• No results found

Tid för hållbar utveckling?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Tid för hållbar utveckling?"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Tid för hållbar utveckling?

• Behövs beteendeförändringar eller räcker det med ny teknik?

• Hur påverkar vår tidsanvändning välbefinnandet och

klimatbelastningen?

• Vad skulle hända om människor fick välja hur mycket de skulle arbeta?

Jörgen Larsson

(2)

Kommande Naturvårdsverksrapport:

Hållbara Konsumtionsmönster

Analyser av maten, flyget och den totala konsumtionens klimatpåverkan idag och 2050. En forskarantologi

Redaktör: Jörgen Larsson, Chalmers

Med bidrag från:

Eva C. Alfredsson. fil.dr., avd. för Miljöstrategisk analys, KTH David Andersson, doktorand, Inst. för energi och miljö, Chalmers Christan Azar, professor, Inst. för energi och miljö, Chalmers Anders Biel, professor, Psykologiska inst., Göteborg universitet David Bryngelsson, doktorand, Inst. för energi och miljö, Chalmers Olof Drakenberg, miljöekonom, Göteborgs miljövetenskapliga centrum

Tommy Gärling, professor emeritus, Psykologiska inst., Göteborgs universitet Fredrik Hedenus, fil. dr., Inst. för energi och miljö, Chalmers

John Holmberg, professor, Inst. för energi och miljö, Chalmers

Sverker C. Jagers, professor, Statsvetenskapliga inst., Göteborgs Universitet Jonas Nässén, docent, Inst. för energi och miljö, Chalmers

Cecilia Solér, ekon. dr., Företagsekonomiska inst., Göteborgs Universitet Thomas Sterner, professor, Nationalekonomiska inst., Göteborgs universitet Stefan Wirsenius, tekn fil. dr., Inst. för energi och miljö, Chalmers

(3)

SCB Miljöräkenskaper, 2014

(4)
(5)

Två områden där tekniska

åtgärder inte räcker

(6)

Jordbruksverket, 2014

(7)

Växthusgasutsläpp från mat

(8)

Antal flygresor på capita 1973-2013

Data: Trafikanalys, 2014

(9)
(10)

1000 individer i Västra Götalandsregionen (Nässén et al., 2014)

Andel av totala utsläppen från flyg

(11)

Scenarier för utsläpp per person från privat flygande

(12)

Jörgen Larsson Chalmers Inst. för energi och miljö Lisa Bolin SP Sveriges Tekniska

Forskningsinstitut

(13)

David

Andersson

(14)

decilgrupper

Växthusgas- utsläpp (tonCO

2

e/cap)

Subjektivt välbefinnande

(1-10)

medel 10 % med

lägst

utsläpp 10 % med

högst

utsläpp

(15)

Kontrollvariabler Utbildning - - 0.008

Kön - - 0.045

Ålder 0.10**

Barn - - 0.011

Variabler som påverkar subjektivt välbefinnande

Ha arbete eller studera 0.14***

Nettoinkomst 0.032

Ha partner 0.135***

Hälsa 0.444***

Tidspress - - 0.160***

Tid med familj 0.139***

Tid med vänner 0.143***

Motionerande - - 0.014 Klimatbelastande aktiviteter Bostadsyta (m

2

) 0.040 Bilkörning (km/år) 0.014 Flygande (antal/år) 0.025 Rött kött (måltider/vecka) 0.031

*

= signifikans Antal personer: 843 R2 = 0,40

Olika faktorers påverkan på välbefinnandet

(16)

Aktiviteter med minst negativa känslor Andel av tiden

1.Lek 1,2 %

2.Sex 1,0 %

3.Motion 1,2 %

4.Läsning (ej arbete) 4,4 %

5.Promenad 1,7 %

6.Måltid 11,1 %

7.Ta hand om barn 4,5 %

8.Samtala (ej arbete) 11, 6 %

9.Laga mat 3,3 %

10.Vila 2,8 %

11.TV 7,3 %

12.Göra sig snygg 4,8 %

13.Bön/meditation 0,2 %

14.Resande (utöver pendling) 3,2 %

15.Shoppande 4,4 %

16.Dator (ej arbete) 2,3 %

17.Hushållsarbete 2,3 %

18.Pendling 1,7 %

19.Arbete 20,1 %

Data: Källa: Krueger, Kahneman et al (2008)

Time Use and Subjective Well-Being in France and the U.S.

