Ett samarbete mellan Göteborgs Stad, polisområde Storgöteborg och Göteborgs universitet.
Rapport 2 i serien Brott och trygghet.
Brott och trygghet
Ungdomsbrottslighet i Göteborg
Innehållsförteckning
Inledning ... 4
Ungas brottslighet ... 6
Ungas brottslighet i Göteborg ... 12
Strategiska brott – brott som leder till fler brott .... 18
Förklaringar till varför unga begår brott ... 21
Ungas utsatthet för brott ... 24
Ungas upplevda otrygghet eller oro ... 29
Avslutning ... 31
Inledning
Den här rapporten handlar om ungdomsbrottsligheten i Göteborg.
Det är en uppföljande rapport till Brott och trygghet i Göteborg
– de senaste tio årens utveckling i Göteborg (2014). Syftet är att ge en bild av ungdomsbrottslighet i Göteborg genom att beskriva ungas brotts- lighet, brottsutsatthet och oro för brott.
Avgränsning
Förhoppningen är att det som presenteras här ska kunna användas i arbetet med att hantera ungdomsbrottslighet. Rapporten presenterar hur situationen med ungdomsbrottsligheten ser ut, men diskuterar eller analyserar inte vad som kan göras eller vad som redan görs för att bekämpa den. Diskussioner och analyser kring förebyggande och rättsliga åtgärder kräver en egen rapport.
Många betydelser av begreppet brott
Brott, eller egentligen lagbrott, är en samlingsbeteckning för olika handlingar.
Brott kan vara synliga eller dolda, lindriga eller grova och de kan vara riktade mot personer eller egendom. De kan vara planerade eller oplanerade. De kan begås av en eller flera förövare. De kan upptäckas eller fortsätta att vara dolda för rättsväsendet och andra myndigheter. Ibland kan de till och med vara dolda för brottsoffren.
Anmälningar av brott
En del brott anmäls och andra inte. Den så kallade anmälningsbenägenheten beror på flera saker, som till exempel hur grovt brottet är och hur relationen mellan offer och förövare ser ut. Den hänger också ihop med rädsla för vad anmälan kan få för konsekvenser eller på en misstro mot rättsväsendet och regler för försäkring.
Samling av olika källor
När omfattning, egenskaper och utveckling av brott undersöks är det viktigt att använda sig av flera olika typer av källor. I den här rapporten används underlag från:
»
Polismyndigheten»
Brottsförebyggande rådet (Brå), gällande misstänkta och lagförda ungdomar»
Skolundersökningen om brott (SUB)»
CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning)»
Lokala undersökningar om ungas drogvanor»
Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) som genomförs av Brå och ger bland annat kunskap om medborgarnas utsatthet för brott, känsla av otrygghet och erfarenhet av rättsväsendet.Samarbete mellan myndigheter
Rapporten är ett samarbete mellan Göteborgs Stad, polisen i Storgöteborg och Göteborgs universitet och har arbetats fram av Leif Tjernström, förändringsledare i Göteborgs Stad, Sara Uhnoo, forskare vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap på Göteborgs universitet samt Thomas Pettersson, kommissarie vid gruppen för verksamhetsstyrning och analys vid polisregion Väst.
Ungas brottslighet
Vad är ungdomsbrottslighet?
Ungdomsbrott är brott som ungdomar under 18 år begår. I den här rapporten varierar åldersspannet något beroende på vilken statistik som analyserats.
De vanligaste brotten bland ungdomar är snatteri och skadegörelse. Tonåren är den mest brottsintensiva perioden i livet. I figuren nedan går att se hur andelen misstänkta för brott är som störst i de yngre åldrarna, 15–17 år.
I de äldre åldersgrupperna avtar antalet misstänkta personer gradvis, vilket pekar på att brottslig aktivitet är en fas som går över för de flesta ungdomar.
Pojkar begår och utsätts för fler brott
Både flickor och pojkar begår och utsätts för brott, men pojkar begår fler och grövre brott. Pojkar utsätts också oftare än flickor för våldsbrott. De flesta unga som begår brott gör det vid något enstaka tillfälle i åldern 13–17 år. En mindre grupp begår många brott.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 20 år 21–
24 år 25–
29 år 30–
39 år 40–
49 år 50–
59 år 60+ år
Misstänkta för brott
Antal misstänkta personer per 1 000 invånare i respektive åldersgrupp år 2011. Samtliga brott. Källa: Kriminalstatistiken
Ur Ungdomsbrottslighetens utveckling speglad i olika källor – Jonas Ring och Jonas Öberg, Fördjupning ur rapporten Brottsutvecklingen i Sverige år 2008–2011.
Andel misstänkta gärningsmän i olika åldrar i Göteborg och övriga Sverige 2012–2015
Brottsaktiviteten minskar kraftigt efter ungdomsåren och planar sedan ut.
Figuren nedan visar andelen misstänkta gärningsmän i Göteborg och Sverige mellan åren 2012–2015 i åldrarna 0–99 år.
Jämförelse mellan ålder på misstänkta gärningsmän vid brott i Sverige och Göteborg 2012–2015
Alla brott utom trafikbrott – Procentandelar av respektive ålder
0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50
0 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 96 99
Sverige Göteborg Källa: Polismyndigheten
Utveckling av ungas brott över en tioårsperiod
Som nämnts är unga överrepresenterade i statistiken över misstänkta och samma sak när det gäller antalet lagföringar, men det är viktigt att komma ihåg att antalet misstänkta personer i olika åldersgrupper påverkas av utveck- lingen i befolkningen. Mellan åren 2005 och 2010 hade vi i Sverige en stor andel unga i åldrarna 15–19 år och det kan ha betydelse för den ökning av antalet misstänkta för perioden som vi kan se i diagrammet på sidan 8. Med det perspektivet går att se hur antalet misstänkta per 100 000 invånare i de yngre åldersgrupperna (15–20 år) har legat relativt stabilt under en tioårsperiod.
