O
Kynnys ry Tröskeln rmL 0
Kärlek 1 sommarnatten 0
Stugliv
Föreningen Finlands
Dövblindarf
Maj-Juni3
Innehåll
Fem fr~gor . 2
Ledaren: Den personliga assistenten bör bii en
subjektiv rätt. K. Pyykkö ~... 3 Tröskeln driver på förnyelse
av lagen cm handikapp tjänster— intervju med
Kalle Könkkölä. K.P 4 Bildtelefon — Windows
utbildningen i Tarnmerfors: K. P..6 Kärlek i sommarnatten.
J.Valonen 8
Stugliv i Kides. P. Kähkönen 10
Postens tjänster 11
Ridning kan vara en hobby
ellerterapi: A. Mikkola 12 Estlands dövblindas
stödförbund förändrade
mitt liv. H. Kunngla 14 Inga medelar:
1. Lassfolk-Herler 16 Närsolen bränner...
S.Koskinen 16
Lätta fötter till sommaren.
S. Koskinen 18
Äsikten: De dövblindas
tolktjänst—den dövblindes
rättighet 20
Ordboken teckenspråk—
finska på Internet. K. Pyykkö ..22
Sommarrecept 23
Dikt: Tystnad och skymning.
V. Hyttinen 24
Näste Känslesprötet kommer ut cir ka 22.8.
Fem frågor.
1 ~Vad är EDBU? Vad ärWFDB?
2.Vilken är Europas minsta stat och dess statsskick?
3.Vilken är Europas nästminsta stat och dess statsskick?
4.När levde renässansmålaren Leo nardo da Vinci? Vilka anses vara hans mest kända konstverk?
5.Vartalas meänkieli?
Svar:
1 ~EDBU är de dövblindas organisa tion på europeisk nivå. WFDB är de dövblindas världsförbund.
2.Vatikanen är Europas minsta stat.
Påven är dess överhuvud. Statss kicket kallas teokrati; Gud innehar den högsta förvaltningen. Påven är hans företrädare på jorden.
3.Europas nästminsta stat är Mona co. Dess styrelseform är parlamen tariskt furstendöme. Furstesläkten Grimaidi har härskat i Monaco se dan 1 200-talet.
4~Leonardo da Vinci levde 1452- 1519. Målningen Mona Lisa och fres ken Nattvarden betraktassom.hans förnämsta verk.
5.Meänkieli talas i Torneådalen på svenska sidan. Det är ett slags fins ka.
LEDARE
Den personliga assistenten bör bii en subjektiv rätt
Finlands nya regeringsprogram be handias också frågor rörande handi kappade. Det är bra att personliga assistenter nämns, liksom också tolktjänster. 1 programmetst~ratt läsa följande: “Möjligheterna till handi kapptjänster tryggas, likaså tryggas en jämlik behandling av handikappa de”. Systemet med personhig assis tens och tolktjänsterförgravthandi kappade utvecklas. Tjänsterna för ut vecklingsstörda och handikappade förnyas så att de passar ihop. Rege ringen avger under sin mandatperi od en handikappolitisk redogörelse.”
Olika handikapporganisationer så som Tröskeln r.f. driver på att per sonliga assistenterskall vara en sub jektiv rättighet. Detta innebär att kommunen bör anvisa tjänster och förmåner åt den handikappade som enhigtlagen är berättigad härtiiL Tolkt jänst är ett sådant exempel. En sub jektiv rättighet utlovas inte i regerings programmet, men deolika handikapp organisationema strävar nu till att orga nisera sig och kraftigt driva denna sak.
De dövblindas och syn- och hörsels kadades behov av assistens skiljer
sig t.ex. från de rörelsehindrades, utvecklingsstördas och synskada des behov. Det är också viktigt att få kom petent assistens.
En assistent vore i många situatio ner nödvändig och behändig att ha. 1 den härtidningen b~rättar Anja Leh tola om skillnaden mellan användnin gen av tolk och personlig assistent.
Ledningsgruppen för kommunikation sgruppen framför å sin sida sin åsikt att den dövblinde är den som bes tämmer när han behövertolk och högklassig översättning och när han behöver någon annan hjälp som kräver kännedom om kommunikationssättet.
För närvarande hindrar ingenting en gravt handikappad att ansöka om en personlig assistent hos socialförvalt ningen. Kommunen kan bifalla enhigt förgottfinnande. Om assistenten hör till ett boendearrangemang som kom munen står för måste begäran om assistent bifallas. Man kan anhålla om assistent också om beslut om tolk redan finns. Assistenten inverkar inte på antalettoiktimmar. Om beslutet är negativt kan man alltid överklaga.
Katri Pyykkö, informatör
Tröskeln driver på förnyelse av lagen om handikapptjänster—
Intervju med Kalle Könkkölä
Text och bild: K. Pyykkö
Kalle Könkköla har varit handikap paktivist i över 30 år. 1 ungdomen trod dc han alltid att felet fanns i honom själv när alit kändes så svårt. När han började studera sannolikhetskalkyl vid Helsingfors universitet år 1969 tänkte han om. Det gick upp för honom att någon annan hade låtit bygga alla universitetets trappor.
Kalle insjuknade, och grundandet av föreningen för studenternas olika handikappgrupper drog ut på tiden.
Den grundades år 1973 och fick nam net Kynnys ry - Tröskeln r.f.
Tröskeln är en grund- och människo rättsorganisation. Nu berättar den 53-åriga Kalle att några av tankarna från begynnelsetiden ännu är i kraft.
Olika handikappgrupper kan samar beta men det är också fråga om po litik. Ännu finns det inte i det fin ländska samhällettillräckligt mcd po litisk vilja så att handikappfrågorna skulle vara lösta.
När dc handikappade själva arbetar för sin sak är inställningen den rätta.
Könkkölä tycker hjärtligt illa sådan
välgörenhet och penninginsamling som sker mcd hjälp av dc handikap pade för icke-handikappade, så att dessa skall kunna hjälpa dc handi kappade.
Lagen om förnyelse av handikapptjänster är viktig Just nu är en av dc viktigaste tyngd punkterna för Tröskeln r.f. reformen av lagen för handikapptjänster. Den har nu varit under beredning 1 7 år.
