Systematiskt kvalitetsarbete. Verksamhetsåret Storbrons förskola

1 Förskoleverksamheten

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret

2015-2016

Storbrons förskola

Lena Löwbäck Förskolechef

2 Innehållsförteckning:

Normer och värden sidan 3

Utveckling och lärande sidan 4

Barns inflytande sidan 6

Förskola och hem sidan 8

Helhetsbild av året sidan 10

3

Normer och värden (likabehandlingsplan och plan för barn med annat modersmål)

Lpfö 98/10

Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem

Verksamhetens mål:

För att kunna sträva mot områdets mål i Lpfö behöver vi:

 skapa en gemensam grundsyn och ett gemensamt förhållningssätt som all personal arbetar utifrån

 skapa förutsättningar för ”En väl fungerande barngrupp”.

Kännetecken på en väl fungerande barngrupp:

Att:

- vuxna är tydliga ledare

- föräldrar och andra besökare kan delta i gruppen utan att gruppen störs och blir stökig - barnen känner trygghet med varandra och tar kontakt med andra barn och vuxna - barnen kan säga nej till andra och sätta gränser för sig själva

- barnen talar och agerar inför gruppen

- klimatet är sådant att alla kan visa sina känslor

- barnen vet vilka som ingår i gruppen och visar tillhörighet till gruppen - barnen känner glädje

- barnen känner sig trygga i regler och rutiner

- barnen tar ansvar för sin förskola, både människor och ting - barnen visar hänsyn och respekt

- barnen gör framsteg

OMTANKE TRYGGHET

Med dessa ord menar vi att man:

 är rädd om och hjälper varandra

 bryr sig om och tar hänsyn till varandra

 kan leva sig in i andra människors situation

 tar hänsyn till och respekterar olikheter

 är goda kamrater

 inför andra är respekterad och får vara den man är

 visar omtanke om människor och miljö

 har tillit till sig själv och stärkt självkänsla

Resultat och genomförande

Pedagogerna har varit tydliga ledare och befunnit sig nära barnen, för att kunna ge dem trygghet och stötta dem i deras utveckling. Genom dagliga observationer och genom dokumentation i bild och text har man tydligt sett att barnen varit trygga med varandra. Det har visat sig genom den omtanke barnen visat både varandra och de vuxna på förskolan.

4 Barnen har gjort stora framsteg när det gäller att sätta gränser för sig själv och andra. Särskilt med de yngre barnen har man använt sig av tecken som stöd, så som ”stopp” och ”vänta”.

De båda avdelningarna på övervåningen har genom ett utökat samarbete gett större möjligheter för barnen att lära känna varandra mellan avdelningarna. Som resulterat i att tryggheten mellan alla barn ökat och en” Vi känsla” har skapats.

Likabehandlingsplanen har i olika grad varit levande i vardagen, och har då varit ett gott stöd.

Samtliga avdelningar har dock haft värdegrunden som grund i verksamheten. Planen har gått som en röd tråd genom hela verksamheten med många samtal och reflektioner med barnen om hur man är en bra kamrat.

Analys och lärdomar

Genom att pedagogerna kontinuerligt diskuterat omkring förhållningssätt och likabehandling har området normer och värden varit levande i verksamheten. Genom att man funnits nära barnen har man kunnat följa och se hur de utvecklat sitt självförtroende och sin självkänsla.

Det har varit en framgångsfaktor.

Att använda tecken som stöd för att underlätta kommunikationen för barn som ännu inte tillägnat sig det talade språket har varit ett mycket bra verktyg. Barnens språk och

begreppsutveckling har under året har gjort det lättare att föra samtal omkring ämnen som hör till normer och värden.

Lotusdiagram har varit ett annat verktyg som på ett enkelt sätt visat på kopplingen till läroplanen och varit en god hjälp i arbetet med att konkretisera målen.

