Kvalitetsrapport 2012/2013. Andel som studerar kvällstid: 30 % Antal sfi-lärare 30 Andel sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan: 3 10 %

1 Kvalitetsrapport 2012/2013

ANORDNARE Lernia Utbildning AB

SKOLENHET

Skolenhet:

Lernia Utbildning AB sfi Kista City

Huvudman för utbildningen:

Stockholms stad

Entreprenad

Studievägar:

Sfi 1, Sfi 2, Sfi 3

1000

Andel som studerar dagtid:

64 %

30 %

distans):

6 %

Totalt antal medarbetare:

37

Antal sfi-lärare

30

Andel enligt avtal behöriga sfi- lärare:²

70 %

Andel sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan:³

10 %

Andel övriga lärare:

20 %

Mer information om skolenheten finns på webbplats:

www.lernia.se

1 Elever inom sfi kan studera på heltid eller deltid, här specificeras inte studieomfattningen.

2 Behörig sfi-lärare enligt avtal innehar lärarexamen och minst 60 hp i ämnet svenska som andraspråk.

3 Sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan innehar en planering som leder till att de kommer uppnå full behörighet enligt avtal inom maximalt ett år.

2 SKOLENHETENS KVALITETSARBETE

Arbetsformer

En lokal kvalitetsplan sammanställs varje år och i dess upprättande deltar samtlig personal på enheten. Dess målsättningar samt utvecklingsåtgärder redovisas senare i en kvalitetsrapport, vilken även den skrivs en gång per år. Uppföljningen av den lokala kvalitetsplanen sker på APT och i arbetslag samt under studiedagar.

Varje elev har en individuell studieplan (ISP) vilken upprättas under introduktionen. Denna ges till eleven och sparas även digitalt i vårt administrativa program. ISP uppdateras kontinuerligt under kursens gång i samband med att lärarna genomför enskilda utvecklingssamtal. Dessa hålls minst en gång per kurs samt i samband med nivåbyte inom en kurs eller i samband med kursavslut. Kortare samtal hålls även med eleven vid anmälning till kurstest och igen när testresultat ska meddelas. Lärarna är ansvariga för att ISP genomförs och registreras.

Varje grupp har gruppråd regelbundet och utser två representanter till enhetens elevråd.

Elevrådet samlas 2-3 gånger per termin och diskuterar ämnen som är av intresse för eleverna.

Upplägget för elevrådet fokuserar varannan gång på pedagogiska frågor och varannan gång på den fysiska/ psykosociala studiemiljön i skolan. Mötena protokollförs och protokollet diskuteras i arbetslagen samt på arbetsplatsträffar med alla lärare. Lärarna går även igenom protokollen i sina respektive studiegrupper och återkopplar till eleverna vilka åtgärder det beslutats om.

I samband med test genomförs en slututvärdering där eleverna digitalt eller i pappersform utvärderar kursen. Skolledningen tar ut rapporter för dessa utvärderingar och redovisar resultatet för personalgruppen på APT. Dessa resultat ligger till grund för utvecklingsområden i kvalitetsrapporten, vilka i sin tur ligger som grund för upprättandet av kvalitetsplanen.

Vidare för vi lokal statistik på hur många elever som vid varje testtillfälle blir godkända på test och kurs, och diskrepansen däremellan. Statistiken sammanställs av skolans testansvarig månadsvis och analyseras. Denna statistik ligger till grund för arbetet med att utöka alla lärares delaktighet i testgruppen och bedömningsarbetet. Lärare diskuterar dessutom testresultat och bedömer samtal och texter kontinuerligt i arbetslagen samt tar hjälp av kollegor vid testanmälan.

Vid varje terminsstart gör arbetslagen en gemensam grovplanering för terminen och bestämmer då vilka teman, inriktningar och arbetsmoment de ska arbeta med. Arbetet följs sedan upp och utvecklas kontinuerligt i respektive arbetslag, som träffas varje vecka. Teman samt dess längd anpassas till respektive studieväg. Veckoplaneringen finns tillgänglig för alla medarbetare att ta del av och det är denna planering vikarier ska följa vid eventuell ordinarie lärares frånvaro, så att elever alltid känner att deras studier har en fast struktur och går mot bestämda mål.

