av föroreningar i mark och grundvatten
Drotten 10, Jönköping
bsv Projnr. P14 5358A
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
0. Sammanfattning ... 2
1. Uppdrag och Syfte ... 3
2. Bakgrund ... 3
2.1 Läge i förhållande till andra verksamheter ... 4
2.2 Mark- och vattenförhållanden ... 5
2.3 Tidigare miljöundersökningar ... 5
3. Redovisning av fältarbete ... 6
3.1 Fältarbeten 2014-06-27 ... 6
3.1.1 Beskrivning av markförhållanden etc. ... 9
3.1.2 Grundvattenförhållanden ... 10
3.1.3 Fotodokumentation från maskingrävning, provgropar etc. ... 12
3.2 Kemiska laboratorieanalyser ... 25
4. Resultat av analyser ... 25
4.1 Grundvatten ... 25
4.1.0 Riktvärden ... 25
4.1.1 Tungmetaller ... 26
4.1.2 Polyaromatiska kolväten och oljeämnen (prov 2014-06-30) ... 27
4.1.3 VOC-screening ... 28
4.1.4 Utvärdering analysresultat grundvatten ... 31
4.2 Jord ... 31
4.2.0 Riktvärden ... 31
4.2.1 Tungmetaller, mullhalt o. pH ... 32
4.2.2 Kompletterande analyser av tungmetaller ... 34
4.2.3 Polyaromatiska kolväten ... 35
4.2.3 Utvärdering av analysresultat jord ... 37
4.3 Porgasmätning ... 38
4.3.0 Riktvärden ... 39
4.3.1 Analysresultat ... 39
4.3.2 Utvärdering av status i mark (porgas) ... 40
5. Markradon ... 41
6. Preliminär bedömning, slutsatser och rekommendationer ... 42
Bilagor
Kartbilaga Provpunkter provgropar, grundvattenrör, porgasmätning (o. markradonmätning)
8 st. Analysprotokoll Grundvatten Eurofins Environment Swe, 16 sid 21 st. Analysprotokoll Jord, Eurofins Environment Swe, 26 sid 4 st. Analysprotokoll Porgas Pegasuslab-Eurofins E. 3 sid
Rapport upprättad av: bsv ark. & ing. ab
Mats Hellman, miljöingenjör MSc, Granskning: Annacarin Holm, ingenjör
Miljöteknisk undersökning, Drotten 10, Jönköping
0. Sammanfattning
Fastigheten Drotten 10 i Jönköping har undersökts miljötekniskt då fastigheten är föremål för ny detaljplaneläggning med byggnation av flerfamiljsbostäder. Utredningen består av systematisk provgropsgrävning i fem positioner, uttag av jordprover vid varje halvmeter, installation av fem grundvattenrör med provtagning av grundvatten samt kartläggning av organiska lösningsmedel i marken via porgasmätning.
Analyser av grundvatten och jord har utförts för att identifiera markföroreningar på fastigheten samt att se om dessa orsakat utlakning med föroreningsspridning av betydelse. Grundvatten- data visar på måttliga zinkhalter, i övrigt genomgående låga metallhalter (vid provomgång 2).
Resultaten indikerar en betydande grad av metallbindning i marken samt en låg förorenings- spridning. Analyser av samlingsprover av jord indikerar tungmetaller i nordväst, sydväst och sydost; högre halter av bly och koppar än riktvärdet KM. I sydost förekommer även förhöjd halt kvicksilver och kopparhalten ligger något över riktvärdet MKM. (Samtidigt noteras förhållandevis låga kopparhalter i motsvarande grundvatten.)
Ursprunglig undersökning har kompletterats med jordanalyser på varje halvmetersnivå från de provgropar som noterat högst metallnivåer. (Utökning av provtagningsplanen.) Analysresultaten uppvisar en komplex blid, med starkt omväxlande halter av bly. Även kopparhalten varierar mellan provgropar och djupnivåer. I nordväst återfinns bly över MKM vid 2,0 meters djup samt högre kopparhalter vid 1,5-2,0 meters djup. I sydväst tycks markskikt vid 1,0 meters resp. 2,0 meters djup innehålla höga kopparhalter och relativt höga blyhalter, vid enmetersnivån noteras även kvicksilver. Markområde i sydost är förorenat av koppar från 2,0 meters djup och nedåt, dessutom visar analyser på måttligt höga halter av bly och kvicksilver.
Beträffande organiska föroreningar i mark förekommer dessa i mycket låga halter, undantaget provpunkt centrum-syd där tyngre PAH:er återfinns i halter över KM. Kartläggning av oljeämnen, polyaromatiska kolväten och organiska lösningsmedel i grundvatten uppvisar nollvärden.
Porgasmätning av klorerade kolväten, aromatiska och alifatiska kolväten i marken uppvisar mycket låga värden. Det föreligger ingen risk för hälsoproblem till följd av uppstigande ångor.
Förekomsten av tungmetallinnehållande massor uppges vara ett förhållandevis vanligt fenomen i Kålgårdsområdet. Sannolikt har fastigheten mottagit metallförorenade fyllnadsmassor från närområdet. Förorening kan härröra från avfall från gamla verksamheter fr.o.m. 1700-talet och framåt; ev. eldning av ved, olja, kol etc. (luftburet nedfall). På grund av pH-värdet och den höga halten organisk substans i jorden (olika former av mull- och gyttjeämnen) även i djupare mark- lager, antas förekommande metaller vara relativt hårt bundna i jorden.
Den miljötekniska utredningen ger anledning till samråd med miljömyndigheten avseende vilka åtgärder som erfordras för att uppnå en tillfredsställande markanvändning utifrån en rimlig minimering av hälso- och miljörisker, fastställande av platsspecifika riktvärden för aktuella metaller i området. Ev. krav på efterbehandling till stora kostnader ska vägas mot miljönyttan och det faktum att liknande förhållanden antas föreligga vid andra, centralt belägna fastigheter i Jönköping, däribland på fastigheter med bostäder och verksamheter för barn etc.
1. Uppdrag och Syfte
bsv arkitekter & ingenjörer ab har på uppdrag av Vättersnäs Förvaltnings AB, Göteborg genomfört en miljöteknisk undersökning avseende föroreningar i mark och grundvatten inom fastigheten Drotten 10 i den centrala-östra delen av Jönköping (Kålgårdsområdet).
Utredningen syftar till att klargöra om det förekommer någon oväntad miljöskuld på den mark som planeras att bebyggas med flerfamiljshus. Enligt modifierade direktiv för detalj-
planeprocesser gäller som regel att eventuella miljöskador bör vara översiktligt kvantifierade innan en detaljplan antas - detta för att kunna bedöma vilka ev. efterbehandlingsåtgärder som kan behövas för att säkerställa planerad markanvändning etc. samt om dessa är tekniskt och ekonomiskt genomförbara.
Den miljötekniska undersökningen följer av miljömyndigheten godkänt provtagningsprogram (upprättat 2014-05-30, rev 2014-06-19) och berör fältundersökningar och kontroller i fem provgropar, uttag av jordprover, installation av grundvattenrör, uttag av grundvattenprover samt porgasmätning i fyra provpunkter. I fokus har legat analys av tungmetaller och polyaromatiska kolväten/ PAH:er, därtill oljeämnen och organiska lösningsmedel (inklusive klorerade kolväten) har kartlagts. Som extra tillägg har utredningen även uppmätt markradon på fastigheten.
2. Bakgrund
Den miljötekniska undersökningen genomförs eftersom fastigheten är föremål för en ny detaljplan med avsikt är att möjliggöra för byggnation av flerfamiljshus, d.v.s. ändrad mark- användning. Fastighetsägaren, Mesulan AB, planerar att låta uppföra sex byggnader, som ska ersätta nuvarande byggnad med Postterminal. De nya byggnadernas tänkta placering framgår av nedanstående skiss.
