NUTRITIONSVÅRDSPROCESSEN Konsekvenser av undernäring

(1)

• Minskad muskelmassa ökar risken för muskelsvaghet och ökad fallrisk.

• Ökad risk för sårinfektion, trycksår och nedsatt läkningsförmåga

• Ökad infektionskänslighet

• Ökad risk för apati och depression

• Förlängda vårdtider och högre kostnader

Nedsatt näringsstatus, lågt BMI, viktförlust och

aptitlöshet är alla oberoende riskfaktorer för död hos äldre.

*

NUTRITIONSVÅRDSPROCESSEN

Konsekvenser av undernäring

(2)

• Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda. Muskelmassan minskar, andelen fett ökar, den fysiska aktiviteten minskar. Energiomsättning minskar men behovet av vitaminer och mineraler kvarstår.

• Alla verksamheter inom vård och omsorg ska ha rutiner för att bedöma risk för undernäring, ge behandling och/eller remittera till annan vårdgivare vid behov. (SOSFS 2014:10)

• Att täcka behovet av energi och näring är nödvändigt för att bevara hälsa och funktion, förebygga sjukdom och för att medicinsk behandling ska ge bästa möjliga effekt.

*Näringsproblem i vård och omsorg, Socialstyrelsen 2011

*Vetenskapligt underlag till råd om bra mat i äldreomsorgen

*SLV, Näringsriktiga måltider inom vård och omsorg. 2017

*Livsmedelsverkets rapportserie nr 3/2011

*Näring för god vård och omsorg, Socialstyrelsen 2011

• Nutrition för äldre

2021-10-25

Hjälpmedelscentralen Ryhov

(3)

Nutritionsvårdsprocessen

• Nutritionsvårdsprocessen inleds med en riskbedömning, screening, för att identifiera den som löper risk att bli

undernärd eller redan lider av undernäring.

• Riskbedömningen följs upp med en utredning av orsaken eller orsakerna till ett eventuellt undernäringstillstånd.

• Utredningen bör leda fram till en nutritionsdiagnos.

• Den utgör underlag för ordination av nutritionsbehandling.

(4)

Riskbedömning för undernäring

Livsmedel för särskilda medicinska ändamål

Minst en av följande riskfaktorer identifierad:

• Ofrivillig viktförlust: oavsett tidsförlopp och omfattning.

• Ätsvårigheter: till exempel aptitlöshet, sväljnings- och tuggproblem, orkeslöshet och motoriska störningar.

• Undervikt: BMI < 20 för personer <70 år, eller < 22 för personer >70 år.

Ref. Näringsproblem i vård och omsorg, Socialstyrelsen 2011

(5)

Utredning

• Mat-, vätske- och näringsintag

• Tugg- och sväljsvårigheter

• BMI (vikt/längd²)

Normalt BMI: < 70 år 20 – 25 > 70 år 22 – 29

• 5 % viktnedgång ger ökad risk för komplikationer (senaste 3 månaderna)

• 10 % viktnedgång ger kraftigt ökad risk för komplikationer

• Hälso- och sjukdomshistoria

• Ref. Näringsproblem i vård och omsorg, Socialstyrelsen 2011

(6)

2021-10-25

(7)

Nutritionsdiagnos

Definition av tillståndet undernäring:

• Tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och

ogynnsamma förändringar i kroppens

sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp.

• Flera symtom, bl a >10% viktminskning, BMI <19 om <70år, gånghastighet <1m/s, nedsatt

handgreppstyrka m.m.

* Ref. Näring för god vård och omsorg. Socialstyrelsen 2011

(8)

Tre sätt att tillhandahålla hjälpmedel Nutritionsvårdsprocesen

Näring för god vård och omsorg Socialstyrelsen 2011

(9)

Näringsämnen i kroppen

(10)

Fett

• ca 20 % av kroppsvikten, dvs 15 kg (75kg)

• Räcker 1,5 - 2 månader

• Födointag ca 35 energi%

Protein

• ca 15% av kroppsvikten, dvs 11-12 kg muskelmassa

• Räcker ca 1 vecka

• Födointag 15-20 energi%

Kolhydrater

• ca 1-2% av kroppsvikten, dvs ca 1 kg

• Glykogen i lever och muskler

• Räcker 1 dygn

• Födointag 45-50 energi%

(11)

Energibehov

• 25 kcal/kg kroppsvikt: sängbunden

• 30 kcal/kg kroppsvikt: uppegående

• 35 kcal/kg kroppsvikt: förhöjt behov

• Korrigera vid behov för t ex ålder, övervikt, undervikt, feber.