Enhetens övriga personal består av en studie- och yrkesvägledare, praktiksamordnare, administratörer och vaktmästare. All personal deltar i enhetens APT. Studie- och

3 yrkesvägledaren och praktiksamordnaren gör även regelbundna klassrumsbesök samt deltar i arbetslagsmöten. Samtliga har ett tätt samarbete med enhetens ledning och de har möten ett par gånger om året och stämmer då av hur deras respektive arbeten fortskrider och hur de ska arbeta vidare framöver.

Underlag och källor

Underlag och källor som använts i kvalitetsrapporten är utvärderingar genomförda med elever vid tre tillfällen under redovisningsperioden, elevrådsprotokoll från samtliga fem elevråd samt betygsstatistik och statistik över elever som haft praktik. Personalens delaktighet i kvalitetsredovisningen har varit diskussioner på APT, arbetslagsmöten och workshops på tre studiedagar under den aktuella redovisningsperioden.

Analys och bedömning av kvalitetsarbetet

Vi anser att våra kurs- och slututvärderingar har varit ett väsentligt underlag och ett bra sätt för oss att få information om hur eleverna upplever sin lärsituation samt vår skola.

Svarsfrekvensen har varit något för låg på dessa utvärderingar vilket beror på att de haft en digital form vilket har medfört vissa tekniska problem som vi inte lyckats åtgärda.

Svarsfrekvensen har varit 64 %, antal tillfrågade 663 elever för redovisningsperioden. Vi behöver även arbeta vidare och förbättra rutiner för återkoppling av resultaten på utvärderingarna till grupperna.

I samband med elevråd samt vid ISP-samtalen ges eleverna också möjlighet att direkt kunna uttrycka sina åsikter och få feedback från läraren. Sammanfattningsvis anser vi att de mätmetoder vi har haft tillgång till gett oss en relevant bild av hur våra elever upplever vår skola.

Under en studiedag deltog alla medarbetare på skolan i arbetat med att ta fram den lokala kvalitetsplanen för enheten i Kista. En utvärdering av förgående års kvalitetsplan samt arbete med att ta fram pågående skolårs plan för hur man skulle arbeta runt de lokala utvecklingsmålen var fokusområden under denna studiedag.

4 VERKSAMHETENS PRIORITERADE ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING I FÖREGÅENDE KVALITETSRAPPORT OCH KVALITETSPLAN

Nedan redovisas de målsättningar och utvecklingsåtgärder som presenterades i vår kvalitetsrapport för 2011/2012.

Fler och mer detaljerade IFS

Registrering av nya IUP-samtal på Lernias nya lärportal, där även deltagare kan se den digitalt. Större vikt vid utformningen av IFS i samråd med deltagaren och involverande i processen med att bedöma sin egen progression.

Kurs 1B

Arbete med att öka kännedom om testsituationen så att testresultat bättre reflekterar faktiska kunskaper. Antalet anmälda till test och andelen godkända behöver ökas.

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Det fortlöpande arbetet med utformning av en för enheten aktuell plan mot diskriminering och kränkande behandling med relevanta fokusområden. I den dagliga undervisningen ska det refereras till denna plan som också ska vara ett levande dokument.

Praktik

Få ut fler deltagare i praktik än under 2011/2012.

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETENS MÅL

Kunskaper Mål

Målet är: - att alla nya elever som kommer till oss ska få en tydlig introduktion till sina studier som både klargör vad som förväntas av dem utifrån deras individuella färdighetsprofiler och visar hur studierna är organiserade.

– att studieplan och färdighetsnivå regelbundet följs upp på ISP-samtal under kursens gång, att eleverna kontinuerligt får relevant återkoppling gällande var de ligger i förhållande till målen för aktuell kurs och vad de ska fokusera på för att nå måluppfyllelse. Det ska därigenom bli tydligt för eleverna att, och på vilket sätt, de har ett eget ansvar för sina studier.