2.1 Läge i förhållande till andra verksamheter
Fastigheten Drotten 10 ligger i den centrala, östra delen av Jönköping (Kålgårdsområdet).
Under de senaste decennierna har Posten varit inrymd i en större tegelbyggnad som täcker en stor del av fastigheten. Närmaste bostadshus ligger väster om fastigheten, på andra sidan lokalgatan. Se nedanstående karta.
Följande sammanställning avser kända uppgifter rörande (tidigare) hantering av kemikalier och avfall inom närområdet till Drotten 10 – se även karta med kommentarer. Uppgifterna har hämtats från Jönköpings kommun.
• Norr om Drotten 10 ligger fastigheten Domherren 23. Här har SAAB en verksamhet som använt sig av klorerade kolväten.
• Ca 300 meter sydöst om området finns en triförorening.
• I närområdet har även funnits gjuterier, plasttillverkning och diverse
verkstadsindustrier. Det har inte preciserats exakt var dessa varit belägna.
•
2.2 Mark- och vattenförhållanden
Inför uppförandet av nuvarande bebyggelse inom området genomfördes (1978) en geoteknisk utredning. Denna visar att marken inom området är uppfylld mellan 1 och 2 meter. Fyllningen består av siltig sand, sandig silt och stenig grusig sand med inslag av tegel och trärester. Under fyllningen följer svämsediment (silt och sand) med inslag av torv och växtdelar.
Under svämsedimenten följer ett lager dytorv med en varierande mäktighet på 1-3 meter.
Torven underlagras i sin tur av mäktiga friktionsjordlager bestående av sand, siltig sand och sandigt grus. (Från ca 5 meter fast lagrad.)
Befintlig byggnad uppfördes i mitten av 1980-talet. Det är möjligt att fastigheten ytterligare fylldes upp inför byggnationen. Om massor använts från andra delar av Kålgårdsområdet, kan det vara förklaringen till de metallföroreningar som påträffas, mestadels i förhållandevis utspädd form. Enligt Jönköpings kommun består stora delar av Kålgårdsområdet av fyllnadsmassor.
Grundvattennivån låg vid tillfället för den geotekniska undersökningen samt i september och oktober 2014 på mellan +88.3 och +88.8, vilket innebär 1,2 till 1,7 meter under markytan.
Genomförda mätningar av grundvattennivån indikerar att det finns en lokal vattendelare genom området. Ytvattenströmningen från området går sannolikt mot i riktning sydöst, mot Rocksjön och/eller mot sydväst, Munksjön. Bedömningen är att strömningsriktning för grundvatten inom den södra/sydöstra delen av fastigheten är densamma som för ytvattnet, d v s i riktning åt syd till sydost. Inom den nordvästra delen av området har grundvattnet en strömningsriktning mot nord/nordväst. Se karta sid 11.
En möjlig anledning till en lokalt lägre grundvattennivå (s.k. geohydrologisk sänktratt) i nordväst kan vara markledningar/ dränering i närheten av Odengatan, den större genomfartsleden strax norr om fastigheten.
2.3 Tidigare miljöundersökningar
Till grund för aktuell Miljöteknisk undersökning saknas detaljerade uppgifter om tidigare markanvändning, decenniers period innan Posten påbörjade sin verksamhet.
Trots begäran om relevanta handlingar från Jönköpings kommun, har det inte framkommit någon information avseende tidigare hantering av kemikalier och farligt avfall etc. Det finns inga uppgifter om någon tidigare miljöundersökning som rör den aktuella fastigheten.
Enligt Länsstyrelsens register över potentiellt förorenade områden, har fastigheten tidigare använts av Jönköpings Trädgårdsförening. Branschklass – Plantskola.
Nedan syns ett utdrag ur Länsstyrelsens register över potentiellt förorenade områden. Här framgår att det runt den aktuella fastigheten finns ett flertal potentiellt förorenade områden varav flera med klassningen ”Mycket stor risk” alternativt ”Stor risk”.
3. Redovisning av fältarbete
3.1 Fältarbeten 2014-06-27
Maskingrävning av provgropar, jordprovtagning, installation av grundvattenrör Provgropar samt installation av grundvattenrör utfördes med hjälp av grävmaskin från gräv- entreprenör Topiro Entreprenad AB i Jönköping. Förhållandena under fältdagen var goda, omkring +16-22 C, svag vind, sol eller växlande molnighet, på eftermiddagen små, kortare regn skurar.
Provgropar utfördes i fem positioner. Jordprover uttas vid varje 0,5 meter. Efter besiktning, dokumentation och jordprovstagning, installerades grundvattenrör, PEHD-rör med en utvändig diameter på 65 mm.
Filterspetsen installerades vid ett djup av drygt 4 meter till 2,5 meter under marknivån, i samtliga fall på tillräckligt djup för att täcka in grundvattnet.
Vid provgropsgrävning noterades tillrinningen av grundvatten vara långsam, vilket gjorde att grundvattenrören installerades djupare än vad som planerades från början. (Positivt ur aspekten att spåra ev. föroreningar av klorerade kolväten.) Beroende på markförhållanden förekom problem med mottryck som lyfte rören några decimeter, främst vid DR04.
Rören var försedda med två meter öppen filterdel nedertill (en meter vid rör DR05).
Som tätning för att undvika inläckage av ytvatten användes bentonit.
Grundvattenrör DR05 installerades ytligare än övriga rör, men tillräckligt djup för att få grund- vatten. Anledningen var markledningar i området, vilket kraftigt försvårade maskingrävning.
Grundvattenprov togs inte ut samma dag som installation. Anledningen var att få vederbörlig tid för tillrinning av grundvatten samt en mer naturlig jämvikt i grundvattenzonen. Efter en vattenomsättning motsvarande minst fem gånger rörets volym togs prov ut med hjälp av provbailer.
Allt grundvatten hanteras enligt anvisning i specialkärl; provtagning med vial för analyser av flyktiga kolväten/ klorerade kolväten m.fl, glasflaskor för analyser av oljeämnen och PAH:er respektive plaströr för metallanalyser. Vattenprover förvarades kylt i väntan på transport samma dag till Eurofins Enviroment Sweden i Lidköping.
Bevakning avseende minimering av felkällor vid grundvattenprovtagning, i enlighet med Rapport SGF 2:2013, tabell 5.
Vid de tre provpunkter som uppvisat högst metallhalter valde utredningen att följa upp med ytterligare en provtagningsomgång 2,5 månader senare, den 10 september 2014.
Kemisk analys av jord, samlingsprover från varje provgrop (DR01-DR05), bestående av delprover från 0,5 m., 1,0 m., 1,5 m., 2,0 m., 2,5-3,0 m. (Undantaget rör provgrop DR03 med två delprover – anledningen var problem med rasrisk i samband med grävningen samt installation av grundvattenrör.)
Utifrån analyssvar från samlingsprover, kompletterades grundutredningen med kartläggning av halt metaller på olika djupnivåer; bly, koppar och kvicksilver. Resultat från analysetapp 2 utgör grund för bedömning av hälso- och miljörisker (exponeringsvägar och spridnings- förutsättningar) platsspecifika riktvärden för efterbehandlingsåtgärder/ marksanering etc.
Porgasmätning genomförs i fyra punkter, Se karta på följande sida.
DR10 (extra-punkt), i den norra delen av fastigheten, vid norra väggen av befintlig byggnad Avsikten var att kartlägga påverkan från fastigheter norr om Drotten 10 samt trafikled.
DR11; i den västra delen av fastigheten, vid den västra väggen till befintlig byggnad.
DR12; i den östra delen av fastigheten, vid den östra väggen till befintlig byggnad.
DR13; i den södra delen av fastigheten, det nordöstra hörnet av garagebyggnaden.
Provkolonner/ kolrör från porgasmätning pluggades direkt efter mätning och förvarades därefter kylt och skickades in till anlitat laboratorie, Pegasuslab. I Uppsala.