Unga misstänkta för brott
Antal personer i åldern 15–20 år misstänkta för brott 2005–2014
0 10 000 20 000 30 000 40 000
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Misstänkta 15–20 år
Källa: www.bra.se/bra/brott-och-statistik/ungdomsbrottslighet.html
Med lagförda menas en person som antingen fått en fällande dom i tingsrätt, godkänt strafföreläggande från åklagare eller meddelats åtalsunderlåtelse.
Statistiken över antalet lagförda 15–20-åringar visar på en liknande bild som över misstänkta. De senaste tjugo åren lagförs unga oftast för brott mot förmögenhet. Det är en kategori som domineras av snatteri och stöld (i kategorin ingår också bland annat skadegörelse, häleri och bedrägeri). Ung- domar lagförs inte lika ofta för brott mot person, som till exempel vålds- och sexualbrott. Även här bör man ha med i bedömningen att det fanns många ungdomar under åren 2005–2010, vilket påverkar statistiken.
Antal lagföringsbeslut i Sverige, ålder 15–17 år, åren 2005–2014
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Källa: Brå
Sedan 1995 har Brå genomfört undersökningar bland elever i årskurs nio.
Ungdomarna får själva beskriva om och i så fall på vilket sätt de har varit inblandade i olika brott. Det handlar om stöld, våld och andra problem- beteenden som skolk och droganvändning. Undersökningen ger en bild av utbreddheten av brottsliga aktiviteter och vilka andra problembeteenden ungdomarna har. Den senaste studiens resultat (Brå 2013:3) tyder på att brottsligheten totalt sett minskade bland ungdomarna från år 1995 fram till de första åren in på 2010-talet. Minskningarna var större för pojkarna än flickorna.
Delaktighet i olika brottstyper totalt
%
0 10 20 30 40 50 60 70 80
1995 År
1997 1999 2001 2003 2005 2008 2011
Stöldrelaterade handlingar
Övrigt Skadegörelse Våld Våld exklusive
burit kniv
Narkotika
*Tjuvåkning, olovlig körning eller användande av falskt id-kort.
Ur Brott bland Ungdomar i årskurs nio. Resultat från Skolundersökningen om brott åren 1995–2011. Källa: Brå, rapport 2013:3
Studien visar att det är förhållandevis vanligt att ungdomar i årskurs nio någon gång begår brott som exempelvis snatteri, stöld från skolan eller från det egna hemmet. Ungefär hälften av ungdomarna i studien uppger att de begått något brott under det senaste året. Även problembeteende som till exempel att dricka alkohol, att tjuvåka och skolka är ganska vanligt förekom- mande. Däremot är allvarligare tillgreppsbrott och grövre våld mot person mer ovanligt. Det är också ovanligt att ungdomarna har provat narkotika. De flesta ungdomar har någon gång begått brott vid något enstaka tillfälle, men mycket få har gjort det flera gånger.
Brå:s studie visar att andelen ungdomar som inte begått något brott har ökat något genom åren. Resultaten tyder samtidigt på att andelen unga som begått många brott har minskat under perioden. Minskningen tycks gälla oavsett vilken sociodemografisk kategori de tillhör, det vill säga om till exempel föräldrarna har arbete eller inte, om man har svensk eller utländsk bakgrund och om föräldrarna bor tillsammans eller inte.
Skillnader mellan flickor och pojkar
Enligt vad ungdomarna själva uppger i studien begår pojkar oftare brott än flickor. Skillnaden blir större ju allvarligare eller ovanligare handlingar det rör sig om. Däremot är antalet som provat narkotika ganska jämnt fördelat.
När det gäller alkohol uppger en något större andel flickor än pojkar att de druckit sig berusade och ungefär lika stor andel av flickorna som pojkarna att de skolkat någon gång.
Diagrammet nedan jämför om flickorna respektive pojkarna begått någon av de i studien efterfrågade handlingarna.
Andelen pojkar respektive flickor som uppger sig begått följande handlingar
%
0 10 20 30 40 50
Stöldrelaterad handling Någon form av
skadegörelse Handling som innebär
våld mot person Har använt eller sålt narkotika
Pojkar Flickor
Ur Brott bland ungdomar i årskurs nio. Resultat från Skolundersökningen om åren 1995–2011. Källa: Brå rapport 2013:3
Ungas brottslighet i Göteborg
I Göteborg är våldsbrott det vanligaste anmälda brottet där den misstänkte är under 18 år. Våldsbrotten sker oftast av pojkar mot andra unga, oftast mot andra pojkar. Det näst vanligaste brottet är stöld eller snatterier i butik och andelen misstänkta bland flickor och pojkar är relativt jämnt fördelat.
Narkotikabrott är det tredje vanligaste brottet som anmäls.
Brott i Göteborg där den misstänkte är under 18 år Anmälda under perioden januari-oktober 2015
Tillgrepp i butik Bedrägeribrott med mera Trafikbrott
Narkotikabrott Skadegörelsebrott Tillgreppsbrott (ej i butik) Våldsbrott
Övriga brott 733
67 491
130
141 169
329
348
Källa: Polismyndigheten
Våldsbrott och narkotikabrott ökar i takt med åldern på de unga
Det är framför allt två brott som ökar ju äldre ungdomen är, nämligen våldsbrott och narkotikabrott. Tillgrepp i butik ökar fram till 15-årsåldern för att därefter minska. Övriga brott visar på en relativt stabil utveckling.