Pedagogerna har skapat en miljö som inbjuder till lugn, ro och trygghet där verksamheten har fått ta tid. Man anser att det är bra med ramar och rutiner och har arbetat utifrån principen påbörja-genomföra-avsluta för att försöka skapa en helhet omkring barnen.

Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:

Samtliga avdelningar kommer under hösten att få många nya barn vilket gör att fokus bör ligga på att skapa en grundtrygghet och gemenskap i verksamheten. Pedagogerna bör forma vardagen med trygga regelbundna rutiner som är kända av alla, både barn och pedagoger.

Med en stadig grund kan man sen göra avsteg och vara flexibel.

I de fall Likabehandlingsplanen inte varit så levande i vardagsarbetet bör man oftare ta med den i verksamheten för reflektion och analys.

Utveckling och lärande

Lpfö 98/10

Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande.

Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.

Verksamhetens mål

För att kunna sträva mot områdets mål i Lpfö behöver vi:

 skapa en inspirerande, lärorik, utmanande och lustfylld inne- och utemiljö

 arbeta utifrån olika projekt som utgår från barnen och deras intresse och lust att lära

5 GLÄDJE

NYFIKENHET INSIKT

Med dessa ord menar vi att:

 man upplever lust och får inspiration

 man genom glädje gynnar lärandet

 vi formar en verksamhet som barn tycker är roligt att delta i

 längtan är en drivkraft till att lära nytt

 nyfikenhet och glädje ger kreativitet

 glädjen i att vara tillsammans utvecklar samspelet med andra

 det egna intresset tas tillvara

Resultat och genomförande

Pedagogerna har skapat en innemiljö som har varit utvecklande för barnen. Man har fångat upp barnens idéer och lekar utifrån var de befunnit sig i sin utveckling. Allt eftersom de yngsta barnen blivit äldre och gått framåt i sin språkutveckling har de tydligare uttryckt sina idéer och önskemål. Miljön och materialet har varit tydligt. Man har varit ”närvarande”

lyhörda pedagoger. Man har reflekterat omkring hur och om barnen använder materialet och miljön/hörnorna. Miljön har kontinuerligt omformats för att ytterligare följa barnens

intressen, stimulerat och utveckla med pedagogerna som medgörare.

Övervägande delen av barnen i de båda grupperna med äldre barn har visat intresse för skriftspråket. De har gärna skrivit t.ex. sitt namn, även om några fortfarande behövt hjälp.

Och frågat om vad det står på t.ex. mjölkförpackningen.

Att samutnyttja lokalerna på övervåningen har bidragit till att få t.ex. ETT rum för skapande där olika och fler möjligheter kunnat erbjudas. Likaså ETT teknikrum som erbjudit större utbud av material. Detta för att skapa en än mer inspirerande, lärorik, utmanande och lustfylld miljö.

Både enklare och mer avancerade naturvetenskapliga experiment har genomförts. Så som att smälta snö och filtrera, så frön och se dem gro, testat vad som flyter respektive sjunker m.m.

De äldre barnen har utforskat naturen under sina besök i skogen med hjälp av bl.a. ett Webb- ägg där man kan förstora även små kryp till stora djur. Med återkoppling och reflektion tillsammans med barnen. Barnen visade stort intresse för detta område.

De yngsta barnen har besökt skogen, kossorna eller änderna då barnen har tagit bilder med Ipad eller kamera utifrån eget intresse. Barn och pedagog har sedan tillsammans bearbetat bilder, text och utskrifter, Dessa upplevelse/äventyrspromenader har varit bland det roligaste barnen har tyckt om att göra.

Under vårterminens föräldramöte utvecklade Storbrons föräldrar tillsammans med och pedagogerna utemiljön på ett fantastiskt roligt sätt. Det blev bl.a. en ”korvkiosk” och en

”buss”. Tänk vad det går att skapa när många hjälps åt.

Förskolan har arbetar utifrån mottot påbörja-genomföra-avsluta aktiviteter.

Man har använt tecken som stöd i vardagsarbetet för att ytterligare stimulera barnens språkutveckling.