Mätning av markradon genomförs i åtta punkter fördelade över fastigheten, mätpunkter DR20 – DR27. Se karta på följande sida.
Översikt över provpunkter i utredningen
Vid installerade grundvattenrör DR01, DR02, DR03, DR04, DR05 har uttagits grundvatten- prov för kemisk analys av grundvatten.
Placeringen av grundvattenrör DR04 i sydväst respektive DR05 i sydost bedömdes ”fånga in” ev. föroreningsspridning med det grundvatten som successivt lämnar fastigheten.
3.1.1 Beskrivning av markförhållanden etc.
Provgropar
Vid grävningen bedöms marklager visuellt med avseende på eventuella förändringar/
avvikelser eller tecken på avfallsrester, oljeföroreningar eller inblandning av kemikalier etc.
DR01/ NV Jordprov uttas vid varje halvmeter; från 0.5 m till 3,0 meter under markytan Grundvattenrör installeras på nivån -4,2-4,0 meter (under skyddslock).
Omsättning av grundvatten i omgångar, grundvattenprov uttas 2014-06-30.
samt 2014-09-10.
Jordarter: Sand ner till -1.0, därefter något finare material sand/silt.
Vid nivåer från -2,0 sand/silt med inslag av organiskt material.
Ingen avvikande lukt eller förändring i färg eller textur.
DR02/ NO Jordprov uttas vid varje halvmeter; från 0,5 m till 4,5 meter under markytan.
Grundvattenrör installeras på nivån -3,6-3,5 meter (synligt rör ovan mark).
Omsättning av grundvatten i omgångar, grundvattenprov uttas 2014-06-30.
Jordarter: Översta lagret består av sand ner till -1,0 meter. Därefter följer ett lager med lecakulor, ca 0.5 meter följt av ytterligare lager med sand. Vid nivån -4,0 återfinns något finare material sand/silt med inslag av organiskt material.
Ingen avvikande lukt eller förändring i färg eller textur.
DR03/ Provpunkten flyttades ett tjugotal meter söderut – vid ursprungligt läge ligger centrum-syd ett betongfundament vid knappt en meters djup. Jordprov vid 0,5 m o. 3 m.
djup. En säker provtagning av övriga halvmetersnivåer omöjliggjordes av ras.
Grundvattenrör installeras på nivån.-4.2-4,0 meter(under skyddslock) Omsättning av grundvatten i omgångar, grundvattenprov uttas 2014-06-30.
Jordarter: Översta lagret består av sand. Djupare ner följer sand/silt med inslag av organiskt material.
Ingen avvikande lukt eller förändring i färg eller textur.
DR04/ SV Jordprov uttas vid varje halvmeter; från 0,5 m till -5,0 meter under markytan Grundvattenrör installeras på nivån -4,2-4,0 meter (under skyddslock).
Omsättning av grundvatten i omgångar, grundvattenprov uttas 2014-06-30.
samt 2014-09-10.
Jordarter: Sand ner till -0,5 meter. Därefter följer fiberduk och lecakulor(ca 30 cm). Vid -1,0 blandas jorden med fyllning/tegel m m. Vid nivån -2 meter kommer grundvatten och här börjar även ett lager med mycket organiskt material. Mer eller mindre förmultnade träd/grenar etc ner till ca -4,0 meter.
därefter sand.
Lukt av svavelväte, kväveföreningar och ev. metan?
Vissa tecken på nedbrutna avfallsrester av organiskt ursprung.
DR05/ SO Jordprov uttas vid varje halvmeter, från 0,5 till 2,5 meter under markytan.
Grundvattenrör installeras på nivån c:a -2,5 m djup (synligt rör ovan mark).
Omsättning av grundvatten i omgångar, grundvattenprov uttas 2014-06-30.
samt 2014-09-10.
Jordarter: Finsand ner till -1,0 och därefter något finare material siltig sand.
Från nivån -2,0 siltig sand med inslag av organiskt material.
Ingen avvikande lukt eller förändring i färg eller textur.
3.1.2 Grundvattenförhållanden Inmätning av provpunkter
Samtliga provpunkter har mätts in av Jönköpings kommun.
Förteckning av koordinater, angivet i system SWEREF 99 1330.
Punkt: Koordinater
N E
DR01 Provgrop/ installation av gv-rör 6406897.910 190578.584 DR02 Provgrop/ installation av gv-rör 6406876.203 190659.331 DR03 Provgrop/ installation av gv-rör 6406844.388 190625.230 DR04 Provgrop/ installation av gv-rör 6406834.070 190575.428 DR05 Provgrop/ installation av gv-rör 6406823.090 190670.478
Inmätning av grundvattennivåer
Inmätning av grundvattennivåer har gjorts vid två tillfällen(bsv ark & ing ab) enligt tabell.
Punkt: Gv-nivå sept. Gv-nivå okt. Marknivå (c:a)
DR01 +88.33 +88.34 90.07
DR02 +88.75 +88.84 89.95
DR03 +88.56 uppgift saknas 90.23
DR04 +88.48 +88.46 89.92
DR05 +88.39 +88.43 89.71
Inmätta grundvattennivåer indikerar att det inom fastigheten förekommer en lokal vatten- delare. Grundvattennivå ligger oväntat lägst i den nordvästra provpunkten, DR01.
Förutom detta påvisar resultaten den lägsta grundvattennivån i sydost, därefter i sydväst.
Trolig lokal vattendelare
0.0 Bedömd grundvattenriktning/ lutning i promille.
Hydrologisk karta/ illustration över bedömd grundvattenriktning samt trolig vattendelare.
Kommentar: Inom fastigheten Drotten 10 förekommer en mest tydlig grundvattenströmning i riktning mot syd-sydost (gäller de östra delarna och centrala delarna av fastigheten). I andra hand förekommer en svagare gradient åt sydväst. Förhållanden tycks vara annorlunda i den nordvästra delen av fastigheten, med en lokal grundvattenströmning åt nordväst. Oklart om detta beror på en vattendelare, som löper någonstans igenom befintlig byggnad, eller om orsaken är en lokal dränering/ markledningar i området omkring grundvattenrör DR01.
6.5 4.2
1.3 3.5
3.1.3 Fotodokumentation från maskingrävning, provgropar etc.
Läge för respektive provpunkt framgår av karta, sid 8.
Foto: Grävförsök vid DR03. Vid drygt en halvmeters djup återfinns en betongplatta
Provpunkten flyttades c:a 10 meter söderut.
Foto: Planerad plats för provgrop DR03.
Foto: Provgrop DR04 i sydvästra hörnet av fast., installation av grundvattenrör
Foto: Provgrop DR04. Marknivån är lägre här. Flödesriktningen för grundvatten antas åt syd-sydväst.
Foto: Provgrop DR04. Grundvatten vid c:a 1,5 meters djup.
Foto: Provgrop DR05. I det sydöstra hörnet av fastigheten
Foto: Provgrop DR05. Arbetet försvåras och fördröjs av att en icke utsatt elkabel grävs av.
Foto: Lagningsarbeten vid Provgrop DR05
Foto: Installerat grundvattenrör DR05.
Foto: Ny plats för Provgrop DR03, längre söderut, intill byggnadens hörn.
Foto: Svårgrävt vid DR03, löst fyllnadsmaterial rasar
Foto: Återställande av markyta DR03. Grundvattenrör nedsänkt under lock.
Foto: Provgrop DR02 i den nordöstra delen av fastigheten. Installerat grundvattenrör.
Foto: Provgrop DR01 i den nordvästra delen av fastigheten. Installerat grundvattenrör.
Foto: Porgasmätning vid punkt DR12, östra sidan på byggnaden
Foto: Porgasmätning vid punkt DR13, södra delen av fastigheten, vid garage-hörnet
Foto: Porgasmätning vid punkt DR13
Foto: Porgasmätning vid punkt DR13 (ovan bild) respektive DR11
Foto: Porgasmätning vid punkt DR11, västra sidan på byggnaden
Foto: Porgasmätning vid punkt DR10, norra delen av fastigheten och norr om byggnaden.
