensarbetet sin kreativitet, innovationsförmåga samt främjar sin yrkesmässiga tillväxt. Den studerande presenterar och bedömer sitt examensarbete samt planeringen och genomförandet av det.
Genom examensarbetet främjar den studerande sin egen sysselsättning.
Utbildningsanordnaren beslutar hur examensarbetet ska genomföras.
Enligt grunder för yrkesinriktad grundexamen, grundexamen inom bilbranschen, föreskrift 30/011/2009
2.2.1.1 Bil- eller motorcykelservice, 30 sv
Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan
tvätta och vaxa bilen eller motorcykeln samt granska eventuella skador på karossen
identifiera brister i korrosionsskyddet som framkommer i samband med service och kan ge kunden råd med tanke på fortsatta åtgärder
utföra underhållsservice på bilen eller motorcykeln
utföra intervallservice på bilen eller motorcykeln enligt tillverkarens serviceprogram
byta styrhuvudets servicedelar
byta bromsarnas servicedelar
utföra granskning av hjulen och känner till bestämmelserna för däck samt kan utföra däckservice
2.2.1 Grundläggande studier
använda verktyg och apparater avsedda för service på bilar och motorcyklar samt förvara och underhålla dem på rätt sätt
hantera en kundservicesituation
använda servicetillbehör samt sortera avfall och återvinna material
ha omsorg om miljöskydd, arbetssäkerhet samt att den egna arbetspunkten är snygg
beakta inverkan av reparationsvillkor och bilbranschens centrala lagstiftning på det egna arbetet
använda informations- och kommunikationstekniska apparater och program för branschen
den terminologi som behövs inom branschen
identifiera arbetssäkerhetsrisker i sitt arbete och känner till hur man kan undvika farliga situationer och hur man ska agera i farliga situationer samt känner till
grundfärdigheterna i första hjälpen
med sin verksamhet i sitt arbete och i sin arbetsgemenskap främja att företagsverksamheten är resultatrik
upprätthålla sin arbetsförmåga.
Den studerande känner till
principen för företagsamhet i servicearbeten.
Bedömning
I tabellen har bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande samt föremålen för bedömning sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier 1. Behärskande
av
arbetsprocessen
Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5
Den studerande Behärskande av
arbetets helhet
planerar och utför
arbetsmomenten som hör till arbetsprocessen under handledning
planerar arbetsprocessen enligt givna anvisningar och genomför den i regel självständigt
planerar och genomför arbetsprocessen självständigt iakttar arbetstiderna och
arbetar under handledning enligt anvisningarna
iakttar arbetstiderna och följer de givna
anvisningarna
iakttar arbetstiderna och följer planerna samt förhandlar om eventuella avvikelser
Ekonomisk och kvalitativ verksamhet
arbetar under
handledning enligt de uppställda kvalitets- och ekonomimålen
arbetar enligt de
uppställda kvalitets- och ekonomimålen
arbetar enligt de uppställda kvalitets- och
ekonomimålen och utvecklar sin egen verksamhet för att uppnå kvalitetsmålen
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
2. Behärskande av
arbetsmetoder, redskap och material
Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5
Den studerande
Service på karossen
tvättar och vaxar bilens eller motorcykelns karossyta
tvättar och vaxar bilens eller motorcykelns karossyta och konstaterar eventuella skador på karossen
utför service på bilens eller motorcykelns kaross enligt tillverkarens anvisningar och diskuterar eventuella reparationsbehov
Konditionsservice (utan tillverkarens serviceprogram)
utför under handledning service på bilen eller motorcykeln som upprätthåller dess skick med beaktande av servicebehovet
utför enligt givna anvisningar service på bilen eller motorcykeln som upprätthåller dess skick med beaktande av servicebehovet
utför service på bilen eller motorcykeln som
upprätthåller dess skick med beaktande av servicebehovet Intervallservice utför under handledning
intervallservice på bilen eller motorcykeln enligt tillverkarens
anvisningar och iakttar en sådan noggrannhet som konsumentskyddet förutsätter
utför intervallservice på bilen eller motorcykeln enligt tillverkarens anvisningar och iakttar en sådan noggrannhet som konsumentskyddet förutsätter
utför intervallservice enligt tillverkarens anvisningar och iakttar en sådan noggrannhet som konsumentskyddet
förutsätter och ger förslag till tilläggsarbeten som aktualiserats i samband med servicen
