I korta drag Siffrorna är angivna utan avdrag för bidrag (brutto) om inget annat anges.

Magnus Walestad, SCB, tfn 08-506 944 18, förnamn.efternamn@scb.se Astra Svarans, SCB, tfn 08-506 947 54, förnamn.efternamn@scb.se

Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området.

ISSN 0085-6991 Serie BO – Bostäder och byggande. Utkom den 15 december 2004.

Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken.

Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

Byggande.

Nybyggnadskostnader för bostadshus 2003

Construction: Construction costs for new residential buildings 2003

I korta drag

Siffrorna är angivna utan avdrag för bidrag (brutto) om inget annat anges.

Priserna för nybyggda bostäder har ökat

Priset för nyproducerade bostäder, d.v.s. den kostnad byggherren betalar, var högre 2003 jämfört med 2002.

Produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för flerbostads- hus år 2003 till 24 037 kr. Produktionskostnaden var lägst i Södra Sverige med 15 695 kr och högst i Stor-Stockholm med 29 495 kr.

Den totala produktionskostnaden per kvadratmeter bostadsarea för gruppbyggda småhus uppgick år 2003 till 17 966 kr. Produktionskostnaden var lägst i Norra Sverige med 14 021 kr och högst i Stor-Stockholm med 22 539 kr.

Högre kostnader för bostadsrätter

Produktionskostnaden för flerbostadshus är avsevärt högre för hus upplåtna med bostadsrätt än för hus upplåtna med hyresrätt. Kostnaden var 26 324 kr för bo- stadsrätt jämfört med 18 726 kr för hyresrätt. Skillnaden förklaras sannolikt av den friare marknaden för bostadsrätter.

Kostnadsutvecklingen kraftig de senaste åren

För att mäta kostnadsutvecklingen med skillnader i kvalitet, utförande och läge eliminerade så långt det är möjligt rekommenderas Byggnadsprisindex, BPI.

Byggnadskostnaden enligt BPI för flerbostadshus har stigit med ca 2 procent mellan 2002 och 2003. Kostnadsutvecklingen har avtagit något om man jämför med hur det var mellan 2001 och 2002 då kostnaden steg med ca 8 procent. För gruppbyggda småhus har byggkostnaden enligt BPI stigit mellan 2002 och 2003 med ca 2 procent jämfört med hur det var mellan 2001 och 2002 då BPI var oförändrad.

Mellan 1998 och 2003 är ökningen för flerbostadshus 49 procent. Motsvarande ökning för gruppbyggda småhus är 35 procent.

Innehåll

Statistiken med kommentarer 3

Markkostnad, byggnadskostnad och produktionskostnad för

flerbostadshus år 2003 3

Regionala kostnadsvariationer för flerbostadshus år 2003 3 Markkostnad, byggnadskostnad och produktionskostnad för

gruppbyggda småhus år 2003 4

Regionala kostnadsvariationer för gruppbyggda småhus år 2003 4

Kostnaderna varierar med upplåtelseform 5

Kostnadernas variation 5

Bidragen ökar 6

Kostnadsutveckling enligt byggnadsprisindex 7 Tabeller 9

Teckenförklaring/ Explanation of symbols 9

1. Kostnader per m² för nybyggda ordinära flerbostadshus efter

region och år 9

2. Kostnader per m² för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus

efter region och år 10

3. Kostnader per m² för nybyggda ordinära flerbostadshus efter byggherrekategori, upplåtelseform, sanering/exploatering och region

år 2003 11

4. Kostnader per m² för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus

efter byggherrekategori, upplåtelseform och region år 2003 12 5. Upphandling av nybyggda ordinära bostadshus år 2003 efter

hustyp. Hela riket 13

6. Kostnader per m² med avdrag för bidrag för nybyggda ordinära flerbostadshus efter hustyp och region år 2003 13 7. Kostnader per m² med avdrag för bidrag för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter hustyp och region år 2003 14 Kartor 15

1. Regional indelning 15

Fakta om statistiken 16

Detta omfattar statistiken 16

Definitioner och förklaringar 17

Så görs statistiken 18

Statistikens tillförlitlighet 19

Bra att veta 19

In English 22

Summary 22

List of tables 22

List of terms 23

Statistiken med kommentarer

Produktionskostnad per lägenhet för flerbostadshus och gruppbyggda småhus 1998-2003

0 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 2 500 000 3 000 000

1998 1999 2000 2001 2002 2003 Gruppbyggda småhus

Flerbostadshus Kr/lägenhet

Markkostnad, byggnadskostnad och

produktionskostnad för flerbostadshus år 2003

Markkostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick år 2003 till 3 689 kr.

Anmärkningsvärt är att mellan åren 1998 till 2003 har markkostnaden per kva- dratmeter för flerbostadshus ökat med 117 procent. Den höga markkostnaden år 2003 kan troligen förklaras av ett antal objekt i mycket attraktiva lägen.

Byggnadskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för flerbostadshus år 2003 till 20 347 kr. Sedan 1998 har byggnadskostnaden ökat med 49 procent enligt BPI.

Produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för flerbostads- hus år 2003 till 24 037 kr.

Den totala produktionskostnaden per lägenhet för flerbostadshus år 2003 upp- gick till 1 896 800 kr.

Vanligen är kostnaderna lägre i exploateringsområden än i saneringsområden.

År 2003 var förhållandet det motsatta vilket troligen kan förklaras av enstaka objekt i attraktiva lägen. Kostnaden inom exploateringsområden var 26 938 kr per kvadratmeter lägenhetsarea och inom saneringsområden 22 124 kr.

Regionala kostnadsvariationer för flerbostadshus år 2003

Dyrast att bygga år 2003 var det i Stor-Stockholm. Produktionskostnaden per kvadratmeter i Stor-Stockholm var 29 495 kr. Produktionskostnaden per lägen- het för flerbostadshus uppgick i Stor-Stockholm till 2 276 400 kr.

Lägsta produktionskostnaden per kvadratmeter återfanns i Länsregion III (Södra Sverige) där kostnaden per kvadratmeter i flerbostadshus uppgick till 15 695 kr.

Per lägenhet var produktionskostnaden 1 140 300 kr i Länsregion III.

Genomsnittliga produktionskostnader för flerbostadshus år 2003 efter storstadsområde/länsregion

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000 22 000 24 000 26 000 28 000 30 000

Stor- Stockholm

Stor- Göteborg

Stor-Malmö Länsregion I

Länsregion II

Länsregion III kr/m² lägenhetsarea

Genomsnitt hela riket

Markkostnad, byggnadskostnad och

produktionskostnad för gruppbyggda småhus år 2003

Markkostnaden per kvadratmeter bostadsarea för gruppbyggda småhus uppgick år 2003 till 3 384 kr. Byggnadskostnaden per kvadratmeter uppgick för grupp- byggda småhus år 2003 till 14 582 kr. Sedan 1998 har byggnadskostnaden ökat med 35 procent enligt BPI.

Byggnadskostnaden per lägenhet år 2003 var 1 785 200 kr.

Produktionskostnaden per kvadratmeter bostadsarea uppgick för gruppbyggda småhus år 2003 till 17 966 kr.

Den totala produktionskostnaden per lägenhet för gruppbyggda småhus år 2003 uppgick till 2 199 400 kr.

Regionala kostnadsvariationer för gruppbyggda småhus år 2003

Dyrast att bygga år 2003 var det i Stor-Stockholm. Produktionskostnaden per kvadratmeter i Stor-Stockholm var 22 539 kr. Produktionskostnaden per lägen- het för gruppbyggda småhus uppgick i Stor-Stockholm till 2 832 400 kr.

Lägsta produktionskostnaden per kvadratmeter återfanns i Länsregion I (Norra Sverige) där kostnaden per kvadratmeter i gruppbyggda småhus uppgick till 14 021 kr. Per lägenhet var produktionskostnaden 1 500 000 kr i Länsregion I.

Genomsnittliga produktionskostnader för gruppbyggda småhus år 2003 efter storstadsområde/länsregion

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000 22 000 24 000 26 000 28 000 30 000

Stor- Stockholm

Stor- Göteborg

Stor-Malmö Länsregion I

Länsregion II

Länsregion III Genomsnitt hela riket

kr/m² bostadsarea

Kostnaderna varierar med upplåtelseform

I nyproduktionen av bostadshus de senaste åren har en tydlig förskjutning skett från hyresrätt till bostadsrätt. I ordinära flerbostadshus uppgick andelen lägenheter upplåtna med bostadsrätt till 66 procent år 2003 mot 66 procent år 1998 och 22 procent år 1994.

Småhus upplåts med hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt. För dessa hus har trenden med stigande andel bostadsrätt brutits år 2002. År 2003 har den tendensen fortsatt då andelen lägenheter i ordinära gruppbyggda småhus upplåtna med bostadsrätt har sjunkit från 18 procent år 2002 till 17 procent år 2003. Detta kan jämföras mot år 1998 då andelen bostadsrätter var 60 procent och år 1994 då andelen var 38 procent.

Kostnaden för flerbostadshus upplåtna med bostadsrätt är högre än för hus upplåtna med hyresrätt. Produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea var år 2003 26 324 kronor för bostadsrätt mot 18 726 kronor för hyresrätt.

Produktionskostnaden per kvadratmeter bostadsarea för gruppbyggda småhus med hyresrätt var år 2003 14 538 kronor jämfört med 21 236 kronor för bostadsrätt och 17 760 kronor för äganderätt.

