• No results found

Kurs U0035P 7,5 hp. VFU 4, förskola

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kurs U0035P 7,5 hp. VFU 4, förskola"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Kurs U0035P 7,5 hp

VFU 4, förskola

Studiehandledning HT-2019

(2)

2

U0035P VFU 4, Förskola

Välkommen till kursen!

VFU 4 är den avslutande VFU-perioden i förskollärarutbildning. Den omfattar 5 veckor, v.

45-49 under våren 2019. I detta skede av utbildningen har du som student mött verksamheten i förskolor vid upprepade tillfällen och samverkat med verksamma pedagoger. I den naturvetenskapliga och tekniska profil som du arbetat med under den tid du studerat har du fått möta varierade infallsvinklar som tillsammans verkat för att tydliggöra såväl kunskapers inhämtning som tillämpning. Du har tidigare fått utmana dig själv och ditt eget lärande.

I denna avslutande VFU-period möter du nya utmaningar och ska du genomföra ett utvecklingsarbete i barngrupp, stimulera barns lärande och följa deras lärprocesser. Den loggbok som du tidigare använt dig av kommer du att ha som hjälp i samtal med din VFU- handledare, i trepartssamtal samt i examinationsuppgifter. I det utvecklingsarbete som genomförs skrivs en rapport som du kan betrakta som en övning inför kommande utmaningar. Det du förarbetat under kursen Förskolans pedagogik och arbetssätt 1 (U0040P) kommer du att ha nytta av i ditt utvecklingsarbete och rapportskrivande.

Under VFU 4 kommer du att ha ett trepartssamtal på liknande sätt som det du genomförde i VFU 1. Efter genomförd VFU-period hålls ett avslutande praxisseminarium som bearbetar de erfarenheter du har erhållit under din VFU-period.

Viktig information (VFU-handbok, bedömningsformulär för VFU-handledare, mm) finns att hämta på:

https://www.ltu.se/cms_fs/1.109018!/file/VFU%20P%C3%85%20LTU%20%20%20f

%C3%B6rskoll%C3%A4rarprogrammet%20%202016-11-29.pdf och

https://www.ltu.se/student/Studera/Praktik-och-

VFU/Lararutbildningen/2.56377/Forskollarare/VFU-4/VFU-4-for-forskollarare- 1.109638

Länk till zoomrum för informationsträff:

https://ltu-se.zoom.us/j/9265811991

Länkar till zoomrum för trepartssamtal och praxisseminarium meddelas av respektive kurslärare.

(3)

3

Innehållsförteckning

Kursens mål 4

Provmoment 4

Lärare i kursen 4

Loggbok 4

Kursens upplägg 5

Genomförande av VFU 5

Examinationsuppgifter 6

(prov 0004) Genomförd VFU inklusive praxisseminarium 6

(prov 0005) Trepartssamtal 7

(prov 0006) Utvecklingsarbete: Undervisning i naturvetenskap/teknik 8

(4)

4

Kursens mål

Efter avslutad kurs ska du som student kunna:

 Självständigt genomföra ett utvecklingsarbete inom naturvetenskap/teknik som omsätter verksamhets- och lärande mål.

 Skapa möjligheter som stimulerar barn lärande genom lek

 Använda pedagogisk dokumentation för att följa barn lärprocesser och utmana barnen vidare inom naturvetenskapliga och tekniska områden

Provmoment

Prov nr Typ Hp Betyg

0004 Genomförd VFU enligt anvisningen inkl.

praxisseminarium 3.0 U G#

0005 Trepartssamtal med uppföljning 1.5 U G VG

0006 Individuella examinationsuppgifter 3.0 U G VG

Lärare i kursen

Examinator Anna Vikström

Anna.M.Vikstrom@ltu.se

Trepartsamtal Kerstin Löf

kerstin.lof@ltu.se Marco Modica Agnello marco.modica@ltu.se Frida Keisu

frida.keisu@ltu.se Francoise Dubois

Francoise.Dubois@ltu.se Anna Öqvist

Anna.Oqvist@ltu.se

Kursledare Kerstin Löf

Praxisseminarium Kerstin Löf

Anna Öqvist

(5)

5

Loggbok

Under hela den verksamhetsförlagda utbildningen ska studenten skriva loggbok (se Handbok VFU Förskollärarprogrammet, s.18). Loggboken skall vara ett underlag för handledningssamtal med LU-läraren och ska förbereda dig inför handledningen genom att sammanfatta dina reflektioner utifrån de genomföra aktiviteterna och hur undervisningen har planerats, genomförts och utvärderats. VFU-handledaren ansvarar för att, tillsammans med studenten organisera arbetsdagen så att möjlighet ges att systematiskt reflektera över sina erfarenheter.