Service på styrhuvudet
byter under handledning servicedelar på
styrhuvudet med iakttagande av tillverkarens anvisningar
byter servicedelar på styrhuvudet med iakttagande av
tillverkarens anvisningar
byter servicedelar på styrhuvudet med
iakttagande av tillverkarens anvisningar och beaktar anslutande arbeten som aktualiseras
Bromsservice byter under handledning servicedelar på
bromsarna med iakttagande av tillverkarens anvisningar
byter servicedelar på bromsarna med iakttagande av
tillverkarens anvisningar
bedömer bromsarnas servicebehov och byter servicedelar på bromsarna med iakttagande av tillverkarens anvisningar Däckservice utför genom att följa
säkerhetsanvisningarna lösgörning och
montering av däck på fälgen samt balanserar hjulet under
handledning
utför genom att följa säkerhetsanvisningarna lösgörning och montering av däck på fälgen samt balanserar hjulet
utför genom att följa säkerhetsanvisningarna lösgörning och montering av däck på fälgen,
balanserar hjulet samt bedömer chassiets
servicebehov utgående från däckets skick
Arbetsredskap, - maskiner, material och användning av servicetillbehör
använder de mest centrala
arbetsredskapen, -maskinerna och materialen i bekanta
använder de mest
centrala arbetsredskapen, -maskinerna och
materialen i bekanta arbetssituationer enligt
väljer arbetsredskap, -maskiner som är lämpliga för arbetet samt använder dem och material tryggt och ekonomiskt i
arbetssituationer och identifierar riskerna, men behöver
handledning ibland
givna anvisningar varierande arbetssituationer
Kundservice fungerar i enkla kundservicesituationer och kan lyssna på kunden
fungerar i de vanligaste kundservicesituationerna utgående från givna anvisningar och kan ställa frågor angående reparation av fordonet
sköter en
kundservicesituation som hänför sig till ett aktuellt arbete och kan i varierande situationer ge kunden råd i tekniska frågor och beaktar olika slags kunder
Hållbar utveckling sorterar avfall enligt anvisningarna.
håller sin arbetsmiljö prydlig och i ordning och beaktar betydelsen av återvinning och sortering.
håller sin arbetsplats prydlig och i ordning under hela arbetsmomentet med beaktande av betydelsen av återvinning och sortering.
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier 3. Behärskande av
den kunskap som ligger till grund för arbetet
Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5
Den studerande
Kundservice, reparationsvillkor och lagstiftning
känner till principen för kundservice
känner till principen för kundservice och kan ställa frågor
känner till principerna för kundservice, kan vid behov skaffa mer
information om fordonets teknik och känner till företagets värderingar ifråga om betjäning Känner till de viktigaste
reparationsvillkoren för motorfordon och deras delar (AUNE)
känner till de mest centrala
reparationsvillkoren för motorfordon och deras delar (AUNE)
känner till de mest centrala
reparationsvillkoren för motorfordon och deras delar och kontrollerar kritiska punkter vid behov (AUNE)
följer i sitt eget arbete den lagstiftning som ska tillämpas ifråga om tekniska krav på fordonet och de viktigaste
bestämmelserna för däckbranschen enligt givna anvisningar
söker information om tillämpning av
lagstiftningen i sitt arbete
säkerställer att
lagstiftningen tillämpas i sitt arbete och kan ge råd åt kunden ifråga om däckbestämmelser
Företagsamhet bedömer med
handledning det egna arbetets betydelse för företagets lönsamhet samt betydelsen av ett
bedömer det egna arbetets betydelse i bilaffärens hela verksamhet
bedömer det egna arbetets betydelse i bilaffärens hela verksamhet och utvecklar sina arbetssätt i enlighet med det samt vet vilka
arbetsmisstag för
trafiksäkerheten kostnader reparationen av
ett fel förorsakar
företagsverksamheten och kundtillfredsställelsen Kännedom om
bilens eller motorcykelns allmänna
konstruktion och systemfunktioner
känner i huvuddrag till bilens eller motorcykelns allmänna konstruktion, olika systemfunktioner och delarnas
benämningar
känner till de mest allmänt förekommande allmänna
konstruktionerna hos bilen eller
motorcykeln, systemfunktionerna och delarnas
benämningar
känner till de mest allmänt använda allmänna
konstruktionerna hos bilen eller motorcykeln,
systemfunktionerna och delarnas benämningar
Användning av serviceinstruktioner och teknologi
använder
serviceinstruktioner samt vanliga tekniska och informationstekniska system som behövs i yrket i arbetssituationer som upprepas, behöver handledning ibland