Den har blivit ett oifer för politisk maktlöshet. Reformerna har alltid fällts. Dc handikappade är en svag
politisk faktor, påpekar Kalle.
Personlig assistens börvara en sub jektiv rättighet, så som tolktjänsten redan är. Dessutom borde antalet tolktjänster fördubblas. Könkköla påpekar att timantalet för tolktjänster härstammar från den tiden då döva och dövblinda endast umgicks mcd varandra. Också andra handikappg rupper har behov av tolktjänst. l dag finns det många som vill leva tiilsam mans mcd andra, inte enbart mcd den
Könkkölä kritiserar också arbetsmi nisteriet när det gäller att sysselsät ta de handikappade. De handikappa de räknas till gruppen med funktion shinder. Kalle frågar sig hur man kan sälja en arbetskraft som benämns ha funktionshinder.
Utvecklingssamarbetet bör
befrämj as
Enligt Könkköla de handikappade vara i fokus ifråga om utvecklings samarbetet i Finland. För närvaran de förbereder utrikesministeriet sa ken. Utvecklingsprojekt som hänför sig till de handikappade borde också
värderas. Könkköla anser att de han dikappade själva bäst hjälper varan dra. Därförärockså handikappade i andra länder ett ansvarsområde för Finlands handikappade. Dessa pro jekt är inte heller särskilt dyra.
Redan det att den handikappade är påort och ställe är betydelsefullt. Det utgör ett exempel för beslutsfattar na. Det är också ett gott exempel för andra handikappade: den där klarar sig ju. Kalle själv har varit i Kosovo, Bangladesh, Kampuchea och Ka zachstan.
En annan internationelit betydelsefull sak är FN:s överenskommelse be träffande de handikappades mänskii ga rättigheter. Denna förbereds för tilifället. Arbetet kan räcka så länge somlOår.
Orden
är viktigaKalle Könkölä anser att handikappad är ett bra ord. Människor har rätt att själva benämna sig. Men den handi kappade harockså andra identiteter;
han hörinte blotttiN en bestärnd handi kappgrupp. Men om handikappidenti teten är stark, anser Kalle att livet med andra människor också är lättare.
“Vi bör hålla kontakt med andra. Om vi inte berättar hurudant vårt liv är kan andra inte veta de. Om inte vi berättar om våra problem gör ingen annan det heller.” ~
Om man inte driver sin egen sak måste man nöja sig med vad man får, säger Kalle Könkkölä.
egna gruppen. För dem är antalet tolktimmar otillräckligt.
BiIdteIefon~ och Windows~utbiIdning
Text och biId: K. Pyykkö
1 Tammerfors
Projektet livslångt lärande 1 de Dö vblindas Verksamhetscenter fortsät ter med de dövblindas lT-skolning~
Den är avsedd för dem som deltar i Sonetti-fortbildningen. Målet är att up pdatera deras datorkunskaper. På så sätt kan de bättre svara på förfråg ningar riktade till dem i deras omgiv ning. Inom projektet ryms ocks~ an vändningen av bildtelefon för dövb linda och för myndigheter.
Feedbacken från kurserna har varit goda, berättar Kirsti Räikkälä och Soile Silvennoinen. På bildtelefonkur
serna har man kom mit på många oli ka möjligheterförhurtelefonen kan användas. De flesta deltagarna har konstaterat att bildtelefonen är bät tre än de någonsin trodde. Utgifterna för telefonen är större om man an vänder 3 ISDN linjen. Då är också kvaliteten bättre och informationss kyddet garanterat. Det är billigt att an vända bildtelefonen via Internet. Där föreligger risk för informationsläckor och bildkvaliteten är inte den bästa möjliga. Likaså kan användningen av Internet under rusningstid försämra bildkvaliteten. Kirsi anserattdetvore fint om man kunde få ett system via Internet där bildkvaliteten är garan terad.
Kirsi Räikkölä, Soile Silvennoinen och Merja Kovanen som arbetar med projektet livslångt lärande utbildar också i Hervanta olika myndigheter i användningen av bildtelefon. På Her vanta hälsocentral finns det redan en bildtelefon. Den är på kommande till arbetskraftsbyrån. Genom distans
På biiden Makku Kiviharju,
På biiderna Riitta Riussalo och !vier ja Vähämaa,
toikning kan myn digheterna spara pengar. Det vikti gaste är i aila fail att
bildtelefonen är personlig och kan användas för kontakter med egna vänner, betonar personalen.
Sonetti-gänget utbildar
Markku Kiviharju från Kankaanpää, Merja Vähämaa från Nokia och Riit ta Ruissalo från Ylöjärvi deltog i en kurs på Verksamhetscentret i mars.
Markus berättar att internetdelen inom datoranvändningen har utveck lats en hei del sedan Sonetti-utbild ningen. Faktum är att människor är intresserade av luetus programmet och postroboten i Windowssystemet.
1 Satakunda finns inte NKL:s OTO instruktörvarför Markku försökerfort bilda sig för att kunna ge råd åt an dra. Markku saknar mera vägledning också på den tekniska sidan. På så sätt kunde han tiilgodose behoven gällande de datatekniska svårighe
terna för dc dövblinda. Man kan få vänta iänge p~ föreningens mikros tödspersoner.
Merja Vähämaa anser att Soile och Kirsti är goda lärare. Men det finns för få kurser och en vecka räcker inte tul. När man skail ge råd till kiienter måste man ofta repetera, eftersom fortbildningen skerså sälian.
Riitta bekymrar sig för att klienternas apparater går sönder. Det innebär automatiskt en övergång från det gamla Dos-systemet till Windows.
Windows är också en så väldig en het att man inte sjäiv riktigt kan avgö ra vad man behöver. Markku tröstar med att det inte är nödvändigt att övergå till Windows-luetus. Han tror att Linux-systemet löser många prob 1cm. Det kommer i bruk inom NKL under åren 2004 — 2005. ~
Jouni Valonen
Kärlek 1 sommarnatten
Det
är en lördagskväll 1 högsommar tid. Den blodröda solen hållerjust på att sjunka i de stilla vajande björkar nas skugga på stranden mittemot.Svag dragspelsmusik från någon sommarstuga förs av vinden fram till det unga paretsom sittervid brasan.