Åldersfrekvens på misstänkta gärningspersoner januari 2011–oktober 2015 i Göteborg
0 200 400 600 800 1 000 1 200
7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17
Tillgrepp i butik Bedrägeribrott med mera
Trafikbrott Narkotikabrott
Skadegörelsebrott Tillgreppsbrott (ej i butik)
Våldsbrott Övriga brott Källa: Polismyndigheten
När det gäller kategorin misstänkta för stöld eller snatteri i butik ser vi att under de första tonåren, 13–15 år, följs andelen flickor och pojkar åt. Vid 15-årsåldern minskar andelen flickor medan pojkarnas minskning sker några år senare.
Jämförande åldersfördelning bland personer 7–25 år misstänkta för stöld i butik i Göteborg 2012–2015
0 10 20 30 40 50 60 70
5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
Utvecklingen av alkoholkonsumtion bland unga
När brottsutveckling bland unga studeras kan alkoholkonsumtionen vara en viktig aspekt. Resultat från olika studier visar att ungdomar inte dricker sig berusade på alkohol i lika stor utsträckning som tidigare. Minskningen av andelen unga som dricker alkohol kan vara relaterad till de senaste årens nedgång i ungdomsbrottslighet. Det är framför allt berusningsdrickandet som har tydliga samband med våldsutövande, men kan också ha betydelse för benägenheten att begå andra typer av brott.
Diagrammet nedan visar studier av CAN. Andelen unga i årskurs 9 och i gymnasiets år 2 som konsumerar alkohol har sedan 1970-talet inte varit så låg som idag. Bland elever i årskurs 9 har andelen nästan halverats. Detta gäller både för flickor och pojkar.
Andel alkoholkonsumenter i årskurs 9 och gymnasiets år 2 efter kön.
Riket. 1971–2012.
0 20 40 60 80 100
71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11
Pojkar, årskurs 9 Flickor, årskurs 9
Pojkar, gymnasiets år 2 Flickor, gymnasiets år 2
Källa: CAN. Ur Skolelevers drogvanor 2013, Göteborgs Stad, Social resursförvaltning, Rapport 2013:1.
Användande av narkotika bland unga
i Sverige minskar inte
Narkotikautveckling i Sverige. Andel elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som någon gång använt narkotika efter kön. 1971–2012.
%
0 10
5 15 20 25
71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11
Pojkar, årskurs 9 Flickor, årskurs 9
Pojkar, gymnasiets år 2 Flickor, gymnasiets år 2
Källa: CAN. Ur Skolelevers drogvanor 2013, Göteborgs Stad, Social resursförvaltning, Rapport 2013:1.
Alkoholutvecklingen bland unga i Göteborg
Vid jämförelse är andelen Göteborgselever som druckit alkohol senaste tolv månaderna år 2013 något mindre än i hela Sverige, 44 och 74 procent i Göteborg respektive 47 och 77 procent i hela Sverige. I övrigt kan man notera en tydlig minskning i andelen elever som druckit alkohol någon gång mellan åren 2004 och 2013. Störst är minskningen bland elever i årskurs 9, från 70 till 50 procent. Bland elever i gymnasiet årskurs 2 är motsvarande minskning 88 till 80 procent.
Andelen elever som druckit alkohol. Årskurs 9 och gymnasiets år 2.
2004–2013 i Göteborg och 2013 i riket. Anges i procent av samtliga svar.
40 60 80 100
70 88
62 82
58 80
50 80
44 74
47 77
30 50 70 90
Fler som dricker alkohol i centrala Göteborg
Bryter man ner statistiken på stadsdelsnivå ser man att de tre stadsdelar som har högst andel elever som druckit alkohol de senaste tolv månaderna är Centrum, Örgryte-Härlanda och Majorna-Linné. Minst andelar unga som druckit alkohol under de senaste tolv månaderna ser vi i Angered och Östra Göteborg.
Andelen elever som druckit alkohol de senaste 12 månaderna i stadsdelarna.
Årskurs 9 och gymnasiets år 2. Anges i procent av samtliga svar.
0 20 40 60 80 100
29
54 50
78
52 87
39 79
53 81
40 75
52 75
42 72
52 83
31 64
44 74
30
10 50 70 90
Angered Askim-Frölunda-Högsbo
Centrum Lundby
Majorna-LinnéNorra-HisingenVästra GöteborgVästra HisingenÖrgryte-HärlandaÖstra GöteborgGöteborg totalt
Årskurs 9 Gymnasiets år 2
Ur Skolelevers drogvanor 2013, Göteborgs Stad, Social resursförvaltning, Rapport 2013:1.
Narkotikautvecklingen bland unga i Göteborg
Undersökningen Skolelevers drogvanor 2013 i Göteborg visar att andelen elever som uppgett att de någon gång använt narkotika har ökat fram till 2010. Däremot ser vi en liten minskning år 2013. Framtida undersökningar får visa om det håller i sig eller om det är en tillfällighet. Åtta procent av eleverna i årskurs nio uppger 2013 att de någon gång använt narkotika.
Motsvarande siffra för gymnasiet är 21 procent. Andelen elever blir betydligt lägre när de får frågan om de använt narkotika de senaste tolv månaderna, 7 procent respektive 15 procent.
I riket är motsvarande siffror 5 respektive 12 procent.
Andelen elever som använt narkotika. Årskurs 9 och gymnasiets år 2.
2004–2013 i Göteborg och 2013 i riket. Anges i procent av samtliga svar.
0 5 10 15 20 25
8 18
10 19
10 22
8 21
7 15
5 12
Göteborg 2004
Göteborg 2007
Göteborg 2010
Göteborg 2013
Göteborg 2013 Narkotika
senaste 12 månaderna
Riket 2013 Narkotika senaste 12 månaderna
Årskurs 9 Gymnasiets år 2
Ur Skolelevers drogvanor 2013, Göteborgs Stad, Social resursförvaltning, Rapport 2013:1.
