Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret Nykroppa förskola

1 Förskoleverksamheten

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2016-2017

Nykroppa förskola

2

Innehållsförteckning:

Normer och värden sidan 3

Utveckling och lärande sidan 4

Barns inflytande sidan 6

Förskola och hem sidan 8

Helhetsbild av året sidan 9

3

Normer och värden

Lpfö 98/10

Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem

Verksamhetens mål:

• Alla ska känna sig trygga på förskolan

• Alla ska få möjlighet att utveckla sin självkänsla

Resultat och genomförande:

De flesta barn har varit trygga på förskolan.

Pedagogerna har sett att barnen kan sätta gränser mot kompisar på ett tydligt sätt. Genom barnintervjuer har de kommit fram att barnen trivs. Pedagogerna har varit nära barnen, lyssnat och deltagit i situationer för att förklara och hjälpa till i kamratkontakter. Man har delat upp barnen i mindre grupper för aktiviteter i olika rum och på ena avdelningen har det funnits tillgång till resurs.

På samlingen har man bland annat pratat om känslorna glad, ledsen, arg, trött, mittemellan, busig samt låtit barnen målat några av de känslorna

Analys och lärdomar:

Överlag har barnen varit trygga på förskolan men pedagogerna måste fortsätta att jobba vidare med att stärka barnens självkänsla. Barnen behöver stöttning i hur man är mot varandra och hur de kan sätta gränser mot sina kompisar, samt att acceptera andras gränser. Pedagogerna behöver reflektera över sitt förhållnings -och arbetssätt då barnes beteende är vuxnas ansvar.

Trygghet och kontinuitet i arbetslaget ger trygghet till barngruppen.

Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:

Pedagogerna upplever att de gjort ett bra jobb men arbetslagen måste diskutera hur de ska arbeta så att alla barn känner sig trygga på förskolan.

Ett sätt är att arbeta vidare tillsammans med Babblarna ( Doddo, expert på värdegrunden) i att stödja barnen i deras utveckling med att sätta gränser och att säga nej till andra, samt att respektera andras gränser. Ett annat är att inkludera likabehandlingsplanen och planen för barn med annat modersmål på ett mera levande sätt.

4

Utveckling och lärande

Lpfö 98/10

Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande.

Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.

Verksamhetens mål:

• Vi vill skapa en lustfylld och lärorik miljö

• Vi vill stimulera barnens språkutveckling samt kommunikation.

• Vi vill ge barnen rikligt med tid för lek och samspel med varandra.

Resultat och genomförande:

På ena avdelninen har har man till viss del förändrat i miljön. De har möblerat om i

”dockisrummet,valt att plockat bort paddan, bytt ut leksaker, böcker, pussel och spel en gång i månaden. Istället för spelen så erbjöds barnen andra leksaker som de kunde leka med. Papper, kritor och ritmallar plockades ut från Ateljén. De har haft sång och rörelsesånger med Mamma mu skivan. Pedagogerna har stöttat barnen i leken genom att hjälpa dem att starta upp rollekar.

Andra avdelningen har skapat en lustfylld och lärorik miljö, man har sett över och bytt ut material regelbundet för att stimulera leken.

Babblarna har haft stor betydelse i den dagliga verksamheten. Man har använt Babblarna i samlingen,i skogen, i rörelsesånger, matematik, värdegrundsarbete och i kreativt skapande.

De har köpt in mycket nytt matreial som har stimulerat till en lustfylld miljö bla en robot till Dadda (vår natur och teknik kunniga babblare) samt genomfört naturvetenskapliga experiment som fångat barnens intresse. Babba (den språkkunniga babblaren) som kommit med olika sagor och sånger, dock behöver man tillföra mer rim och ramsor tillsammans med Babblarna.

Babba har introducerat bokstäver för barnen vilket gjort att de har fått upp intresset för

skriftspråk. Avdelningen har använt sig av tecken som stöd för att förstärka kommunikationen och det har gett en postitiv respons hos barnen.

Analys och lärdomar:

Pedagogerna på en ena avdelningen anser att de måste ändra sitt arbetssätt för att ytterligare stimulera barnen till lek. Ommöbleringen som gjordes under hösten var till en början stimulerande för barnen och gav en positiv inverkan i barnens miljö. Att pedagogerna valde att plocka bort spel och pussel, berodde på att de flesta barnen bara spelade spel och inte alls lekte. Under våren plockades spel och pussel åter fram, barnen har då spelat spel, lagt pussel och även lekt andra lekar.Barngruppen har visat intresse för aktiviteter i Ateljén, sjunga och röra sig – något att tänka på inför hösten.