Kurs upplägg

Vecka Datum Plats Aktivitet Tid Beskrivning V.43 Torsdag

24/10 zoom Introduktion VFU-kurslärare och studenter

15:00-

16:30 Kursmål och innehåll.

Examinationsuppgifter VFU 4 info

VFU-handledare

V. 45 VFU 4

V. 46 VFU 4

V. 47 VFU 4 Trepartssamtal enligt

ök med VFU- kurslärare och VFU- handledare

V.48 VFU 4

V.49 Tisdag

3/12 VFU 4

Inlämning av PM praxisseminarium

Individuellt PM

V.49 Fredag

6/12 zoom Praxisseminarium Enligt angiven tid i angivet zoomrum

V.49 Inlämning VFU-

bedömning Genomförd VFU

V.3 Måndag

13/1 Inlämning

Rapport Examinationsuppgift

Utvecklingsarbete:

undervisning i

naturvetenskap/teknik

Genomförande av VFU

Den studerande genomför VFU på heltid enligt anvisningar. Studenten följer sin handledare i dennes uppdrag och alla förekommande arbetsuppgifter. VFU-handledaren ansvarar för

(6)

6

att, tillsammans med studenten gemensamt samtala om och utveckla en gemensam förståelse för kursens mål. Detta ligger sedan som grund för samtal och bedömning under VFU-perioden. VFU-handledaren ansvarar för att studenten ges möjligheter att möta många olika situationer för att på så sätt skapa förutsättningar för att utvecklas i enlighet med kursens mål. Studenten har ett eget ansvar, att tillsammans med VFU-handledaren aktivt söka möjligheter för att skapa och ta tillvara på dessa situationer. Studenten och VFU- handledaren har kontinuerliga handledningssamtal där även studentens självreflektion skall ingå vid minst ett tillfälle. De studerande lämnar även in skriftliga examinationer individuellt enligt anvisningar samt deltar i efterföljande praxisseminarium.

Examinationsuppgifter

(prov 0004) Genomför VFU inklusive praxisseminarium

Examination del 1 Genomförande VFU

Den studerande genomför VFU på heltid enligt anvisningar. Studenten följer sin handledare i dennes uppdrag och alla förekommande arbetsuppgifter.

Examination del 2 Individuellt PM

Som komplement till den muntliga redovisningen i seminariegrupper ska du skriva ett PM som ligger till grund för den muntliga examinationen. Syftet är att både du som student skall vara väl förberedd och att vi som VFU-kurslärare ska kunna förbereda oss. PM:et skall vara en sammanfattning och struktureras under två rubriker:

1. Möjligheter som stimulerar barn lärande genom lek

Ge exempel från din VFU där du skapat möjligheter att stimulera barns lärande genom lek.

Lägg särskild vikt vid att beskriva hur du kan se att du nått det målet.

2. Pedagogisk dokumentation och barns lärprocesser

Ge exempel från din VFU hur du använt pedagogisk dokumentation för att följa barns lärprocesser. Ge även exempel hur du utmanat barnen inom naturvetenskapliga/tekniska områden och hur du i din undervisning skapat förutsättningar för barnen att utvecklas och lära i enlighet med den aktuella målsättningen. Lägg särskilt vikt vid att beskriva slutsatser av dina erfarenheter.

(7)

7

Struktur på individuellt PM Minst: 500 ord

Max: 1000 ord

Typsnitt: Helst Times New Roman 12 pt Inlämning: enligt anvisningar i canvas.

 Kurskod, namn och personnummer ska finnas på förstasidan.

 Använd tydliga rubriker.

 Ingen innehållsförteckning behövs.

 Koppla innehållet till Läroplan för förskolan (använd er främst av Lpfö 18), använd korrekt APA referenshantering.