Flickan frågar pojken, som är iklädd en modern sommarkostym, om han hörtangonsom glattljuder översjön och nårflickans öron.
Pojken vet inte hur han skall svara för han har dålig hörsel och syn.
Flickan vet inte cm det. Pojken fun derar en stund och när han inte kom mer på något bra svar, berättar han för flickan att han är hörselskadad.
Flickan ser på pojken och efter en stund lägger hon händerna ömt cm hans huvud och kysser honom på munnen.
“Hur kan du dansa på dansbanan när du inte hör så bra?” undrar flickan.
Pojken berättar han att han hän bra tidigare men att han förlorat hörseln vid en.arbetsolycka.
Dragspelsmusiken fortsätter, och i vassen nära intiil simmar en grä sandsfarnilj med ungar sakta mot bryggan. “Vilken fin andfamilj”, utbris ter flickan och uppmanar pojken att titta på fågelfamiljen~ Pojken vänder blicken mot sjön men kan inte urskilja änderna 1 skymningen. Dessutom tit tar han i motsats riktning.
Aterigen förundrar sig flickan över pojken som tittar alideles någon an nanstans än där fåglarna finns. “Du tittar åt fel håll”, säger hon. Pojken säger att han tittar på den vackra molnformatjonen p~ himien. Flickan vänder blicken uppåt och säger att hon inte ser några moin eftersom hirn len är alideles blå.
Fågelfamiljen är nu endast ett par meter från ungdomarna på stranden närflickans telefon ringer. Flickan ber pojken hämta telefonen. Nu är poj ken alideles ifrån sig, för nu kommer flickan siutiigen att märka at han utö ver sin svaga hörsel inte heller ser just någonting. Han tar dock mcd till
sig och går efter telefonen.
Terrängen mellan bastun och brasan är en äktfinsk skogsmark med upps tickande rötter. Efter några steg snubblar pojken 1 skymningen över en uppstickande rot. Till ali tur stöter han sig inte värre, frånsett att byxuppsia gen biir en smuia smutsiga av den torra mulien. Flickan rusarfram för hjäl pa upp pojken. Pojken hålierom sitt knä som fick sig en smäll när han snubbla de över roten. “Du ser inte heller så bra”, konstaterarflickan till pojken som ännu håiier 1 sitt ben. “Jag gör inte det”, medgerpojken och hoppas attflickan inte skall bli ailiför besviken.
Natten har redan framskridit så långt att morgonen börjat gry. En biek soi stiger upp ur dimman. Det förhöjer ytteriigare stämningen för det hett föräiskade ungaparet. Fåglarna bör jar vakna, och sången från tusentais fåglar bär långt i den stilla morgonen.
Flickan bekiagar att pojken inte kan hörfåglarna sång som påminner om fin symfonimusik.
Under kyssar säger fiickan till pojken att det inte stör henne alis att poj ken ser och hör dåiigt. “De är dina sär
drag,” säger hon och fortsätter: “Du kan biand annat dansa, viiket många andra inte kan.” Så här berömmer hon pojken som föregående kväll fört fiickan som en älva på dansgoivet.
Pojken funderar öv~r fiickans filoso feringar. Han är förundra över att någon kan tänka så vackert om han dikapp och sjukdomar som flickan.
Han hadeju ofta känt besvikelse över hur många andra stälit sig negativt till hans svaga syn och hörsel.
Flickan och pojken är nu i behov av sömn. Heia natten har de inte tänkt på sömn utan bara funderat över vad livet get dem och vad det ändå har attge. Pojken undrarom dettaärfö räiskelsen önskedröm elier verklighet. Samtidigt undrar fiickan hur hon skall kunna hålla kvar denna charmör, för en så positiv kilie träffar man inte alla dagar.
Fiickan trycker pojken emot sig och viskar 1 hans öra: “Jag älskardig” och somnar mot hans axel. Poj ken läg ger sin arm runt flickans midja och svarar 1 hennes öra:” Och jag dig”, och
~‘hoppasatthon ännuhörsvaret..
Stugliv i Kides
Pentti Kähkönen har bandat texten Färden till stugan börjar med taxi till järnvägsstationen. Resan sker med tåg och väl framme tarjag en taxi, som jag beställt i förväg, till stugan.
Mitt första jobb är att ställa om ele menten till normaltemperatur; närjag lämnade stugan stälide jag dem p~
låg värme. Därefter gör jag vanhigt vis mina matinköp. Närjag kommer tillbaka ärstugan redan riktigtvarm.
Nästa uppdrag är att kliva upp på ta ket och avlägsna locket från skorste nen. Många har förundrat sig över hur en blind person kan kliva upp p~
taket. Men det är ingenting underligt med det, jag bara gör det.
Stugan ärförsedd med en öppen spis av täljsten. Man måste påbörja eld ningen försiktigt. Ofta värmerjag en smula redan på kvällen. Följande morgon kanjag redan eida normalt.
Jag tvättar också ofta bort Helsing forsdammet i bastun.
Följande morgon börjar så det riktiga stuglivet. Jag intar frukost, går på länk. På dagen står matlagning och alla slags småsysslor på program met. Jag funderar över livets gång.
1 tiden hörde en gammal byggnad till min stuga, med en bastu, en vedbod och ettiider 1 stock och i ändan fanns ännu ett utedass. Jag har rivit bygg naden för länge sedan. De tunnare bräderna har jag sågat av med handsåg till klabbara~v lämplig längd.
Min bror kom och med motorsågen och klöv stockarna till lämplig längd.
Jag bad nog at han skulle l~na mig motorsågen, men det gick han inte med på utan sågade själv.
De härkubbarna klövjag sedan med yxan till lämpligt smala klabbar. Jag har en huggkubbe på vilkenjag lyfter vedkubbarna. Med vänstra handen
hållerjag kubben upprätt, med den högra hanterarjag yxan. Nog hålls kubben upprätt på huggkubben men när man klyver den måste man hålla i den delen.