använder
serviceinstruktioner och tekniska och informationstekniska system som behövs i yrket i
arbetssituationer som upprepas
använder
serviceinstruktioner och utnyttjar mångsidigt tekniska och
informationstekniska system som behövs i yrket
Vätskor och
smörjmedel känner till
klassificeringen av vätskor och oljor samt betydelsen av
oljemängder och använder givna vätskor och oljor
väljer och använder under handledning vätskor och oljor enligt tillverkarens anvisning
väljer och använder vätskor och oljor enligt tillverkarens anvisning
Föremål för bedömning Bedömningskriterier 4. Nyckelkompetenser
för livslångt lärande
Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande
Lärande och
problemlösning klarar av att söka information under handledning
söker information
enligt anvisningarna agerar initiativrikt som informationssökare
klarar av bekanta situationer, men behöver handledning och stöd i föränderliga och valsituationer
klarar självmant av föränderliga och valsituationer
fungerar ändamålsenligt i olika slags situationer och kommer på
alternativa
tillvägagångssätt i sin verksamhet
utvärderar sitt arbete under handledning
tar emot respons och handlar enligt responsen
utvecklar sin
verksamhet utgående från respons som han/hon erhållit Interaktion och samarbete kan fungera
tillsammans med olika slags människor i arbetsgemenskapen
fungerar tillsammans med olika slags människor i
arbetsgemenskapen
stöder och hjälper andra samt beaktar
arbetsgemenskapens övriga medlemmar i sitt
och i gruppen och begär vid behov hjälp av andra
och i gruppen arbete
Yrkesetik iakttar givna etiska anvisningar, avtal och bestämmelser samt tidtabeller
iakttar givna etiska anvisningar, avtal och bestämmelser samt tidtabeller samt agerar enligt
företagets värderingar
fungerar i studie- och arbetsgemenskapen enligt värderingarna, målen, de etiska anvisningarna, avtalen och bestämmelserna i föränderliga situationer samt iakttar tidtabeller Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga förhåller sig positivt till en säker verksamhet samt tar inga risker i sitt arbete och känner till grundfärdigheterna i att ge första hjälpen
svarar för säkerheten
i sin verksamhet utvecklar självständigt sin verksamhet så att den blir säkrare
iakttar de
säkerhetsanvisningar som getts för arbetet och förorsakar inte fara
iakttar arbetsplatsens anvisningar och tar i sitt arbete hänsyn till de övriga
medlemmarna i arbetsgemenskapen
observerar och identifierar faror i sitt arbete och rapporterar dessa
använder på ett säkert sätt skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder enligt anvisningarna
säkerställer
arbetsredskapens och materialens säkerhet samt avlägsnar söndriga
arbetsredskap och för dem till översyn
kan bedöma hur väl skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder lämpar sig för det aktuella arbetet
använder ergonomiska arbetsställningar
beaktar säkerhets- och hälsoaspekter i planeringen av det egna arbetet samt upprätthåller säkerhet och ergonomi i arbetsmiljön
beaktar säkerhets- och hälsoaspekter i
planeringen av det egna arbetet samt
upprätthåller säkerhet och ergonomi i arbetsmiljön samt tillämpar kunskaperna även i oväntade situationer Säkerhetsutrustning och
luftkonditioneringsapparat känner till arbetssäkerhets- och miljöaspekter som har att göra med fordonets säkerhetsanordningar och luftkonditioneringsapparat och hanteringen av pyrotekniska anordningar
Sätt att visa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att utföra service på en bil eller en motorcykel i en bilverkstad, motorcykelverkstad eller i en annan lokal som
motsvarar förhållandena i dessa så bra som möjligt. Arbetet utförs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
Genom yrkesprov bedöms åtminstone
behärskande av arbetsprocessen; i dess helhet
behärskande av arbetsmetoder, redskap och material: intervallservice, som innehåller byte av servicedelar i motorns styrhuvud och förnyande av servicedelar i bromsarna eller arbeten på motsvarande nivå
behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet till de delar som kommer fram i yrkesprov, dock åtminstone användning av serviceinstruktioner och kundservice
nyckelkompetenser: beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga samt interaktion och samarbete.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex.
med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder.