Fördelningar i olika stadsdelar
Diagrammet visar att andelen elever i gymnasiet som uppger att de använt narkotika de senaste tolv månaderna är betydligt högre i stadsdelarna Centrum och Majorna-Linné än i övriga stadsdelar. Det handlar om 24 procent respektive 25 procent. Majorna-Linné visar även på betydlig högre andel elever i årskurs nio som använt narkotika än i övriga stadsdelar. I Angered är andelen elever både i årskurs nio (3 procent) och i gymnasiets årskurs två (8 procent) betydligt lägre än bland övriga stadsdelar som ligger ganska nära andelen i Göteborg totalt.
Andelen elever som använt narkotika de senaste 12 månaderna i stadsdelarna.
Årskurs 9 och gymnasiets år 2. Anges i procent av samtliga svar.
5 10 15 20 25 100
8 6
15
8 24
6 11 12
25
5 15
7 15
7 13
6 15
9 15
7 15
Strategiska brott – brott som leder till fler brott
Strategiska brott är de brottstyper som ökar risken för en fortsatt lång och intensiv brottskarriär. De strategiska brott som forskningen lyfter fram för pojkar är rån, tillgrepp av motorfordon samt brott som ingår under rubriken brott mot allmän verksamhet, det vill säga våld och hot mot tjänsteman och övergrepp i rättsak. För flickor är det istället narkotikabrott som utgör ett strategiskt brott. Dessa brottstyper är de som starkast signalerar risk för återfall när de är huvudbrott i en ungdoms första lagföring. Brotten som begås behöver inte ske just den första gången, utan kan begås andra eller tredje gången. De unga som begår strategiska brott begår många olika slags brott, de är generalister snarare än specialister.
Sannolikheten att 15–17 åringar med ett visst huvudbrott i sin första lag- föring kommer att tillhöra gruppen engångs-, tillfälles-, återfalls- respektive högaktivt kriminella, i procent. Tabellen avser personer som lagfördes första gången år 2001–2003. Uppföljningstiden sedan första lagföringen är i snitt åtta år. Observera att talen inom vissa brottskategorier är för små för att göra tabellen könsuppdelad.
Huvudbrott I första lagföringen
Engångs- brottslingar
(1 lagf.)
Tillfällesbrotts- lingar (2–3 lagf.)
Återfallsbrotts- lingar (4–8 lagf.)
Högaktivt kriminella
(9+ lagf.) Antal individer Misshandel (inkl.
grov) 36 % 32 % 24 % 8 % 2 975
Olaga hot (inkl.
grovt) 37 % 31 % 24 % 8 % 377
Sexualbrott
(våldtäkt m.m.) 46 % 30 % 20 % 4 % 117
Stöld (inkl. grov) 44 % 28 % 19 % 9 % 2 873
Snatteri 68 % 23 % 7 % 2 % 5 787
Tillgrepp av
motorfordon 28 % 29 % 26 % 17 % 900
Rån (inkl. grovt) 19 % 26 % 37 % 18 % 319
Skadegörelse 49 % 31 % 16 % 4 % 1 787
Bedrägeri 48 % 31 % 16 % 5 % 831
Brott mot allmän
verksamhet 32 % 28 % 30 % 10 % 418
Trafikbrott (inkl.
rattfylleri) 57 % 29 % 11 % 3 % 4 190
Narkotikabrott 36 % 30 % 23 % 11 % 808
Samtliga 51 % 28 % 15 % 6 % 21 256
Det är fler pojkar än flickor som begår strategiska brott. Andelen flickor uppgår till totalt mindre än tio procent av dem som dömdes för någon av brottstyperna rån, tillgrepp av motorfordon eller brott mot allmän verk- samhet. Det är en lägre andel flickor än för många andra ungdomsbrott, exempelvis misshandel. I tabellen nedan redovisas sannolikheten för att flickor 15–20 år med ett visst huvudbrott i sin första lagföring ska komma att tillhöra gruppen engångs-, tillfälles- eller återfalls- och högaktiva brottslingar.
Sannolikheten att 15–20 åriga flickor med ett visst huvudbrott i sin första lagföring kommer att tillhöra gruppen engångs-, tillfälles- respektive återfalls- eller respektive högaktivt kriminella, i procent. Tabellen avser flickor som lagfördes första gången år 2001–2005. Uppföljningstiden sedan första lagföringen är i snitt sju år. Observera att talen inom vissa brottskategorier är för små för att procentsatser ska kunna redovisas.
Huvudbrott I första lagföringen
Engångs- brottslingar
(1 lagf.)
Tillfälles- brottslingar
(2–3 lagf.)
Återfallsbrottslingar och högaktivt kriminella
(4+ lagf.) Antal individer Misshandel
(inkl. grov) 64 % 26 % 10 % 1 349
Olaga hot
(inkl. grovt) 56 % 29 % 15 % 134
Sexualbrott
(våldtäkt m.m.) – % – % – % 2
Stöld (inkl. grov) 72 % 21 % 7 % 2 021
Snatteri 80 % 17 % 3 % 9 180
Tillgrepp av
motorfordon 61 % 25 % 13 % 114
Rån (inkl. grovt) 53 % 33 % 13 % 45
Skadegörelse 67 % 27 % 6 % 421
Bedrägeri 70 % 22 % 8 % 466
Mened m.m. 92 % 7 % 1 % 1 868
Brott mot allmän
verksamhet 63 % 24 % 14 % 319
Trafikbrott
(inkl. rattfylleri) 79 % 17 % 4 % 963
Narkotikabrott 50 % 30 % 20 % 1 138
Samtliga 76 % 19 % 5 % 18 020
Strategiska brott bland flickor på 00-talet – Promemoria av Sven Granath, Brå 2012.