Jag använder för det mesta handskar närjag hugger. Ofta har det varit nära ögat. Yxan har varit nära att träffa vänstra handens fingrar. Tummen på vänstra handens tumme har blivit smalare för ofta har en liten bit loss nat. Jag har nog tänkt på att köpa
nya handskar men snåiheten har kommit emeilan. Jag tr~cklade bara fast kanten. Nu är den litet smaiare än den andra men fungerar ännu i dag.
Handen har förblivit hei fastän handsken blivit smaiare. Många har nog varit förfärade.
På sommaren måste gräsmattan ali tid skötas. Där finns också några bärbuskar. På hösten piockar jag bären och kokarsaftav dem. Jag har en eiektrisk saftkokare. Jag kokar saften, tappar den påflaskorbch stäi ler dem i kylen.
På tomten finns en tjock björk som har murknat en hei del vid roten. An nars är den ännu vid liv. Jag tänkte att cm det biir hård storm kan den falia över stugan och stälia till med stor skada. Jag beslöt att fälia den sjäiv. Den fäiides och klövs i lämpiiga kubbar. Så fanns det nytt att såga.
Men bra gick det, och jag behövde inte ens köpa nya handskar. — Och igen hade byborna något att förundra sig över.
Sådant är det här stugiivet. Om ett par dagar är jag på väg till stugan igen.~
Postens tjanster
1
glesbygden elier på egnaherns- och radhusomraden kan den dovbiinda ha svårt att hämta sin egen post. På grund av röreisehinder och även dö vbiindhet är det möjligt attfå posten hemburen utan tiliägqsavgift. Man kan komma överens med en bekant p05- tiljon, elier annars kan man ta kon takt med distributionsförmannen på det egna postkontoret. Posten kan kräva iäkarintyg på att den dövblinde har svårt att röra sig.Som biindsändningarkan man skicka punktskriftsbrev och kiich~er som in neh~lier reiiefskrift. Kuverten bör iäm nas öppna, de får inte siutas med iim band eiler nitar när de iämnas in på posten. Högsta vikten för biindsänd ningarär7 kg.
På postens servicenummer 9800 7100 får man mera information om ailt som berör postservicen. fl
Anu Mikkola
Ridning kan vara en hobby eller terapi
H
ästen är en underbar, levande relse. Den väcker också respekt.Många har säkert prövat på att rida som barn ellervuxen. En del ärrädda för hästar och en del är “hästtokiga”.
Finlands Rehabiliteringsförbund för de in handikappridningen till Finland i början av 1 970-talet. Sedan dess har man arrangerat ridläger för handikap pade barn och ungdomar. 1988 in Jeddes ridterapi i Finland. Då blev handikappridningen en fritidsverk samhet sam Finlands Ryttarförbund ansvarade för.
Handikappritt
Handikapprittären rekreationsform.
Sam lärare fungerar lärare sam har erfarenhet av att arbeta med handi kappade. De handikappade haregna grupper i de olika stallen. De duktiga re handikappryttarna kan delta i van liga ryttargrupper. Handikappryttarna har också tränings- och tävlingsverk samhet bl.a. skolridningens skrittpro gram men också mera krävande pro gram. Man organiserartävlingar bLa.
för rörelsehämmade, utvecklingsstör
da och synskadade. Tävlingsverksam heten omfattaralltfrån finska och nor diska mästerskap till paraolympiaden.
Ridterapi
Man har utbildat ridferapeuter i Fin land sedan 1988. För personer sam sökersig till utbildningen krävs grund studier inom social-, hälsovårds- eller undervisningssektorn samt ryttarfär dighet och förmåga att sköta hästar.
Flerformsutbildningen räckertre år.
Ridterapin lämpar sig för nästan alla olika handikappgrupper. Den lämpar sig speciellt för alla former av rörelse hämmade. Den är en mycket mång sidig terapiform sam bl.a. befrämjar balansen, förmågan att behärska oli ka muskelgrupper och geren god håll ning. Den gerockså goda och lärori ka erfarenheter av djur. Att syssla med hästen och ridterapin hjälperen också att tillfriskna från depression.
Under ledsagning av terapeuten ut för ryttaren övningar sam befrämjar balansen och behärskandet av olika rörelser. Vid ridterapi använder man
för det mesta inte sadel eftersom ryttaren bättre kan känna hästens rö relser och värme. På hästryggen använder man ofta ettterapibälte med ett.eller två handtag. Med hjälp av handtagen kan ryttaren hålla balansen.
Hästens kroppsvärme är 1,5 grader högre än människans. Värmen är avslappnande och avvecklar steihe ten. Hästens gång och gångrytm och värmen påverkar ryttaren positivt. På hästryggen kan man uppieva vad en korrekt spänst~g gång innebär.
Ridterapin ger också en möjlighet att sköta om och syssia med hästar.
Stallet har sin säregna stalldoft Häs tarnas tramp och gnäggande Iåter underbara. Det är en skön känsia att smeka hästen. Tillsammans med häs ten kan man röra sig i en föränderlig terräng vilket annars skulle vara omöjligt.
Själv gårjag nu för femte året i ridte rapi. Det är en terapi som bekostas av Fpa; Efter en ridturär det mycket lättare för rnig att gå.
BiId 1. Anu tycker att hästens nos är underbart len. Anu ger en bröd bit åt hästen. BiId 2. Ridterapeu ten hjälper Anu i en sträckning.
Anu sitterpå hästryggen och terapeuten harlyttAnus ben på sin axelså att bakbenets muskier sträcks. Assistenten håller 1 hästen.
Hur kan man få ridterapi?
Fpa kan bekosta ridterapi som en del av fysioterapin samtidigt med tera pin eller periodvis. Man kan också få ridterapi som en del av verksam hetsterapin. Man värderar behovet för varje sökande individuelit. Reha biliteringsplanen bör innehålla en re kommendation om ridterapi samt ett eventuellt utlåtande av en terapeut.
Man börfylla i en rehabiliteringsan sökning hos Fpa. Andra instanser som bekostar terapin kan vara ett försäkringsbolag, hälsocentralerna, centralsjukhusen och i vissa fali so cialförvaltningen.
Ridmöjligheter
Finlands Dövblinda r.f. arrangerar ett ridiäger 1 början av hösten. Om du kän ner på dig att du skulle vilja rida eller om du ridittidigareförlängesedan, kom med. Om du tyckerom hästarmen har beundrat dem på avstånd, tag mod till dig och anmäl dig till ridlägret. Genom detkan dufåen nyhobby.
