Detaljplan för Domherren 23 m.fl.
Öster, Jönköpings kommun
Samrådshandling 2016-05-03 Dnr: 2015:308
Planbeskrivning
PPP PP
P
P
P
PP PP
P
P
P PPPPPPPPPPPPPPPPPPPPP PPPPPPPP PPPPP
P
P
P
PPPPPPP
P
P
P
P
P
P
P
P
P
P
P
P
P
P
P
P
P
P PP
PPPPP
PP PP
P
P
P
PP
PP
P
P
P
P
PP
P PP
P
PP
PPP
P PP
P
P
P PP
PPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPP
Bangårdsgatan Bangå
rdsgatan
Försörjningsvägen
E4
Bangårdsgatan
Gnejsvägen Bangå
rdsgatan
Granitvägen Gnejsvägen
Granitvägen Glimmervägen
Bangårdsrondellen
Fortunagatan
Försörjningsvägen
E4
E4 E4
E4
E4 Braheparken
Brunnsgatan Barnarpsgatan
Barnarpsgatan Barnarpsgatan
Gjuterigatan Brunnsgatan
Bauers brygga
Bastionsparken
BjörngrändBjörngränd
Apotekargränd
Dag Hammarskjölds plats
Fortunagatan
Gelbgjutargatan
Boktryckarg
atan Fortunagatan
Aspholmsgatan Fiskargränd
Barnarpsgatan
Bredgränd
Borgmästargränd Ankargatan
Banvaktsgatan Föreningsgatan
Godhemsgatan
Bolagsgränd Båtmansbacken
Artillerig atan
Bomgatan
Kiselvägen
Herkulesvägen
Herkulesvägen
Kalkstensgatan Herkulesvägen
Kiselvägen
Herkulesvägen
Klubbhusgatan
Klubbhusgatan
Herkulesvägen Kålgårdsrondellen
Kålgårdsparken
John Bauers Park Hoppets Gränd
Hoppets Torg
Kyrkogatan Kyrkogatan
Högskolerondellen Hamnplan
Hamngatan
Hamngatan
Hamnplansgatan Kanalplan Hovrättsgränd Kanalgatan
Kålgårdsgatan Kanalgatan Hovrättstorget
Lantmätargränd
Kålgårdsgatan Lennart Enanders plats Lillsjöplan
Kulturgatan Lantmätargränd Järnvägsgatan
Hamnparken Hotellplan
Lantmätargränd Lejongatan
Liljeholmsgatan
Kanalgatan
John Bauersgatan
Knektaparken Kålgårdsgatan
Munksjöpromenaden
Oskarshallsgatan
Skiffervägen
Sjukhusgatan
Munksjöpromenaden
Munksjöpromenaden
Norsuddsgatan
Munksjöpromenaden
Munksjöpromenaden
Norsuddsgatan
Skiffervägen Roddarrondellen Munksjöpromenaden
Roddarg atan
Munksjöpromenaden R
oddarg atan
Munksjöpromenaden
Rocksjöpromenaden
Sjukhusgatan
Psykiatrivägen
Psykiatrivägen Sjukhusgatan
Rocksjöpromenaden Rocks
jöprom enaden
Rocksjöpromenaden
Rekrytvägen
Sjukhusgatan Skolgatan
Residensgatan Nygatan
Oxtorgsgatan
Munksjöbron
Munksjögatan
Magnus Ladulås plats Rådhusparken
Museigatan
Odengatan Målargatan
Skillnadsgränd Rosengränd
Norra Strandgatan
Slottsgatan
Odengatan Poppelgränd
RänterigrändRänterigränd
Skolgränd Smedjegatan
Museiparken
RökerigrändPrästgränd
Nydalsgatan Munksjögatan
Pelargatan Pylongatan
Pollaregatan
Pollaregatan
Pollaregatan Norra Strandgatan
Skolgatan Lundströms plats
Parkgatan
Norra Strandgatan
Rose nbergsg
atan Lönnholmsgatan
Mellangatan
Plantagegränd Lönnholmsgatan
Slottsgatan
Odengatan Odengatan
Odengatan Norra Strandgatan
Rocksjöpromenaden
Rocks jöpromenaden Rocksjöpromenaden
Odengatan Rocksjörondellen
Syrgasvägen
Stånggatan Vagngatan
Västra Holm gatan Stenhuggargatan
Vinterviks gatan
Sotargatan Verkstadsgatan
Smålandsgatan Trädgårdsgatan
Smålandsgatan
Vallgatan Västgötagatan
Vallgatan Vallgatan
Södra Strandgatan
Stenhuggargatan
Stjärngränd Änkhusgatan Ulfsparregatan
Vattengränd
Västra H olmgatan
Västra Holm
gatan
Stenhuggargatan
Smidesgränd Södra Strandgatan Västra Storgatan
Västra Storgatan
Västra Strandpromenaden
Strandpromenaden
Strandpromenaden
Torggränd VedtorgetTullportsgatan Vintergatan
Undergången
Strandgränd
Tullportsrondellen
Starrgatan Strandpromenaden Strandpromenaden
Östra Strandgatan
Östr a Holm
gatan Östra Storgatan
Östra Holmgatan
Östra Storgatan
Östra S trandgatan Östra Strandgatan
Östra Torget Östra Storgatan
Östra Storgatan Östra Storgatan Östra Storgatan
Slottskajen
Smedjegatan
Slottsgatan
Teaterrondellen Museirondellen
Planområde
1
Så här görs en detaljplan med utökat planförfarande
Planbesked
Ärendet påbörjas när en byggherre ansöker om planbesked. I planbeskedet uppges föreslagen markanvändning samt bebyggelsens placering och om- fattning. Planavdelningen sammanställer ansökan med kompletterande underlag, varpå Stadsbyggnadsnämnden beslutar om ifall processen ska påbörjas eller inte.