Narkotikabrott störst risk för flickor
Bland flickor är narkotikabrott, inte rån eller bilstöld, den brottstyp som ger högst risk för flickorna att hamna i gruppen återfallsbrottslingar eller högaktivt kriminella. Bland pojkarna var däremot narkotikabrott bara det
Vilka unga riskerar att begå strategiska brott?
Kunskapen om strategiska brott kan vara viktig för exempelvis socialtjänsten eller skolan när det gäller att fånga upp unga med sociala problem och med risk att utveckla en kriminell livsstil. Brå:s rapport Strategiska brott bland unga på 00-talet (2011) pekar på att unga som begår strategiska brott har ett sämre utgångsläge än andra dömda ungdomar. Andelen unga som åtalas för strategiska brott tillsammans med andra ungdomar eller vuxna är tydligt högre än för dem med andra brott. Detta indikerar att unga i 15–17-årsåldern som begår de strategiska brottstyperna troligtvis har etablerat eller håller på att etablera ett aktivt kriminellt umgänge med andra kriminella. Skolgången är en annan aspekt som urskiljer de unga då de oftare har anpassad skolgång.
Till exempel kan de ha enskild undervisning, stödundervisning eller gå i en resursklass. Ytterligare en faktor är om den unge har varit aktuell hos socialtjänsten för eget beteende före 15 års ålder. Utöver detta delar de familjerelaterade problem, alkohol- och narkotikamissbruk och frånvaron av en organiserad fritid med övriga dömda ungdomar. Bland flickor kan riskfak- torerna vara annorlunda och de kan ha en annan problembild än för pojkar.
Förklaringar till varför unga begår brott
Att förklara ungdomars brottslighet är inte enkelt och inom kriminologin finns ett stort antal teorier som försöker förklara ungdomars brottslighet.
Strainteorin
En inflytelserik teori, strainteorin, antar att ungdomar begår brott för att de saknar tillgång till legitima medel för att uppnå det som de vill i livet. För att hantera den stress eller frustration som det kan ge upphov till kan de använda sig av kriminella, illegitima medel. Det kan handla om att råna någon för att få tillgång till pengar eller en dyr vinterjacka.
Teorin om sociala band
En annan teori, teorin om sociala band, lyfter fram att de ungdomar som begår brott tenderar att ha svaga sociala band till samhället, exempelvis i form av bristande anknytning till föräldrar och lärare, en problematisk skolgång, avsaknad av ordnade fritidsaktiviteter och en svag tilltro till rättssystem och lagstiftning. Starka sociala band förklarar varför majoriteten i samhället beter sig lagenligt.
Inlärt beteende
En tredje förklaringsmodell, social inlärningsteori, utgår från att brottslighet är ett inlärt beteende och att ungdomar som begår brott tenderar att umgås med andra som delar deras normsystem och som kan lära dem olika brotts- tekniker och sätt att legitimera sin brottslighet. Det är väl känt att unga som begår brott ofta har kompisar som delar denna erfarenhet. Vi vet också att ungdomar ofta begår brott tillsammans. Medbrottslighet är vanligast i yngre åldrar och tenderar att avta med åldern och i 20-årsåldern dominerar ensambrottslighet. Medbrottslighet sker i föränderliga och ofta små grupper bestående av två eller tre personer, även om yngre kan begå brott i något större grupper. Grupperna har oftast en relativt homogen sammansättning avseende ålder, kön, etnicitet och brottserfarenhet.
Sökande efter spänning och låg självkontroll
Spänningssökande som förklaring till ungdomsbrottslighet är också viktigt att nämna. Vanliga ungdomsbrott som skadegörelse och snatteri inbegriper inslag av spänning. Andra teorier lyfter fram individuella egenskaper som till exempel låg självkontroll hos de ungdomar som begår brott.
Bristande kontroll
Bristande kontroll i form av övervakning är en annan aspekt som brukar nämnas i samband med brottslighet. Rutinaktivitetsteorin går ut på att unga begår brott i situationer då de upplever att det finns ett tillfälle att begå brott.
En mopedstöld sker då en ung person, en motiverad gärningsman, upptäcker att det finns ett tillgängligt brottsobjekt, i form av en moped, och upplever att det saknas kapabla väktare i form av personer som kan upptäcka brottet.
Teknikutveckling och ungas brottslighet
Teknikutvecklingen påverkar ungdomsbrottsligheten på olika sätt. Olika former av teknikutveckling kan medverka till att brott förhindras men också till att nya typer av brott och brottstekniker utvecklas.
Utvecklingen av snatterier
När de så kallade ”snabbköpen” infördes på 1950-talet uppstod en ny form av brottslighet, nämligen snatterier. Varorna såldes inte längre över disk utan kunderna plockade själva varorna ur hyllorna och betalade i kassan. De lättillgängliga varorna lockade många ungdomar till snatterier. Från början handlade det mest om godis men efterhand utvecklades snatterier och idag är till exempel kosmetika vanligt att snatta.
Butikskontrollanter anställdes för att avslöja snattare. Inriktningen var att gripa snattare snarare än att förhindra snatterier. Det fanns en tro på att om man fick fast en eller flera snattare skulle detta ha en avskräckande effekt på andra, i enlighet med rutinaktivitetsteorins tes om motiverad gärningsman.
Effekten som uppnåddes var dock främst att snattarna blev försiktigare.
Nästa steg var att butikerna införde kameraövervakning, larmade varor och monterade larmbågar efter kassorna. Det gjorde det svårare för snattarna. Nu hittades istället tänger i fickorna på de som greps. Snattarna knipsade helt enkelt bort larmet från varorna.
ett motsatsförhållande i butikerna mellan en exponering av varorna som försvårar snatterier och som maximerar försäljningen.