Analys och lärdomar

Miljöns utformning kräver att den är anpassad utifrån barnens ålder. Därför kan materialet vara tillgängligt. Att miljön är tydlig gör att barnen ser vad de kan göra.

Det är mycket viktigt att pedagogerna befinner sig i barnens närhet för att kunna vara lyhörda och förstå barnens intressen och se deras utveckling för att utveckla en utmanande verksamhet som leder till lärande.

6 Att ha klara och tydliga hörnor för förskolans olika material och aktiviteter har det ökat

barnens möjligheter till inspiration.

Genom att dela de större barngrupperna i mindre grupper har pedagogerna haft större möjlighet att följa och stötta varje barn individuellt.

Tack vare mycket goda förberedelser inför arbetskvällen med föräldrarna blev det ett

fantastiskt resultat. Barnens reaktioner och deras lekande med allt det nya har varit underbart att se, tänk att mammor och pappor har varit med och byggt...

Man har sett att sagor och berättande har en stark kraft och stimulerar barn och pedagoger.

Barnen har levt sig in i sagan och gestaltandet genom drama, skapande och att man använt sagogestalterna i många aktiviteter. Leken har varit barnens sätt att bearbeta och befästa sina kunskaper. Många olika infallsvinklar leder sagoprojekten vidare. Egan (1995) menar att barnens fantasi utgör det allra starkaste och mest verksamma inlärningsinstrumentet och det har man tydligt sett i allt man gjort.

Genom att pedagogerna varit tydliga, stöttande och konsekventa förebilder i träningen på att påbörja-genomföra-avsluta har barnen förstått vad som förväntas av dem. Barn behöver tydliga ramar.

Genom den dokumentation och reflektion man gjort tillsammans med barnet/barnen har man sett deras intresse, engagemang och stärkta självkänsla/självförtroende.

Pedagogerna har tydligt sett hur tecken som stöd hjälpt barnen att göra sig förstådda och vilken glädje det gett dem, istället för frustration över att inte bli förstådda. Intresset för tecken och barnens kunskaper har ökat mycket snabbt.

Ipad/kamera och lotus har varit mycket bra hjälpmedel i dokumentations och reflektionsarbetet tillsammans med barnen.

Ipad/kamera och lotus har varit mycket bra hjälpmedel i dokumentations och reflektionsarbetet tillsammans med barnen.

Pedagogerna har börjat använda projektorn mer och mer för att få större bilder där alla barn har möjlighet att se och delta i reflektioner. Detta har setts som ett bra verktyg.

Med hjälp av ett Webb-ägg har man kunnat tydliggöra och reflektera över området naturkunskap. Ett mycket bra verktyg att använda tillsammans med barnen.

Övervåningens samutnyttjande av lokaler var en mycket god tanke. Som dessvärre visade sig svårare att genomföra än man tänkt sig från början. Några av barnen blev lite förvirrade och tycktes inte känna sig hemma i den organisationen. Pedagogerna kände att de tappade överblicken av den egna barngruppen.

Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår

Pedagogerna bör fundera över i vilken grad man ska fortsätta bygga ut idén med samutnyttjande av lokaler. Detta kräver tid för diskussioner som ska leda till samsyn.

Pedagogerna fortsätter vara lyhörda för barnens intresse och att hela tiden se lösningar för att skapa en inspirerande, lärorik, utmanande och lustfylld inne- och utemiljö.

Användandet av projektor och Webb-ägg kan utvecklas ytterligare.

Barns inflytande

Lpfö 98/10

I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.

7

Verksamhetens mål

För att kunna sträva mot områdets mål i Lpfö behöver vi:

 skapa möjligheter till delaktighet i både planering och genomförande

 synliggöra material och aktiviteter så att barnen i större utsträckning kan välja själva vad de vill göra under sin dag på förskolan

DELAKTIGHET ANSVAR

Med dessa ord menar vi att:

 man påverkar sin situation och deltar i utformningen av verksamheten

 man gör egna val

 man uttrycker sina åsikter

 man tar ansvar för sina handlingar

 man får förtroende för att ta ansvar

 alla känner tillit till varandra

Resultat och genomförande

Pedagogerna har varit lyhörda och gett barnen stort utrymme och inflytande. T.ex. genom att:

man har läst av vad barnen velat genom språk/kroppsspråk, miljön har varit tydlig och inbjudet till egna val, man har haft så få avbrott i leken som möjligt, barnen har fått välja på att leka inne eller ute.