Data: 820 franska kvinnor

(17)

Aktiviteter med minst negativa känslor Andel av tiden

1.Lek 1,2 %

2.Sex 1,0 %

3.Motion 1,2 %

4.Läsning (ej arbete) 4,4 %

5.Promenad 1,7 %

6.Måltid 11,1 %

7.Ta hand om barn 4,5 %

8.Samtala (ej arbete) 11, 6 %

9.Laga mat 3,3 %

10.Vila 2,8 %

11.TV 7,3 %

12.Göra sig snygg 4,8 %

13.Bön/meditation 0,2 %

14.Resande (utöver pendling) 3,2 %

15.Shoppande 4,4 %

16.Dator (ej arbete) 2,3 %

17.Hushållsarbete 2,3 %

18.Pendling 1,7 %

19.Arbete 20,1 %

Låg

Hög

Klimatbelastning

(18)

(and climate neutral)

The best things in life are free

(19)
(20)

Postmateriellt scenario

• 30-timmarsvecka 2050

Konsumtionsvolym per capita: +1.0 %/år (jmf 1,8 %)

• Ökad tjänsteandel

Tjänsterna utgör i detta scenario 70 % av

konsumtionsökningen är tjänster (jmf 35%)

(21)

Produktivitets- ökning ca 2%/år

Privat

konsumtion Offentlig konsumtion Arbetstids- förkortning

ca 40 gram CO2 per krona

ca 15 gram CO2 per krona (pga större tjänsteandel) 0

Utsläppseffekter av produktivitetsökning

(22)
(23)

Tidspress =

en obehagskänsla som följer av att ha

svårt att hinna med allt man behöver göra

1 2 3 4 5 6 7

(24)

Tidsnöjdhet =

att vara nöjd med hur man i praktiken fördelar

sin tid

(25)

Arbetstid

(26)

Vill vi jobba mindre?

+ mindre tidspress i privatlivet + tid till meningsfulla aktiviteter

+ tid att leva hållbart (åka kollektivt mm) + ………..

- mindre självförverkligande och sociala kontakter?

- mindre pengar för resande mm

- äventyrande av finansieringen av välfärden?

- ………..

(27)

Önskad arbetstid bland heltidsarbetande i Sverige

Kvinnor Män

Vill jobba fler timmar 2 2

Samma som idag 20 38

Vill jobba färre timmar 25 36

Vill gå ner på deltid 53 24

Källa: Egen bearbetning av data från ISSP, redovisad i Reynolds (2004)

(28)

Varianter av arbetstidsförkortning

• Kortare arbetsvecka

• Kortare arbetstid under vissa livsfaser (t ex småbarnsföräldrar & 60+)

• Allmän deltidsrätt (downshifting)

References

Related documents

För komplett utbildningsplan se även Tekniska högskolans

Senare del, Civilingenjör i energi - miljö – management 300 hp – för dig som läst minst motsvarande programmets termin 1-2. Därutöver krävs att sökande studerar/har studerat

Västerviks kommun har tagit fram ett förslag till en ny integrationsstrategi för perioden 2023 ‐ 2027, som styrelsen för Västervik Miljö & Energi AB fått för synpunkter

Det påbörjade samarbetet mellan Kraft Foods Sverige och Göteborg Energi bäddar dessutom för ytterligare utveckling av smarta energilösningar.. Naturgas och potatisvatten ger

Panelens utvärdering har baserats på publicerat och opublicerat material (mer än 60 omfångsrika dokument), resultaten av ett frågeformulär som delats ut till organisationer som deltar

Insatsområdet har avgörande betydelse för att Gotland ska kunna nå målen på energiområ- det. Inriktningarna samspelar med andra planer och strategier för energi, klimat och miljö

Arbetsmarknad för ingenjörer i Energi- och miljöteknik..  Allt sedan starten i mitten på 1980-talet har våra utexaminerade ingenjörer tagits emot mycket väl av

•  Användning av simuleringsprogram för att analysera ett energisystem. •  Åtgärder som minskar kostnader för bränsle, livscykelkostnad