Minskning av bilstölder
Ett strategiskt brott bland unga män, är bilstöld. Under de senaste 10-15 åren har vi sett en tydlig minskning av antalet bilstölder. Teknikutvecklingen har gjort att moderna bilar är utrustade med bland annat elektroniska startspärrar vilket gör det svårt att stjäla bilarna.
Svårare att råna personer
Personrån, som också är ett strategiskt brott bland unga män, är en typ av brott som har påfallande många unga gärningsmän och offer. Då människor bär mindre kontanter på sig minskar vinsten av dessa brott och enligt teorin om rationella val gör då fler potentiella gärningsmän bedömningen att det inte är värt risken att begå rån. Tidigare var det också vanligt att framför allt ungdomar rånades på sina mobiltelefoner. Denna typ av brott förekommer förvisso även idag, men med en mobiltelefonmarknad som blir alltmer mättad kommer efterfrågan på stulna mobiltelefoner att minska. Appar för spårning av telefonerna ökar också riskerna för gärningsmännen. Det kommer även i fortsättningen att finnas en viss marknad för stulna mobilte- lefoner, men den är inte alls lika het som den en gång var.
Bedrägerier på internet ökar
Internetutvecklingen har skapat en ny arena för brottsligheten. De gamla checkbedrägerierna har ersatts av internetbedrägerier. Internet har också blivit en arena för ungdomar att mötas. Idag möts unga inte längre på samma sätt utomhus utan har fått en ny umgängesstil genom sociala medier. Den upplevda anonymiteten skapar en arena för brottslighet i form av hot och utpressning.
Ungas utsatthet för brott
Få unga anmäler brott
Ungdomar är mer brottsutsatta jämfört med andra åldersgrupper, men polisanmäler mer sällan. De undviker också ofta att vända sig till vuxna för stöd. Det gör att det förmodligen finnas ett stort mörkertal och många offer som aldrig kommer fram bland unga.
Att unga polisanmäler brott i lägre utsträckning innebär att de mer sällan än vuxna använder det formella rättssystemet för att hantera till exempel konflikter. Det kan finnas flera anledningar till att unga anmäler mer sällan än vuxna. Några anledningar kan vara att de:
»
betraktar brottet som bagatellartat»
har lågt förtroende för rättsväsendet»
är rädda för vad deras anmälningar kan få för konsekvenser»
inte vill eller orkar med en rättsprocess»
väljer att lösa problemet på egen hand»
inte tänker på möjligheten att anmäla»
känner gärningspersonenUnga brottsoffer brukar lyftas fram som särskilt sårbara, eftersom de befinner sig i en känslig period i livet.
Många våldsutsatta ungdomar upplever brotten som mindre allvarliga än vad vuxna gör. Ungdomar med utländsk bakgrund anmäler oftare till polisen när de utsatts för våld och en trolig förklaring är att våldet är grövre. Det är vanligare bland pojkar än bland flickor att tycka att det är meningslöst att anmäla för att de antar att polisen inte kan göra något. Våldsutsatta flickor anger att de inte vågade eller känner gärningspersonen som skäl för att inte anmäla till polisen.
Unga är de mest brottsutsatta
Nationella trygghetsundersökningen 2015 (Brå 2016:1) visar att den grupp
Upprepad utsatthet för brott mot enskild person bland unga i befolkningen 2014. Andel i procent.
Andel utsatta Därav: 1 gång 2–3 gånger 4 gånger eller fler
Samtliga, 16–79 år 11,3 7,5 2,4 1,4
Samtliga, 16–19 år 14,5 9,5 3,1 1,7
Samtliga, 20–24 år 18,7 10,8 5,1 2,6
Män, 16–24 år 14,4 9,2 3,6 1,5
Kvinnor, 16–24 år 19,4 11,4 4,8 2,9
Ur Nationella trygghetsundersökningen 2015 – Om utsatthet, otrygghet och förtroende – Brå, Rapport 2016:1.
Ungas brottsutsatthet
Här följer fyra diagram utifrån statistik i NTU (Brå 2016:1) för åren 2005- 2014 som bygger på ungas egna uppgifter om brottsutsatthet inom fyra olika brottstyper:
»
misshandel - fysiskt våld så att personen skadats»
hot - så att personen blivit rädd»
personrån»
brott mot enskild personAndelen unga i åldern 16–19 år som har uppgett att de utsatts för misshandel har stadigt minskat under senaste tio åren, från 8,5 procent år 2005 till 3,2 procent år 2014. Samma utveckling visar de som uppgett blivit utsatta för hot, andelen har minskat från 8,4 procent år 2005 till 4,2 procent år 2014.
Misshandel
8,5 8,0
8,8
7,2 6,2
4,6 6,6
4,4 5,8
3,2
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10%
Hot
%
8,4 8,2
7,2 8,3
6,8 6,9
5,8
5,3 4,9
4,2
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Procentandel brottsutsatta för hot bland 16–19 åringar i Sverige enligt egen uppgift i Nationella Trygghetsundersökningen 2015.
Utvecklingen för personrån visar inte på en minskning under de senaste åtta åren. Andelen utsatta ungdomar visar en relativt stabil trend från 2007 med 1,6 procent till 2014 med 1,8 procent.
Personrån
%
2,9 3,3
1,6
2,0 1,9 2,1
1,8
0,6
1,8 1,8
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Procentandel brottsutsatta för hot bland 16–19 åringar i Sverige enligt egen uppgift i Nationella Trygghetsundersökningen 2015.
I kategorin brott mot enskild person ingår, som tidigare nämnts, flera
Brott mot enskild person
%
23,3
21,7 21,0 21,1
17,6 16,1
18,1
14,1 17,9
14,5
0 5 10 15 20 25
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Procentandel brottsutsatta för hot bland 16–19 åringar i Sverige enligt egen uppgift i Nationella Trygghetsundersökningen 2015.