2.2.1.2 Bilreparation, 30 sv
Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan
diagnostisera fel på bromsar och reparera dem
söka och reparera fel som gäller hjulupphängning
mäta och justera hjulvinklarna
reparera bas-, enkellamellkopplingen
byta drivaxelns kardanled
utföra granskning av bilen för periodisk besiktning
bestämma startmotorns och laddningsgeneratorns skick samt byta dem
diagnostisera skador på cylinderlockspackningen
utföra läckagemätning på en basmotor
utföra avgasmätning på en bil med bensinmotor och på en bil med en dieselmotor
iståndsätta körljusen
använda arbetsredskap och apparater avsedda för reparation av bilar samt förvara och underhålla dem
sköta en kundservicesituation och ge kunden råd
beakta inverkan av konsumentskyddslagen och bilbranschens centrala lagstiftning på det egna arbetet
den terminologi som behövs inom branschen
bilens allmänna konstruktion och känner till hur systemen funktionerar samt hur man drar nytta av de fysikaliska och kemiska företeelser som hör ihop med dem
beakta bilens säkerhetsutrustning vid utförande av reparationer
arbetssäkerhets- och miljöaspekter som har att göra med luftkonditioneringsapparaten
använda verkstadens informationssystem.
Den studerande känner till
motorns styrsystem och principen för elkopplingsscheman
hanteringen av de pyrotekniska anordningar som hör till verksamheten i en bilverkstad
miljö- och arbetarskyddskraven som hör ihop med luftkonditioneringsapparater
principen för företagsamhet i reparationsarbeten.
Bedömning
I tabellen har bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande samt föremålen för bedömning sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning Bedömningskriterier 1. Behärskande
av
arbetsprocessen
Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5
Den studerande Behärskande av
arbetets helhet planerar och utför
arbetsmomenten som hör till arbetsprocessen under handledning
planerar arbetsprocessen enligt givna anvisningar och genomför den i regel självständigt
planerar och genomför arbetsprocessen självständigt iakttar arbetstiderna och
arbetar under handledning enligt anvisningarna
iakttar arbetstiderna och följer de givna
anvisningarna
iakttar arbetstiderna och följer planerna samt förhandlar om eventuella avvikelser
Ekonomisk och kvalitativ verksamhet
arbetar under
handledning enligt de uppställda kvalitets- och ekonomimålen.
arbetar enligt de
uppställda kvalitets- och ekonomimålen.
arbetar enligt de uppställda kvalitets- och
ekonomimålen och utvecklar sin egen verksamhet för att uppnå dem.
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier 2. Behärskande av
arbetsmetoder, redskap och material
Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande
Bromsar reparerar bromsarna enligt givna
anvisningar samt granskar
funktionsdugligheten efter reparationen med handledning
reparerar bromsarna enligt tillverkarens anvisningar och granskar
funktionsdugligheten
utför självständigt
reparation och granskning av bromsarna enligt tillverkarens anvisningar och meddelar kunden eventuella behov av tilläggsarbeten Hjulupphängning reparerar
hjulupphängningen enligt givna
anvisningar
reparerar
hjulupphängningen enligt tillverkarens anvisningar och utför under handledning granskning och justering av hjulvinklarna
reparerar självständigt hjulupphängningen enligt tillverkarens anvisningar och utför granskning och justering av hjulvinklarna
Transmission reparerar kopplingen
under handledning reparerar kopplingen
enligt givna anvisningar reparerar kopplingen enligt tillverkarens anvisningar och meddelar kunden eventuella tilläggsarbeten granskar under
handledning
drivaxelns mekaniska skick
byter under handledning axeln enligt tillverkarens anvisningar
byter axeln enligt
tillverkarens anvisningar
Periodisk
besiktningsgranskning utför under handledning
granskning av bilen för periodisk besiktning
utför granskning av bilen och mätning av avgasutsläpp för periodisk besiktning
utför granskning av bilen och mätning av
avgasutsläpp för periodisk besiktning samt gör upp ett reparationsförslag
Startmotor och generator
granskar startmotorns eller generatorns skick samt byter den under handledning
granskar startmotorns eller generatorns samt strömkretsens skick enligt tillverkarens anvisningar samt skiljer på ett fel i strömkretsen från ett fel i apparaten
granskar och reparerar start- eller
laddningsströmkretsen
Motor fastställer motorns
mekaniska skick och testar trycket i kylsystemet under handledning
fastställer motorns mekaniska skick och testar trycket i kylsystemet