Mätning av markradon genomfördes i närliggande punkt.
Foto: Mätning av markradon i den sydvästra delen av fastigheten.
Foto: Mätning av markradon i den sydöstra samt östra delen av fastigheten.
Foto: Markradonmätning i den västra delen av fastigheten. Uppmätta radonvärden motsv. gräns till medelrisk.
Foto: Den centrala delen av fastigheten är asfalterad. Bild tagen från söder mot norr.
3.2 Kemiska laboratorieanalyser
Analyser av tungmetaller i grundvatten (avser samtliga provpunkter DR01-DR05).
Analyser av polyaromatiska kolväten och oljeämnen.
För grundvatten från provpunkt DR01, DR02, DR04, har även genomförts kemisk analys av ett femtiotal flyktiga organiska ämnen, VOC-EPA.
Analyser av tungmetaller i jord utfördes i sammanlagt 20 prover, både i samlingsprover och enskilda delprover/ halvmetersnivåer. Analyser av polyaromatiska kolväten i jord utfördes i 5 provpunkter (samlingsprover).
Kartläggning av grundvatten och jord kompletterades med porgasmätning i 4 st. punkter (en extra mätpunkt utöver Provtagningsplan 2014-06-19). Analys av klorerade kolväten och oljeämnen/ betex, aromatiska och alifatiska kolväten.
Kemiska analyser av jord och grundvatten har genomförts vid ackrediterat laboratorie, Eurofins Environment Sweden AB i Lidköping, analys av provkolonner från porgasmätning vid Pegasuslab- Eurofins i Uppsala.
4. Resultat av analyser 4.1 Grundvatten
4.1.0 Riktvärden
Nedan listas bedömningsgrunder för grundvatten, klassificering av status tungmetaller (tabell1) samt klassificering av status bensen, PAH:er och klorerade kolväten (tabell 2).
Analysparameter µg/l
Klass 1 Mkt låg halt
Klass 2 Låg halt
Klass 3 Måttlig halt
Klass 4 Hög halt
Klass 5 Mycket hög halt
Arsenik, As <1 1-2 2-5 5-10 >10
Barium, Ba
Bly, Pb <0,5 0,5-1 1-2 2-10 >10
Kadmium, Cd <0,1 0,1-0,5 0,5-1 1-5 >5
Kobolt, Co
Koppar, Cu <20 20-200 200-1000 1 000-2 000 >2 000
Krom, Cr <0,5 0,5-5 5-10 10-50 >50
Nickel; Ni <0,5 0,5-2 2-10 10-20 >20
Vanadin, V
Zink, Zn <5 5-10 10-100 100-1 000 >1 000
Grad av påverkan
Ingen eller
obetydlig Måttlig Påtaglig Stark
Mycket stark Tabell 1: Bedömningsgrunder för tungmetaller i grundvatten enligt SGU 2013-1; µg/l.
Analysparameter organiska ämnen µg/l
Riktvärde enl. SGU FS2008:2
Klass 1 Mkt låg halt
Klass 2 Låg halt
Klass 3 Måttlig halt
Klass 4 Hög halt
Klass 5 Mkt hög halt
bensen 1,0 <0,02 0,02-0,1 0,1-0,2 0,2-1 >1
benso(a)pyren 0,01 <0,0005 0,0005- 0,001
0,001- 0,002
0,002- 0,01
>0,01 S:a benso(b)fluoranten
benso(k)fluoranten benso(ghi)perylen inden(1,2,3cd)pyre
0,1 <0,001 0,001- 0,01
0,01- 0,02
0,02- 0,1
>0,1
1,2dikloretan 3,0 <0,02 0,02-0,1 0,1-0,5 0,5-3 >3
kloroform 100 <1 1-20 20-50 50-100 >100
trikloreten+
tetrakloreten
10 <0,1 0,1-1 1-2 2-10 >10
Grad av påverkan Ingen eller
obetydlig Måttlig Påtaglig Stark
Mycket stark
Tabell 2: Bedömningsgrunder för organiska ämnen i grundvatten enligt SGU 2008:2 o. SGU 2013-1.
Analyserade halter i grundvatten, prover uttagna 2014-06-30 resp. 2014-09-10
4.1.1 Tungmetaller
tungmetallµg/l
DR01 140630
DR01 140910
DR02 140630
DR03 140630
DR04 140630
DR04 140910
DR05 140630
DR05 140910
As 1,2 0,68 1,3 0,50 ** 1,3 0,83 1,3
Ba 130 96 300 63 48 31 110 34
Pb 5,1 0,9 0,17 0,13 1,9 <0,05 0,43 <0,05
Cd 0,048 <0,020 <0,020 0,031 0,022 <0,020 0,048 0,054
Co 1,1 2,0 1,6 3,4 0,69 <0,20 1,6 4,1
Cu 28 6,7 3,9 2,7 22 8,0 9.9 0,84
Cr 0,23 0,29 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20
Ni 1,8 1,5 <0,20 1,5 1,7 1,6 1,6 3,2
V 0,53 <0,020 0,33 <0,20 1,6 2,3 0,43 0,25
Zn 21 12 11 12 8,7 3,4 25 12
Tabell 3: Analysvärden tungmetaller i grundvatten. Parametrar redovisas i µg/l.
**= avvikande arsenikhalt (12 ug/l) bedöms ej som tillförlitligt värde, vid omanalys låg nivån vid 1/10, motsv. låg halt.
Kommentarer:
Halten tungmetaller i grundvattnet klassificeras som (mycket låg till) låg till måttlig.
Uppföljande provtagning från de grundvattenrör som uppvisat högre halter visar på betydligt lägre värden vid den andra provtagningsomgången. De lägre värdena bedöms vara mer pålitliga. Sannolikt påverkades resultaten mer än brukligt av genomförd maskingrävning.
Den tid som grundvattensystemet tilläts stabilisera sig och nå jämviktsförhållanden förefaller inte varit tillräckligt för att visa normalnivåer/ representativa metallhalter i grundvattenzonen.
Den första provomgångens avvikande blyvärden återspeglas inte i normalt låga analys- värden 2,5 månader senare.
Endast zink förekommer i förhöjda halter. I september 2014 låg zinknivån nära klassen ”låg halt”; utredningen antar en måttlig dagvattenpåverkan.
Halten koppar i grundvattnet är högre i den västra delen av fastigheten.
4.1.2 Polyaromatiska kolväten och oljeämnen (prov 2014-06-30)
PAH:erµg/l
DR01 2014-06-30
DR02 2014-06-30
DR03 2014-06-30
DR04 2014-06-30
DR05 2014-06-30
Naftalen <0,020 0,032 0,026 0,042 0,086
Acenaftylen <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Acenaften <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Fluoren <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Fenantren <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Antracen <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Fluoranten <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Pyren <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Benzo(g,h,i)perylen <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 S:a övriga PAH <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 Benzo(a)antracen <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Krysen <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Benzo(b,k)fluoranten <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 Benso(a)pyren <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Indeno(1,2,3-cd)pyren <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Dibenz(a,h)antracen <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 S:a canerogena PAH <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 PAH låg molekylvikt <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 PAH medel mol.vikt <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 PAH hög molekylvikt <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30
Bensen <0,50
Toluen <1,0
Etylbensen <1,0
M/P/O-Xylen <1,0
S.a BETEX <2,0
DR04
Alifater C5-C8 <20
Alifater C8-C10 <20
Alifater C10-C12 <20
Alifater C5-C12 <30
Alifater C12-C16 <20
Alifater C16-C35 <50
Alifater C12-C35 <50
Aromater C8-C10 <70
Aromater C10-C16 <10
Aromater C16-C35 <5,0
oljetyp ej påvisad
Tabell 4: Polyaromatiska kolväten och oljeämnen i grundvatten. Parametrar redovisas i µg/l.