Iateljén när barnen skapat har pedagogerna upplevt att det blivit ”djupare diskussioner”, man har kommit barnen ”närmare” där det är en lugnare miljö och inte så ”kravfyllt”.

5 På andra avdelningen fortsätter Babblarna att skapa intresse och stimulera barnens fantasi.

Pedagogerna har sett att bra material som är inköpt med rätt syfte verkligen stimulerat till en lustfylld och lärorik miljö. De har sett att barnen har utvecklat språket och hittat nya vägar till att använda språket. Genom att vara här och nu i barnens lek har vi möjligheten att påverka och förstärka leken.

Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:

På en avdelning ska man fundera på hur inomhusmiljön ska utvecklas till hösten –kanske använda allrummet till Ateljé och förvandla ateljén till något annat som utmanar barnen.

Nytt material som intresserar och utmanar barnen till lek behöver införskaffas och personalen behöver diskutera hur de ska arbeta kring barnens lek för bästa stimulans.

Andra avdelningen fortsätter att arbeta vidare med babblarna som redskap i verksamheten.

Tanken är att kunna arbeta i mindre grupper för att kunna tillgodose varje barns behov mer.

6

Barns inflytande

Lpfö 98/10

I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.

Verksamhetens mål:

•

•

Resultat och genomförande:

På ena avdelningen har pedagogerna plockat upp barnens idéer under samlingen

och vid enstaka tillfällen har barnen fått välja aktiviteter trots att annat varit planerat. Barnen har fått välja om de ville eller inte ville vara med på samlingen.

Barnen har fått välja vilken typ av färg de velat måla med, t.ex. vattenfärg, kritor eller flaskfärg de ficke även välja vilket julpyssel de ville göra och vilken färg och glitter de ville ha på sina saker

På andra avdelningen har ett barn i taget hållit i samling på fredagar, barngruppen har fått bestämma vart måndagsutflykten ska gå . För att veta vad barnen vill, har pedagogerna varit lyhörda för deras behov. Barnens intressen och önskemål har styr stora delar av dagen i verksamheten. Pedagogerna har sett att alla barn kan leka tillsammans och haft lika värde i leken. De har använt i-pad för att dokumentera och reflektera med tillsammans med barnen omkring det man har upplevt. Genom en reflektionstavla i hallen har barnens åsikter uppmärksammats, detta har visat för barnen att deras åsikter är värdefulla.

Under verksamhetsåret har förskolan haft studiecirkel runt boken ”Samarbete i förskolan – för barnens skull”och på arbetsplatsträffarna har viktiga reflektioner lyfts och tankar har väckts.

Analys och lärdomar:

På ena avdelningen har man alltid ”brottas” med problemet att ge barnen mer inflytande i verksamheten. Under detgågna året har pedagogerna försökt att ge barnen mer inflytande i verksamheten genom att ha ändrat sitt arbetssätt. De har försökt att vara lyhörda och lyssnat på barnen när de har kommit med idéer och åsikter om vad de vill göra, (t.ex. gå till skogen, gå ut på eftermiddagen) men trots det anser de att de behöver bli bättre på att uppfylla barnens önskemål. De har insett att denna resa kommer att ta tid och att de behöver diskutera hur arbetet ska fortsätta kring den här frågan. Barnens idéer och inflytande måste få en större plats i förskolans verksamhet.

På andra avdelningen har pedagogerna sett att barnen har blivit stärkta i sitt självförtroende för att de är mycket stolta och väntar på att det ska bli deras tur igen att ha samling. Genom att pedagogerna har varit lyhörda har de lärt sig hur de kan ta tillvara barnens idéer och önskemål.

Barnen har visat stort intresse för reflektionstavlan då de gärna velat vara med och delge sina upplevelser till föräldrara om sin dag på förskolan. Pedagoger har blivit mer medvetna omkring barnens inflytande och har sagt mer ja och varit mer tillåtande kring barnens önskemål och idéer.

7

Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:

Man fortsätter att fånga ögonblicken och säga mer ja till barnens önskemål. Lärmiljön på avdelningen ska ses över och de behöver dela in barnen i mindre grupper för att bla utöka deras talutrymme. Man ska fortsätta med vardagliga reflektioner kring verksamheten.