Samråd
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en handling inför samrådet. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget genom att samla in kunskap och synpunkter, och att ge berörda insyn och möjlighet att påverka. De som har rätt att medverka vid samrådet är samrådskretsen, bestående av sakägare, Länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Tiden för samrådet annonseras i tidningen.
Synpunkter ska lämnas in skriftligen under samrådstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Efter samrådet sammanställs och kommenteras synpunkterna i en samråds- redogörelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Granskning
Efter samrådet, och innan planen kan antas, ska planen vara tillgänglig för granskning under minst tre veckor. Granskningen innebär att myndigheter och sakägare och andra som berörs av planen ges möjlighet att lämna synpunkter.
Tiden för granskning annonseras i den lokala tidningen.
Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Kommunen sammanställer sedan synpunkterna i ett granskningsutlåtande. Utlåtandet skickas till de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.
Antagande
När granskningsutlåtandet har skickats ut antas planförslaget av kommun- fullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden. Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda kan överklaga beslutet hos Länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter att antagandebeslutet har tillkännagetts.
Laga kraft
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut, om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av Länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljödomstolen och därefter prövningsrätt till mark- och miljööverdomstolen.
Planen vinner laga kraft eller upphävs när ärendet slutligen har avgjorts.
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
2
Inledning
En detaljplan är en juridiskt bindande handling som bestämmer vilken användning av mark och vatten som är tillåten. Syftet med detaljplaneprocessen är att pröva om ett område kan anses lämpligt för en viss typ av användning och utformning. Detaljplanen är bindande vid prövning av bygglov.
En detaljplan innefattar en plankarta, en planbeskrivning och bilagor. Varje enskild kommun ansvarar för hur planbeskrivningen ser ut. I Jönköpings kommun används följande upplägg:
Bakgrund, syfte och huvuddrag – En sammanfattande beskrivning av detaljplanen.
Planförslag – En beskrivning av den markanvändning som föreslås i detalj- planen.
Plankarta och bestämmelser - En förklaring av plankartan och dess bestämmelser.
Planens konsekvenser – Här beskrivs eventuella följder av detaljplanen.
Förutsättningar – Nulägesbeskrivning samt planförslagets relation till övriga styrdokument.
Genomförande av detaljplanen – Beskrivning av ekonomiska frågor, fastighetsrättsliga frågor samt tidplan.
3
Innehåll
Bakgrund, syfte och huvuddrag . . . 4
Planförslag . . . 5
Plankarta och bestämmelser . . . 13
Planens konsekvenser . . . . 18
Förutsättningar . . . . 29
Genomförande av detaljplanen . . . . . 38
Handlingar
Planbeskrivning Plankarta
Behovsbedömning
Bilagor
Trafikbullerutredning 2015-10-23 Trafikbullerutredning 2016-04-08 Antikvarisk utredning 2015:2
Arkeologisk förundersökning 2015:45
Statusutredning av fastigheten Domherren 23, 2014-01-15 Översiktlig miljöteknisk undersökning, 2014-05-16 Geoteknisk undersökning
- markteknisk undersökningsrapport, geoteknik, 2014-04-29 - projekterings-PM, geoteknik, 2014-04-29
Tillämpning av barnkonventionen
Samtliga handlingar och bilagor finns på www.jonkoping.se sökord: detaljplan domherren
4
Höger: Översiktsbild med planområdet utpekat
Nedan: De delar av planområdet som är tänkt att bebyggas. Befintliga byggnader är utmärkta med namn.