Kommentarer:
Samtliga polyaromatiska kolväten i grundvatten uppvisar s.k. nollvärden, halter ligger under detektionsnivån för analysen. Det ämne som återfinns är naftalen i låga nivåer.
Grundvattnet nedströms fastigheten (DR04) har även kontrollerats med avseende på betex och oljeämnen (aromatiska och alifatiska kolväten) med nollresultat som följd.
4.1.3 VOC-screening
För grundvatten från provpunkt DR01, DR02, DR04, har även genomförts kemisk analys av ett femtiotal flyktiga organiska ämnen, VOC-EPA. Provtagning utfördes med hjälp av vial för att minimera ev. förluster. Följande ämnen ingår:
1,1,1,2-Tetrakloretan Tetrakloreten 1,1,1-Trikloretan 1,1,2-Trikloretan 1,1,2-Trikloreten 1,1-Dikloretan 1,2 Dikloretan 1,1-Dikloreten cis-1,2-Dikloreten trans-1,2-Dikloreten Vinylklorid 1,2-Diklorpropan 1,3-Diklorpropan 2,2-Diklorpropan 1,1-Diklorpropen 1,3-Diklorpropen
trans-1,3-Diklorpropen 1,2,3-Triklorpropan Diklormetan Triklormetan Tetraklormetan
Klorbensen 1,2-Diklorbensen 1,3-Diklorbensen 1,4-Diklorbensen 1,2,3-Triklorbensen 1,2,4-Triklorbensen 2-Klortoluen 4-Klortoluen
Hexachlorobutadiene Fluorotriklormetan Dibromklormetan
1,2-Dibrometan Brombensen Bromdiklormetan Bromklormetan Dibrommetan Tribrommetan
BETEX/
Bensen, Etylbensen, Toluen, m/p-Xylen, o-Xylen
n-Butylbensen p-isopropyltoluen Probylbensen iso-Propylbensen sec-Butylbensen tert-Butylbensen 1,2,4-Trimetylbensen 1,3,5-Trimetylbensen
Tabell 5: Substanser ingående i screeninganalys VOC-EPA (Eurofins Environment Swe AB)
Resultat VOC-EPA i grundvatten DR01, DR02, DR04:
Samtliga kartlagda substanser uppvisar nollresultat/ halter under detektionsnivån för analysmetoden. <1,0 µg/l (för bensen<0,20 µg/l och vinylklorid <0,50 µg/l).
Schematisk översikt över föroreningsläget i grundvatten avseende bly, koppar
och zink. Metallerna är valda utifrån påvisad förorening i mark.
4.1.4 Utvärdering analysresultat grundvatten
Grundvattnet inom fastigheten Drotten 10 uppvisar måttlig påverkan av zink, i övrigt klassas samtliga metallhalter i grundvatten som mycket låga till låga. Grundvattendata från den andra provomgången indikerar att förekommande markförorening (olika skikt av fyllnadsmassor) inte påverkar grundvattnet så negativt – metallutlakning samt metallspridning via grundvatten tycks vara begränsad.
Förhöjda zink- och kopparhalter förekommer ofta i ytligt grundvatten, influerat av urbant dag- vatten. Grundvatten vid provpunkt DR04 uppvisar lägre zinkhalter (måttlig påverkan), vilket är positivt i sammanhanget. Kopparhalten i grundvatten klassificeras genomgående som mycket låg i den andra provomgången, i enlighet med vedertagna bedömningsgrunder.
Beträffande bly och koppar uppmättes förhöjda halter i den västra delen av fastigheten i juni- provtagningen (vid DR01 och även DR04). Då grundvattensystemet haft 2,5 månader att stabilisera sig efter fältarbetet, sjönk blyhalten till mycket låga till låga nivåer, vilket indikerar en låg till måttlig påverkan av grundvatten.
Avseende organiska föroreningar noteras s.k. nollvärden. Inga polyaromatiska kolväten eller organiska lösningsmedel (flyktiga, komplexa kolväten) lokaliseras i grundvattnet. Undantaget rör naftalen vars halter tycks öka i grundvattnet som lämnar fastigheten; högst halt
förekommer i grundvatten från provpunkt DR05 i det sydöstra hörnet på fastigheten. Naftalen förekommer ofta i mark som påverats av lakvatten från fordon; kör- och parkeringsytor. I detta fall kan inverkan från maskingrävaren vid fältarbetet inte uteslutas.
Kartläggning av oljeämnen i grundvattenprov DR04 (vid sydvästra hörnet av fastigheten) påvisar att grundvattenet inte innehåller bensen, aromatiska eller alifatiska kolväten.
4.2 Jord
4.2.0 Riktvärden
Som jämförelse används Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark.
Riktvärden finns olika typer av markanvändning; känslig markanvändning(KM) respektive mindre känslig markanvändning (MKM).
Känslig markanvändning (KM); ”markkvalitén begränsar inte val av markanvändning. Alla grupper av människor(barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas”.
Mindre Känslig Markanvändning (MKM); ” markkvaliteten begränsar val av markanvändning till t.ex. kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas i området tillfälligt. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter samt ytvattenskyddas.”
Parameter, mg/kgTs
Riktvärde KM, Känslig Mark- användning
Riktvärde MKM, Mindre Känslig Markanvändning
Avfall Sveriges rekom. halt- gränser f. klassificering av massor som Farligt Avfall
Arsenik, As 10 25 1.000
Barium, Ba 200 300 10.000
Bly, Pb 50 400 2.500
Kadmium, Cd 0,5 15 100-1.000 *
Kobolt, Co 15 35 100-2.500 *
Koppar, Cu 80 200 2.500
Krom tot. Cr 80 150 10.000
Kvicksilver, Hg 0,25 2,5 1.000
Nickel, Ni 40 120 100-1.000 *
Vanadin, V 100 200 10.000
Zink, Zn 250 500 2.500
PAH L 3 15
PAH M 3 20 övriga PAH:er 1.000
PAH H 1 10 canc. PAH:er 100
Tabell 6: Riktvärden för tungmetaller och PAH:er i jord, redovisade i mg/kg TS.
* lägre riktvärde avser lättlöslig form, högre riktvärde avser svårlöslig form.
4.2.1 Tungmetaller, mullhalt o. pH
Analys av samlingsprover från fem provgropar; nordväst (DR01), nordost (DR02), centrum-syd (DR03), sydväst (DR04) och sydost (DR05):
tungmetall mg/kg TS
DR01
0,5-3,0 mumy
DR02
0,5-3,0 mumy
DR03
0,5-3,0 mumy
DR04
0,5-3,0 mumy
DR05
0,5-3,0 mumy
As 2,9 <2,1 <2,1 4,1 <2,4
Ba 83 28 53 75 69
Pb 300 15 36 130 94
Cd <0,20 <0,20 0,33 <0,20 <0,20
Co 2,5 2,4 3,2 2,9 4,3
Cu 180 14 34 180 220
Cr 4,5 3,2 4,4 5,8 3,6
Hg 0,24 0,11 0,26 0,18 0,42
Ni 6,2 4,4 6,3 8,0 8,8
V 10 6,1 9,7 10 8,3
Zn 79 33 130 69 110
glödrest mullhalt
93,1%
6,9%
98,6%
1,4%
96,9%
3,1%
91,9%
8,1%
95,4%
4,6%
pH-värde 8,0 8,4 7,9 7,7 7,6
Tabell 7: Tungmetaller, glödrest (mått på mullhalt) o. pH-värde i mark; poolade samlingsprover från resp. provgrop 0,5-3,0 meters djup . Analysresultat för metaller redovisas i mg/kg TS.
halter över riktvärdet KM, men under MKM
halter över riktvärdet MKM, men under 5 ggr. MKM halter över 5 ggr. MKM
Kommentarer:
Markområden i nordväst (DR01), i sydväst (DR04) samt i sydost (DR05) visar förhöjda halter för bly och koppar, i sydost är även kvicksilverhalten förhöjd. Den högsta halten bly finns i samlingsprov DR01 och den högsta halten koppar i samlingsprov DR05, där halten ligger omkring eller strax över det högre riktvärdet MKM. Zinkhalterna ligger inte på en hög nivå (trots förhöjda halter i grundvattnet).