Examination del 3 Praxisseminarium-muntlig examination

För deltagande vid den muntliga examinationen krävs att PM har lämnats in. Saknas inlämning av PM kan ej deltagande ske. Omexamination sker vid ett senare tillfälle.

Arbetsgång under seminariet

Du som student skall kunna formulera dig om den blivande professionen utifrån de rubriker som behandlar kursmålen. Var och en av er har 8 minuter till ert förfogande och tiden får inte överskridas. Seminariet avslutas med en gemensam reflektion där ni tillsammans lyfter upp synpunkter som berör er personliga utveckling under denna VFU jämfört med tidigare.

Kriterier för Godkänt

 Fullfölj del 1, 2 och 3

 Följ den angivna strukturen för individuellt PM

 Uppvisa ett godtagbart svenskt språkbruk i individuellt PM

 Uppvisa kritisk reflektion

(prov 0005) Trepartssamtal

När hälften av den verksamhetsförlagda utbildningen har genomförts ska strukturerade trepartssamtal ske enligt anvisningar i Handboken för VFU (se Handbok för VFU 4, s.20).

Dessa kommer att genomföras under den tredje VFU veckan. Samtalet ska bidra till att du som student ges vägledning för att kunna utveckla kunskaper och förståelse, färdigheter och förmågor samt värderingsförmågor och förhållningssätt i enlighet med kursplanens mål. Ansvarig lärare kommer att kontakta respektive VFU-handledare för tid och plats för

(8)

8

genomförande. I samråd mellan VFU-handledaren och VFU-kursläraren bestäms former för uppföljande samtal.

Kriterier för Godkänt Att studenten kan

 beskriva hur sitt självständiga genomförda utvecklingsarbete inom naturvetenskap/teknik omsätter verksamhets- och lärandemål

 beskriva hur de skapar möjligheter som stimulerar barns lärande genom lek

 beskriva hur pedagogisk dokumentation används för att följa barns lärprocesser och utmana barnen vidare inom naturvetenskapliga och tekniska områden

Kriterier för Väl godkänt

Förutom uppnå kriterierna för godkänt att studenten kan

 utveckla/motivera sina beskrivningar med stöd i litteratur, forskning och/eller beprövad erfarenhet

 att studenten uppvisar initiativförmåga, ledarskapsförmåga och planeringsförmåga

(prov0006) Skriftlig examinationsuppgift

Utvecklingsarbete: Undervisning i naturvetenskap/teknik

Skriftlig Examinationsuppgift

Utvecklingsarbete: Undervisning i naturvetenskap/teknik

I den reviderade Läroplanen (Lpfö18) har begreppet undervisning som en målstyrd process lyfts fram:

”I utbildningen ingår undervisning. Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen.” (s.7)

Förskollärarens ansvar i undervisningen har därmed också förtydligats:

”Förskollärare ska leda de målstyrda processerna och i undervisningen ansvara för att – planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig.” (s.19)

Denna examinationsuppgift har sin utgångspunkt i dessa formuleringar och innebär att du under din VFU med utgångspunkt i läroplanen ska planera, genomföra samt analysera och utvärdera en undervisningsprocess med fokus på naturvetenskap och/eller teknik och skriva en rapport. Rapportens utformning kan liknas vid ett ”litet examensarbete” och blir en bra förberedelse för det examensarbete du ska göra nästa termin. Du kan göra detta

(9)

9

arbete individuellt eller tillsammans med en kamrat. I själva rapporten ska diskussionsdelen dock alltid skrivas individuellt.

Du ska börja med att välja ut ett mål i läroplanen som kopplar till naturvetenskap och/eller teknik. För att göra detta val är det lämpligt att du utgår från den aktuella verksamheten där du genomför din VFU. Med utgångspunkt i det målet formulerar du ett mer avgränsat mål för din undervisning. Viktiga frågor att ställa inledningsvis är t ex: Vad innebär det här målet?

Vilken förmåga/förståelse/färdighet/förtrogenhet ska jag skapa förutsättningar för att barnen utvecklar? Redan här ska du fundera på vilka teoretiska ”glasögon” du ska ta på dig. Utifrån vilka teoretiska utgångspunkter har du formulerat din målsättning och vilka teoretiska verktyg kan vägleda dig genom arbetet? Socio-kulturella perspektiv? Pragmatiskt perspektiv? Utvecklingspedagogiskt/Variationsteoretiskt perspektiv?