• Vid övervikt och fetma kan den kroppsvikt användas som motsvarar BMI 25, med tillägg på 25 % av den

överskjutande vikten.

• Räkna ut Ditt eget energibehov.

(12)

För viktstabilitet krävs energibalans!

Energibehov: 2 300 kcal

(30 kcal/d, 75 kg)

Energiintag: 2 000 kcal

1 dag - 300 kcal - 43 g

1 vecka - 2 100 kcal - 0,3 kg 1 månad - 8 400 kcal - 1,2 kg 6 månader - 50 400 kcal - 7,2 kg

2021-10-25

(13)

Viktnedgång

1 – 2 kg viktnedgång per månad innebär

300 – 500 kcal för lite varje dag.

(14)

Fett

^{9 kcal/g}

Behov 30-35 energi%

Dagsbehov 2000 kcal 67-78 g fett/dag

Öka intaget av omättat fett.

Fett ger energi på liten volym, är smakbärare och innehåller livsviktiga fettsyror

2021-10-25

(15)

Kolhydrater

^{4 kcal/g}

Dagsbehov 2000 kcal

225 – 300g kolhydrat/dag varav 25-35g fiber

Kolhydrater ger snabb energi till hjärnan och musklerna.

Kolhydratrika livsmedel ger volym.

Mosa potatis, stuva makaroner

mixa ärter och bönor, frukt och bär.

Fiber motverkar förstoppning m.m.

Öka intaget av lösliga fiber.

(16)

Protein

^{4 kcal/g}

Äldre >65 år, 1,2g/kg kroppsvikt/dag Dagsbehov 2000 kcal

75-100 g/dag

Motverkar förlust av muskelmassa.

Välj normalfeta mjölkprodukter, ägg fungerar fint som berikning, fisk och färs är lättare att tugga och svälja än helt kött.

Bruna bönor, ärtsoppa, gröna ärter, ärtpuré, kikärtshummus, linser är proteinrika vegetariska alternativ.

2021-10-25

(17)

Måltidsordning och nattfasta

• Lättare att få i sig mer energi små, energirika måltider.

• Måltider bör serveras jämnt fördelade över dagen – 3 huvudmål och 2-3 mellanmål

• Servera efterrätter och energirika mellanmål

• Korta nattfastan – max 11 timmar.

• Erbjud extra mellanmål, sent på kvällen, tidigt på morgonen eller på natten om man är vaken

• Förslag: en kopp välling, ett glas (varm) mjölk, en kopp té med mjölk, en halv banan, ett ostkex, en skorpa med smör…

(18)

Tips och trix

2021-10-25

• Öka energiintaget med fett; - smör på potatisen, rotfrukterna och på varma grönsaker, en smörklick på gröten, majonnäs på fisken, olja på salladen, gräddfil i filmjölken, koka

gröt/välling på mjölk, tillsätt flytande margarin.

• Öka proteinintaget med t ex rikligt med köttpålägg, korv, leverpastej, sardiner/makrill/tonfisk, ägg, ägg + kaviar,

äggröra, omelett, pannkakor, gräddost, dessertost, riven ost, keso/kvarg, yoghurt, hummus, majonnässallad, räksallad.

• Använd margarin med 70-80% fetthalt, mellanmjölk, fetare fil/yoghurt, delikatessyoghurt, grädde, majonnäs, creme fraiche.