Genomgående förekommer svagt basiska markförhållanden där pH-värdet varierar mellan 7,6 och 8,4. Markförhållanden med högre halt av kalcium och magnesium antas bidra till en hårdare metallbindning till jordpartiklar. Resultatet blir minskad grad av utlakning via regn/
ytvatten, dränerings- och infiltrationsvatten.
Att observera är även den ovanligt höga mullhalten; vilket är positivt för en ökad förmåga till metallbindning. I den västra delen av fastigheten Drotten 10 innehåller marken i medeltal omkring 7-8% mullhalt i samlingsprov från 0,5 meters nivå till så djupt som 2,5-3 m. under markytan.
PID-mätning av flyktiga kolväten i jord
Mätning med PID-detektor i fält samt på eget lab. dagen efter (mätning av påsar från
parallella jordprover) påvisade ingen förekomst av flyktiga kolväten. Mätvärden 0-1(-2) ppm motsvarar den låga bakgrundnivån samt felmarginalen i mätmetoden .
Instrument: Photovac modell 2020.
Mätområde: VOC-läge (flyktiga kolväten) 0.1-100 ppm (-10.000) ekvivalenter isobuten- kalibrering, bensen-läge 0,1- 40 ppm ekviv. isobutenkalibrering.
4.2.2 Kompletterande analyser av tungmetaller
Analys av bly, koppar och kvicksilver på olika djupnivåer vid provpunkt nordväst (DR01):
tungmetall mg/kg TS
DR01 0,5 mumy
DR01 1,0 mumy
DR01 1,5 mumy
DR01 2,0 mumy
DR01
2,5/3,0 mumy
Pb 50 20 240 1.700 290
Cu 31 13 480 240 74
Hg 0,22 0,095 0,63 0,22 0,088
Tabell 8a: Tungmetaller i mark; halt i enskilda marknivåer vid DR01 (mumy = m. under markytan)
Analys av bly, koppar och kvicksilver på olika djupnivåer vid provpunkt sydväst (DR04):
tungmetall mg/kg TS
DR04 0,5 mumy
DR04 1,0 mumy
DR04 1,5 mumy
DR04 2,0 mumy
DR04
2,5/3,0 mumy
Pb 4,7 180 29 210 34
Cu 6,5 210 69 360 35
Hg <0,010 0,72 0,12 0,13 <0,045
Tabell 8b: Tungmetaller i mark; halt i enskilda marknivåer vid DR04 (mumy = m. under markytan)
Analys av bly, koppar och kvicksilver på olika djupnivåer vid provpunkt sydost (DR05):
tungmetall mg/kg TS
DR05 0,5 mumy
DR05 1,0 mumy
DR05 1,5 mumy
DR05 2,0 mumy
DR05
2,5/3,0 mumy
Pb 63 34 62 140 120
Cu 28 18 66 410 700
Hg 0,71 0,71 0,54 0,68 0,088
Tabell 8c: Tungmetaller i mark; halt i enskilda marknivåer vid DR05 (mumy = m. under markytan)
För delprov DR03-0,5 (marksikt vid 0,5 meters djup från provgrop i centrum-syd) har särskilt analyserats kvicksilver. Resultatet blev <0,010 mg/kg TS, d.v.s. nollvärden.
Resultatet tyder på att ev. kvicksilverförorening förekommer djupt ner i marken, otillgängligt i förhållande till potentiella spridningsvägar, måttligt höga halter mellan KM och MKM.
4.2.3 Polyaromatiska kolväten
PAH:er Mg/kg TS
DR01
0,5-3,0 mumy DR02
0,5-3,0 mumy DR03
0,5+2,5 mumy
DR04
0,5-3,0 mumy DR05
0,5-3,0 mumy Naftalen <0,030 <0,030 <0,030 <0,030 <0,030 Acenaftylen <0,030 <0,030 0,15 <0,030 <0,030 Acenaften <0,030 <0,030 <0,030 <0,030 <0,030
Fluoren <0,030 <0,030 0,050 <0,030 <0,030
Fenantren <0,030 <0,030 0,63 <0,030 <0,030
Antracen <0,030 <0,030 0,15 <0,030 <0,030
Fluoranten 0,064 0,046 2,6 0,11 <0,030
Pyren 0,078 0,046 2,8 0,11 <0,030
Benzo(g,h,i)perylen <0,030 <0,030 0,61 0,045 <0,030
S:a övriga PAH <0,30 <0,30 7,0 0,36 <0,30
Benzo(a)antracen 0,035 <0,030 1,1 0,060 <0,030
Krysen 0,049 <0,030 0,97 0,052 <0,030
Benzo(b,k)fluoranten 0,099 0,040 1,7 0,12 <0,030
Benso(a)pyren 0,042 <0,030 1,0 0,067 <0,030
Indeno(1,2,3-cd)pyren <0,030 <0,030 0,65 0,045 <0,030 Dibenz(a,h)antracen <0,030 <0,030 0,14 <0,030 <0,030 S:a canerogena PAH <0,30 <0,30 5,6 0,36 <0,30 PAH låg molekylv. <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 PAH medel mol.v. <0,30 <0,30 6,3 <0,30 <0,30
PAH hög molekylv. <0,30 <0,30 6,2 0,40 <0,30
Tabell 9: PAH:er i mark; poolade samlingsprover från provgropar 0,5-3,0 meters djup. Enhet mg/kg TS.
halter över riktvärdet KM, men under MKM
halter över riktvärdet MKM, men under 5 ggr. MKM halter över 5 ggr. MKM
Kommentarer:
De fyra provgroparna DR01, DR0, DR04, DR05 uppvisar obefintliga till låga halter polyaro- matiska kolväten i marken. Vid provpunkt centrum-syd (DR03) noteras måttliga halter PAH:er, Poolat prov av ytskikt 0,5 m. under markytan och djupare skikt (c:a 2,5 m.u.my) innehåller en PAH-halt som ligger högre än riktvärdet KM, men lägre än riktvärdet MKM. Det är främst tyngre PAH:er som förekommer i jorden såsom fluoranten och pyren samt benzoformer av dessa.
Observera skillnaden emellan PAH i jorden vid DR03 samt analyser på motsvarande grund- vatten. I grundvattnet från rör DR03 har utredningen inte kunnat spåra PAH:er.
4.2.3 Utvärdering av analysresultat jord
Tre av fem provgropar visar sig ha förhöjda metallhalter; området i nordväst (provpunkt DR01), området i sydväst (provpunkt DR04) samt området i sydost (provpunkt DR05).
I analysetapp 1. uppvisade samlingsprover från respektive provgrop avvikande höga halter avseende i första hand Koppar och Bly, i andra hand Kvicksilver. De tre samlingsproven, bestående av delprover från halvmetersskit från 0,5 meters djup till 2,5-3,0 meters djup, påvisade halter av koppar och bly i storleksordningen mellan riktvärdet KM till MKM. I fallet sydost (DR05) ligger kopparhalten i samlingsprovet t.o.m. något över riktvärdet MKM (dock inom felmarginalen för analysmetoden).
Angående kvicksilver visade jordanalyser på en potentiell förorening i sydost (DR05), medan halten låg omkring riktvärdet KM i provgrop centrum-syd (DR03).
Intressant är att notera den förhållandevis låga arsenikhalten i provpunkt DR04. Halten i marken (jordprov 0,5-3,0 m.) understiger med marginal det lägre riktvärdet KM. Värdet överensstämmer med analysomgång 2 av grundvatten.