utför läckagemätning på motorn samt testar trycket i kylsystemet och ger utgående från slutsatserna ett reparationsförslag Iståndsättning av
körljusen
kan byta
körljuslampa och rikta körljusen
kan byta körljuslampa och rikta körljusen samt under handledning granska och reparera strömkretsen
kan byta körljuslampa, rikta körljusen samt granska och reparera strömkretsen
Arbetsredskap, - maskiner, material och användning av
servicetillbehör
använder de mest centrala
arbetsredskapen, - maskinerna och testapparaterna samt materialen i bekanta arbetssituationer och identifierar riskerna, men behöver
handledning ibland
använder de mest centrala
arbetsredskapen, - maskinerna och testapparaterna samt materialen i bekanta arbetssituationer enligt givna anvisningar
väljer arbetsredskap, - maskiner samt testapparater som är lämpliga för arbetet samt använder dem och material tryggt och ekonomiskt i varierande
arbetssituationer
Användning av reservdelar och tillbehör
använder givna reservdelar och tillbehör under handledning
använder givna reservdelar och tillbehör
väljer och använder reservdelar och tillbehör
Estetik arbetar under
handledning i enlighet med de faktorer som inverkar på arbetsmiljöns trivsel.
arbetar i enlighet med de faktorer som inverkar på
arbetsmiljöns trivsel.
främjar de faktorer som inverkar på arbetsmiljöns trivsel.
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier 3. Behärskande av
den kunskap som ligger till grund för arbetet
Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5
Den studerande
Kundservice hälsar och lyssnar på kunden i samband med reparationsarbetet
känner till principerna för kundservice och frågar närmare uppgifter av kunden
känner till principerna för kundservice och kan ge kunden råd Användning av
reparationsanvisningar
använder givna
reparationsanvisningar under handledning
använder givna
reparationsanvisningar
väljer och använder reparationsanvisningar Vätskor och
smörjmedel
känner till
klassificeringen av vätskor och oljor samt betydelsen av
oljemängder och använder givna vätskor och oljor
väljer och använder under handledning vätskor och oljor enligt tillverkarens anvisning
väljer och använder vätskor och oljor enligt tillverkarens anvisning
Grunderna i elteknik kan de vanligaste symbolerna inom elteknik i bilar
kan avläsa
kopplingsscheman och identifiera bilens anordningar från schemat
kan använda
kopplinsscheman för felsökning och reparation känner till grundlagarna
för elteknik i bilar och kan använda
universalmätare under handledning
kan använda
universalmätare och kan under
handledning utnyttja grundlagarna för elteknik i bilar vid felsökning och reparation
utnyttjar grundlagarna för elteknik i bilar vid felsökning och
reparation samt ger ett reparationsförslag utgående från erhållna mätningsresultat Hjulen och deras
hjulvinklar känner till vilken betydelse däcktrycket, rotationsriktningen och slitytans profildjup samt hjulvinklarna har för trafiksäkerheten
känner till
hjulvinklarna och deras betydelse för bilens köregenskaper samt
däckmärkningarna och bestämmelserna gällande användning av däck
kan ge ett
reparationsförslag utgående från erhållna resultat av mätningar av hjulvinklar och känner till
bestämmelserna för däck så att han/hon hittar den information som behövs
Transmission känner till
kraftöverföringssysteme ts grundläggande konstruktion och kopplingens funktion
kan bestämma kopplingens
funktionsduglighet
känner till de faktorer som håller kopplingen i funktionsdugligt skick
Motor kan funktionen hos en känner till principerna känner till de faktorer
fyrtaktsmotor för att bestämma en motors mekaniska skick
som håller motorn i funktionsdugligt skick Säkerhetsutrustning
och
luftkonditionerings- apparat
känner till arbetssäkerhets- och miljöaspekter som har att göra med fordonets säkerhetsanordningar och luftkonditioneringsapparat och hanteringen av pyrotekniska anordningar
Informationssystem använder verkstadens informationssystem under handledning
använder verkstadens informationssystem enligt anvisning
använder verkstadens informationssystem Företagsamhet bedömer med
handledning det egna arbetets betydelse för företagets lönsamhet samt betydelsen av ett arbetsmisstag för trafiksäkerheten.
bedömer arbetets och företagsamhetens betydelse inom bilbranschen samt betydelsen av ett arbetsmisstag för trafiksäkerheten.
känner till arbetets och företagsamhetens betydelse inom bilbranschen samt vet vilka kostnader reparationen av ett fel förorsakar
företagsverksamheten och
kundtillfredsställelsen Föremål för
bedömning
Bedömningskriterier 4.