Bakgrund, syfte och huvuddrag
Planområdet är beläget mellan Odengatan och Slottsgatan på Öster. Fastigheterna som planen behandlar är Domherren 23 som är bebyggd med äldre industri- och verksamhetslokaler, vilka idag hyrs av Saab AB och del av Öster 1:1 och Kålgården 1:1 som är det kommunala vägnätet. Då verksamheten ska flytta till nya lokaler lämnas plats åt nya bostadskvarter. I det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet är projektet omnämnt och byggnation förväntas påbörjas under 2017.
På platsen finns idag ett flertal byggnader av varierande storlek och karaktär samt en större parkeringsyta. Förslaget innebär att detaljplanen, om den vinner laga kraft, möjliggör för att delar av den befintliga bebyggelsen samt parkeringsytan ersätts med bostadsbebyggelse med möjlighet till verksamheter i bottenplan. Med hänsyn till omkringliggande kulturhistoriskt värdefull bebyggelse regleras den tilltänkta bebyggelsens höjd, våningsantal och placering mot gatan. Planen möjliggör även för att fabriksbyggnaden kan användas för bostäder, restaurang, handel och kontor.
Utöver exploateringen på Domherren 23 kommer även planen att innefatta del av Öster 1:1, för att höja standarden på gatan genom att skapa ett bredare gång- och cykelstråk samt Kålgården 1:1.
SAAB Vågfabriken
Befintlig
Tillkommande Tillkommande 44:an
Timmerhuset
Fabriksbyggnaden
Baracken
5
Planförslag
Plandata
Läge och areal
Planområdet är ca 1,6 hektar stort och består av fastigheten Domherren 23, 1,2 ha, samt del av fastigheterna Öster 1:1 och Kålgården 1:1.
Markägoförhållanden
Fastigheten Domherren 23 ägs av Fastighets AB Odengatan Jönköping, Öster 1:1 och Kålgården 1:1 ägs av Jönköpings kommun.
Bebyggelse
Bebyggelse väster samt fabriksbyggnaden
Förslaget innebär att bostadsbebyggelse, med inslag av verksamheter i markplan, uppförs. Bebyggelsen är indelad i två byggnadskroppar, den befintliga fabriksbyggnaden samt en ny byggnad, vilka tillsammans utgör ett slutet bostadskvarter med en gemensam bostadsgård i mitten.
Höjden på den tilltänkta bebyggelsen tar hänsyn till omkring- liggande bebyggelse, där dess höjd inte överskrider fabriksbyggnadens takfot.
Fabriksbyggnadens fasad, mot omkringliggande gator, lämnas oförändrad. I markplan finns restaurang, café och verksamhetslokaler, vilket bidrar till liv i gaturummet. Under den tilltänkta byggnaden och fabriksbyggnaden anläggs ett gemensamt parkeringsgarage, med in- och utfart från Slottsgatan.
1:300
[A3] 01 2 5 10 15 m
DOMHERREN VÄSTER 20160419
TAKFOTSHÖJD +105,1
BOSTÄDER BOSTÄDER BOSTÄDER BOSTÄDER EV TAKTERASS
BOSTÄDER
BOSTÄDER
BOSTÄDER
LOKALER
GARAGE LOKALER
ÄNKHUSGATAN ULFSPARREGATAN(NY DRAGNING)
GARAGE
NYTT BOSTADHUS BEFINTLIG KONTORSBYGGNAD
PRINCIPSEKTION
A008 20160419 DOMHERREN VÄSTER
DOMHERREN VÄSTER
VY PÅ INNERGÅRD 20160419A010 20160419
DOMHERREN VÄSTER
VY FRÅN ODENGATAN 20160419A009 DOMHERREN VÄSTER
Föreslagen fasad från Odengatan Föreslagen innergård
Sektion
6 Bebyggelse öster
Bostadsbebyggelsen är tänkt att uppföras längsmed Änkhusgatan. Bebyggelsen utgörs av fyra byggnadskroppar som är sammanbyggda med inglasade uterum.
Den tilltänkta bebyggelsen är fem våningar hög, med en indragen femte våning.
Under kontorsbyggnaden anläggs ett parkeringsgarage med in- och utfart från förlängningen av Ulfsparregatan. Nockhöjden är anpassad för att inte bli högre än fabriksbyggnadens takfot. I markplan finns verksamhetslokaler med möjlighet till uteservering.