Finlands Rehabiliteringsförbund ord nar ridläger och -kurser åt personer med olika former av handikapp, ~t barn, ungdomar och vuxna. Man får mera information direkt av Rehabili teringsförbundet under adress:
Backasgatan 78-82, 00610 Helsing fors. Tel. (09) 7579 0770 eller www.kuntoutusliitto.fi ~
Estlands Dövblindas Stödförbund
förändrade mitt liv
Henn Kugia,
Mediem av Estlands Dövblindas Stödförenings styrelse
J
ag varen sportig ung man. Jag hade familj och ett intressant arbete inom den tekniska sektorn. Allt detta var ett faktum till 30-års åldern. Sedan började nedförsbacken. Min syn för sämrades men jag gay inte efter. Jag bytte snabbt arbete så attjag kunde klara av det också som synsvag.Katastrofen var ett faktum när jag sam 45-åring varken kunde se att läsa eller skriva. För mig var det sam en “dödsdom” eftersomjag inte kun de tänka mig ett liv utan böcker. Jag förlorade synen och jag förlorade hör seln.
En
egen organisation germöjligheter att påverka
llivetspelaroftaslumpen in. Detvar av en slump jag träffade Margarita Rägapart. Tackvare henne blevjag
mediem av Estlands Stödförbund.
Först nu vet jag hur stark kvinna Margar[ta är. Hon var den person som tfllsammans med andra föräldrar bil dade Estlands stödförbund. Tanken på att grunda ett eget förbund fick de dövblinda barnens föräldrar då de deltog i en familjekurs som danska experter ordnade 1 Estland år 1993.
Inger Rodbroe poängterade att en dast en egen organisation ger en möjlighetatt kämpa för de dövblindas rättigheter. Uppgiften var svår men med stöd från Finland har vi kom mit en god bit på väg.
Finländarnas stöd är viktigt
Jag har också personligen kunnat känna finländarnas stöd. Alla dessa inskolningskurser, informationsdagar, punktskrifts- och maskinskrivning skurser, julfiranden och andra eve nemang blev en del av min och andra
~estniska dövblindas värld med fin ländskt stöd och danskt ekonomiskt understöd. Vi hade inte tidigare hört om den härtypen av aktiviteter bland de dövblinda.
Det varTerhi Pikkujämsä som infor merade oss och gay oss ny kunskap om de dövblindas verksamhet. Un der det halvår hon bodde i Estland reste hon runt och berättade om dö vblindhet. Genom hennes påtryckning börjad också myndigheterna förstå de
dövblinda och deras behov. Alla Est lands dövblinda kännertacksamhet mot Terhi.
Den livsförändring vi upplevt har va rit otrolig. Fantastiskt! Då Kalju Aru kase kommer till Tallinn från Pärnu frågar han i vilken riktning havet ligger. Sedan bugar han sig och tackar: “Tackfinländska vänner, tack Terhi”. Kalju har sam fullständigt dö vblind lärt sig kommunicera via taktilt teckenspråk, lärt sig läsa och skriva punktskrift och maskinskrivning. Kalju och jag brevväxlar och vi kan utväx la information om våra egna liv och utbyta tankar och åsikter.
Nu harocks~jagvariti Finland. Jag kan slå mig för bröstet och vara stolt överattjag ären dövblind sam varit utomlands. Jag deltog i Finlands Dö vblinda r.f:s 30-årsjubileum 1 Jyväs kylä. Jag deltog i seminariet och i andra begivenheter. Jag harsynner ligen trevliga minnen från den här resan. Också vår mediem Kalju Aru kase har varit Finland. Alit detta har varitmöjligttackvare stödetfrån våra finländska vänner.
En av våra medlemmar reste över till Finland. Och han blev där och fick en vacker finsk flicka till hustru. Nu har de redan barn och livet fortsätter i Finland. Finskaviken harvia Tarmo Lahti förenat Est!ands och Finlands
dövblinda. Under av detta slag sker genomsamarbete med goda vänner.
Förutom att det ekonomiska stöd vi fått av finländarna har den kunskap och de erfarenheter vi f~tt varit av stor vikt: Vi har fått mycket stöd. Nu är det vår egen sak att fortsätta fra m~t härifrån. Jag ärövert~jgad om arr våra finländska vänner också i fort sättningen stöder vår verksamhet.
Med stor högaktning sänderjag var ma hälsningar till våra kära vänner.
Jag hoppas att samarbetet fortsät ter.
Jag viii hälsa till er alla och önskar er en god fortsättning! ~
Då solen bränner.
Sointu Koskinen
Efter
den mörka vintern gör solens sken och värme underverk: vi är gia da, energiska och sociala. D-vitami ner börjar produceras i huden. De hjälper kaiciumet att förstärka ben byggnaden. Det som syns bäst är att vi biirsoibrända. Merrhuden kan ock så brännas.Hur undviker du
att brinna
Soiens uitravioletta str~Iar (UV-strå larna)gör dig brun, men för stor best rålning bränner huden. Under som maren står solen högst meilan klockan 1 1 och klockan 16. Då befinner sig förnuftiga människor 1 skuggan på stranden också under molniga dagar.
Luftlagrets ozonlager hartunnats ut och detta ökar risken för att huden skall brännas. Ju tunnare ozonlagret ärdesto mera UV-strålarnårjorden.
Också snö, sand och vatten eifekti verarUV-strålningen. Underen bad semester i södörn är strålningen in tensivare än hos oss.
Förutom att sitta i skuggan kan vaiet av kiäder skydda oss: iätta kiäder som täcker kroppen, solhatt el!er
Inga rneddelar
Nu harvi äntiigen sommar.
Den 17.6 åkte vi g~rdskryssning.
på skär
Jag fårsemesterfr.o.m. midsom marochärledig helajuli. Min förs ta arbetsdag efter semestern är den 4.8.
Du skali ha en riktigt skön som mar!
inga
skärrnmössa och solglasögon hjä!per mycket. Också en soikräm ärtiil hjälp.