Socialkonstruktionism/Poststrukturell grund? Den teoretiska utgångspunkten ska styra dig genom hela processen och bli tydlig i din rapport. (Fundera på vad som är centrala aspekter av undervisning och lärande enligt denna teori.)

När du har detta klart för dig måste du göra en nulägesanalys. Beroende på vilket teoretiskt perspektiv du valt kan detta ske på lite olika sätt och med olika frågeställningar i fokus.

Exempel på frågor du kan utgå från kan vara: Vad kan barnen redan? Vad förstår de? Vilka förmågor har de när vi börjar? Vilken relation har de till fenomenet som är i fokus? Hur tänker barnen om … och vilka teorier har de? Hur talar barnen om …? Vilka erfarenheter har de sedan tidigare? Vilka olika aspekter av … intresserar barnen sig för? Detta kan du ta reda på olika sätt, exempelvis genom att samtala med barnen i grupp eller individuellt eller genom att genomföra en aktivitet. Du har kreativ frihet här! Det är viktigt att du i rapporten tydligt förklarar ditt tillvägagångssätt och att du förankrar dina undersökningsmetoder i tidigare kurslitteratur.

Tänk på att det kan vara bra att ha/använda ett konkret material, bilder eller liknande vid samtal med barn då du vill veta hur de resonerar om något specifikt. Detta blir din första insamling av data, data som du ska analysera för att få en grund för hur du kan lägga upp din undervisning. Kom ihåg att det är troligt att du måste revidera dina målsättningar något efter denna analys.

Nästa steg blir att planera och genomföra undervisningen. Hur ska du skapa möjligheter för barnen att utveckla och lära i enlighet med målformuleringen? Det är viktigt att du själv har förberett dig väl, exempelvis att du läst in dig på det område som din målsättning berör.

Du ska i samråd med din handledare bestämma urvalet av barn, 4-5 barn räcker.

Undervisningstillfällena behöver inte vara så omfattande. I denna uppgift är det viktigast att du på djupet studerar det du själv gör, vilka möjligheter till utveckling och lärande som din undervisning ger barnen. Kvalitet är viktigare än kvantitet. För att följa barnens lärande under processen ska du genom pedagogisk dokumentation följa processen. Detta ger dig underlag för din analys. Du kan samla data genom observationsanteckningar som du gör i så nära anslutning till undervisningen som möjligt, du kan göra ljudinspelningar eller filma med en ipad. Tänk på att ljud-och bildinspelningar kräver godkännande av vårdnadshavare,

(10)

10

rådgör med din handledare om detta. Förutom att fortlöpande dokumentera det som händer kan du komplettera med en avslutande intervju/reflektion individuellt eller i grupp, alternativt en avslutande aktivitet. Viktigt: Gör på likande sätt som du gjorde när du gjorde nulägesanalysen, då har du möjligheten att följa barns förändrade kunnande och därmed kunna göra en analys och bedömning av hur din undervisning skapat möjligheter för barnens utveckling och lärande. Viktigt: Tänk på att inte bara samla data om barnen, utan också om dig själv och ditt eget agerande under processen samt hur detta påverkar det som händer, exempelvis genom att skriva loggbok eller videofilma dig själv.

Tänk på att det är en process att jobba med pedagogisk dokumentation och att insamling av data och analys därmed sker kontinuerligt. Fundera över hur du kan möjliggöra för barnens delaktighet under denna process.

När du är klar med det praktiska genomförandet ska du analysera de data du samlat in, utvärdera din undervisning och formulera slutsatser av ditt arbete. På vilket sätt har din undervisning bidragit till barnens utveckling och lärande i relation till målformuleringen?

Hur visade det sig? Vilka tecken på lärande har du kunnat se? Därefter sätter du igång och skriver själva rapporten.

Din rapport kan du utforma med hjälp av nedanstående rubriker:

1.Titel-en bra och illustrerande sådan 2. Innehållsförteckning

3. Inledning

Beskriv KORT vad ditt arbete handlar om och varför du valt just detta innehåll i ditt arbete.

Om du gjort uppgiften tillsammans med en kamrat, beskriv hur ni samarbetat och tagit gemensamt ansvar för uppgiften.