Nyckelkompetenser för livslångt
lärande
Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande
Lärande och problemlösning
klarar av att söka information under handledning
söker information enligt anvisningarna
agerar initiativrikt som informationssökare klarar av bekanta
situationer, men behöver handledning och stöd i
föränderliga och valsituationer
klarar självmant av föränderliga och valsituationer
fungerar ändamålsenligt i olika slags situationer och kommer på alternativa tillvägagångssätt i sin verksamhet
utvärderar sitt arbete under handledning
tar emot respons och handlar enligt responsen
utvecklar sin verksamhet utgående från respons som han/hon erhållit
Interaktion och samarbete
kan fungera tillsammans med olika slags människor i arbetsgemenskapen och i gruppen och begär vid behov hjälp av andra
fungerar tillsammans med olika slags människor i
arbetsgemenskapen och i gruppen
stöder och hjälper andra samt beaktar arbetsgemenskapens övriga medlemmar i sitt arbete
Yrkesetik iakttar givna etiska anvisningar, avtal och bestämmelser samt tidtabeller
iakttar givna etiska anvisningar, avtal och bestämmelser samt tidtabeller samt
fungerar i studie- och arbetsgemenskapen enligt värderingarna, målen, de etiska anvisningarna, avtalen
agerar enligt företagets värderingar
och bestämmelserna i
föränderliga situationer samt iakttar tidtabeller
Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga
förhåller sig positivt till en säker
verksamhet samt tar inga risker i sitt arbete och känner till
grundfärdigheterna i att ge första hjälpen
svarar för säkerheten i sin verksamhet
utvecklar självständigt sin verksamhet så att den blir säkrare
iakttar de
säkerhetsanvisningar som getts för arbetet och förorsakar inte fara
iakttar arbetsplatsens anvisningar och tar i sitt arbete hänsyn till de övriga
medlemmarna i arbetsgemenskapen
observerar och identifierar faror i sitt arbete och rapporterar dessa
använder på ett säkert sätt skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder enligt anvisningarna
säkerställer
arbetsredskapens och materialens säkerhet samt avlägsnar söndriga
arbetsredskap och för dem till översyn
kan bedöma hur väl skyddsutrustning, arbetsredskap och
arbetsmetoder lämpar sig för det aktuella arbetet
använder ergonomiska arbetsställningar
beaktar säkerhets- och hälsoaspekter i planeringen av det egna arbetet samt upprätthåller säkerhet och ergonomi i arbetsmiljön
beaktar säkerhets- och hälsoaspekter i planeringen av det egna arbetet samt upprätthåller säkerhet och ergonomi i arbetsmiljön samt tillämpar kunskaperna även i oväntade situationer
Sätt att visa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att utföra
reparationsarbeten i en bilverkstad eller i en annan lokal som motsvarar förhållandena i en bilverkstad så bra som möjligt. Arbetet utförs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
Genom yrkesprov bedöms åtminstone
behärskande av arbetsprocessen; i dess helhet
behärskande av arbetsmetoder, redskap och material: reparation av bromsar, periodisk besiktningsgranskning, bestämning av motorns mekaniska skick och reparationsbehov samt elektronisk felsökning
behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet: åtminstone användning av reparationsanvisningar och kundservice
nyckelkompetenser för livslångt lärande: beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga samt interaktion och samarbete.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex.
med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder.
2.2.2.1 Mätning och reparation av elutrustning, 10 sv
Krav på yrkesskicklighet Den studerande
kan läsa reparationsanvisningar och kopplingsscheman
kan använda mät- och testapparater
kan testa och reparera el-utrustning
kan grunderna i fordonsel
känner till elsäkerhetsbestämmelserna
Bedömning
I tabellen har bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande samt föremålen för bedömning sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier 1. Behärskande
av
arbetsprocessen
Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande
Planering av det egna arbetet och metodiskt
tillvägagångssätt
planerar och utför arbetsprocessen under handledning
planerar
arbetsprocessen enligt givna anvisningar och genomför den i regel självständigt
planerar och genomför arbetsprocessen självständigt Behärskande av
arbetets helhet iakttar arbetstiderna och arbetar under handledning enligt arbetsanvisningarna
iakttar arbetstiderna och följer de givna arbetsanvisningarna
iakttar arbetstiderna och följer planerna samt förhandlar om eventuella avvikelser Ekonomisk och
kvalitativ verksamhet
arbetar under
handledning enligt de uppställda kvalitets- och ekonomimålen.
arbetar enligt de uppställda kvalitets- och ekonomimålen.
arbetar enligt de uppställda kvalitets- och ekonomimålen och utvecklar sin egen verksamhet för att uppnå dem.