Det lönar sig att appHcera den på huden en halv timme innan man går ut också under moiniga dagar. Knä na, benen, axlarna, näsan, öronen och nacken brinner iätt. Man får inte giömma dem. Etttuntlager kräm skyd dar inte tiilräckligt. Enligt rekommen dationerna är 1-2 matskedar kräm til lräckiigt. Efter sirnning och om man svettats bör man igen appiicera ett nytt lager kräm. Man rekommende rar inte soikräm för små barn.
Valet av skyddsfaktor
Människans hudfärg varierarfrån Ijus till mörk. En mycket ljushyilt person kan endast vara i solen 10 minuter innan han brinner. Skyddsfaktor 6 innebär att en ijushylit person kan vara i solen 6 gånger 10 minuter, d.v.s. 60 minuter elier en timme. Då huden biir brun tjocknar den också.
Detta förlänger hudens eget skydd i solen. Av den anledningen brinner inte huden lika lätt 1 siutet av sommaren som 1 början. Om en person med känslig hud viii få en hälsosam och kiädsam solbränna lönar det sig att i början av sommaren väija en solk räm med hög skyddsfaktor. Senare kän man använda en kräm med iägre skyddsfaktor. Till en början bör man endast vara 15 minuter i solen. Man kan så småningom förlänga tiden.
Hudtyp 1: Den rädhårigas bieka, känsliga, fräkniga hy biir inte soibränd utan brinner. Rekommenderad skyddsfaktor 25-60. Skyddsfaktor 25 ärtiilräckiig i Finland, skyddsfaktor6l behövs för badsemester utomiands.
Hudtyp 2: Ljus, känslig hy, en aning fräknar, brinner iätt och har svårt att bii soibränd. Rekommendation 20-40.
Hudtyp 3: Normai hy, vaniig hos fin ländare, inga fräknar, kan brinna av plötsiig UV-strålning men f~r iätt en solbränna. Rekommendation 10-20.
Hudtyp 4: Tjock, mörk hy, blir lätt soi bränd. Rekommendation 8-15.
En del solkrämerärvattenfasta. Dem behöver man inte appiicera på nyit efter simningen s~vida man inte tor kar sig efteråt. En sådan kräm är t.ex. Louis Widmers Ali day+. En per son med känsiig hy kan t.o.m. bii brun med hjäip av den också om det går Iångsamt. Man får den i apotek. Man får goda soikrämer också 1 vaniiga aifärer. Det finns många oiika mär ken som t.ex. Nivea och Piz Buin.
Nödvändigt trots riskerna Då soien har bränt huden märks det först efter 6-24 timmar. Huden känns varm och den är känsiig mot fukt.
Avkylande gel, vattenfasta emulsio ner och kalia omsiag hjälper. After sun krämer och kaila omslag hjälper. Krä merna innehåiler ämnen som ökar
fuktigheten, som kyler ned och lug nar. De kan också förhindra att hu~
den fiagar och göraff huden biir brun.
Produkterna förlänger också tiden då huden förblir brun. Man kan också stryka vanlig baskräm på huden. Att stryka en yoghurt utan tillsatsämnen på huden kan hjälpa och detsamma gäller en fryspåse inlindad i en handduksom man placerarpå huden.
Man kan behöva en värkmedicin orn man brunnit mycket.
Man kan också drabbas av värmes Iag om man vistas för länge i solen.
Kroppstemperaturen stiger då krop pen förlorat vätska. Symptomen är törst, aptitlöshet, huvudvärk, svindel och illamående. Som förstahjälp gäl ler det att dricka små mängder vat ten åtg~ngen. Redan innan man Iäg ger sig i solen borde man dricka Lex.
vatten. Man kan ösa vatten över hu vudet och nacken. Också frukt och grönsakerfåren att m~ bättre. Solen ger Ijuseksem åt en del personer. Man får kliande utslag ellerkansketo.m. väts keblåsorpå huden. Om huden harbrun nit ofta kommer den ihåg detta. 1 värsta fail kan den utveckla hudkancer.
A
andra sidan används solijuset som vårdform för många olika hudsjukdo mar. Vi får också det viktiga D-vita minet från solen. Solen har en posi tiv inverkan på vårt liv. Låt oss alltså njuta av den i hälsans tecken. ~Lätta fötter till sommaren
Sointu Koskinen
N~
är det dags att komma ihåg föt terna och deras välmåga eftersom sommarsandalerna obönhörligt avs löjar fötternas koncfition. Man kan syssia med fotvård redan idag. För vården behöver man ettfat, fotbads salt(eller något annattvättmedel), en fotrasp, en nagelkiippare ellersax, en nageifil, handduk och fotkräm eller baskräm.1. Förfotbadet behöver man varmt vatten. Man blandar2 matskedarfot badssalt i vattnet. Efter det Iåter man fötterna biöta 1 vattnet 5-10 minuter.
Avsikten med blötläggningen är att rengöra, mjuka upp och vederkvicka både huden och naglarna.
2. Man torkarfötterna och glömmer inte att torka mellan tårna. Det är samtidigt bra att kontrollera cm man harförhårdnader (hård hud), liktornar, vårtor, blåsor på fötterna eller cm nagiarna är för Iånga.
3. Man rasparförhårdnaderna för siktigt med en fotrasp om man har en sådan hemma. Med jämna mellanrjm
kontrollerar man om man nått resul tat. Små förhårdnader kan man avveckla genom att smörja in fötter na med jämna mellanrum. Förhård naderna uppstår i samverkan mellan skorna och fötternas byggnad i ali mänhet hos personer som går mycket. Under sommaren uppstår förhårdnader i hälarna speciellt hos personer som använder sandaler.
Man kan håfla fötterna i gott skick genom attofta byta skor och genom att smörja fötterna.
4. Det är svårt att klippa hårda tå.
naglar vilket gör att det går enklast efter ettfotbad eller efter bastun. Or saken till hårda nagiar kan vara åld randet, en skadad nagel eller nagel svamp. Nagiarna klipps enligttårnas form, d.v.s. nästan rakt och filas dä reftermed en nageifil. Om man klip per dem så att de avrundas kan man råka ut för att de växer in i huden vilket gör ont. Om man inte klarar av att klippa naglarna med nagelklippa re eller sax kan det löna sig att anv ända sig av en nagelffl av metail. Om man kortar av nagiarna t.ex. två gån ger i månaden innebär det att man inte behöverfila alltför mycket. Om man inte klarar av att korta av na giarna eller man inte kan få hjälp med det lönar det sig att bestälia tid för nageivård hos en pedikyrist.