www.enterarkitektur.se Kv DOMHERREN 23 - ÖSTER
JÖNKÖPING FÖRSLAGSHANDLING 2015.09.09 johan.lund@enterarkitektur.se 031-155040 johan.ljungqvist@enterarkitektur.se 031-151550
A010
VY FRÅN ULFSPARREGATAN
www.enterarkitektur.se Kv DOMHERREN 23 - ÖSTER
JÖNKÖPING FÖRSLAGSHANDLING 2015.09.09 johan.lund@enterarkitektur.se 031-155040 johan.ljungqvist@enterarkitektur.se 031-151550
A011
VY FRÅN ODENGATAN
LÄGENHETER:
ENTRÉPLAN: 13 LGH+4 LOKALER PLAN 1: 20 LGH PLAN 2: 20 LGH PLAN 3: 20 LGH PLAN 4: 20 LGH TOTALT: 97 LGH,
(VARAV 4 MÖJLIGA LOKALER) FÖRDELNING:
LOKAL: 4 ST (4%) 1 ROK: 2 ST (2%) 2 ROK: 16 ST (17%) 3 ROK: 40 ST (41%) 4 ROK: 35 ST (36%)
BOA: 7198 m²
LOA: 440 m²
BTA: 13171 m²
BTA(LJUS): 10020 m² BOA+LOA/BTA(LJUS): 0,76
PARKERING:
VID GATA: 5
I GARAGE: 74
TOTALT: 79
PER LGH: 0,81
Fasad från Odengatan Fasad från Slottsgatan
Gård
Det västra kvarterets innergård bör hållas öppet mellan de två byggnads- kropparna för att undvika små och mörka innergårdar. I förslaget är inner- gården uppdelad på två nivåskillnader. Den västra delen ligger i samma nivå som omgivande gator, medan den östra delen ligger upphöjd ca 1,5 meter över omgivande gator. Upphöjningen beror på den befintliga, till hälften nedgrävda våningen under fabriksbyggnaden som föreslås användas som garage. På grund av nivåskillnaden bör en ramp anordnas emellan de två delarna för att säkra tillgängligheten.
1:600
[A3] 02 5 10 20 30m
20160429 DOMHERREN VÄSTER
104 m2 96 m2
78 m2 78 m2
96 m2 78 m2
78 m2
GGGG
TM
TT KFG ST
G GGGG
TMTT FK
G
ST G GGG
TMTT
GF
K
G GGG
TMTT
GF
K
G
TM TT
G
G
K/F ST
TM TT
GG
K/FST
FK
TMTT
STG
GG
FK
TMTT
STG
GG
F
K
TM TT
STGGG FK
TM TT
STGGG
FK
TM TT ST
GG FK
TMTT
STGG FK
TM TT
STGG
80 m2
110 m2 35 m2
116 m2 8 m2
80 m2 35 m2 116 m2
80 m2 80 m2 104 m2
TRAPPHUS 7
TRAPPHUS 5
TKN TRAPPHUS 6
TKN TRAPPHUS 8
+89,9 +89,9
+89,9
+89,9 (RAMP TILL GARAGE) FÖRRÅDBARN-
VAGNAR
UTESERVERING MOT SÖDER
TRAPPHUS 3 TRAPPHUS 1
TKN
TRAPPHUS 2 TKN
TRAPPHUS 4 BOSTAD/
LOKAL
+89,9 +89,9
+89,9 +89,9 BOSTAD/
LOKAL
BOSTAD/
LOKAL
BOSTAD/
LOKAL +90,8 GRILLPLATS
LEKPLATS
CYKLAR
CYKLAR SOL & LEKYTA GARAGENEDFART
179 m2 187 m2
LOKAL LOKAL LOKAL LOKAL
RESTAURANGCAFÈ TVÄTTSTUGA
CYKEL FÖRRÅD
KÖK BAR
UTESERVERING ENTRÈ
RESTAURANGCAFÈ
ENTRÈ LOKAL
ENTRÈ BOSTAD
CYKEL56 st PASSAGE
LOKAL BARNVAGN RULLST
OL
BARNVAGN RULLSTOL
TEKNIK BARNVAGN RULLSTOL
ENTRÈ BOSTAD ENTRÈLOKAL
ENTRÈ BOSTAD ENTRÈ
LOKAL ENTRÈLOKAL
PARKERING PARKERING
ENTRÈ BOSTAD
ENTRÈ BOSTAD
CYKEL 16 st GC - VÄG
BOSTADSGÅRD
UTEPLATS CYKEL12 st
TRANSFORMATOR- STATION
CYKEL 18 st
CYKEL12 st
BARNVAGN RULLSTOL BARNVAGNRULLSTOL
153 m2
43 m2
106 m2 88 m2
NYTT BOSTADSHUS INDRAGEN
ENTRÈVÅNING ENTRÈ LOKAL
INFART PARKERING
ULFSPARREGATAN
SLOTTSGATAN
ODENGATAN
ÄNKHUSGATAN
SITUATIONSPLAN
A001
53 m2 53 m2 53 m2
53 m2
62 m2 74 m2 72 m2
90 m2 90 m2
61 m2 90 m2
TT TM
K/F
G
G
G G
G
G
TM
TTTMTT
K/F TM
TT K/F
TTTMTMTT TMTT K/F
TT TM K/F
G
G
G G
G
G
TT TM K/F
G
G
G G
G
G
K/F ST
K/F TMTT
K/F
K/F ST K/F ST
TT TM K/F
G
G
G G
G
G
PB PB PB PB PB PB PB PB PB PB PB PB PB PB TMTT
ST
GG
GGGGGG TM TT
ST
GG GGGG
GG
TTTM
ST K/F
K/F
ST
GG
GGGGGG TMTT
48 m2 34 m2
35 m2
150 m2 88 m2
281 m2 108 m2
71 m2 48 m2
3 ROK 3 ROK
2 ROK
LOGGIA LOGGIA
LOGGIA
WC WC
KPR RESTAURANG
WC WC
RESTAURANG ÖVER HÖRN!