Barnen har varit med och satt upp regler och förhållningssätt för de olika aktivitetsrummen.

Genom intervjuer med de äldre barnen har man fått en uppfattning om vad barnen är intresserade av och vad de har för önskemål.

Pedagogerna har utsett ett barn i taget som deltagit i dagliga göromål på avdelningen. Barnen har utfört sina arbetsuppgifter efter förmåga. Det har t.ex. varit att duka borden inför lunch och att tillsammans med en pedagog hålla i samlingen. Något som barnen har uppskattat.

Man har oftare använt ”Tecken som stöd” i alla situationer för att förstärka språket och stimulera språkutvecklingen. Tecken möjliggör att barn som ännu inte utvecklat sitt talspråk kan göra sig förstådda.

Analys och lärdomar

Genom att pedagogerna har haft ett medvetet förhållningssätt har man bättre och bättre sett barnens strategier och avsikter. Detta har möjliggjort inflytande och lärande. Barnen har blivit äldre och har då haft lättare att kommunicera, vilket lett till att de kunnat sätta ord på sina önskemål och därigenom fått större möjlighet till inflytande.

Att barnen fått delta i dagliga göromål har lett till att de haft möjlighet att påverka

bordsplacering så som vilken kompis de velat sitta nära. Att få hålla i samlingen har lett till att barnen haft inflytande på innehållet.

Genom att man fokuserat på enskilda barn har man lättare fått ”syn” på enskilda barns förmågor. Man har sett barnens glädje och insikter när man tillsammans reflekterat till bild/text dokumentation, eller när de tillsammans med kompisar har tittat och pratat om sin dokumentation. Man har sett barnens glädje i att få förtroende och ansvar för olika uppgifter.

Genom detta har man tydligt sett hur barnens självkänsla och självförtroende utvecklats.

Genom barnens stora intresse för tecken och hur de använt tecken har man tydligt sett att språk, begrepp och samspel utvecklats. Pedagogerna har tydligt sett vilken glädje och självkänsla det ger barnen att ha tillgång till ett ”språk”.

Ipad/kamera och lotus har varit mycket bra hjälpmedel i dokumentations och reflektionsarbetet tillsammans med barnen.

8

Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår

Samtliga avdelningar får många nya barn i höst. Bl.a. många 1-åringar. Det gäller då att anpassa barnens inflytande utifrån de nya förhållandena och samtidigt beakta de barn som är kvar i verksamheten och som klarar ett större/annat inflytande.

Med nya gruppkonstellationer krävs en mycket tydlig struktur för regler och rutiner. Detta för att barnen ska känna sig trygga i vad som gäller på förskolan och vilket friutrymme som finns.

När barnen väl är trygga i det kan man vara mera flexibel.

Förskola och hem (enkät, föräldraforum samt andra samverkansformer)

Lpfö 98/10

Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt.

Verksamhetens mål:

För att kunna sträva mot områdets mål i Lpfö behöver vi:

 skapa flera möjligheter till insyn för våra föräldrar

 sträva efter att göra vår verksamhet intressant att ta del av ÖPPENHET

FÖRSTÅELSE FÖRTROENDE

Med dessa ord menar vi att man:

 har respekt och tar hänsyn till varandras situationer

 är ärlig och tar upp frågeställningar som är angelägna

 har ett tillitsfullt samarbete

 ska sträva efter att föräldrar känner sig trygga i att lämna sina barn på förskolan och att de har en tillit till att deras barn tas väl om hand

Resultat och genomförande

Med delvis nya pedagoger i arbetslagen har man medvetet jobbat för en tillitsfull relation till föräldrarna.