5. Att smörja in fötterna med fotk räm mjukarupp huden. En effektivfot massage med båda händerna känns
skön. En fotmassage utförd av nå gon annan känns ännu bättre.
6. Att lackera t~nagiarna är sedan pricken på i. Först torkar man naglar na med nagellacksborttagningsme del. Om man under en längre tid an vänder ett starktfärgat nagellack utan att använda underlack kan nagiarna bii gulaktiga. Man applicerar alltså först ett lager underlack och efter det 1-3 lager nagellack. Det lönar sig att börja lackandet av vänstra fotens na glarfrån Iilltån så att lacket inte sme tar omkring. Man 1~ter de målade
naglarna torka ordentligt.
Till slut tvättar man av fatet och de övriga sakerna man använt vid fot vården. För att undvika att eventuel la smittosamma fotsjukdomar skall kunna sprida sig har var och en sina egna fotvårdsattiraljer. Det är bra att göra en ordentlig fotvård två gånger i månaden. Som daglig vård räcker det atttvätta fötterna, ta på sig rena sockor och att smörja in fötterna vid behov. Man kan köpa fotvårdsproduk ter på de olika marketarna, t.ex. Scholl
har en mångsidig serie.
Nya skor och skor som man använ der utan sockor kan ge smärtsamma sprickor i hälarna. Compeed som står att köpa i apoteken ger en effektiv hjälp. Man kan också försöka anv ända grob!ad.
Fotgym nasti k
Fötterna kan kännas svullna och tröt ta. De känns bättre om man lyfter upp dem, böjer och sträcker vristerna (såvida man inte har ledproblem) eller går på en promenad. Fotgymnastik piggar upp trötta fötter och stärker fötternas muskier. Hemma kan man stå p~ tå, stå på hälarna, rotera vris terna, spreta med tårna, lyfta upp tårna och t.ex. lyfta en handduk från golvet med tårna. En 5 min uters yo gaövning har samma effekt. Först går man på tå, sedan på hälarna, vanhig gång, gång på yttre delen av fotbla det, vanlig gång och sedangång med tårna invikta så atttrampdynan höjs från marken.
Om sommaren lönar det sig att gå barfota och känna markens värme.
Det enda säkra stället är att g~ på är den egna kända hemgården. Gräs mattan känns mjuk. Grus sticker be hagligt och masserar fotsulorna. Det är en form av zonterapi. Vid zontera pi är den behandling man ger fotsu lan sadan att man förstärker och sti mulerar nervändoma som ger nervim pulser till våra inre organ. Ogats punkt ligger t.ex. under tån bredvid stortån och örats punkt rakt under tån bredvid lilltån. Helafotsulan ärfull av mera eller mindre känsiiga punkter.
Gå med lätta sommarsteg och ge tårna frihet. ~
Åsikten:
De dövblindas tolktjänst den dövblindas rät=
tighet?
D
e Dövas förbunds toiksekreterare Päivi Lappi och Teckenspr~kstolkar na r.f:s ordförande Ali Savu lahti tog i denna tidning ställning till de dövbHn das tolk och assistentfråga bl.a. på följande sätt: “Den dövblinda behö ver inte i alla situationer en tolk utan kän fungera tillsammans med sin per sonliga assistent.”Dessa och andra som tänkersom de blandar sig i de dövblindas etiska rättigheterd.v.s. deras människovär de, deras ära, integritet och självbes tämmanderätt då de tar ställning till när den dövblinda behöver tolk och närde harandra behov.
Under tolkningstillfället sker saker inom den så kallade tysta informa tionen mellan två människor. En utomstående kan inte uppfatta dem eller specificera dem. Ur den holis tiska (heI hets) människosynens syn vinkel har vi rätt att kräva ett respek terande ställningstagande beträifan
de kvaliteten på tolken och servicen.
ingen utomstående, inte ens person alen i vår egen förening har rätt att avgöra närvi behöver och närvi inte behöver en yrkeskunnig toik
En tolkcentrai erbjöd en teckenspråk sinstruktör i stället för en tolk. Detta förfarande gör situationen osäker.
Börjar man nu ifrågasätta rätten till och behovet av toiktjänster?
Dövblindheten i sig stör oss inte.
Däremot stör oss ofta att de seende ömkar oss och den djuprotade upp fattningen att de seende har rätt och något slag av piikt att visa förmyn darfasoner mot oss och bestämma om vårafrågorföross. Denna instäil ning bevisar Lappis och Savuiahtis inlägg. Vi anser den vara osympa tisk.
Eniigt vår åsikt bör utbildningen av teckenspråkstoikar för dövblinda ut veckias och förbättras. Vi viii ha samspei med människor och informa tion om våromgivning. En kunnig tolk utgör nyckein till våra möjligheter att mera självständigt och människovär digt leva våra egna liv.
Med hjälp av tolktjänsten avveckiar man de hinder som finns för de dö vblinda att vara deiaktig och ieva fulit ut. Man förbättrarde dövbiindas sam häileliga rättigheter och järnstäiidhet
och garanterarde dövblindas mäns kiiga rättigheter.
Den nuvarande tolkservicen har ut vecklats mer elier mindre som ett bi hang till de dövas tolktjänster. De krav som stälis på de dövas och de dövb iindas kan inte bestämmas utgående från samma premisser.
Det är på tiden att man utveckiar en egen sjäivständig yrkesbeskrivning och ett eget skolningsprogram vars utgångspunkt är de~dövbiindas han dikapp och behov. 1 teckenspråkstol karnas yrkesstadgar sku lie det vara p~ sin plats att föra fram toikservi cens samhäiieiiga värdegrund - en beskrivning av vart man strävar med tolktjänsten.
