1 Förskoleverksamheten
Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16
Nykroppa förskola
2 Innehållsförteckning:
Normer och värden sidan 3
Utveckling och lärande sidan 4
Barns inflytande sidan 6
Förskola och hem sidan 8
Helhetsbild av året sidan 10
3
Normer och värden
Lpfö 98/10
Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem
Verksamhetens mål
Alla ska känna sig trygga på förskolan
Vi vuxna ska finnas nära
Alla ska få möjlighet att utveckla sin självkänsla
Resultat och genomförande:
De flesta barn är trygga på förskolan.
Pedagogerna sitter nära barnen under den fria leken för att ge trygghet och de har en
medvetenhet om vilka barn som behöver stärkas, samt förslag på hur man ska jobba med det.
Man har delat upp barnen i mindre grupper och det har funnits tillgång resurs.
Pedagogerna hjälper barnen att sätta gränser, både för sig själva och vad som är tillåtet för andra att göra gentemot dem.
Analys och lärdomar:
Förskolan måste fortsätta att jobba vidare med att stärka barnens självkänsla. Genom att fortsätta stötta dem i hur man är mot varandra och sätta gränser mot sina kompisar, samt att acceptera andras gränser. Man kan vara ännu tydligare med att visa med bilder till stöd för de barnen som inte kan prata eller har annat modermål. Tack vare att resurs satts in under stora delar av dagen så hinner man med på ett annat sätt. Det blir fler trygga famnar för barnen och de barn som behöver en egen vuxen, får det i större utsträckning än tidigare.
Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:
Pedagogerna upplever att man gjort ett bra jobb och fortsätter på samma spår. De diskuterar fortlöpande förändringar som behöver göras för att nå uppsatta mål. Alla ska känna sig trygga.
4
Utveckling och lärande
Lpfö 98/10
Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande.
Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.
Verksamhetens mål:
Vi ska skapa en lustfylld och lärorik miljö
Vi ska förändra/utveckla målarrummen till att bli en inbjudande ateljé
Materialet som finns i ateljén ska vara tillgängligt och tydligt
Vi vuxna ska lära oss att bli trygga med det skapande materialet för att kunna bjuda in till glädjefyllda stunder i ateljén
Resultat och genomförande
På ena avdelninen har har man till viss del gjort om och möblerat i ateljén. Man har under vintern bytt bord från ett rektangulärt till ett runt bord, flyttat en köpmannadisk och ställt in låga bord där pennor (tusch, färg), vattenfärg och ritpapper finns tillgängligt. Ateljén är inte tillgänglig under eftermiddagen, då rummet används för vila.
Man har delat upp barnen i mindre grupper och erbjudit olika former av skapande i ateljén, där den vuxne styrt vad barnen ska göra.
Pedagogerna har erbjudit barnen olika tekniker inom skapande.
Andra avdelningen har skapat en lustfylld och lärorik miljö, där Babblarna har haft stor betydelse i den dagliga verksamheten. Man har använt Babblarna i samlingen,i skogen, i rörelsesånger, matematik, värdegrundsarbete och i kreativt skapande. Målarrummet har gjorts om genom att bland annat ställa in stafflier, bord och material i barnens höjd. Detta för att målarrummet ska bli mer inbjudande och öka intresset för skapande. T.ex. har man hämtat material från skogen som det byggts hus av till Babblarna. Det goda arbetet tillsammans med Babblarna har fortgått under hela året och det har verkligen uppskattats av barnen. Ateljén är flitigt använd i verksamheten.
Analys och lärdomar:
En avdelning kom igång sent på hösten med arbetet kring ateljén, det beror på att vi har fått lägga fokus på de barn som behöver extra stöd när de är hos oss och att vi hade många inskolningar under hösten som påverkade barngruppen. De är medvetna om att de inte har varit tillräckligt inbjudande och släppt in barnen i ateljén. Man borde ha ställt fram mer skapande materiel. De tror att det dels beror på att rummet till största del är upptaget på eftermiddagen när det är lite färre med barn och man skulle ha kunnat gå till ateljén.
Pedagogerna har diskuterat att vi de ska ta fram material och ha med i allrummet, men det har inte blivit av.
På andra avdelningen har Babblarna inspirerat både barn och vuxna till att bli mer trygga med det skapande materialet. Barnen vill gärna vara i målarrummet och skapa tillsammans med Babblarna, speciellt Diddi den skapande experten. Barnen har under våren fått pröva på att
5 utveckla sitt skapande med hjälp av olika tekniker och material. Allt som hittills har skapats har inte kostat speciellt mycket. Man har använt de resurser som redan funnits att tillgå på avdelningen.
Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:
På en avdelning vill man, för att locka till mer skapande, flytta ut pennor, kritor och skapande materiel från ateljén till högskåpet i hallen så att man kan sitta i ”allrummet” och skapa på eftermiddagarna.
Andra avdelningen fortsätter med Babbblarna (som verktyg) och fångar barnens intressen här och nu. Men man kommer att lägga mer fokus på språket med hjälp av språkexperten Babba.
6
Barns inflytande
Lpfö 98/10
I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.
Verksamhetens mål:
Alla på förskolan ska få möjlighet till större inflytande
Ett utvecklingsarbete runt förhållningssätt kommer att ske i arbetslagen
Resultat och genomförande:
På en avdelning upplever pedagogerna att de inte gett barnen mer inflytande.
Andra avdelningen har hela tiden barnens bästa i fokus. T.ex. har ett barn i taget hållit i egen samling på fredagar, där de själva bestämt vilka sånger de velat sjunga. Under våren har barngruppen fått bestämma vart måndagsutflykten ska gå . För att veta vad barnen vill, är pedagogerna alltid lyhörda för deras behov. Barnens intressen och önskemål är med och styr till största delen av dagen i verksamheten.. Pedagogerna är närvarande i tanke och handling där barnen är.
Under hösten har förskolan haft studiecirkel (Samarbete i förskolan – för barnens skull) på arbetsplatsträffarna där viktiga frågor lyfts och tankar väckts.
Alla har varit föreläsning om förhållningssätt, den var startskottet på ett utvecklingsarbete som berör alla förskolor i kommunen.
Analys och lärdomar:
Ena avdelningens uppfattning är att barngruppen mår bättre av en tydlig styrning där valmöjligheterna är begränsade. Under den fria leken (ute och inne) får barnen välja vad de leka med, av det material som finns framme. En del av våra äldre barn brukar få hämta material och leksaker från förrådet.
På andra avdelningen är arbetslaget postiva och närvarande och tycker att barnen ger glädje varje dag. Pedagogerna ser att man måste arbeta vidare med värdegrunden om hur man är mot varandra. Man har under våren märkt att barnen tycker om och växer av att de får vara med och bestämma. Barnen märker att deras tankar och åsikter har betydelse. De känner att de blir lyssnade på av oss vuxna.
Ena avdelningen tycker att cirkeln har varit nyttig för att diskutera samarbete över
avdelningarna. Då får man en ökad förståelse för hur andra tänker och varför man agerar som man gör. Andra avdelningen känner inte att studiecirkeln bidragit till samarbete i huset.
Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:
7 En avdelning planerar att arbeta med Mamma Mu och Kråkan som tema. De hoppas att på så sätt kunna få in mer av barns inflytande.
Andra avdelningen fortsätter att vara lyhörda för barnens behov och idéer. Man ska uppmärksamma och lägga mer fokus på att berömma barnen när de gör något positivt t.ex.
mot varandra. Detta arbetslag accepterar varandras olikheter och kan prata med varandra.
Om förskolan verkligen ska jobba på att utveckla förhållningssättet, menar den ena
avdelningen att man måste fortsätta mer intensivt än tidigare. Det räcker inte som det är nu om mål ska uppnås.
Den andra avdelningen jobbar framåt med förhållningssätt på förskolan mot barnen och oss själva i arbetslaget.
8
Förskola och hem Lpfö 98/10
Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt.
Verksamhetens mål:
Utveckla och förbättra vårt samarbete med föräldrarna
Hitta nya verktyg för att visa föräldrar barns utveckling och lärande
Resultat och genomförande:
Båda avdelningarna skickar MMS till föräldrarna där de får ta del av vad deras barn gör på förskolan. Man har ett bra samarbete med föräldrarna. Via den dagliga kontakten är man öppna för en bra kommunikation med föräldrarna.
På en avdelning har man börjat leta efter alternativ till föräldramöten, förskoleappen. Det är en sorts blogg där man kan nå ut med information om kommande aktiviteter, samt ta bilder på barnen vid t.ex. utflykter. Dessa bilder kan föräldrarna ta del av när de loggar in på sidan.
Man visar bilder och information om projekt på dokumentationsväggen i hallen. Filipstads kommun har lämnat ut en enkät till alla vårdnadshavre där de har möjlighet att lämna sina åsikter om förskolan och dess verksamhet.