LOKAL LOKAL
BAR KÖK
FRD /
KOPIERING WC
WC WC
LOKAL LOKAL
ST BAD/
TVÄTT
G
G FK GGGGG FK
GGGGG GGGGG
STGG GGST GST
ST ST
GG
ST
GG
ST
G GGGG
ST
FK
FK
G
GGGG
STGG
FK
BEFINTLIGT TRAPPHUS BEFINTLIGT
TRAPPHUS BEFINTLIGT TRAPPHUS
ENTRÉ
ENTRÉ
FRDHWC
NY ENTRÉ BOSTÄDER ENTRÉ
BEFINTLIG KONTORSBYGGNAD LOBBY
BAD/
TVÄTT BAD/TVÄTT BAD/
TVÄTT
BAD/
TVÄTT BAD/TVÄTT BAD/TVÄTT
TEKNIK TVÄTTSTUGA LÄGENHETSFÖRRÅD
BAD/
TVÄTT BAD/
TVÄTT BEFINTLIGT TRAPPHUS
BAD/
TVÄTT
1 ROK
CYKEL
POOL UTEGYM
VÄXTHUS GRILL RAMP
NY ENTRÉ RESTAURANG BAD/
TVÄTT 1,5 ROK
1,5 ROK
1,5 ROK 1,5 ROK BAD/
TVÄTT 3 ROK BAD/
TVÄTT 3 ROK BAD/
TVÄTT
2 ROK 3 ROK BAD/
TVÄTT
NYTT
TRAPPHUS 1 ROK 1 ROK
1 ROK
NY ENTRÉ BOSTÄDER
OMBYGGNAD BEFINTLIGT HUS BOSTADSHUSNYTT
NYTT BOSTADSKVARTER
TRANSFORMATOR -STATION
Illustrationsplan
Ny fastighetsgräns
7
Gården är relativt stor och öppen, varför det är viktigt att jobba med utformningen så att det kan skapas rum av varierande storlek. Det finns möjlighet att arbeta med vegetation, buskar, mindre träd och klätterväxter för att skapa en trivsam utemiljö. Det finns dock vissa begränsningar gällande större träd, då stora rotsystem inte får plats på grund av det begränsade djupet på det planterbara bjälklaget över garaget.
Det östra kvarterets innergård ligger ca 1,5 meter över omgivande gator och angörs via trappor från förlängningen av Ulfsparregatan i väster och inom kvartersmark i öster samt via ramper från Odengatan och Slottsgatan.
Kulturhistoria
På fastigheten Domherren 23 har industriverksamhet bedrivits sedan 1895, då Lindells Vågfabrik startade. På fastigheten finns fem byggnader:
Vågfabriken, Timmerhuset, fabriksbyggnaden, 44:an och Baracken. Fram till omkring 1960 delades fastigheten i två delar av Östra Holmgatan.
Gatan omvandlades senare till kvartersmark och har därefter slutat användas som genomfartsväg. Jönköpings läns museum har bedömt att fabriksbyggnaden och Vågfabriken har så stora kulturhistoriska värden att de bör bevaras och markeras i detaljplan med q, ”byggnadens karaktär skall skyddas mot förvanskning”. Övriga byggnader inom fastigheten bedöms inte uppfylla Plan- och bygglagens stadganden om kulturhistoriskt värde. Läs vidare under rubriken Kulturhistoria i avsnittet Förutsättningar.
Hänsynstagande till kulturhistoria
I det aktuella förslaget bevaras fabriksbyggnaden och omvandlas till bostäder med möjlighet till verksamheter i bottenplan. Fasaden mot omgivande gator bevaras så som den är, med undantag för entrédelen vid Slottsgatan samt den utskjutande byggnadsdelen vid garagenedfarten mot Slottsgatan som rivs. Dessa förändringar har gjorts i samråd med Jönköpings läns museum, då rivningen av den påbyggda entrédelen anses återställa byggnaden så som den såg ut när den först byggdes samt att den utskjutande byggnadsdelen vid garagenedfarten inte bedöms vara en viktig del sett till byggnadens karaktär.