Kommunika tionsprojektets styrg rupp: Ulla Kangas - Finlands Dö
vblinda r.f ordf, Pirkko Pölönen - styrgruppens ordf samt gruppens dövbllnda medlemmar Eila Särki mäki, Anja Lehtola, MarttiAvila, Riku Virtanen. ~
Ordboken teckenspråk=finska
Katri Pyykkö
på Internet
Den 13 maj öppnades en tecken språkig nätordbok. Adressen är http:I /suvLviittornat.net. Servisen är gra tis. Vem som helst kan använda den.
Denna serviceform har producerats av De Dövas förbund i samarbete med Finlands Microsoft. 1 själva ord boksarbetet samarbetar man med Forskningscentralen för de inhems ka språken. Detta arbete finansieras hos De Dövas förbund av Pennin gautomatföreningen. Den tekniska si dan har handhafts av Sininen Meteo riitti ry och servern har donerats av HP - Hewlett Packard.
Nätordboken ärettframsteg. På nä tet framför man tecknen och exem pelsatserna som videosnuttar. På så sätt kan man se de exakta rörelser na, ansiktsuttrycken och tecken språksrytmen.
Nätordboken kan också utnyttjas av teckenspråkiga som studerarfinska.
På teckenspråket kan man slå upp baserat på handformen, antalet hän der, tecknets placering och händer nas rörelser. På så sätt hittar man
tecknet och den finska motsvarighe ten. Finskspråkiga som vili lära sig teckenspråk kan söka upp ord enligt alfabetet.
lnledningsvis inneh~’åller ordboken 1219 tecken. Mycket saknas, men man uppdaterarordboken kontinuer ligt. Man har också för avsikt att ta med specialvokabulär. Det finns ca 6000 videosnuttar i ordboken. För varje tecken finns det också några exempel som visar hur man använ der tecknet.
Man kan ha vissa probiem med att använda ordboken på sin dator spe ciellt cm man har NT eller Win dows98. Det är inte säkert att videos nuttarna rullar. Det kan också gå Iångsamt cm man utnyt~ar ett modem.
Nästa höst kommer man att ge ut en DVD-version som man kan använda på sin egen apparat. Dessutom kom- meren version som fungerar med en Nokia kommunikator. Det kan vara besvärligt att uppfatta biiden på grund av sidornas vitblå färg, men det kan man själv ändra 1 bläddraren
Sommarrecept
Snålsoppa
3 morötter eiler 4 små morötter 3 nya potatisar
1 liten biomkåi 1/2 litervatten
1 grönsaksbuijongtärning
0,5 påse djupfrysta bönor efler 1 di färska ärter
en
haiv
purjoiök 1/2 litermjölk 1 msksmörpersiija och diii om så önskas
Tvätta, skaia och skär grönsakerna i bitar. Koka upp vattnet och iägg i bul jongtärningen. Lägg i morötterna och potatisen och koka tiils de är haivm juka ca 15 minuter. Lägg i blomkåien, bönorna (eller ärterna) samt den skl vade purjon och koka ännu 5 minu ter. Till sist hälier du i mjöiken och smörklicken och hettar upp soppan, men i~t den inte koka. Strö kiippt per silja och diii över soppan.
Rökning av fisk i vanlig ugn
Man kan röka fisk i vanlig ugn genom att använda en rökpåse. Man piace rar ugnsplåten på bottnen av ugnen.
Värm upp ugnen på förhand till 245
grader. Använd endast ugnens under värme om detta är möjiigt. Låtfisken vara i rumstemperaturföratt bii rums varm innan du röker den. Fyil rökpå sen till högst 2/3. Piacera fisken 1 rökpåsen. Nedre delen av påsen är den där det i ailmänhet står “This side down” på engeiska.
Siut påsen noggrant. Vik kanterna två g~nger ca en centimeter och tryck fast hörnen. Piacera p~sen p~ den heta ugnspiåten i ugnen.
Rökfisken deförsta 15 minuterna på 245 grader. Minska sedan värmen till 180-200 grader och fortsätt steka fisken. Fisken biirfärdig under sam ma tid den normait behöver för att stekas i ugnen. Tiden beror på fis kens storlek.
Lyft rökpåsen ur ugnen. L~t fisken iigga i påsen ytterligare 5-10 minu ter. Under den tiden jämnar smaken ut sig. Man öppnar påsen genom att klippa upp den iängs kanterna. Var försiktig! Heta ångor kommer ut ur påsen och påsens kanter kan vara vassa.
Förutom rökpåsarflnns det grilip~sar som man kan använda på utegriiien.
Det finns instruktionerpå påsarna hur man skali använda dem. Man kan också röka annat i påsarna som t.ex.
höna. $
‘Tystna~ och s~ymning
Vieno Hyttinen
Som barn och ung flicka Såg jag, Iyssnade jag Fastän begränsat
På människor, djur och naturen Såg dess färgprakt och skönhet.
Nästa årtionde
Det blev vinter, en solig fastlagssöndag.
En olycka.
Glädjen och ögonens Ijus försvann.
Tiden gick. De återkom. Livet gick vidare.
Medelåldern kom.
Synfältet förminskades
Bokstäver, siffror och människor Försvann bakom dimman.
Ena örats Ijud försvann Spillror av Ijud i det andra.
KÄNSELSPRÖTET29.~rgången, ISBN 0358-2280, Utgivare: Föreningen Finlands Dövblinda rf.
Redaktören: Chefredaktör Katri Pyykkö, tel. & texttel. (09) 54953521, Redaktör Raili Kari saari, tel. & texttel. (09) 54953521, email:tiedotus@kuurosokeat.fi och NKL frontdoor.
Redaktionsråd: Pirjo Aflecht, Tuula Hartikainen, Pekka Juusola, Anu Mikkola, Raili Kansaan (sekr), Katri Pyykkö.
Årgång 150 mk. Tidningen utkommer 11 g~nger om året med storskrift, punkter, som långsamt ljudband, som video samt, i NKL server och svenskspr~kig översättning.
Abonemang och addressändring: Föreningen Finlands Dövblinda rf, Nylandsgatan 28, 00120 Helsingfors. Tel. (09)5495 350, texttel. (09)5495 3526, fax (09) 5495 3517,
email: kuurosokeat@kuurosokeat.fi, 1 nternet: http:Ilvvww. kuurosokeat.fi/se/