På andra avdelningen upplever att den föräldraaktiva inskolningen ger föräldrarna bra insyn i hur förskolans vardag ser ut. Man får då även se hur föräldrarna bemöter sina barn. På senaste föräldramötet hadede en god uppslutning av deltagande föräldrar. Även på de gemensamma familjesammankomsterna har det varit god uppslutning. De har kommit igång bra med digitala verktyg för att utveckla föräldrakontakten. De uppdaterar fotoramen varje dag med några bilder från arbetet tillsammans med Babblarna. Fotoramen uppskattas både av barn och föräldrar då de kan visa och återberätta vad de har varit med om under dagen på förskolan.
Analys och lärdomar:
Man upplever att det är uppskattat med MMS. Det används för att visa vad barnen gör på förskolan, samt att visa att barnen har en bra dag hos oss.
En avdelning funderar på varför inga föräldrar kommer på deras möten? Man upplever att det generellt är litet intresse att komma på kvällsmöten. Därför är det viktigt att hitta andra info/samverkansmöjligheter.
De vet inte i dagsläge hur de ska göra för att locka fler föräldrar till föräldramötena.
På andra avdelningen upplever man att fotoramen är populär i hallen då barnen kan kommentera vad de har varit med om under dagen. Målet är att all personal ska bli trygga med att lägga in bilder i fotoramen och lära sig onedrive (molnet). Förslag på nästa föräldraenkät är att föräldrarna kan ta upp hur de vill ha föräldramötena utformade i framtiden.
9
Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:
En avdelning ska flytta dokumentationsväggen i hallen för att göra den mer synlig för vårdnadshavarna. De önskar att fler vårdnadshavare hade deltagit i enkätundersökningen så att man visste vad som behöver förättras inför kommande år. Pedagogerna vill bli bättre på att informera vårdnadshavarna om dagens aktiviteter.
Den andra avdelningen måste få en mindre stressig hallsituation när det är många föräldrar i hallen så att föräldrar får den information de behöver samt tid för god kommunkation. Man forsätter att ge en postitv bild av verksamheten.
Målet att all personal ska bli trygga med att använda fororamen och onedrive fortsätter.
10
Helhetsbild av verksamhetsåret
Man har en tydlig ansvarsfördelning som fungerar. Alla är engagerade och aktiva i beslut och förändringar.
Man har haft avd-möte, ALL-tid och reflektionstid på schemat och övergripande planering på fredagar, mer detaljerad på annan tid. Man tycker sig ha kommit igång och fått ett driv i planeringsmötet på fredagarna. Dock upplever ena avdelningen att All-mötet inte känns lika menigsfullt längre.
Tillgången på vikarier är just nu inte bra men har gått att lösa om endast en ordinarie är borta. Personalstyrkan i förhållande till barn/elevgruppen har på en avdelning varit anstängt på förmiddagarna. Dock har resursen hjälpt vid sådana situationer.
Arbetsklimatet i det egna arbetslaget till ledningspersonalen är upplevs som bra på ena avdelningen dock känner sig den andra avdelningen lite bortglömda ibland. Båda arbetslagen upplever att samarbetet mellan avdelningarna inte är bra.
Studiecirkel om förhållningsätt på förskolan. För alla förskolor i hela kommunen, har ett utvecklingsarbete startats. Det ska mynna ut i en gemensam
föräldrasamverkansplan inför ht 2017. På båda avdelningarna har föräldraaktiv inskolning prövats på detta verksamhetsår. Ena avdelningen upplever att det varit trevande men att denu tror sig hittat en form som ska fungera, Andra avdelningen upplever att inskolningsmodellen passat dem bra.
Under året har två möten tillsammans med skolan hållits med ämnet ”Samarbete”.Till dessa möten var förskolan kallade av lärarförbundet genom Tommy Palmqvist i rollen som huvudskyddsombud. Syftet har varit att förbättra samanhållningen på hela skolan.
Ena avdelningen har haft förändringar i personalstyrkan, en kollega har blivit
föräldraledig och en annan har gått ner i arbetstid p.ga. sjukskrivning. Ny kollega har kommit in bra i arbetslaget men de känner ibland att de är en person kort trots resurs.
Andra avdelningen avdelning har upplevt året med Babblarna som mycket positivt.
Med hjälp av Babblarna och deras kompetenser har vi nått våra mål och får med hela läroplanen.