Genom föräldraaktiv inskolning har man lagt en god grund för en god samverkan. Det har fungerat mycket bra och alla föräldrar har i samtal uttryckt att de varit mycket nöjda.

På höstens föräldramöte på Tofsöra hade man stor uppslutning. Pedagogerna berättade om verksamhet utifrån Tofsöras pedagogiska planering, och hur man kopplar det man gör till Förskolans läroplan. Man berättade också om barns lek, och vad den innebär för barnens utveckling. Dessutom hade man en bra dialog med föräldrarna om hur de upplevt

omställningen med ny personalgrupp på Tofsöra.

Sotlugg och Linlugg hade gemensamt föräldramöte på hösten. Föräldrarna fick ta del av hur det var tänkt med aktivitetsrum och fick samtidigt en rundvandring i lokalerna. Flera föräldrar uttryckte efteråt att det varit ett bra möte och ställde sig mycket positiva till förändringen.

Pedagogerna har funnits tillgängliga i hallen varje dag så att man kunnat ge och få

information om barnen och verksamheten. Man har upplevt en tillitsfull relation till föräldrar och barn, vilket föräldrarna uttrycker under samtal.

9 Förskolan har erbjudit utvecklingssamtal där pedagogerna genom Ipad visat det aktuella barnets lärande, kopplat till läroplanen. Föräldrar har uppskattat upplägget och samtidigt fått en tydligare bild av både den egna barns lärande och förskolans verksamhet.

Tofsöra bjöd in till Luciafrukost som visade sig få ett stort antal besökare. Sotlugg och Linlugg gjorde gemensam sak genom att bjuda in till en kväll där firandet förlagts utomhus.

Det blev en trevlig kväll.

Till vårens föräldrasammankomst inbjöds samtliga föräldrar till en ”arbetskväll” där man fixade saker till gården. Få föräldrar deltog. Men de som kom hade en mycket trevlig kväll tillsammans, med möjlighet till avslappnat umgänge.

Dokumentation av verksamheten har funnits synlig och tydlig i varje hall och inne på avdelningen. Man har använt bl.a. lotusdiagram, foto ram med bilder som visar barnens aktiviteter och whiteboarden. Diverse Pic collage sitter på väggarna och synliggör ytterligare vår verksamhet. Dessutom finns barnens egna alster uppsatta.

Analys och lärdomar

Det är viktigt att alla pedagoger har ett positivt och välkomnande bemötande mot föräldrar och barn för att skapa bra relationer. Man har tydligt sett/upplevt att föräldraaktiv inskolning är bästa sättet att visa föräldrarna vår verksamhet eftersom man får sammanhängande tid tillsammans flera timmar/dag under minst 3 dagar. Detta skapar också bra och djupare

relationer mellan pedagoger och föräldrar. Föräldrarna måste känna tillit till och ha förtroende för pedagogerna så att de utan minsta oro kan lämna sina barn på förskolan.

Med nya pedagoger i arbetslaget är det extra viktigt att medvetet förhålla sig och medvetet jobba för att föräldrar känner samma förtroende för oss alla. Det är pedagogerna ansvar att få till en god samverkan som bygger på förtroende och öppenhet.

Andra lärdomar är att det är viktigt att ha ett informationsmöte för nya föräldrar innan inskolningen börjar. Då ges information om hur inskolningen kommer att gå till, om rutiner och regler, föräldrarna kan ställa frågor och pedagogerna kan informera föräldrarna om vad som förväntas av dem under inskolningsperioden. På uppföljningssamtalen har man bl.a.

samtalat med föräldrarna om hur de upplevt inskolningen. Det har varit enbart positiva reaktioner.

Utvecklingssamtalen är bra tillfällen för pedagoger och föräldrar att i lugn och ro få utbyta erfarenheter omkring barnets utveckling.