– att kopplingen mellan studieinnehåll och kursmål regelbundet diskuteras och är tydlig för eleverna samt att varje elev genom fungerande utvärderingar och genom aktivt deltagande i ISP-samtalet ska ha information samt inflytande över sin studiesituation och sin studiemiljö.

Eleven ska alltså under ISP-samtalet i samråd med läraren komma fram till en undervisning som på ett optimalt sätt anpassas till de individuella behoven.

Resultat

Under introduktionen eller direkt efter att eleven placeras i ordinarie grupp ska en individuell studieplan (ISP) upprättas. Vid en genomgång av de elever som har studerat på enheten under redovisningsperioden kan vi konstatera att 94 % har en ISP vid ett mättillfälle. Vår analys av

5 varför resterande 6 % saknar ISP är att det rör sig om elever med mycket oregelbunden närvaro (t.ex. elever som arbetar när tillfälle ges) samt elever som har gjort flera gruppbyten pga ändrade studietider

Studieplanerna uppdaterats mer kontinuerligt än tidigare men det finns dock fortfarande elever som saknar studieplan.

I vår slututvärderingsenkät, där det hösta betyg är 5, finns följande resultat från delen som rör kursmålen och IUP:

2012 - 2013 2011 - 2012

Utbildningens/kursens upplägg och innehåll är bra. 4,2 4,2 Jag känner till kursmålen. 4,2 4,1 Min lärare har haft samtal med mig om min studieplan. 4,2 4,0 Jag känner till betygskriterierna för kursen. 3,7 4,0

Studiemiljön är bra. 3,8 3,8

Medel 4,0 4,0

Svarande 424,0 477,0

Under redovisningsperioden har vi haft extrakurser i skrivstöd för elever som har studerat länge och visat liten progression och elever som uppnått målen i Höra, Tala men behövt mer skrivstöd (dessa elever var de som inte godkändes vid ett testtillfälle i delmoment Skriva och även fått låga poäng på delmoment Läsa eller elever som skickades av en ordinarie lärare).

Dessa skrivstödskurser är tänkta att ge det stöd som krävs till elever vars läs- och skrivfärdighet inte är lika utvecklad som de andra färdigheterna.

Vi har även haft extrakurser i konversation och drama, datoranvändning, praktiksök samt hotell och restaurang. Vi har även erbjudit lördagsundervisning samt möjlighet att studera SFI på distans.

Analys och bedömning av måluppfyllelsen

När det gäller arbetet med ISP kan vi konstatera att antalet utförda ISP har ökat och kvaliteten på enhetens ISP förbättrats, detta på grund av att ISP- samtalen schemalagts och att lärarna fått stödmaterial som ligger till grund för själva samtalet. Vi behöver dock arbeta vidare med att säkerställa att alla elever faktiskt har en ISP. Då det har anställts många nya behöriga lärare har vi haft kontinuerliga genomgångar av ISP-rutinen. Kvalitetsarbetet med innehållet i dessa planer fortskrider och vi kan fastställa att vi mer tydligt behöver specificera var eleverna befinner sig i förhållande till kursmålen samt vad eleverna behöver göra för att nå dem.

De extrakurser i skrivstöd som vi erbjuder våra elever har varit till hjälp för eleverna att uppnå kursmålen. Detta har framgått av de diskussioner vår personal haft under arbetslagsmöten samt utifrån vilka kurser som våra elever efterfrågar. Vi anser dock att dokumentationsarbete kring dessa kurser måste förbättras för att vi ska kunna mäta kursernas effekt på elevens progression och senare utvärdera med annan mätperiod.

6 Andelen behöriga lärare på skolan sjönk under höstterminen 2012 samt början på vårterminen 2013, i samband med Lernia omorganisation på nationell nivå. För skolledningen har detta varit ett prioriterat fokusområde, andelen behöriga lärare återställdes inom fyra månader till skolans normalnivå.