Den senaste Skolundersökningen (Brå 2013:3) visar att andelen som uppger att de utsatts för någon stöld, av till exempel cykel, plånbok eller annan värdefull sak, har minskat något. De som uppger att de utsatts för grövre våld, som ledde till att man behövde uppsöka vård, vid något tillfälle under det föregående året har legat stilla kring 5-6 procent. Däremot har andelen som utsatts för lindrigare våld minskat. Skillnaden i brottsutsatthet mellan pojkar och flickor är tydligast när det handlar om fysiskt våld. Det är vanligast för pojkarna.
Andelar utsatta för stöld, hot och våld. Procent.
%
10 20 30 35 45 40 50
25
15
5
1995 År
1997 1999 2001 2003 2005 2008 2011
30 31 32
31 31 30 30 26
18 18 18 17 16 16
15 14
6 65 5 4 4 1516
18 18 18 17
19 15
1817 22 2223 24 24
16
1311 11 1012 11 12
9
6 6 6 5 6 5 6 5
Sammanfattningsvis visar Skolundersökningen om brottsutsatthet bland unga följande diagram.
Brottsutsatthet, pojkar och flickor. Procent.
%
0 5 10 15
17
15 14
19
14
8 11
5 4
12
3 3
20
Cykelstöld Bestulen på plånbok
Annan typ av stöld
Upplevt rädsla på grund av hot
Grövre våld Lindrigare våld
Pojkar Flickor
Ungas upplevda otrygghet eller oro
Unga som känner oro för att utsättas för brott kan uppleva begränsningar i sin vardag. De kan känna sig tvingade att ändra på sitt beteende för att undvika att bli utsatta för brott. Det kan vara allt från att vara noga med att alltid låsa dörren till att det dagliga sociala livet begränsas så mycket att det får negativa konsekvenser.
I Skolundersökningen (Brå 2013:3) fick ungdomarna svara på frågor om rädsla eller oro för brott påverkat deras beteende. Tabellen nedan visar att de vanligaste konsekvenserna som elever angett har varit att undvika vissa personer eller platser. Däremot är det en liten andel elever som uppgett att de stannat hemma från skolan. Flickor har i större utsträckning ändrat sitt beteende på grund av oro eller rädsla, jämfört med pojkar.
Andel elever som anger att de gjort vissa saker (under de senaste 12 månaderna) för att de var rädda eller oroliga att utsättas för brott.
2008 och 2011 års urval. Procent.
Undvikit vissa
personer Undvikit vissa ställen Stannat hemma på kvällen fast man ville
gå ut
Hållit sig borta från skolan hel dag
% 2008 2011 2008 2011 2008 2011 2008 2011
Pojkar 31 26 25 21 14 10 6 4
Flickor 40 32 32 30 19 14 9 6
Samtliga 36 29 28 26 16 12 8 5
Ur Brott bland Ungdomar i årskurs nio. Resultat från Skolundersökningen om brott åren 1995–2011. Brå, rapport 2013:3.
Ungas rädsla för våld
I forskningsrapporten Ungdomars tal om rädsla för våld (Uhnoo, 2008) har 37 ungdomar i Göteborg djupintervjuats. Intervjuerna visar att rädsla för våld är individuellt även om det också har att göra med aspekter som kön, klass, etnicitet och ålder. Ungdomarna som intervjuas i rapporten säger att de känner rädsla för manliga främlingars våld ute på kvällar och nätter då inga andra personer är i närheten. De flesta ungdomar som intervjuats säger sig känna rädsla för våld ibland. De använder sig av olika strategier
Göteborgs Stad genomför regelbundet en undersökning av barn och ungas fritidsvanor. En av frågorna som ställs är om man inte deltar i någon fri- tidsaktivitet på grund av att vägen dit känns otrygg. Majoriteten, drygt 60 procent, av eleverna som svarat upplever inte att vägen känns otrygg och har inte låtit bli att delta i fritidsaktiviteten. 17 procent anger att de ibland, ofta eller alltid låtit bli att delta på grund av att vägen till fritidsaktiviteten känns otrygg. Jämför man stadsdelarna är känslan av otrygghet störst i Angered, 23 procent av de svarande låter ibland, ofta eller alltid bli att delta i fritidsaktiviteter på grund av att vägen dit känns otrygg. Bland elever födda utanför Sverige som aldrig låtit bli att vara med på en fritidsaktivitet därför att vägen känns otrygg är andelen 46 procent medan det bland elever med en eller båda föräldrarna födda i Sverige är 70 procent.
Låter du bli att vara med på någon fritidsaktivitet därför att vägen dit känns otrygg?