Baserat på analysresultaten från samlingsprover valde utredningen att i en kompletterande analysetapp 2. gå vidare med detaljanalyser av varje halvmetersskikt avseende koppar, bly, kvicksilver vid DR01, DR04, DR05. (totalt 15 extra analyser). Avsikten var att bättre kunna visa på utbredningen av metallförorening, avgränsningar i djupled etc. Analysresultaten från delprover uppvisar en komplex bild, med starkt omväxlande halter av bly. Även kopparhalten varierar mellan provgropar och djupnivåer/ delprover uttagna vid olika djup.
Metallanalyser från tre provgropar påvisar markant lägre metallhalter i ytskiktet/ vid 0,5 meters djup. Endast område sydost (DR05) innehåller högre metallhalter än riktvärdet KM (kvicksilver och bly).
Vid c:a 1,0 meters djup återfinns störst metallförorening i den sydvästra delen (DR04) – kopparhalten ligger strax över riktvärdet MKM (inom felmarginalen), dessutom relativt höga halter bly och kvicksilver. Även i sydost förekommer högre kvicksilverhalt vid enmetersnivån.
Vid c:a 1,5 meters djup är det istället markområdet i nordväst (DR01) som uppvisar höga metall-halter – kopparhalten ligger på drygt dubbla värdet jämfört med MKM, halten bly och kvicksilver är förhöjd. Markområde i sydost noterar också förhöjd halt bly och kvicksilver, inte koppar.
Vid c:a 2,0 meters djup provpunkt nordväst (DR01) identifieras den mest koncentrerade metall-föroreningen i utredningen – blyhalten ligger vid fyra gånger riktvärdet MKM och kopparhalten lite över MKM. Även i sydväst (DR04) och sydost (DR05) förekommer höga kopparhalter vid två meters djup.
Det djupaste markskiktet, motsvarande 2,5-3,0 meters djup visar på låga halter i sydväst samt lite högre i nordväst (bly). I det sydöstra hörnet av fastigheten (DR05) uppmäts den högsta kopparhalten i undersökningen; 3,5 gånger riktvärdet MKM.
Kvicksilver återfinns mest i den sydöstra delen av fastigheten (DR05) där halterna ligger mellan 2-3 gånger KM, men långt under riktvärdet MKM, i markskikten från 0,5 m. till 2,0 meters djup. I nordväst (DR01) vid 1,5 m. djup och sydväst (DR04) vid 1,0 m. djup noteras förhöjda halter.
Sammanfattningsvis tyder analyserna på blyproblem i nordväst (DR01) vid 1,5-3 meters djup, högst halt omkring två meters djup. Även förhöjda blyhalter i sydväst (DR04) vid en respektive två meters djup. I sydost (DR05) noteras högre blyhalter vid djupare nivåer.
Kopparproblem föreligger vid djupare nivåer i sydost (DR05); vid 2-3 meters djup. I nordväst (DR01) förekommer koppar främst vid 1,5-2,0 meters djup och i sydväst (DR04) i samma markskikt som uppvisar blyförorening, d.v.s. vid nivån omkring en respektive två meters djup. . Analyser av polyaromatiska kolväten i samlingsprover påvisar genomgående låga värden, utom för prov från markområde centrum-syd (DR03) där halten PAH-M och PAH-H är måttlig;
motsvarar dubbla halten jämfört med riktvärdet KM (med god marginal under MKM).
I detta skede har utredningen inte funnit anledning till detaljanalyser av polyaromatiska kolväten.
Provgropsgrävningen vid DR03 försvårades av flera ras varför arbetet fick fokuseras på att installera grundvattenrör. I detta fall uttogs inte jordprov från varje halvmetersnivå som fallet var vid övriga fyra provgropar inom fastigheten Drotten 10.
Analys av grundvatten från DR03 indikerar en obefintlig utlösning av PAH:er från markpartiklar till omgivande eller underliggande grundvattenzon. Analysresultaten indikerar inte något problem avseende föroreningsspridning av polyaromatiska kolväten.
4.3 Porgasmätning
Provtagning med porgasmätning utförs med hjälp av hålltagning i mark eller vid asfaltskikt intill byggnaden. Hålet rensas på makadamfyllning varefter en metallsond/ stålspjut slås ned till 0,7- 0,8 meters djup - liknande utrustningen vid markradonmätning (perforerad spets).
Till metallsonden kopplas en inert plast-/ teflonslang och luften leds igenom ett adsorbent/
kolfilterrör med anslutning till en flödespump, fabrikat SKC. All specialutrustning hyrs av Pegasuslab. Kalibrerat luftflöde 0,5 ml/min för analys av klorerade lösningsmedel samt 0,1 ml/min för kartläggning av klorerade nedbrytningsprodukter, mättid 3-4 timmar. (Vid en för lång provtagningstid riskeras provkolonnerna att överladdas, detta ger felaktiga resultat för vissa parametrar. Vid en för kort provtagningstid blir detektionsnivån inte optimalt låg.)
Laboratorieanalyser av porgas identifierar föroreningar i markluften, i detta fall förekomst av oljeämnen såsom betex, aromatiska och alifatiska kolväten samt klorerade lösningsmedel. Den analyserade porluften är en koncentrerad halt som uppmäts i markens luftutrymmen/
porsystem.
Vid föroreningar som berör marken under en byggnad förekommer ofta en mer koncentrerad gasplym i kanten av grundplattan, jämfört med i marken längre ifrån byggnaden.
Indikation på miljöskulder
Porgasmätning är en högkvalitativ, indikativ metod för att spåra (flyktiga) kolväten/ rester av organiska lösningsmedel i marken. Fördelen med porgasmätning är att undersökningen är mer känslig för detektion av ev. förorening och kan utföras utan att inverka alltför negativt på
verksamheten. För att närmare kunna bestämma omfattningen av föroreningen fordras som regel kompletterande undersökningar, varav provtagning- kemisk analys av grundvatten utgör den säkraste metoden.
Låga halter i porluften indikerar mindre spill – ofta en begränsad mängd påverkade massor djupt liggande under byggnaden. Avgörande för att gå vidare i utredningen blir då om det förekommer någon påvisad föroreningsspridning (av betydelse) via grundvatten.
Bedömning av hälsoeffekter
Halten förorening i den luft som människor riskerar att inandas inomhus blir betydligt lägre eftersom markluften späds ut i lokalen, baserat på rumsvolymen samt typ av ventilation m.m.
Uppmätt halt av kolväten i porgasen bedöms utifrån ev. hälsorisker i inomhusmiljön, antingen i form av boende- eller arbetsmiljö, offentlig miljö etc.
4.3.0 Riktvärden
Som jämförelsevärden för bedömning av hälsokriterier i inomhusluft används s.k. kroniskt låg- riskvärde (RfC) samt cancerogent lågriskvärde (Riskinh). Lågriskvärden tillämpas för inandnings- luft i enlighet med SNV Rapport 5976 samt IMM Rapport 1:98 (Institutet för Miljömedicin) Vid bedömning av hälsorisker nyttjas Naturvårdsverkets generella riktvärden utifrån en utspädnings- faktor på 1:5.000-10.000 för inomhusluft, beroende på den aktuella lokalens storlek.
4.3.1 Analysresultat
Tabell 10: Halt kolväten i porluften; anges i µg/m3. Lågriskvärden utifrån hälsosynpunkt enligt NV 5976.