Bedömning och betygsättning

Mål

Vårt mål är att elever som studerar hos oss ska bli klara med sina studier inom rimlig tid.

Vidare har vi som mål att alla elev som skriver test får kursbetyg och att de som har uppnått kursmålen också ska vara förberedda på testsituationen så att de kan visa måluppfyllelse med ett godkänt testresultat.

I enhetens kvalitetsplan för 2012-2013 presenterades följande mål:

1. Vårt mål är att öka andelen godkända elev på respektive kurs med extra fokus på 1B- elev. Vi behöver på kurs 1B arbeta vidare med att öka andelen som får betyg både på test och kurs samt minska diskrepansen.

Resultat

Nedan redovisas en tabell för andelen godkända betyg per skrivande efter avslutad kurs samt diskrepansen mellan testbetyg och kursbetyg under de två senaste redovisningsperioderna.

Antalet skrivande elever har minskat jämfört med föregående period. Diskrepansen mellan provbetyg och kursbetyg har ökat med ett par procentenheter totalt. Vår slutsats är denna skillnad i betyg och diskrepans mot föregående mätperiod beror på den stora personalomsättningen på enheten under mätperioden. Personalomsättningen medförde att de nya lärarna behövt lära känna eleverna innan de anmäldes till test och att testmiljön upplevdes som mer stressad av eleverna och de nya lärarna. Under våren har skolan avsatt två behöriga lärare för att dela på testansvaret och säkra testsituationen.

7 Analys och bedömning av måluppfyllelsen

Kurs A

A

G/VG, test G/VG, kurs Diskrepans % Antal skrivande

2010-2011 86 % 91 % 5 44

2011-2012 95 % 97 % 2 39

2012-2013 85 % 90 % 5 20

På kurs A har färre elever skrivit test än föregående mätperiod. Att diskrepansen är större beror delvis på att antalet skrivande elever halverats under denna mätperiod, detta innebär att dessa 5 % är en elev.

Kurs B

B

stv1 stv2

G/VG, test

G/VG, kurs

Diskrepans

%

Antal skrivande

G/VG, test

G/VG, kurs

Diskrepans

%

Antal skrivande

2010-2011 56 % 89 % 33 27 84 % 89 % 5 225

2011-2012 61 % 74 % 13 23 89 % 92 % 2 321

2012-2013 61 % 84 % 23 33 88 % 94 % 6 311

På kurs 1B har vi haft fler skrivande än föregående mätperiod och mycket större diskrepans mellan kurs- och provbetyg. Vår analys är att detta beror på att lärarlaget fått nya medarbetare som inte varit helt trygga i arbetet med 1B, och inte fokuserat på att förbereda eleverna på testsituationen trots uppnådda kursmål. Skolan har fokuserat på att stötta dessa lärare genom sambedömningsseminarier och stöd av lärare med mer erfarenhet av kursen/ studievägen.

På kurs 2B ser vi att antalet skrivande elever minskat något och diskrepans mellan provbetyg och kursbetyg ökat med 4 % -enheter.

8 Kurs C

C

stv2 stv3

G/VG, test

G/VG, kurs

Diskrepans

%

Antal skrivande

G/VG, test

G/VG, kurs

Diskrepans

%

Antal skrivande

2010-2011 72 % 89 % 17 158 95 % 96 % 2 131

2011-2012 84 % 87 % 3 291 93 % 95 % 2 183

2012-2013 89 % 92 % 3 295 94 % 98 % 4 175

Andelen godkända testbetyg på kurs 2C har förbättrats jämfört med föregående mätperiod med 5 %, diskrepansen är oförändrad. Lärarlaget som arbetar med kurs C har inte påverkats lika mycket av personalomsättningen på enheten och har därför kunnat fortsätta utvecklas och uppnå säkrare bedömning av elevers kunskaper i förhållande till kursmål. Detsamma gäller för resultaten avseende 3C.