Enstaka avvikande objekt

Cellerna i tabellerna innehåller ofta ett litet antal objekt vilket beror på det låga bostadsbyggandet. Detta innebär att avvikande objekt kraftigt påverkar cellens värden. Avvikande objekt kan vara objekt som ingått i utställning eller är belägna i mycket attraktiva lägen. Det kan också vara objekt där byggherren lyckats mycket väl med att hålla ner kostnaderna, byggt i mindre attraktiva lägen eller använt ett enklare utförande.

Kostnadernas variation

Nedanstående diagram belyser de kostnadsvariationer som förekommer.

Diagrammet visar produktionskostnadens fördelning år 2003 för flerbostadshus respektive gruppbyggda småhus.

Produktionskostnad per kvadratmeter lägenhetsarea för flerbostadshus och bostadsarea för gruppbyggda småhus år 2003

5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 Flerbostadshus

Gruppby ggda

småhus x

x

kr

5% 25% 50% 75% 95%

Förklaring till diagrammet

1) 2) 3)

av objekten

1) Undre kvartilens högsta värde 2) Medianen

3) Övre kvartilens lägsta värde X) Vägt medelvärde

Av diagrammet framgår bl.a. att det vägda medelvärdet är större än medianen.

Utifrån detta faktum kan vi dra slutsatsen att stora objekt har en högre kostnad per kvadratmeter än mindre objekt. Detta kan till stor del förklaras av regionala kostnadsvariationer.

Bidragen ökar

Bidragen till bostadsprojekt har ökat de senaste åren. Från 1998 då

flerbostadshus i genomsnitt hade 51 kronor per kvadratmeter lägenhetsarea i bidrag har bidragen ökat till 490 kronor per kvadratmeter lägenhetsarea år 2003.

Mycket av ökningen står investeringsbidraget och investeringsstimulansen till hyresrätter för. Se nedanstående tablå.

För gruppbyggda småhus har bidragen ökat från 14 kronor per kvadratmeter bostadsarea i bidrag år 1998 till 119 kronor per kvadratmeter bostadsarea år 2003.

Bidrag per kvadratmeterlägenhetsarea för flerbostadshus och bostadsarea för gruppbyggda småhus 1998-2003

1998 1999 2000 2001 2002 2003 Flerbostadshus

Investeringsbidrag och

investeringsstimulans kr/m² 6 3 - 243 408 462 Övriga bidrag kr/m² 45 46 28 86 61 29

Totalt 51 49 28 328 469 490

Gruppbyggda småhus Investeringsbidrag och

investeringsstimulans kr/m² - - - 37 56 107

Övriga bidrag kr/m² 14 15 2 - 14 12

Totalt 14 15 2 37 71 119

Kostnadsutveckling enligt byggnadsprisindex

För mätning av kostnadsförändringar i bostadsproduktionen rekommenderas Byggnadsprisindex, BPI. Underlaget för BPI är detsamma som för

kostnadsstatistiken. Vid beräkningen av BPI tas hänsyn till om husen skiljer sig åt beträffande kvalitet och utformning mellan åren samt om det skett

förskjutningar i byggproduktionen t.ex. mellan olika regioner.

Under början av nittiotalet utvecklades BPI svagt eller vissa år till och med negativt medan det steg kraftigt under slutet av årtiondet. Under år 2003 steg BPI för flerbostadshus med 2 procent och BPI för gruppbyggda småhus steg också med 2 procent.

Byggnadsprisindex för flerbostadshus och gruppbyggda småhus Inkl. mervärdesskatt. 1968=100 för nettouppgifter. 1992=100 för bruttouppgifter.

År Flerbostadshus Gruppbyggda småhus

Brutto Netto Brutto Netto

1968 100,0 100,0

1969 99,2 101,4

1970 101,8 104,5

1971 111,0 111,4

1972 117,3 113,7

1973 130,3 124,1

1974 149,2 136,9

1975 162,0 150,7

1976 183,1 171,8

1977 220,4 192,7

1978 256,7 212,6

1979 297,8 239,1

1980 345,8 278,1

1981 381,1 299,7

1982 397,3 315,6

1983 423,0 347,2

1984 467,2 379,1

1985 484,7 390,2

1986 521,6 421,1

1987 582,2 470,5

1988 677,6 549,3

1989 759,4 625,0

1990 865,0 707,6

1991 904,3 737,5

1992 100,0 900,5 100,0 745,1

1993 94,6 882,5 94,2 733,5

1994 91,2 860,0 84,9 665,4

1995¹ 96,4 849,7 85,8 645,4

1996¹ 100,8 891,7 91,7 681,1

1997¹ 106,5 994,8 102,9 803,0

1998¹ 107,2 1007,0 107,2 844,3

1999¹ 118,4 1114,7 113,9 899,9

2000¹ 130,2 1229,1 132,0 1051,0

2001¹ 144,1 1340,6 142,0 1127,2

2002¹ 155,6 1438,8 141,5 1120,7

2003¹ 159,4 1475,6 144,8 1144,2

1) P.g.a. att antal objekt är så få är beräkningen av index för flerbostadshus 1995-2003 behäftad med stor osäkerhet.