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
2.2.2 Yrkesinriktade studier
2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material
Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande
Informationssökning söker under handledning märkesspecifika reparationsan- visningar, avläser kopplingsscheman med assistans
använder med assistans
kopplingsscheman och av tillverkaren givna
reparationsanvisning ar i sitt arbete
använder i sitt arbete kopplingsscheman och av tillverkaren givna reparationsanvisningar
Mät- och testapparater
använder
universalmätare och avgasanalysator enligt givna anvisningar
använder under handledning de diagnostikapparater som behövs i service- och reparationsarbetet
använder de
diagnostikapparater som behövs i service- och reparationsarbetet
Testning och reparation av elutrustning
utför under
handledning testning av elutrustning enligt biltillverkarens anvisningar.
utför testning av elutrustning och under handledning reparation av dem enligt
biltillverkarens anvisningar.
utför testning av och reparation av
elutrustning enligt biltillverkarens anvisningar.
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier 3. Behärskande
av den kunskap som ligger till grund för arbetet
Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande
Grafiska symboler känner till de vanligaste grafiska symbolerna inom elteknik
kan tolka systemscheman
lokaliserar
komponenter med hjälp av scheman Elteknik känner grundlagarna för
elteknik i bilar och gör enkla eltekniska uträkningar
vet hur
lagbundenheterna inom elteknik för bilar inverkar på det egna arbetet
kan utnyttja kunnande inom elteknik i bilar vid service på och reparation av elutrustning Mät- och
testapparater
känner till hur skillnaderna mellan olika eltekniska storheter inverkar på användningen av en universalmätare
förstår hur felaktiga kopplingar inverkar på mätapparaten och mätobjektet
kan utnyttja olika mät- och
testapparaters egenskaper i sitt arbete
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
4.
Nyckelkompetenser för livslångt
lärande
Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande
Hållbar utveckling håller sin arbetsplats snygg och sorterar avfall med
handledning
håller sin arbetsplats snygg och i ordning och sorterar avfall
håller sin arbetsplats snygg och i en ordning som underlättar den egna verksamheten samt sorterar avfall identifierar
miljöverkningarna av olika typer av
rengörings-, smörj- och drivmedel Utvärdering utför
utvärderingsarbeten med handledning
utför de vanligaste utvärderingsarbeten på basis av
anvisningar
utför
utvärderingsarbeten självständigt
Interaktion och samarbetsförmåga
diskuterar med kunden och med samarbetspartner personligt och via telefon
känner till grunderna för
behovskartläggning och kan
kommunicera och samarbeta med olika människor
behärskar
frågetekniken och behovskartläggningen och kan fungera tillsammans med olika personer och
personalgrupper på arbetsplatsen och hos varuleverantörerna Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
förhåller sig positiv till en säker
verksamhet samt tar inga risker i sitt arbete
svarar självständigt för säkerheten i sin verksamhet
utvecklar sin
verksamhet så att den blir säkrare
kan på ett säkert sätt mäta och justera däcktrycket
kan på ett säkert sätt mäta och justera däcktrycket och beaktar även omgivningen
kan på ett säkert sätt mäta och justera däcktrycket och har självmant omsorg om apparaternas skick iakttar de
säkerhetsanvisningar som getts för arbetet och förorsakar inte fara för sig själv
iakttar arbetsplatsens anvisningar och tar i sitt arbete hänsyn till de övriga
medlemmarna i arbetsgemenskapen
observerar och identifierar faror i sitt arbete och rapporterar dessa
använder på ett säkert sätt skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder enligt anvisningarna
säkerställer
arbetsredskapens och materialens säkerhet samt avlägsnar söndriga
arbetsredskap och för dem till översyn
kan bedöma hur väl skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder lämpar sig för det aktuella arbetet