Aldrig Ibland Ofta Alltid Vet inte
Totalt, n=8 985 64 12 32 20
Angered, n=1 063 48 15 5 3 29
Centrum, n=371 66 11 11 20
Lundby, n=507 62 14 21 21
Majorna-Linné, n=664 66 11 22 20
Norra Hisingen, n=825 64 12 22 20
Västra Göteborg, n=1 366 66 11 3 2 18
Västra Hisingen, n=1 069 67 11 3 1 19
Örgryte-Härlanda, n=895 72 10 11 15
Östra Göteborg, n=649 61 14 3 2 20
Årskurs 2, n=2 551 58 12 3 2 26
Årskurs 5, n=2 766 66 13 21 17
Årskurs 8, n=2 222 67 10 22 19
Årskurs 2 på gymnasiet, n=1 446 66 11 3 2 18
Kille, n=4 338 67 10 3 2 19
Tjej, n=4 632 61 13 3 2 22
I Sverige med en eller båda föräldrarna
födda i Sverige, n=6 072 70 10 21 17
I Sverige med båda föräldrarna födda utanför Sverige, n=1 805
56 14 4 3 24
Utanför Sverige, n=971 46 16 6 3 29
Askim-Frölunda-Högsbo, n=967 64 11 32 20
Barn och ungas fritidsvanor 2014 – En undersökning bland barn och ungdomar i Göteborg våren 2014 på uppdrag av Göteborg Stad. Publicerad i juni 2014. Scandinfo Marketing Research AB
Tre stadsdelar, Angered, Västra Hisingen och Östra Göteborg har genomfört
Avslutning
Avslutningsvis citerar vi ett avsnitt ur rapporten Brott och trygghet i Göteborg – de senaste tio årens utveckling i Göteborg. I rapporten disku- teras och analyseras det kring ungdomsbrottslighet. Man lyfter bland annat fram statistik som visar utvecklingen av ungdomsbrottslighet samt vilken utvecklingstrend som kan skönjas för framtiden.
”Men vi har också en tidsspecifik generationseffekt, det vill säga skillnader mellan samma åldersgrupp vid olika tidpunkter. I en nyligen publicerad studie jämförs alla som vid 16 års ålder var folkbokförda i Sverige, födda år 1965, 1975, respektive 1985, med avseende på fällande domar (en eller flera domar).1 Resultaten pekar på betydande minskningar för pojkar (1965=21 procent, 1975=19 procent, 1985=14 procent), medan andelen dömda flickor ökat (1965=fyra procent, 1975
=fem procent, 1985=sex procent).
För pojkar är det framför allt dömda för trafikbrott och stöld som minskat, medan andelen dömda för hot/våld snarare ökat.
Flickors ökning avser dömda för snatteri/lindrig stöld och hot/våld, medan domar för bedrägerier och trafikbrott minskat.
Minskningen för pojkar (minst två domar) gäller både för dem som är födda i Sverige eller har minst en förälder som är född här och utrikes födda eller vars båda föräldrar är utrikes födda.
Minskningen gäller även pojkar med låga betyg, de vars föräldrar har låga inkomster, och pojkar vars föräldrar haft socialbidrag i mer än tre år, och minskningen slår igenom oavsett familjeförhållanden.
Halvering av vissa brott
Brå:s skolundersökningar av niondeklassare (15 år) för åren
1995–2011 visar också på ett positivt mönster.2 Brottslighet och socialt problembeteende har minskat. Vissa brott, som stöld i affär, inbrott och skadegörelse, har halverats, enligt 15-åringarnas egna uppgifter.
Nedgången är generell, även om förändringarna över tid är svagare för flickorna än för pojkarna. Trenden slår igenom oavsett socioekonomisk status och demografisk tillhörighet, och den är märkbar även hos de
Liknande resultat finns i rapporterna om den remarkabla brottsminsk- ningen i länder som USA, England, Tyskland, Frankrike och andra EU-stater från 1990-talet och framåt.3 I många länder ser vi samma sak. Unga människor är påfallande nyktra och skötsamma. Andelen som prövar illegala droger och dricker alkohol är betydligt lägre än för tio år sedan. Tonårsgraviditeterna blir färre och andelen förstagångs- dömda minskar kraftigt.
Radikal ändring av intressen
Vad kan denna positiva utvecklingstrend bero på? En viktig faktor är den intensiva uppkopplingen och aktiviteten på Internet. Unga männ- iskors tidsanvändning och intressen har radikalt ändrats. Utrymmet för destruktiva aktiviteter som skadegörelse, stölder och bråk till följd av tristess, fylla och negativ gruppdynamik har kraftigt minskat. Därtill kommer andra genomgripande samhällsförändringar (till exempel över- gången till elektroniska betalningsmedel, stöldsäkrare konsumtionsvaror och skärpt bevakning) som inneburit att antalet brottstillfällen minskat och upptäcktsriskerna ökat. Dessa strukturförändringar är sammantagna en viktig förklaring till brottsnedgången i den rika världens länder.
Men det finns också andra omständigheter som påverkar. Kontakterna mellan föräldrar och barn/unga har förstärkts. Rapporter talar om att man numera oftare gör saker tillsammans, och vetskapen om var andra familjemedlemmar är och vad de sysslar med, är större.
Ett nytt skötsamhetsideal?
Något förvånande är uppgifterna om att andelen unga som trivs i skolan har ökat, liksom de som tycker att lärarna är bra. Dessa attityder går hand i hand med insikten om att skolprestationerna är viktiga som inträdesbiljett till en krävande framtid. Det är en orientering mot skötsamhet som fått en del forskare att tala om framtidsdisciplinering.
Vi ser nu spåren av generation Y (födda under 1900-talets sista femton år) som tonåringar och ungdomar.4 Det är en generation som tycks kunna förena intresset för både det lilla och det stora livet. De värdesätter och prioriterar hem, familj och jobb, överblickbarhet och trygghet, samtidigt som de har höga ambitioner och tydliga värderingar.
Det är en medveten och målinriktad generation.
privata livsprojektet. Vad vi ser tycks vara ett nytt förhållningssätt, en ny mix som inkluderar mångdimensionell solidaritet och individualism.
Om genomslaget för detta nya skötsamhetsideal stämmer, ser framtiden ljus ut. Vi vet ju att det är de värderingar och förhållningssätt som grundläggs tidigt, som formar det vuxna livets levnadssätt.”
Ur Brott och trygghet – de senaste tio årens utveckling i Göteborg, Rapport 1 i serien Brott och trygghet, Social resursförvaltning, Göteborgs Stad 2014
eborgs Stad Grafiska gruppen 160329-016-130 Tryck: Lenanders Grafiska AB Maj 2016