Den dagliga kontakten som sker i tambursituationen är mycket viktig eftersom man då delger varandra information. Det gäller att hela tiden jobba för att upprätthålla den tillitsfulla

relationen mellan pedagoger, föräldrar och barn som byggts upp under inskolningen. Trygga barn ger trygga föräldrar och vise versa. Då flera barn hämtas samtidigt har det ibland varit svårare att upprätthålla den lugna atmosfär i mötet med föräldrarna som man eftersträvar.

Man känner sig nöjd med den dokumentation som vi erbjudit. Pedagogerna måste ”lita på”

föräldrarna, att de tar till sig det som visas upp av verksamheten. Många gör det men inte alla och det är bara att acceptera.

Den föräldraenkät som gick ut var webb baserad. Av de få svar som inkom gick inte att göra någon sammanställning och analys.

Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår

Hela förskoleverksamheten i kommunen har som utvecklingsarbete att skapa gemensamma riktlinjer för alla delar inom föräldrasamverkan. Under nästa år kommer man att fokusera på bl.a. utvecklingssamtal.

Förfarandet omkring föräldraenkäten bör ses över för att få in fler svar. En uppgift för ledningen.

10 I de fall flera barn hämtas samtidigt bör man se över rutinerna i hallen. Det gäller till största delen barn med 15 timmar/vecka som normalt har samma vistelsetid. Behöver t.ex. alla ha samma tider?

Då vårens föräldrasammankomst slog väl ut kan man fundera vidare omkring hur föräldrar kan engageras mera i verksamheten.

Funderingar har under året funnit på om enklare information till föräldrar kan ges via mail eller sms. Ett område att lyfta under nästa år.

Helhetsbild av verksamhetsåret

Förhållningssätt och bemötande har stor betydelse. I vardagen har pedagogerna haft

fortlöpande samtal omkring detta. Att koppla styrdokumenten till verksamheten har varit ett självklart arbetssätt. Trygghet, kärlek, närhet och glädje har varit hörnstenar.

Genom arbetssättet med åldersindelade grupper på Storbrons förskola, vill man ge alla barn bra förutsättningar så de kan tillägna sig så mycket kompetens att de kan bli sitt bästa JAG.

När det gäller arbetet utifrån läroplanen har man tydligt sett att en åldershomogen barngrupp gör det lättare att värdera verksamhetens kvalitet och hur den tillgodoser barnens utveckling och lärande. Åldersanpassat material kan lättare finnas tillgängligt, utan säkerhetsrisker. Detta innebär att det blir mer utmanande för barnen och enklare att skapa en verksamhet som är riktad mot den utveckling och det lärande barnen befinner sig i just nu. Detta gynnas av att pedagogerna hela tiden finns i barnens närhet. Det är en förutsättning för att barnen ska tillåtas och kunna lära sig att ta ansvar.

Man har tydligt sett att de yngsta barnens vardag är mycket mer gynnsam för dem i den åldershomogena gruppen. Man låter allt få ta den tid som krävs, tempot är lugnare och ljudnivån är lägre.

Ökad samverkan i form av samutnyttjande av lokalerna mellan de båda avdelningarna på övervåningen har tagit form efter hand under året. Dock har tid för gemensamma diskussioner och iordningsställande varit en bristvara som resulterade i att man känt sig långt ifrån klara.

Många frågor och oklarheter finns fortfarande.

Positivt och negativt i ARBETSLAGET

 Arbetsklimatet i de egna arbetslagen har varit mycket gott. Även till övriga arbetslag är klimatet mycket bra och man har jobbat medvetet för att bli ”en” förskola.

 Den schemalagda reflektionstiden har fungerat bra. Planeringstid och reflektionstid är dock det första som utgår om det fattas personal. Inför hösten schemalägger man även gemensam planeringstid för hela arbetslaget eftersom det gör en enorm skillnad för det pedagogiska arbetet.

 Nya arbetslag på två avdelningar. Det tar tid att arbeta ihop sig till ett arbetslag med samsyn i verksamheten. Man har haft många bra diskussioner omkring samsyn och förhållningssätt.

