Tid för hållbar utveckling?
• Behövs beteendeförändringar eller räcker det med ny teknik?
• Hur påverkar vår tidsanvändning välbefinnandet och
klimatbelastningen?
• Vad skulle hända om människor fick välja hur mycket de skulle arbeta?
Jörgen Larsson
Kommande Naturvårdsverksrapport:
Hållbara Konsumtionsmönster
Analyser av maten, flyget och den totala konsumtionens klimatpåverkan idag och 2050. En forskarantologi
Redaktör: Jörgen Larsson, Chalmers
Med bidrag från:
Eva C. Alfredsson. fil.dr., avd. för Miljöstrategisk analys, KTH David Andersson, doktorand, Inst. för energi och miljö, Chalmers Christan Azar, professor, Inst. för energi och miljö, Chalmers Anders Biel, professor, Psykologiska inst., Göteborg universitet David Bryngelsson, doktorand, Inst. för energi och miljö, Chalmers Olof Drakenberg, miljöekonom, Göteborgs miljövetenskapliga centrum
Tommy Gärling, professor emeritus, Psykologiska inst., Göteborgs universitet Fredrik Hedenus, fil. dr., Inst. för energi och miljö, Chalmers
John Holmberg, professor, Inst. för energi och miljö, Chalmers
Sverker C. Jagers, professor, Statsvetenskapliga inst., Göteborgs Universitet Jonas Nässén, docent, Inst. för energi och miljö, Chalmers
Cecilia Solér, ekon. dr., Företagsekonomiska inst., Göteborgs Universitet Thomas Sterner, professor, Nationalekonomiska inst., Göteborgs universitet Stefan Wirsenius, tekn fil. dr., Inst. för energi och miljö, Chalmers
SCB Miljöräkenskaper, 2014
Två områden där tekniska
åtgärder inte räcker
Jordbruksverket, 2014
Växthusgasutsläpp från mat
Antal flygresor på capita 1973-2013
Data: Trafikanalys, 2014
1000 individer i Västra Götalandsregionen (Nässén et al., 2014)
Andel av totala utsläppen från flyg
Scenarier för utsläpp per person från privat flygande
Jörgen Larsson Chalmers Inst. för energi och miljö Lisa Bolin SP Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut
David
Andersson
decilgrupper
Växthusgas- utsläpp (tonCO
2e/cap)
Subjektivt välbefinnande
(1-10)
medel 10 % med
lägst
utsläpp 10 % med
högst
utsläpp
Kontrollvariabler Utbildning - - 0.008
Kön - - 0.045
Ålder 0.10**
Barn - - 0.011
Variabler som påverkar subjektivt välbefinnande
Ha arbete eller studera 0.14***
Nettoinkomst 0.032
Ha partner 0.135***
Hälsa 0.444***
Tidspress - - 0.160***
Tid med familj 0.139***
Tid med vänner 0.143***
Motionerande - - 0.014 Klimatbelastande aktiviteter Bostadsyta (m
2) 0.040 Bilkörning (km/år) 0.014 Flygande (antal/år) 0.025 Rött kött (måltider/vecka) 0.031
*
= signifikans Antal personer: 843 R2 = 0,40Olika faktorers påverkan på välbefinnandet
Aktiviteter med minst negativa känslor Andel av tiden
1.Lek 1,2 %
2.Sex 1,0 %
3.Motion 1,2 %
4.Läsning (ej arbete) 4,4 %
5.Promenad 1,7 %
6.Måltid 11,1 %
7.Ta hand om barn 4,5 %
8.Samtala (ej arbete) 11, 6 %
9.Laga mat 3,3 %
10.Vila 2,8 %
11.TV 7,3 %
12.Göra sig snygg 4,8 %
13.Bön/meditation 0,2 %
14.Resande (utöver pendling) 3,2 %
15.Shoppande 4,4 %
16.Dator (ej arbete) 2,3 %
17.Hushållsarbete 2,3 %
18.Pendling 1,7 %
19.Arbete 20,1 %
Data: Källa: Krueger, Kahneman et al (2008)
Time Use and Subjective Well-Being in France and the U.S.
Data: 820 franska kvinnor
Aktiviteter med minst negativa känslor Andel av tiden
1.Lek 1,2 %
2.Sex 1,0 %
3.Motion 1,2 %
4.Läsning (ej arbete) 4,4 %
5.Promenad 1,7 %
6.Måltid 11,1 %
7.Ta hand om barn 4,5 %
8.Samtala (ej arbete) 11, 6 %
9.Laga mat 3,3 %
10.Vila 2,8 %
11.TV 7,3 %
12.Göra sig snygg 4,8 %
13.Bön/meditation 0,2 %
14.Resande (utöver pendling) 3,2 %
15.Shoppande 4,4 %
16.Dator (ej arbete) 2,3 %
17.Hushållsarbete 2,3 %
18.Pendling 1,7 %
19.Arbete 20,1 %