Högskoleverket DTK

(1)

DTK 200 6-04-01

(2)

2

UNIVERSITET OCH H÷GSKOLOR

Ekonomiskt resultat fˆr nÂgra l‰ros‰ten 2001, angivet fˆr organisationen totalt respektive fˆr grundutbildningen. Dessutom redovisas antalet helÂrsstudenter Âr 2000 och 2001 samt den pro- centuella fˆr‰ndringen d‰remellan. Miljoner kronor, antal och procent.

1Takbelopp ‰r det maximala belopp som riksdagen betalar ut till grundutbildning.

(3)

3

1. Hur mÂnga av l‰ros‰tena hade bÂde ett positivt resultat och fler ‰n 5 000 helÂrsstudenter Âr 2001?

A 9

B 12

C 16

D 20

E 22

2. Hur stor var skillnaden mellan universitetens och de ˆvriga l‰ro- s‰tenas oms‰ttning?

A 6 625 miljoner kr B 13 250 miljoner kr C 18 793 miljoner kr D 24 484 miljoner kr E 30 670 miljoner kr

(4)

4

TVT MYSKOXSTAMMAR

Antal myskoxar i den norska myskoxstammen pÂ Dovrefjell nÂgra Âr under perioden 1953ñ1999.

Antal kalvar fˆdda i den svenska myskoxstammen under perioden 1973ñ1999.

I september 1971 vandrade en liten flock myskoxar, bestÂende av fem djur, in i Sverige. Flocken hade pÂ fˆrsommaren samma Âr skilt sig frÂn huvudstammen pÂ Dovrefjell i Norge och kom- mit pÂ drift i ˆstlig riktning. Flocken etablerade sig i Sverige, vilket blev starten fˆr en svensk myskoxstam.

(5)

5

3. Hur mÂnga f‰rre kalvar fˆddes i den svenska myskoxstammen un- der 1990-talet j‰mfˆrt med under 1980-talet?

A 13

B 14

C 15

D 16

E 17

4. Hur mycket mindre, procentuellt sett, var den norska myskoxstam- men pÂ Dovrefjell 1994 j‰mfˆrt med 1993?

A 20 procent B 45 procent C 55 procent D 65 procent E 80 procent

(6)

6

SPECIALISTSJUKVTRD I NORRBOTTEN

Patienter frÂn olika kommuner i Norrbottens l‰n intagna till specialklinikerna fˆr gynekologi, ˆron, ortopedi och psykiatri vid Bodens lasarett Âren 1958ñ1960. Kommunerna har ordnats efter restid till Bodens lasarett. Fˆr varje kommun anges antal intagna per 1 000 invÂnare.

Antal/1 000 inv.

Timmar

Restid till Boden

(7)

7 5. Hur mycket skilde det i restid till Bodens lasarett mellan de tvÂ kom-

muner som hade minst antal intagna per 1 000 invÂnare till special- kliniken fˆr ortopedi?

A 65 minuter B 80 minuter C 100 minuter D 135 minuter E 165 minuter

6. Hur mÂnga fler intagna frÂn Bodens kommun ‰n frÂn G‰llivare kommun vÂrdades vid de fyra specialklinikerna, r‰knat per 1 000 invÂnare?

A 13

B 21

C 27

D 41

E 55

(8)

8

D÷DSOLYCKOR BLAND BARN

Dˆdsolyckor bland barn fˆrdelade pÂ orsaker under perioden 1990ñ1993.

Genomsnittligt antal dˆdsolyckor per Âr: 75.

Dˆdsolyckor bland barn fˆrdelade pÂ orsaker under perioden 1946ñ1950.

Genomsnittligt antal dˆdsolyckor per Âr: 422.

(9)

9

7. Hur stor andel av dˆdsolyckorna bland barn svarade de tvÂ van- ligaste orsakerna tillsammans fˆr under perioden 1946ñ1950 respek- tive 1990ñ1993?

A 30 respektive 50 procent B 40 respektive 40 procent C 40 respektive 50 procent D 70 respektive 50 procent E 70 respektive 70 procent

8. Hur mÂnga procent l‰gre var det genomsnittliga antalet dˆdsolyckor per Âr under perioden 1990ñ1993 j‰mfˆrt med 1946ñ1950?

(10)

10

INLANDSISENS SPTR PT SMTLANDS H÷GLAND

N

SilverÂn

EmÂn

Rullstensåsar Rullstensgrus Mosandfält Leror Isräfflor

Skuror (trånga, djupa dalar) Mindre erosionsrännor Höjdangivelser i antal meter över havet

(11)

11 9. Du befinner dig vid skuran More Kastells ostligaste punkt och ska bege

dig till LindÂssjˆn. Hur lÂngt ‰r det fÂgelv‰gen, och i vilken riktning ska du gÂ?