4. Syfte och målsättningar

Formulera ett syfte och tydliga, konkreta och utvärderingsbara men preliminära mål för den undervisning du tänkt genomföra.

Exempelvis:

Syftet är att utveckla barns förmåga att….

Målsättningen är att skapa möjligheter för barnen att utveckla en ökad förståelse för … Tänk på att avgränsa din målformulering för att det praktiskt ska vara möjligt att genomföra under din VFU, samt för att du ska kunna göra en fördjupad analys av din insats.

(11)

11

5. Bakgrund

Beskriv i bakgrunden, med referenser till relevant litteratur, hur ditt syfte och dina målsättningar är kopplade

- till det aktuella målet/målen i läroplanen - till förskolans undervisningsuppdrag

- till lärandeteoretiska perspektiv du valt som utgångspunkt - till litteratur kopplad till pedagogisk dokumentation

- till litteratur som är på annat sätt relevant för ditt ämne, till exempel den naturvetenskap och teknik som du har i fokus.

- till litteratur om barns lärande inom det NT område du valt Ovanstående kan du med fördel omvandla till underrubriker 6. Metod

Under rubriken Metod ska du beskriva hur du planerat, genomfört och utvärderat din undervisning. Här har du nytta av den examinationsuppgift du genomfört i kursen U0040P - Förskolans pedagogik och arbetssätt 1. Du ska beskriva HUR du gjort men också VARFÖR du gjort som du gjort med referenser till relevant litteratur. Ett bra sätt att tänka när du skriver detta avsnitt är att en läsare ska kunna upprepa det du gjort med utgångspunkt i din beskrivning.

Följande underrubriker kan vara lämpliga:

Urval

Beskriv hur du gjort urvalet av de barn som ingår i utvecklingsarbetet.

Datainsamling

Beskriv vilka data du samlat in och hur du gjort, varför du valt att göra på just det sättet och med referenser till relevant litteratur. Du ska under arbetets gång använda pedagogisk dokumentation för att följa barns lärprocesser för att sedan kunna utmana dem vidare. Du ska med andra ord under arbetets gång kontinuerligt följa och analysera barnens lärande för att kunna utvärdera din undervisning.

Vart är vi på väg? Hur kan jag utmana och stödja barnen vidare mot målet? Du ska samla in data som gör detta möjligt och på liknande sätt som när du gjorde nulägesanalysen. På det sättet blir det möjligt för dig att följa din egen undervisning och barnens lärande under processen.

(12)

12

Planering och Genomförande

Här beskriver du hur du, med utgångspunkt i din nulägesanalys planerade nästa steg i din undervisning och eventuellt reviderade målsättningen.

Du beskriver också hur du genomfört din undervisning och varför du gjorde som du gjorde.

Du ska ge läsaren en bild av hur du undervisat, (vilka verktyg du använt, vilka uttryckssätt, hur många och hur långa aktiviteter etc) för att nå målen. Läsaren ska ”se” dig och barngruppen framför sig när ni tillsammans arbetar med utgångspunkt från och riktning mot den aktuella målsättningen.

Analys och utvärdering

Du ska med utgångspunkt i dina data genomföra en analys av din undervisning. Du ska under denna rubrik beskriva HUR du analyserat, inte resultatet som sådant. Beskriv vilka analysfrågor du utgått ifrån samt hur du gått tillväga i din analys. Exempel på analysfrågor kan vara: Hur har min undervisning bidragit till barnens utveckling och lärande? Hur påverkade mitt förhållningssätt / miljön / materialet förutsättningarna för barnens lärande ? Vilka mönster ser jag? Är det något som skiljer ut sig och varför? På vilka grunder hade jag valt mitt innehåll och på vilket sätt var innehållet meningsfullt för barnen? Vilka möjligheter till delaktighet har jag skapat? Vad skiljer sig mest från det du trodde dig veta? Vilken variation hittar du, dvs på vilka olika sätt har barnen nått målet? Vilka problem har visat sig?

Tänk på att datamaterialet och analysen ska ha en koppling till dina målsättningar och teoretiska utgångspunkter.

7. Resultat

Här kommer resultatet av din analys av den målstyrda processen. Använd den pedagogiska dokumentationen i din argumentation för att belysa det som varit betydelsefullt genom hela arbetet.