Kurs D

G/VG, test G/VG, kurs Diskrepans %

Antal skrivande

2010-2011 70 % 83 % 13 178

2011-2012 87 % 92 % 5 373

2012-2013 81 % 82 % 1 372

På kurs 3D har fler elever inte uppnått test-/ kursbetyg jämfört med föregående mätperiod.

Testresultatet har i stort (1 % skillnad) representerat andel elever som uppnått kursmål.

Skolan har 6 % färre elever som klarat det nationella provet jämfört med 2011-2012, vi anser att detta beror på en viss osäkerhet hos nya lärare som anmält elever för tidigt till test. I dialog med lärarlaget har det kommit fram att detta till stor del berott på att våra nya lärare haft svårt att motivera för elever att de inte blir anmälda till test då eleverna redan blivit lovade detta av föregående lärare som slutat på skolan. Detta ledde till att dessa elever, trots information om att de inte uppnått kursmål, skrev test men blev inte godkända.

9

Lärandemiljö

Mål

Vårt mål är att erbjuda varje elev som kommer till oss en attraktiv och trygg lärandemiljö fri från medveten eller omedveten diskriminering och/eller kränkningar på grund av etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionshinder och/eller ålder. Vi haft som mål att ytterligare integrera arbetet med likabehandling, värderingar och normer i samtliga delar av utbildningen.

Resultat

Under perioden har skolan arbetat med att synliggöra arbetet med likabehandling och elevinflytande för att involvera alla elever i detta. Vi har t.ex. genomfört värderings/

normdiskussioner i grupperna, haft plan mot kränkandebehandling rullandes på interaktiva skärmar i korridorerna och arbetat aktivt med elevrådsverksamheten. Vi har under redovisningsperioden genomfört elevrådet sammanlagt fem gånger. Upplägget för elevrådet har varannan gång fokuserat på pedagogiska frågor och varannan gång på den fysiska/psykosociala miljön i skolan. Mötena har protokollförts och innehållet har diskuterats dels i arbetslagen dels på arbetsplatsträffar med alla lärare. Återkopplingen till eleverna har skett genom återrapporterande elevrådsrepresentanter i klassrummet och genom protokoll på skolans anslagstavla. Under redovisningsåret har elevrådet fattat beslut om konkreta åtgärder avseende den fysiska studiemiljön och påverkat skolans schemaläggning. I vår slututvärderingsenkät, där det hösta betyg är 5, finns följande resultat från delen som rör ansvar och inflytande:

2012 - 2013 2011 - 2012

Jag får ett bra bemötande av Lernias personal. 4,5 4,2

Vi har elevråd. 3,9 4,0

Jag har möjlighet att påverka min utbildning. 4,3 4,2

Medel 4,2 4,1

Svarande 424 477

Klagomålshanteringen på enheten har också varit ett fokusområde och skolledningen har under redovisningsperioden tillämpat ”open door policy” vilket innebär att eleverna är välkomna att komma in och uttrycka sina åsikter om undervisningen eller eventuella problem.

Skolledningen flyttade under våren till ett rum som ligger i mitten av lokalen för att vara mer tillgänglig och synlig för eleverna. För att inte störa relationen mellan lärare och elev har skolledningen i alla fall av kritik återkopplat till undervisande lärare och skapat forum för konstruktiv dialog mellan lärare och elev. Denna metod har även tillämpats vid eventuella klagomål elever emellan. Under redovisningsperioden har det sammanlagt kommit in sex klagomål. Av dessa har två klagomål handlat om elever som upplevt skolans omorganisation som rörig. Två klagomål handlar om elever som upplevt att de blivit orättvist behandlade av lärare. Övriga klagomål var direkt riktade mot två av skolans lärare, i ena fallet riktas kritik mot en lärare som tagit hjälp av engelska i undervisningen, i det andra fallet hade eleven

10 synpunkt på lärarens uttal. Samtliga klagomål hanterades och identifierade brister åtgärdades efter utredning.