Provpunkt Analys
DR10 DR11 DR12 DR13 Lågriskvärden
RfC o. Risk inh Klorerade kolväten
Kloroform 0,66 0,52 0,29 0,18
1,1,1-Trikloretan 0,27 <0,10 <0,11 <0,09 RfC=800 Tetraklormetan <0,096 <0,10 0,23 0,16
Trikloreten <0,096 <0,10 <0,11 0,17 Riskinh=23
Tetrakloreten 0,32 0,11 0,20 <0,09 RfC=200,
Riskinh=680 dikloreten ej analyserat ej analyserat ej analyserat ej analyserat
vinylklorid ej analyserat ej analyserat ej analyserat ej analyserat Riskinh=2,6*
Aromatiska o.
alifatiska kolväten
Bensen 0,18 0,18 <0,11 <0,09
Etylbensen <0,096 <0,10 <0,11 <0,09 Toluen <0,48 <0,52 <0,55 <0,45
oXylen <0,096 0,11 <0,11 <0,09
mpXylen <0,096 0,19 <0,11 <0,09
C9-aromater <0,29 <0,31 <0,33 <0,27 C10-aromater <0,29 <0,31 <0,33 <0,27 C6-C10 alifater <48 <52 <55 <45 C10-C25 alifater <48 <52 <55 <45
4.3.2 Utvärdering av status i mark (porgas)
Resultaten från porgasmätningar invid byggnader på fastigheten Drotten 10 indikerar inte misstanke om föroreningsproblem som berör organiska lösningsmedel. Jordluften innehåller försumbara halter av gasföroreningar, ingen industriell påverkan av betydelse.
Halten klorerade lösningsmedel är mycket låg. Spårmängder kloroform, tetraklormetan och tetrakloreten (som här) kan bildas av naturliga processer i marken. Trikloreten identifieras i marken vid mät-/provpunkt DR13 i mycket låga halter (nära den låga detektionsnivån mät- metoden), sannolikt resultat av nedbrytning av spårmängder kloroform etc.
Vid en betydande markförorening, inom ett tiotal meter från mätpunkten, uppmäts väsentligt högre halter, i storleksordningen milligram per kubikmeter markluft, d.v.s. tusentals µg/m3. Uppmätta värden ligger lägre än 1 µg/m3.
Till följd av obefintliga värden bedöms i detta fall inte nedbrytningsprodukter som dikloreten och vinylklorid vara relevant att kontrollera.
Bensen uppmäts i mycket låga halter vid mät-/provpunkt DR10 och DR11, något som inte är ovanligt i en urban miljö; vid markområden invid kör- och parkeringsytor som har påverkats av dagvatten med droppar av bensin och andra oljeprodukter som trängt ner i markprofilen.
Vid DR11 noteras spårhalter av xylen. Längre aromatiska kolväten uppvisar nollvärden.
Halten TVOC är förhållandevis låg i samtliga porgasmätningar. Alifatiska kolväten (C6-C25) kan förekomma i jordluften till följd av naturliga nedbrytnings-processer i marken; gasbildning från markmikrobiologisk aktivitet, från organiska substanser och humusämnen etc.
Resultaten är mycket positiva utifrån hälsoaspekter. För bensen samt klorerade kolväten är aktuella halter markluften så låga att förhållanden med stor marginal klarar lågriskvärden ur hälsosynpunkt inomhus, även utan korrektion för utspädning i rumsluften. Porgasmätningen påvisar en obefintlig risk för framtida exponering av gaser från marken i de bostadshus som planeras på fastigheten.
5. Markradon
I samband med den miljötekniska undersökningen genomfördes även en radonunder- sökning. Radonmätning med instrument Marcus 10 (Gammadata AB), har skett i åtta punkter, enligt följande. Redovisning av mätpunkter återfinns på sidan 7.
Mätresultat
Mätpunkt Analys kBq/m3
Riskklassificering
Lågradonmark <10 kBq/m3 Normalradonmark 10-50 kBq/m3 Högradonmark >50 kBq/m3
DR21 8
DR22 13
DR23 10
DR24 1
DR25 1
DR26 4
DR27 4
DR28 3
Tabell 11: Radonhalter på fastigheten Drotten 10.
Kommentarer
Inom den norra-nordvästra delen av fastigheten utgörs marken av s k normalriskområde för markradon med värden inom det lägre intervallet (10-25 kBq/m3). Nya byggnader bör utföras med s.k. radonskyddade byggnadssätt. (Ej radonsäkert byggnadssätt som utgör den högsta graden av förebyggande åtgärder.
Den södra/sydöstra delen av fastigheten består av lågriskmark.
Utifrån miljöbalkens försiktighetsprincip och ev. framtida lägre gränsvärden för radonhalter i boendemiljö, rekommenderas ett radonskyddat byggnadssätt för hela fastigheten .
Vid ett radonskyddat byggnadssätt ställs höga krav på att byggnaden är tät mot inläckande jordluft. Betongplattan bör vara kantförstyvad och utförd så att jordluft inte kan sugas in i huset. Risk för sättningssprickor bör bevakas. Avloppsbrunnar och alla genomföringar i grundplattan tätas. Källarytterväggar och suterrängytterväggar utförs med fördel i betong.
6. Preliminär bedömning, slutsatser och rekommendationer
Den miljötekniska undersökningen/ provtagning och analys av grundvatten och jord visar att fastigheten Drotten 10 i Jönköping har markföroreningar av främst bly och koppar. Även kvicksilver samt medeltunga och tunga PAH:er förekommer i förhöjda halter. Positivt i sammanhanget är att analyser av grundvatten påvisar låga halter, en låg grad av utlakning och en begränsad metallspridning.
Endast zink förekommer i måttliga halter, på gränsen till låga halter. De förhöjda blyhalter som förekom i grundvatten några dygn efter installation av grundvattenrören antas inte vara representativa för fastighetens grundvattenstatus. Halterna låg avsevärt lägre vid uppföljande provtagning-metallanalys efter 2,5 månader.
Porgasmätningar och fältkontroller uppvisar mycket låga halter av oljeämnen och organiska lösningsmedel. Förutom PAH:er har utredningen inte funnit andra organiska föroreningar som kan utgöra ev. problem vid planerat användningssätt/ byggnation av flerfamiljshus.
Det saknas uppgifter om tidigare hantering av kemikalier och farligt avfall på Drotten 10.
Metallföroreningen i jorden antas inte komma från egna verksamheter i form av läckage av industrirelaterade föroreningar etc. (möjligen före miljölagstiftningens tillkomst 1969.) Sannolikt har (delar av) fastigheten Drotten 10 fyllts upp med metallförorenade massor från närområdet (bly, koppar, zink, arsenik och ev. kvicksilver).
Ytliga föroreningar kan härröra från dagvattenpåverkan från angränsande fastigheter (uppströms) och/eller luftburet nedfall. Många decennier tillbaka förekom förbränning av sämre oljor kol/ kox och ev. avfall, d.v.s. välkända utsläppskällor för tungmetaller.
Analysresultaten bör relateras till andra tomter i den centrala-östra delen av Jönköping (Kålgårdsområdet m.fl.). Liknande metallproblem antas vara relativt vanligt förekommande, även på tomter med flerfamiljshus eller där byggnation av bostäder planeras etc.
Utredningen föreslår framtagande av åtgärdsprogram, i samarbete med ansvarig tillsyns- myndighet enligt miljöbalken; analys av lakbarhet och en fördjupad riskutredning med fram- tagande av platsspecifika riktvärden som påvisar ev. behov av efterbehandling etc.
Urgrävning och borttransport av metallförorenade massor antas bli aktuellt vid mer ytliga markskikt. Samtidigt ska kostbar marksanering noga vägas i förhållande till den miljönytta åtgärden förväntas innebära.
Uppgifter under hösten 2014 gör gällande att exploatören avser att, inom stora delar av fastigheten, gräva bort/ avlägsna jordmassor ned till flera meters djup. Detta förändrar delvis läget, varvid behovet av en mer detaljerad markundersökning minskar. Vid schaktningen utförs en omfattande miljökontroll, i nära samråd med tillsynsmyndigheten enligt miljöbalken.
För att hålla isär massor med höga metallhalter (ex. avsevärt över MKM eller ev. över Avfall Sveriges avfallsindelning för FA) ifrån massor med måttliga metallhalter, rekommenderas fältmätning med hjälp av XRF-utrustning. Omhändertagande av jordmassor sker enligt en upprättad schakt- och saneringsplan, godkänd av tillsynsmyndigheten.