Hur har din undervisning skapat (eller inte skapat) förutsättningar för barnen att utvecklas och lära i enlighet med den aktuella målsättningen. Beskriv i löpande, beskrivande text och lägg in konkreta exempel i form av citat från barnen, teckningar, bilder etc. för att styrka dina resultat.

8. Diskussion (Denna del skrivs alltid individuellt även om ovanstående skrivits i par!)

Metoddiskussion

Diskutera kritiskt din pedagogiska dokumentation, datainsamling och analys av data i relation till litteratur. På vilket sätt hade du nytta av den pedagogiska dokumentationen?

Vilka metodologiska utmaningar stötte du på? Kunde du ha gjort på något annat sätt?

(13)

13

Gör kopplingar till din metoddel och använd de referenser du lyft fram där för att diskutera din metod.

Resultatdiskussion

Diskutera kritiskt ditt resultat och problematisera barns lärande i relation till din undervisning. Tänk på att återknyta till bakgrunden! Använd de referenser du lyft fram i bakgrunden för att ställa de i relation till ditt resultat och på så sätt diskutera dina resultat med stöd av referenser. Diskutera även på vilket sätt ditt resultat påverkades av dina didaktiska val? På vilket sätt hade du kunnat planera och genomföra din undervisning för att i högre grad stödja och utmana barns lärande?

Egenreflektion

Vad har du lärt dig av avseende planering och genomförande av undervisning för att skapa förutsättningar för barns utveckling och lärande? Vad betyder dina slutsatser för ditt eget fortsatta lärande? Vad har du lärt dig om naturvetenskap och/eller teknik i förskolan generellt?

9. Referenser

Du som student är ansvarig för att säkerställa att du använder referenser till det du skriver.

Referenslistan ska anges enligt APA.

Struktur på rapporten Minst: 3000 ord

Max: 4000 ord (ej inkluderat ev bilagor)

Typsnitt: Times New Roman 12pt, radavstånd 1.15 Inlämning: som dokument i Canvas

Kurskod, namn och personnummer ska finnas på titelsidan

Använd tydliga rubriker

Innehållsförteckning ska vara med

Referera till relevant litteratur som använts i dina kurser hittills, använd korrekt APA referenshantering och tillse att en komplett referenslista finns.

(14)

14

Kriterier för Godkänt

Uppvisa en funktionell text med ett godtagbart svenskt språkbruk där den angivna strukturen efterföljs

Uppvisa medvetenhet om hur verksamhets- och lärande mål kan omsättas

Uppvisa medvetenhet om hur teoretiska antaganden styr undervisningens upplägg

Referera till litteratur på ett relevant sätt

Uppvisa kritisk självreflektion

Uppvisa förmåga att stimulera barns lärande i naturvetenskap och/eller teknik

Uppvisa egen utveckling i förhållande till genomförande av undervisning i förskolan

Kriterier för Väl Godkänt

Uppnå samtliga kriterier för Godkänt

Uppvisa en välstrukturerad text och ett välutvecklat svenskt språkbruk

Uppvisa initiativförmåga och engagemang i utökade sätt att bearbeta uppgiften (till exempel lägga till och använda relevant litteratur, intervjua barn och förskollärare)

Uppvisa fördjupad medvetenhet om hur teoretiska antaganden styr undervisningens upplägg

Uppvisa fördjupad förståelse för undervisning i förskola genom att tydliggöra faktorer en förskollärare behöver förhålla sig till vid planering av målsättningar, genomförande av undervisning, analys av barns lärprocesser samt utvärdering av undervisningen.

Litteratur (Ska ses som vägledning. Du avgör själv lämpligheten!) Någon av dessa texter kan vara lämpliga som inspiration och i bakgrund:

Undervisning och teoretisk grund Colliader (2014) (att planera för projekt)

Doverborg, E., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan.

Stockholm: Liber.

Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur (vald del)

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap upptäcka, utforska, lära. Stockholm. Liber.

Rubinstein Reich, L., Tallberg Broman, I. & Vallberg Roth, A. (2017). Professionell yrkesutövning i förskola: kontinuitet och förändring. (Upplaga 1:1). Lund: Studentlitteratur.

(15)

15 Pedagogisk dokumentation

Project Zero Reggio Children. (2006). Att göra lärande synligt: barns lärande individuellt och i grupp. Stockholm: HLS Förlag. (pdf)

Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm: Liber.