A 45 km, v‰stlig riktning

B 45 km, v‰stnordv‰stlig riktning C 45 km, nordv‰stlig riktning D 65 km, v‰stnordv‰stlig riktning E 65 km, nordv‰stlig riktning

10. Hur stor ‰r arean?

OmrÂdet avgr‰nsas av den Â som fˆrbinder Bodaskuran med sjˆarna Flen och Bellen. Vidare avgr‰nsas omrÂdet av de rullstensÂsar och det rullstensgrus som frÂn Bellen, via SkurehÂlet, lˆper l‰ngs med SilverÂn och fram till sjˆn Hulingen. De sydligaste punkterna pÂ Hulingen och Bodaskuran fˆrbinds av en rak linje.

A 100 km² B 250 km²

(12)

12

FACKF÷RBUNDENS MEDLEMSANTAL

Fackfˆrbund Medlemsantal Procentuell fˆr‰ndring

TCO-fˆrbunden SACO-fˆrbunden

Fackfˆrbund Medlemsantal Procentuell

fˆr‰ndring Fackfˆrbund Medlemsantal Procentuell fˆr‰ndring

Kommunal 595 202 0,0

Metall 398 638 - 3,3 Seko 168 541 - 2,4 Handels 165 784 - 1,1 Byggnads 131 479 - 1,2 Industrifacket 92 397 - 3,5 Transport 71 931 + 0,7 Hotell och Restaurang 60 533 - 0,9 Skogs- och Tr‰facket 60 369 - 6,4 Livs 54 497 - 6,5 Fastighets 40 223 - 4,1 Grafiska 33 052 - 6,6 Elektrikerna 26 945 + 0,2 Pappers 25 760 - 3,0 MÂlarna 18 062 - 2,6 Fˆrs‰kringsanst‰lldas 16 058 - 1,2 Musikerna 3 627 -32,0 Totalt 1 963 098 - 2,6

Sif 372 315 + 2,4

L‰rarfˆrbundet 218 051 + 1,7

SKTF 176 847 - 0,4

Tj‰nstemanna-

fˆrbundet HTF 164 125 + 2,7

VÂrdfˆrbundet 111 683 - 0,6

ST 84 416 - 1,4

Finansfˆrbundet 42 431 + 0,3

Polisfˆrbundet 22 674 + 0,5

Journalistfˆrbundet 18 407 + 4,3

FTF 15 505 + 1,8

Teaterfˆrbundet 8 423 + 7,1 Fˆrsvarsfˆrbundet 7 268 - 1,7 Farmacifˆrbundet 6 778 + 3,9

Tull-Kust 4 343 - 1,7

SFHL 2 319 - 9,2

Symf 2 218 + 0,1

SLF 1 296 + 0,4

Doff 1 294 0,0

Totalt 1 260 393 + 1,3

Civilingenjˆrsfˆrbundet 90 435 + 6,7

L‰rarnas Riksfˆrbund 74 865 + 4,6

Jusek 60 511 + 7,8

Akademikerfˆrbundet SSR 40 025 + 3,0

Sveriges L‰karfˆrbund 36 495 + 2,0

Civilekonomerna 31 437 + 13,3

Officersfˆrbundet 18 384 - 2,8

Sveriges Universitetsl‰rarfˆrbund 18 157 + 5,1

DIK-fˆrbundet 18 020 + 5,1

Naturvetarefˆrbundet 14 244 + 7,4

Ingenjˆrsfˆrbundet 11 883 + 9,8

Leg Sjukgymnasters Riksfˆrbund 11 312 + 2,6 Sacos tj‰nstemannafˆrbund SRAT 10 703 + 5,8 Sveriges Tandl‰karfˆrbund 9 325 - 16,8 Fˆrbundet Sveriges Arbets-

terapeuter 8 890 + 3,1

Agrifack 7 567 + 5,6

Sveriges Psykologfˆrbund 7 556 + 2,1

Arkitektfˆrbundet 7 273 + 1,1

Sveriges Farmacevtfˆrbund 7 144 + 1,0 Sveriges Skolledarfˆrbund 7 040 + 2,5 Kyrkans Akademikerfˆrbund 5 503 - 0,9 Sveriges Reservofficersfˆrbund 4 541 - 17,2 Sacofˆrbundet Trafik och J‰rnv‰g 4 370 - 1,4 Sveriges Fartygsbef‰lsfˆrening 3 988 + 0,9 Sveriges Veterin‰rfˆrbund 2 473 + 3,7

Skogsakademikerna 2 058 + 0,6

Totalt 514 199 + 4,4

Medlemsantalet i svenska fackfˆrbund Âr 2001 samt den procentuella fˆr‰ndringen av antalet medlemmar j‰mfˆrt med Âr 2000. Fackfˆrbunden ‰r indelade efter den centralorganisation de tillhˆr: LO, TCO eller SACO.