I vår slututvärderingsenkät, där det hösta betyg är 5, finns följande resultat från delen som rör normer och värden:

2012 - 2013 2011 - 2012

Jag känner till Lernias Likabehandlingsplan. 3,9 3,9 Jag känner mig trygg på Lernia. 4,3 4,3 Jag vet vem jag skall prata med, om jag har synpunker om

skolan. 4,2 4,3

Medel 4,2 4,1

Svarande 424 477

Analys och bedömning av måluppfyllelsen

Vid klagomål har hanteringen skett genom dialog mellan den/de berörda parterna som skolledningen medverkat i. I de allra flesta fall har detta lett till bra lösningar och alla involverade elever och lärare har efter hanteringen kunnat lämna det inträffade bakom sig.

Vi anser att vi lyckats synliggöra arbetet med likabehandling och elevinflytande och på detta sätt kunnat involvera fler elever att aktivt delta i normdiskussioner och elevråd. Utifrån undersökningar, dokumentation från lärare samt elevråd ser vi att eleverna i större utsträckning än tidigare är medvetna om vad som ingår i detta uppdrag, men här finns det alltid utrymme för förbättring. En del av våra elever har fortfarande inte tillräcklig kunskap om vad som ingår i detta arbete och därför behöver likabehandling, värderingar och normer fortsätta vara ett fokusområde i samtliga delar av utbildningen under kommande redovisningsperiod.

Värdegrundsarbetet innebär en årlig uppdatering av planer för likabehandling samt mot diskriminering och kränkande behandling. I detta arbete genomför vi en enkät två gånger om året vid namn "Utvärdering om diskriminering och kränkande behandling". Syftet med enkäten är att få veta om de studerande känner sig diskriminerade eller kränkta på skolan. En personalgrupp sammanställer och utvärderar resultatet, som sedan redovisas för skolans personal och de studerande. Efter utvärderingen revideras den lokala planen årligen, senast i juni, då nya fokusområden, som gäller för det kommande året, tas fram. Dessa fokusområden baseras bland annat på enkätens svar. Enkätsvaren är också underlag för diskussioner i arbetslagen och vid arbetsplatsträffarna.

11

Utbildningsval – arbete och samhällsliv

Mål

Målet är att alla som studerar hos oss ska utveckla effektiva språkliga redskap för att kunna kommunicera inom och aktivt delta i arbets- och samhällslivet samt göra adekvata val avseende fortsatta studier och yrkesval. Eleverna erbjuds också hjälp att anskaffa en praktikplats och kan få studievägledning av vår studievägledare.

Under redovisningsperioden har vi haft som mål att få ut fler av våra elever i praktik samt få fler elever att delta i kursen Praktiksök. Syftet med praktikanskaffningen är att erbjuda språk- och arbetspraktik för alla SFI- elever. Målet är att öka förutsättningen för språkinlärning och få introduktion i arbetslivet i Sverige.

Skolans studie- och yrkesvägledare har en viktig roll att stötta och vägleda våra elever gällande deras yrkesval och vidare studier.

Resultat

Under redovisningsperioden har vi fått fler elever i praktik i jämförelse med det föregående verksamhetsåret, 40 jämfört med 33 elever. Intresset bland eleverna har inte varit så stort vilket kan bero på det begränsade anal branscher inom vilka vi kan erbjuda praktikplats.

Branscherna som är mest villiga att ta emot SFI- elever är barnomsorg, vård och restaurang.

Majoriteten av våra elever föredrar att studera för att, efter avklarade SFI- studier, söka jobb/

praktisera/studera.

2010 – 2011 2011 – 2012 2012 - 2013

Antal elever som haft praktik 13 33 40

Skolans studie- och yrkesvägledare gör kontinuerligt klassrumsbesök och informerar elever om möjligheten att boka vägledningssamtal. I samband med varje NP D samlas alla elever för att ha en genomgång där information rörande SAS Grundnivå samt CSN presenteras.

Eleverna kan få material, ställa frågor, m.m., och de elever som ska söka SAS grund efter D testet kommer får support med CSN ansökningarna.