Lenz Taguchi, H. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: introduktion till intra-aktiv pedagogik.

(1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.

Lenz Taguchi, H. (2013). Varför pedagogisk dokumentation?: verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. (2., [rev. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.

Svenning, B. (2009) Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur.

Naturvetenskap/teknik (även för metod)

Bjurulf, V. (2013). Teknikdidaktik i förskolan. (2. uppl.) Stockholm: Studentlitteratur Helldén, G., Högström, P., Jonsson, G., Karlefors, I. & Vikström, A. (2015) Vägar till naturvetenskapens värld. Stockholm: Liber.

Elstgeest, J. (2004). ”Möte, samspel, dialog”. I W. Harlen (red.) Våga språnget! Om att undervisabarn i naturvetenskapliga ämnen. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap upptäcka, utforska, lära. Stockholm. Liber.

Hedefalk, M. (2014). Förskola för hållbar utveckling: Förutsättningar för barns utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling. Avhandling, Uppsala: Uppsala Universitet.

http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:686018

Kallery, M. (2011). Astronomical Concepts and Events Awareness for Young Children.

International Journal of Science Education, 33(3), 341-369.

Siraj-Blatchford, J. (2001). Emergent science and technology in the early years. Paper presented at the XXIII World Congress of OMEP, Santiago Chile July 31st to 4th August 2001.

Thulin, S. (2010). Barns frågor under en naturvetenskaplig aktivitet i förskolan. Nordic Early Childhood Education Research, 3(1), 27-40.

Thulin, S. & Pramling, N. (2009). Anthropomorphically speaking: on communication between teachers and children in early childhood biology education'. International Journal of Early Years Education, 17(2), 137-150.

(16)

16

Ärlemalm-Hagsér, E., & Sandberg, A. (2011). Sustainable development in early childhood education: in-service students’ comprehension of the concept. Environmental Education Research Journal, 17(2), 187-200.

Ärlemalm-Hagsér, E. (2008). Insikter om insekter naturvetenskap i förskolan. I I. Pramling Samuelsson & N. Pramling (Red.). Didaktiska studier i förskola och skola. (s 67-82). Malmö:

Gleerups Utbildning AB.

Någon av dessa texter kan vara lämpliga för att definiera metod:

Löfdahl, A., Hjalmarsson, M., & Franzén, K. (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori.

Stockholm: Liber.

Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm: Liber. Kapitel om pedagogisk dokumentation Svenning, B. (2009) Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur.

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap upptäcka, utforska, lära. Stockholm. Liber.

Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2012). Att förstå barns tankar: kommunikationens betydelse.

(4., [rev.] uppl.) Stockholm: Liber.

Bjørndal, C.R.P. (2018). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (Andra upplagan). Stockholm: Liber.

Lenz Taguchi, H. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: introduktion till intra-aktiv pedagogik.

(1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.

Lenz Taguchi, H. (2013). Varför pedagogisk dokumentation?: verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. (2., [rev. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.

References

Related documents

Medlem eller hushållningsgille, som vill ta upp ett ärende till behandling vid Hushållningssällskapets ordinarie stämma, skall anmäla ärendet till styrelsen senast 30 dagar

Hur som helst står det klart att kommersen med människor inte var så omfattande i förhållande till den brittiska ekonomin i sin helhet att den kunde spela någon avgörande roll

Undantagsregeln, som innebär att företag med högst tio anställda får undanta två personer från regeln ”sist in, först ut”, verkar generellt inte påverka omfattningen

Något kände jag till om Katarina Tai- kon sedan tidigare, men väldigt myck- et av det som skrivs här är helt nytt för mig och säkert för många andra också.. Lawen Mohtadis bok

Aktuella exempel: Bygger till stora delar på de arbeten Susanne Sweet själv utfört inom ramen för sin egen avhandling, men också i form av externa beställningsuppdrag..

Trafikverket ansvarar för planering och åtgärder på alla statliga vägar samt beslutar om hastighetsgränser från 80 km/tim och högre på längre sträckor utanför

[r]

Det heter där- uti att till Monier skulle på arrende upplåtas ”Nacka ström med all byggning och inventarierna som där finnes, kvitt och fritt att njuta, bruka och behålla uti