LO-fˆrbunden

(13)

13 11. Hur stort var det genomsnittliga antalet medlemmar per fackfˆr-

bund inom LO respektive SACO Âr 2001?

A 60 000 respektive 10 000 B 60 000 respektive 20 000 C 60 000 respektive 30 000 D 115 000 respektive 10 000 E 115 000 respektive 20 000

12. Sammanlagt hur mÂnga medlemmar hade de tre stˆrsta fackfˆr- bunden Âr 2001?

A 225 811 B 595 202 C 1 057 952 D 1 162 381 E 1 366 155

(14)

14

MILJ÷SKATTER I RELATION TILL F÷RBRUKNING OCH UTSLƒPP

Miljˆskatter, energifˆrbrukning och utsl‰pp fˆrdelade pÂ olika branscher i Sverige 1995. Procent.

(15)

15 13. Hur stor var tillverkningsindustrins andel av den totala br‰nsle-

fˆrbrukningen j‰mfˆrt med dess andel av den totala energiskatten pÂ br‰nsle?

A 4 gÂnger sÂ stor B 8 gÂnger sÂ stor C 12 gÂnger sÂ stor D 16 gÂnger sÂ stor E 20 gÂnger sÂ stor

14. Vilket av fˆljande pÂstÂenden beskriver korrekt fˆrhÂllandet mellan utsl‰pp och miljˆskatt fˆr en enskild bransch?

A Jordbruk, skogsbruk, fiske stod fˆr en stˆrre andel av det totala koldioxidutsl‰ppet ‰n av den totala koldioxidskatten.

B Tillverkningsindustrin stod fˆr den stˆrsta andelen av bÂde det totala svavelutsl‰ppet och den totala svavelskatten.

C El, gas, v‰rme och vatten stod fˆr en mindre andel av det totala

(16)

16

MIGRATION

Antalet emigranter frÂn och antalet immigranter till Sverige 1926 fˆrdelat efter civilstÂnd, kˆn och Âlder. Dessutom redovisas antalet emigranter till och immi- granter frÂn orter utanfˆr Europa.

(17)

17

Antalet emigranter frÂn och antalet immigranter till Sverige under perioden 1875ñ1926.

Antal Antal

_r

15. Vilket av fˆljande Âr hade bÂde antalet emigranter och antalet immigranter ˆkat j‰mfˆrt med n‰rmast fˆregÂende Âr?

A 1880

B 1887

C 1893

D 1902

E 1923

16. Hur fˆrdelades det totala antalet kvinnliga immigranter 1926 med avseende pÂ civilstÂnd?

Ogifta Gifta ƒnkor och frÂnskilda

(18)

18

JORDMTNER I SKOGSBESTTND

Diagrammen visar resultat frÂn en undersˆkning som omfattar 8 000 provytor i fyra svenska regioner. Fˆrdelningen av jordmÂnstyper har ber‰knats fˆr skogs- bestÂnd av olika Âlder som bestÂr av mer ‰n 70 procent gran.

Procentuell fˆrdelning av jordmÂnstyper i skogsbestÂnd av olika Âlder i fyra regioner.

(19)

19

17. Hur stor andel av proverna frÂn de 140-Âriga bestÂnden i region III bestod av podsol med ett blekjordslager som var mellan tre och tio centimeter tjockt?

18. Fˆr vilken bestÂndsÂlder i region II uppm‰ttes den minsta andelen podsol med ett blekjordslager pÂ mer ‰n tio centimeter?

A 10 Âr B 30 Âr C 70 Âr D 90 Âr E 110 Âr

(20)

20

NƒTVERKSKARTA ÷VER BROTTSMISSTƒNKTA

Anknytning mellan individer misst‰nkta fˆr olika brott i en stadsdel i Nacka kommun Âren 1987ñ1991.

Varje stor respektive liten bokstav i figuren representerar en individ. Siffran bred- vid cirklarna som omger bokst‰verna anger individens Âlder vid tidpunkten fˆr brot- tet. Symbolerna visar den aktuella brottstypen, heldragna linjer visar anknytning mellan individer och tjockleken pÂ linjerna visar brottsfrekvensen. Streckade linjer har dragits mellan cirklar som avser en och samma individ om denna misst‰nks ha begÂtt brott under fler ‰n ett av de angivna Âren.

(21)

21

19. Vilket Âr misst‰nks individen îiî ha begÂtt sitt fˆrsta brott tillsam- mans med individen îkî?

A 1987

B 1988

C 1989

D 1990

E 1991

20. Vilket svarsfˆrslag anger de tvÂ brottsmisst‰nkta som under de redovisade Âren hade direkt anknytning till stˆrst antal brotts- misst‰nkta?

A Individen G respektive individen I B Individen I respektive individen M C Individen I respektive individen T D Individen M respektive individen T E Individen M respektive individen Y