Även den en våning höga byggnad med sågtandat tak, som finns på platsen för den föreslagna innergården, föreslås rivas. Denna byggnadsdel bedöms inte ha samma bevarandevärde som resterande byggnad, då den inte anses påverka byggnadens karaktär.
Delar som bevaras i ombyggnadsförslaget:
• byggnadens volym, med undantag för den påbyggda ingången, den utskjutande byggnadsdelen vid garagenedfarten mot Slottsgatan och den en våning höga byggnaden med sågtandat tak.
• fasadmaterial
• fönsterindelning och fönsterutformning, med undantag för betongglasen i bottenplan, vilka föreslås ersättas med glas.
• avsaknaden av balkonger
• huvudentréns indragna, glasade parti
• huvudtrapphusets volym och material
8
Planförslaget innebär att Vågfabriken, Timmerhuset och 44:an ersätts med nya bostadsbyggnader. Dragningen av den tidigare Östra Holmgatan återinförs som en förlängning av Ulfsparregatan, vilket återställer den gamla vägdragningen.
Trafik
Gång- och cykel
I samband med planläggningen av Domherren 23 breddas Änkhusgatan med ca 3 meter för att ge plats för en bredare gång- och cykelbana.
Cykelparkering
Cykelparkering sker på innergård, i cykelförråd på första våningen samt i de nedsänkta parkeringsgaragen. Då alla cykelförråd för fabriksbyggnaden och det östra kvarteter är förlagt i garagen, och därför innebär en höjdskillnad från gata, är det viktigt att skapa lättillgängliga cykelparkeringar i marknivå för att undvika att cyklar ställs på trottoaren utanför kvarteten.
1:300
[A3] 01 2 5 10 15 m
DOMHERREN VÄSTER 20160419
GARAGEUPPFART
GARAGE 48 PLATSER
FÖRRÅD
FÖRRÅD FÖRRÅD FÖRRÅD
RAMP TILL GARAGE I BEFINTLIG BYGGNAD
NYTT BOSTADSHUS
GARAGE 69 platser
RAMP / TRAPPA OVANFÖR
BEFINTLIG RAMP RIVES
BEFINTLIGT
BEFINTLIG RAMP RIVES
BEFINTLIG KONTORSBYGGNAD
BEFINTLIGT TRAPPHUS
BEFINTLIGT TRAPPHUS
BEFINTLIGT TRAPPHUS
BEFINTLIGT TRAPPHUS
GARAGEPLAN A002
SKALA 1:300
0 5 10 15m www.enterarkitektur.se
Kv DOMHERREN 23 - ÖSTER JÖNKÖPING FÖRSLAGSHANDLING 2015.09.09 johan.lund@enterarkitektur.se 031-155040 johan.ljungqvist@enterarkitektur.se 031-151550 3 ROK 2 ROK
4 ROK GEMENSAMHETS- UTRYMMEN TRAPPHUS
N
LOKAL 1 ROK
91,8 m2 66,8 m2
83,3 m2 104,1 m2
57,0 m2
115,4 m2
66,8 m2 83,3 m2
104,1 m2 57,0 m2
IN- OCH UTFART FRD/TEKNIK
TRAPPHUS 7 TRAPPHUS 8 OUTGRÄVT FRD/TEKNIK
INFART GARAGE +89,9m
TRAPPHUS 5 TRAPPHUS 6
OUTGRÄVT
FRD/TEKNIK FRD/TEKNIK
FRD/TEKNIK
FRD/TEKNIK
TRAPPHUS 4
OUTGRÄVT
FRD/TEKNIK
TRAPPHUS 1 TRAPPHUS 2
OUTGRÄVT FRD/TEKNIK
FRD/TEKNIK FRD/TEKNIK
TRAPPHUS 3
GARAGE 74 PLATSER +88,0m
A003
GARAGEPLAN
Parkeringsgarage under tillkommande byggnad
Parkeringsgarage under tillkommande byggnad Parkeringsgarage under
fabriksbyggnaden
Bilparkering
Bilparkeringsytor för bostadsbebyggelse kommer att finnas i parkerings- garage under markplan som täcker båda kvarteren. Besöksparkeringar till verk- samheterna kan anordnas som markparkeringar, alternativt delvis som parkeringar i garagen. In- och utfart till parkeringsgaragen kommer att ske från Slottsgatan för den västra delen och från förlängningen av Ulfsparregatan för den östra delen. I garagen finns sammanlagt utrymme för ca 190 parkeringsplatser, vilket bedöms vara tillräckligt för det aktuella förslaget. Det faktiska parkeringsbehovet bedöms vid bygglov med då gällande parkeringsnorm.