• Välj energirika drycker; mjölk, juice, saft, öl, must, cider, yoghurtdryck…

(19)

Jämförelse hemgjord ”milkshake” vs Fortimel Compact Protein

Innehåll Fortimel Compact Protein (125 ml – 2.4 kcal/ml)

Näringsvärde per 125 ml

Dagsbehov

Energi kcal 300 ^15%

Protein g 18 ^25%

D-vitamin μg ^2,6 ^26%

½ banan 2 dl mjölk (3%) 2 msk chokladpulver 1 msk kallt kaffe 2 msk vispad grädde

Exempel på innehåll i en hemlagad dryck (ca 250 ml)

Näringsvärde per 125 ml

Dagsbehov

Energi kcal 160 8%

Protein g 4,2 6%

D-vitamin μg ^0,55 ^0,5%

C-vitamin mg 2,5 3,5%

Järn mg 0,25 3%

Välj mellan smakerna:

•banan

•jordgubb

•mocca

•persika-mango

•röda bär

•vanilj

(20)

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten?

• Råd om bra mat för äldre.

• Näringsbehov för Dig som är 65+

• Håll vikten, behåll styrkan.

• För lite mat kan leda till svagare muskler och sämre balans.

• Ref. Livsmedelsverket september 2019

2021-10-25

(21)

Goda råd vid liten aptit

• Fördela maten i många små, näringsrika måltider över dygnet.

• Om du måste ta bort någonting från tallriken, så behåll det proteinrika, t ex ägg, fisk, bönor och kött.

• Ta lite extra olja eller smör i maten, använd dressing på salladen.

• Drick gärna juice, mjölk eller något annat energirikt i stället för vatten.

• För att kroppen inte ska vara utan energi för länge på natten är det bra att äta något litet, energirikt mellanmål strax före sänggåendet och direkt efter uppstigandet.

(22)

Goda, enkla, energirika mellanmål

• Smörgås med pålägg som ost, leverpastej, ägg, majonnäs, strömming, sill, köttbullar, nötsmör eller hummus.

• Piroger, kokt ägg, pannkaka, plättar, fattiga riddare med tillbehör.

• Mjölk, fil, yoghurt, crème fraiche och kvarg eller växtbaserade motsvarigheter.

• Gröt kokad med mjölk och extra fett, samt frukt, bär eller sylt.

• Använd gärna bär, frukt, nötter och grönsaker som tillbehör.

2021-10-25

(23)

Inte lika törstig som förr?

• Förmågan att känna törst blir sämre med stigande ålder.

• Drick 1,5-2 liter per dag.

• Vätskebrist kan få Dig att må dåligt och ge yrsel.

• Behov 30 ml/kg

(24)

Hitta Ditt sätt att äta

• Efter natten______________________________________

• Frukost_________________________________________

• Förmiddagsmål___________________________________

• Lunch__________________________________________

• Eftermiddagsmål__________________________________

• Middag_________________________________________

• Kvällsmål________________________________________

• Innan läggdags___________________________________

• På natten blir det ett naturligt uppehåll i ätandet. För att kroppen inte ska vara utan energi för länge är det bra att äta något litet, energirikt mellanmål strax innan du lägger dig och direkt efter att du gått upp.

2021-10-25

Sätt en lapp på kylen

(25)

Rörelse ger styrka

• Nu är det hög tid att börja träna!

• Balans, styrka, promenader…

• Gå i trappor, gympa, dansa…

• Res Dig från sittandet, gör knäböjningar, stå på tå…

(26)

Patientfall uppgift

2021-10-25

• Gör förslag på 1 frukost, 1 lunch eller 1 middag som ger vardera ca 25 g protein och 500-600 kcal,

samt 1-2 mellanmål som tillsammans ger ca 10 g protein och 400-500 kcal.

Totalt ca 2100 kcal och 84 g protein.

(27)

Proteinbehov exempel

• Person 80 kg

• Ökat behov 80 x 1,2 -1,5 g = 96 - 120 g protein

• 1 portion sjukhuskost innehåller ca 25 g protein

• 1 flaska Isosource protein sondnäring innehåller 33,5 g protein

• 200ml rek näringsdryck innehåller 18-20 g protein

(28)

Proteininnehåll i livsmedel

Livsmedel Proteinmängd i 100 g

Kött 20g

Fisk 20g

Ägg 12g (6g per ägg)

Mjölk 3,5g

Ost 30g (5g per skiva)

Ris/pasta 3-4g

Ärter 5g

Fullkornsbröd 7g (1,5g per skiva)

Havregrynsgröt 2g (4g per portion)

Potatis 2g

Korv 11g

2021-10-25

Källa: SLV