Förskolan behöver fundera på hur de mera aktivt kan arbeta kring barns inflytande. Behöver delar av arbetslagen fortbildning inom området? Hur kan de göra för att förändra tankesätt och arbetssätt?

8

Förskola och hem

Lpfö 98/10

Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt.

Verksamhetens mål:

•

• Vi vill hitta nya verktyg för att visa föräldrar barns utveckling och lärande

Resultat och genomförande:

Förskolan upplever att man utvecklat ett bra samarbete med vårdnadshavarna. Man har haft en bra daglig kontakt, varit öppna och fört en bra kommunikation med föräldrarna. Genom den föräldraaktiva introduktionen har vårdnadshavarna getts bra insyn i hur vardagen på förskolan ser ut. På vårens föräldramöte var det god uppsluting av deltagande föräldrar på den ena avdelningen, på andra avdelningen har det varit få deltagande föräldrar, dock har de som kommit varit intresserade av förskolans aktiviteter.

De gemensamma familjesammankomsterna har god uppsluting på båda avdelningarna. På årets sommarfest bjöd förskolan in till vernissage, alla kunde då ta del av allt vi har skapat och gjort under året.

Digitala verktyg som till exempel mms, sms och fotoram har används för att utveckla föräldrakontakten. En avdelning har börjat med en reflektionstavla i hallen där man tagit tillvara på barnens kommentarer kring verksamheten. Där har föräldrarna fått en inblick i vad man gör på förskolan. Reflektionstavlan har även lett till att barnen uppmuntras att återberätta för föräldrarana om vad de har varit med om under dagen. En föräldraenkät har delats ut till vårdndshavarna, tyvärr var svarsfrekvensen mycket låg.

Analys och lärdomar:

Föräldrarna har uppskattat reflektionstavlan, sms och mms-funktionen. Det har förenklat för föräldrarna när de kunnat skicka sms när de vill t.ex. när de varit uppe på natten med sjuka barn. Föräldrarna kan själva väja hur de vill kommunicera med oss, oftast har de ringt om det är något de behöver ett snabbt svar på men de har mest skickat sms för att det verkar ha passat dem och deras behov. Pedagogerna har sett att dokumentationen i hallen har hjälpt barnen att kommunicera med sina förärldrar kring sina upplevelser under veckan som gått på förskolan.

Barnen har kommenterat och berättat vad de har varit med om när de tittat på bilderna i fotoramen och på så sätt gjort föräldrarna delaktiga.

Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:

Förskolan fortsätter att ge en positiv och ärlig bild av verksamheten. Målet är att all personal ska bli trygga med att lägga in bilder i fotoramen och lära sig onedrive (molnet). Man

fortsätter med reflektionstavlan i hallen.

Personalen inväntar besked ifrån kommunen om dokumentations verktyget Pluttra, ett digitalt dokumentationsverktyg.

9

SAMMANFATTNING OCH HELHETSBILD AV ÅRET:

Ansvarsfördelningen har varit bra i arbetslaget på ena avdelningen och de ska utveckla en ny rutin för ansvaret kring dokumentationen. På andra avdelningen har ansvarsfördelningen fungerat till viss del, det har ibland brustit i kommunikationen och man har förlitat sig på att någon annan utfört arbetsuppgiften. Arbetstider har varit bra och man har fått tid på schemat för avd-möten, ALL-tid och reflektionstid. På Nykroppa förskola har man haft bra tillgång till vikarier , dock har inte mycket vikarie behövts.

På en avdelning har man handlett en elev från barn och fritidsprogrammet, på andra

avdelningen har en extratjänst funnits. Förskolan känner sig självgående och man samarbetar mera sedan man gått en studiecirkel runt boken ”Samarbete i förskolan för barnens skull”.

Samverkan med andra tex. fritids/skolan/förskolan/barnhälsoteam har fungerat bra.

Förskolan har deltagit i fortbildning under året, bland annat en endagskurs kring de yngsta barnen i förskolan samt en kurs kring natutvetenskap och teknik i förskolan som blir klar under 2018.

Förskolan har en bra utemiljö men önskar en grind i staketet ut mot fotbollsplanen för bland annat brandsäkrheten. Man önskar också ha ljuddämpande bord till matsalen då det kan bli hög ljudnivå när vi äter.