Tillgänglighet
I samtliga byggnader finns det hissar i anslutning till trapphusen och handikappsparkeringsplatser i närheten av hissarna. Byggnader och utemiljö rekommenderas att ha en utformning som bidrar till att gällande normer för tillgänglighet uppfylls. För vägledning se Bättre för alla - Basutformning för bostäder i nyproduktion (Jönköpings kommun, 2011).
9
Handikappsparkering ska anordnas inom 25 meter från entré. Utmed Odengatan är detta inte möjligt att tillgodose, då det inte kommer tillåtas parkeringar längs med Odengatan, på grund av dess trafikbelastning.
Handikappsparkering ska därför anordnas så att avståndet till entréer ut mot Odengatan blir så kort som möjligt. Detta kan lösas antingen i garage eller i markplan inom fastigheterna.
Utformning av gator
Planområdet innefattar den södra delen av Änkhusgatan och en förlängning av Ulfsparregatan och en del av Odenagatan.
Änkhusgatan
Änkhusgatan planeras bli 15 meter bred och måste därför breddas med 3 meter. Vägbreddningen ska möjliggöra en 2,5 meter bred gångbana i väster och ett 6,5 meter brett körfält för biltrafik. Mot Domherren 23 skapas en 4 meter bred gång- och cykelbana, vilken skiljs från körfältet av 2 meter breda fickparkeringar som delas av med trädplanteringar.
För att denna vägbreddning ska vara möjlig behöver 3 meter på västra sidan av Domherren 23 planläggas som allmän platsmark, se karta Fastighetsrättsliga frågor på nästa sida.
Förlängning av Ulfsparregatan
Förlängningen av Ulfsparregatan planeras bli 13,5 meter bred och ha en utformning med 2,5 meter gångbana i väster, ett 6,5 meter brett körfält, följt av 2 meter fickparkering som delas med trädplantering likt Änkhusgatan. Längst i öster skapas en 2,5 meter bred gångbana. Gatan öppnas mot Odengatan och möjliggör in- och utfart med högersväng. Dock tillåts inte västersväng med anledning av Odengatans utformning med refuger mellan körriktningarna.
Gångbana2,5 m Körfält6,5 m P + Träd2,0 m 2,5 m
FÖRLÄNGNING AV ULFSPARREGATAN
15,0 m Domherren
23 Domherren
23
Gångbana2,5 m Körfält6,5 m P + Träd2,0 m Gång/Cykel4,0 m Dvärgen
18 Domherren
23 ÄNKHUSGATAN
13,5 m
Gång/Cykel
Gångbana P + Träd
Körfält
2,5 m 6,5 m 2,0 m 2,5 m
FÖRLÄNGNING AV ULFSPARREGATAN
15,0 m Domherren
23 Domherren
23
Gångbana2,5 m Körfält6,5 m P + Träd2,0 m Gång/Cykel4,0 m Dvärgen
18 Domherren
23 ÄNKHUSGATAN
13,5 m
Gång/Cykel
10 Odengatan
Odengatan öppnas upp för in- och utfart med högersväng för att klara sophämtning och snöröjning utan vändzon samt för att skapa kvarter med en stadsmässig gatustruktur.
Gatuparkering
Fickparkering planeras utmed Änkhusgatan och Ulfsparregatan och cykel- och markparkering planeras inom fastigheten. Parkeringarna utmed de kommunala gatorna är inte menade att försörja parkeringsbehovet som uppstår för Domherren 23. För att reglera detta bör parkeringarna på gatumark vara tidsbegränsade. Markparkeringarna inom Domherren 23 är inte menade att försörja bostädernas parkeringsbehov utan finns för butiksbesökare och andra tillfälliga besökares parkeringsbehov.
Fastighetsrättsliga frågor
I och med planförslaget kommer viss mark som idag är privatägd mark att göras om till kommunalägd mark med användningen gata. De 3 meter som Änkhusgatan breddas, minskas från Domherren 23 och marken för förlängningen av Ulfsparregatan övergår från privatägd mark till kommunal mark.
Teknisk försörjning
VA
Det finns befintliga vatten- och avloppsledningar i Slottsgatan och i Odengatan som kan försörja planområdet.