Arbetet med praktikanskaffning är en kontinuerlig process vilket innebär insamling av information, personliga möten med elever, anskaffning av praktikplatser, överenskommelse mellan berörda parter och avtalshantering samt stöd för elever under praktikperioden. Kontakt med AF, Jobbtorg, socialtjänst och andra berörda parter förekommer också.

Analys och bedömning av måluppfyllelsen

Utmaningen i arbetet med kopplingen till arbetslivet är att övertyga våra elever om nyttan av att praktisera utanför skolan. Övervägande majoritet av våra elever vill avsluta SFI innan de ger sig ut på arbetsmarknaden, detta har framkommit i samtal med studie- och yrkesvägledare och praktiksamordnare. Information om vidare studier och CSN har uppskattats mycket av

12 eleverna. Ytterligare faktorer som begränsar arbetet med praktikanskaffning är att många elever har andra åtaganden via t.ex. Arbetsförmedlingen och Jobbtorg på resterande tid.

SAMMANFATTANDE ANALYS

Under den pågående redovisningsperioden har Lernia haft en stor omorganisation på nationell nivå vilket medfört att vi på enheten tappat en del behörig personal. Sedan årsskiftet har vi främst fokuserat på att säkra rätt kompetens och bibehålla utbildningskvalitet på enheten. På grund av dessa åtgärder har vi inte kunnat fokusera på kvalitetsmålen i lika hög grad som intentionen var när de sattes. Omorganisationen innebär att vi på enheten fått ett närmre ledarskap då en och samma person fått samma ansvar som tidigare delats på utbildningschef och konsultchef.

Trots ovanstående utmaningar har skolan kunnat prestera goda resultat vad gäller kvalitetsmål som redovisas i rapporten. Den formativa bedömningen har stärkts genom att man på enheten förbättrat rutiner och struktur kring löpande progressionsåterkoppling. Ämnet har även behandlats i workshop- form på en studiedag. Vad gäller Kunskaper, ansvar och inflytande ser vi att eleverna upplever att de är med och påverkar lärandemiljön och är medvetna om normer och värden som gäller på skolan.

Vad gäller betyg och bedömning är resultatet inte entydigt om man ser till alla kurser/

studievägar gemensamt. Vi ser en tydlig påverkan av omorganisationen i testssammanhang där nya/ vikarierande lärare inte insett vikten av att förbereda eleverna på testsituationen.

Vad gäller utbildning, arbete och samhällsliv har vi lyckats öka antalet elever på praktik. Detta trots att praktik inte upplevs av majoriteten av eleverna som en språkutvecklande åtgärd och att många av våra elever redan ingår i arbetsmarknadspolitiska program.

13 UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH PRIORITERADE INSATSER FÖR UTVECKLING

På grund av den stora personalomsättningen på skolan har vi behövt omprioritera skolans mål.

Därför ser vi det som ytterst viktigt att fortsätta utvecklingen av utvalda mål satta i föregående kvalitetsrapport. Dessa tre mål har vi även prioriterat utifrån verksamhetens behov.

Bedömning och betygssättning

1. På grund av den stora personalomsättningen på skolan ser vi det som ytterst viktigt att fortsätta fokuseringen på en samsyn inom bedömning av elevers studieprestationer. Vi ser därför att området bedömning och betygssättning skall prioriteras.

2. Arbete med att öka kännedom om testsituationen så att testresultat bättre reflekterar faktiska kunskaper. Antalet anmälda till test och andelen godkända behöver ökas.

Kunskaper

3. Registrering av nya ISP-samtal på Lernias nya lärportal, där även deltagare kan se den digitalt. Större vikt vid utformningen av IFS i samråd med deltagaren och involverande i processen med att bedöma sin egen progression.

Kvalitetsrapporten är upprättad av Antonio Fermin Acosta, Verksamhetschef och Katarzyna Lybäck, uppdragsansvarig

Datum: 2012-09-11 Ansvariga:

Antonio Fermin Acosta, Verksamhetschef och Katarzyna Lybäck, uppdragsansvarig