 Tillgången på vikarier har varit mycket bristfälligt. I stället har det varit ett evigt

pusslande med tiderna för ordinarie personal. Att få dagarna att fungera har tagit mycket tid från barnen. Det är önskvärt med någon form av pooltjänst eller central funktion som ordnade med vikarier för förskolan.

 Ansvarsfördelningen har fungerat väl på hela förskolan. Personalschemat har haft en bra täckning under dagen. Utom vid ett antal tillfällen med många barn på tidiga tider. Då har pedagoger fått börja tidigare.

 Samarbetet med arbetsledningen har varit bra. Arbetslagsledarna har under året haft bra samtal med ledningen.

 Bland fortbildningsinsatser kan nämnas:

11 - Förskoleträffar runt gemensamma riktlinjer för föräldraaktiv inskolning upplevdes mycket

positiva.

- Bra föreläsning i Karlstad om Barn som väcker funderingar.

- Småbarnspedagogik kurs med mycket skiftande kvalitét på innehållet i föreläsningarna på universitetet, men en härlig lokal lärgrupp med många goda samtal.

- Man har påbörjat fortbildning i tecken som stöd för all personal på Storbron.

- Alla har deltagit i föreläsningen Kommunikation och förhållningssätt – ett led i förskoleverksamhetens utvecklingsarbete.

- Studiebesök på förskolan Syrénen.

Positivt och negativt i BARNGRUPPEN

 I en åldersblandad barngrupp skulle det inte vara möjligt att ge de yngre barnen det inflytande som är självklar i en åldersanpassad miljö. Där materialet är anpassat och tillgängligt samt där pedagogerna så tydligt hinner med att se för att man hela tiden finns nära barnen.

 Till förmån för möjligheten till en lugn och trygg verksamhet för de yngsta barnen har de äldre barnen varit fler i grupperna. Det känner pedagogerna som en nackdel då man tyckt att grupperna med äldre barn varit för stora.

 Åldersspridningen har dock varit lite för stor i gruppen med de yngsta barnen.

 Det har varit hög närvaro bland barnen. Positivt då alla är med om det som det som händer.

 Ett bra klimat med trygga barn och god sammanhållning. Många glada skratt.

Positivt och negativt PÅ FÖRSKOLAN

 Mötesordning under gemensamma APT har varit bra. Men man känner att man bör få en tydligare struktur under den egna kvällsplaneringen. Det har varit svårt att få tid för arbetslagsledarna att planera och förbereda den gemensamma reflektionstiden, som trots detta har fungera väl.

 Önskemål finns att samtliga avdelningar förlägger sin kvällsplanering samma kväll för att bättre ha möjlighet till samverkan på olika vis.

 Förskolan börjar bli sliten och är i behov av upprustning. Även gården har stort behov av en upprustning. Samt att gården ställs iordning med intressanta och inspirerande utrustning. Inventarierna är till viss del utbytta med det finns mycket kvar att önska.

Annat AV BETYDELSE, positivt och negativt

 Pedagogerna uttrycker att de upplever en enorm arbetsglädje och trivs mycket bra med varandra, barnen och föräldrarna.

 Man känner sig trygg i det systematiska kvalitetsarbetet, det är hög kvalitet på verksamheten.

 Under hösten blev det inköpsstopp. Bara det allra nödvändigaste fick köpas in. Det var mycket frustrerande att inte få möjlighet att köpa in det material man tänkt sig för att utrusta de olika aktivitetsrummen. Utvecklingsarbetet tappade fart.

TROLLGÄNGET

Varje vår samlas alla blivande förskoleklass barn till gemensamma stunder med en särskild pedagogisk planering för just dem. De totalt 19 barnen har under våren träffats en gång i veckan. Barnens egna önskemål har till stor del legat till grund för planeringen av aktiviteter.

Mot slutet av våren har man gjort besök på respektive skola tillsammans med barnen, enl.

planen för övergång och samverkan.