Dagvatten
Kommunens karteringar visar att ytvattnet norr om planområdet rör sig i riktning mot korsningen Slottsgatan - Ulfsparregatan, för att sedan fortsätta på Ulfsparregatan i riktning mot Vättern. Invid den befintliga garagenedfarten och Privat mark inom
Domherren 23 Kommunalägd mark
Privat mark, omkringliggande fastigheter
Odengatan Slottsgatan
Dom- herren Citadellet
Domaren
Dvärgen
Änkhusgatan Ulfsparregatan
Tidigare fastighets- gräns
11
där korsningen mellan Slottsgatan och förlängningen av Ulfsparregatan föreslås finns en lågpunkt. För att förhindra att dagvatten samlas i dessa lågpunkter föreslås att de garagenedfarter som ligger där i dagsläget fylls igen och att in- och utfarter till garaget samordnas till den västra nedfarten mot Slottsgatan.
Det finns även möjlighet att skapa en lutning från fasaden ut mot Slottsgatan för att leda bort ytvattnet från fastigheten.
En nätstation för el föreslås placeras på den västra sidan av förlängningen av Ulfsparregatan. Med anledning av att marken där i dagsläget ligger under +90,3 meter över nollplanet ska den tekniska utrustningen placeras över +90,3 meter för att minska risken att ytvatten tränger in.
Ytvattnet söder om planområdet rör sig i riktning mot mitten av fabriksbyggnadens fasad. Det finns en lågpunkt på Odengatan där vatten kan ansamlas och som skulle kunna nå fasader inom Domherren 23 vid större skyfall. Då detta är en lokal lågpunkt, det vill säga att vatten inte rinner dit ifrån andra områden, samt att fabriksbyggnadens entrévåning ligger ca 1,5 meter ovanför +90,3 meter anses inte denna lågpunkt ha någon större påverkan på befintlig bebyggelse.
Det finns inte ett tillräckligt utbyggt dagvattennät, där dagvatten och spillvatten är separerat, i dagsläget, men det planeras att byggas ut inom några år. Plan- området kopplas därför på det befintliga nätet tills vidare.
Dagvattnet från Domherren 23 ska i första hand hanteras inom fastigheten, genom exempelvis sedumtak och planterade innergårdar. Vid större regn blir lokalt omhändertagande inte möjligt, då gårdsytans planterbara bjälklag inte kan hantera stora mängder vatten. Vid dessa tillfällen ska vattnet ledas till de kommunala dagvattenledningarna. Vid ett större skyfall kommer inte de kommunala dagvattenledningarna ha möjlighet att ta emot dagvatten från fastigheten, då deras kapacitet inte räcker till vid dessa tillfällen. Det kommer då att krävas vattenavledning på ytan.
Uppvärmning
Bebyggelsen kan anslutas till närliggande fjärrvärmeledningar, som är indragna på fastigheten via Slottsgatan.
El
Byggnaderna kan anslutas till befintligt elnät.
Teknikutrymmen ska inte förläggas under +90,3 meter, på grund av översvämningsrisk.
Det finns i dagsläget en transformatorstation för högspänning inom fastigheten.
Det finns ett behov av en nätstation på Domherren 23, då nätstationen på Citadellen 28 redan idag är hårt belastad. Med anledning av det antal bostäder och verksamheter som planeras kommer därför en nätstation behöva placeras inom planområdet. Nätstationen kommer att planläggas med ett eget användningsområde, teknisk anläggning, på den västra sidan av förlängningen av Ulfsparregatan mot Slottsgatan. Nätstationen kommer att försörja båda fastigheterna som bildas inom nuvarande Domherren 23.
12 Avfall
Avfallshantering ska ske inom fastigheterna. Gemensamma utrymmen och anordningar för avfallshantering ska vara tillgänglighetsanpassade samt utformas så att kraven på god arbetsmiljö för avfallshämtaren uppfylls.
Kommunen rekommenderar att tillgång till samtliga åtta fraktioner finns inom fastigheten, både med tanke på miljön och för att det bidrar till en lägre kostnad för fastighetsägaren. De åtta fraktionerna är; matavfall, sorterat brännbart avfall, returpapper (tidningar m.m.), pappersförpackningar, plast- förpackningar, metallförpackningar, färgat glas och ofärgat glas. Utöver detta är det bra om fastighetsägaren möjliggör för insamling av elektronik och batterier.
Återvinningsstation finns vid Rosenbergsgatan ca 1 km bort.
Störningar, hälsa och säkerhet
Brandskydd
Insatstid
Räddningstjänstens insatstid till området är under 10 minuter.
Tillgänglighet
Framkomlighet till byggnader ska planeras så att avståndet mellan dörrar i fasad och möjliga uppställningsplatser för räddningstjänstens fordon understiger 50 meter, i enlighet med BBR 5:72. Detta för att räddningstjänsten ska kunna göra en effektiv räddningsinsats. Det förutsätts att varje dörr i fasad är en angreppspunkt.
Brandvatten
Brandvatten ska anordnas enligt gällande VAV-norm. Avståndet mellan brandpost och angreppspunkt bör understiga 100 meter.