Tabeller

Teckenförklaring/ Explanation of symbols

– Noll Zero

0

0,0 Mindre än 0,5

Mindre än 0,05 Less than 0.5

Less than 0.05 .. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges Data not available . Uppgift kan inte förekomma Not applicable

* Preliminär uppgift Provisional figure

1. Kostnader per m² för nybyggda ordinära flerbostadshus efter region och år

1. Cost per m² for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by region and year Produktionskostnad Storstadsområden

Riket i övrigt År

Antal

objekt Antal lägen-

heter

Lägen- hetsarea

m²/lgh

Mark- kostnad

Kr/m² lägenhets- area

Byggnads- kostnad

Kr/m² lägenhets- area

Kr/m² lä- genhets- area

Kr/lägenhet

Riket

2001 159 5 709 85,4 3 491 18 758 22 249 1 852 300

2002 189 7 598 83,6 3 700 19 774 23 474 1 910 500

2003 175 7 626 80,2 3 689 20 347 24 037 1 896 800

Storstadsområdena

2001 82 3 450 88,0 4 577 21 249 25 826 2 203 500

2002 95 4 682 84,7 4 799 22 571 27 370 2 240 200

2003 87 4 615 80,0 4 708 23 038 27 746 2 180 200

Stor-Stockholm

2001 40 2 272 87,3 5 124 21 838 26 962 2 286 700

2002 58 3 117 86,6 5 693 23 664 29 357 2 449 700

2003 62 3 578 78,7 5 091 24 404 29 495 2 276 400

Stor-Göteborg

2001 18 539 87,6 3 262 16 408 19 670 1 666 200

2002 21 1 201 77,9 2 783 20 583 23 366 1 779 300

2003 14 511 81,4 3 369 18 497 21 865 1 768 600

Stor-Malmö

2001 24 639 91,0 3 779 23 169 26 948 2 362 200

2002 16 364 91,4 3 226 19 291 22 518 1 958 300

2003 11 526 87,2 3 571 18 777 22 348 1 917 900

Riket i övrigt

2001 77 2 259 81,3 1 694 14 636 16 330 1 308 000

2002 94 2 916 81,9 1 873 15 129 17 002 1 371 200

2003 88 3 011 80,6 2 140 16 256 18 397 1 461 200

Länsregion I

2001 .. .. .. .. .. .. ..

2002 10 290 72,8 1 695 14 831 16 525 1 196 700

2003 9 376 71,4 1 429 14 842 16 270 1 158 800

Länsregion II

2001 45 1 421 82,7 1 749 15 047 16 796 1 370 400

2002 63 2 050 84,4 2 052 15 426 17 478 1 463 200

2003 56 2 099 84,1 2 469 16 855 19 324 1 596 700

Länsregion III

2001 28 668 76,8 1 044 13 978 15 022 1 129 400

2002 21 576 77,5 1 265 14 119 15 384 1 136 500

2003 23 536 73,6 1 153 14 542 15 695 1 140 300

Kronor per lägenhet räknat exklusive lokaler. Produktionskostnad per lägenhet, se definitioner och förklaringar

2. Kostnader per m² för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter region och år 2. Cost per m² for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by region and year

Produktionskostnad Storstadsområden

Riket i övrigt År

Antal

objekt Antal lägen-

heter

Bostads- area m²/lgh

Mark- kostnad

Kr/m² bostads- area

Byggnads- kostnad

Kr/m² bostads- area

Kr/m² bostads-

area

Kr/lägenhet

Riket

2001 272 2 225 122,7 2 507 13 752 16 258 1 995 000 2002 243 1 923 126,0 2 783 13 908 16 691 2 103 800 2003 287 2 495 122,4 3 384 14 582 17 966 2 199 400 Storstadsområdena

2001 157 1 332 123,0 2 973 14 434 17 406 2 141 100 2002 135 1 222 127,9 3 232 14 289 17 521 2 240 700 2003 138 1 643 121,2 3 765 15 565 19 330 2 343 800 Stor-Stockholm

2001 77 576 124,8 3 296 15 684 18 980 2 369 300

2002 76 565 136,0 3 973 15 337 19 310 2 625 300

2003 50 480 125,7 4 684 17 855 22 539 2 832 400

Stor-Göteborg

2001 53 446 111,3 2 452 14 061 16 512 1 837 100

2002 31 374 122,3 2 369 12 874 15 243 1 863 800

2003 49 699 112,5 3 447 14 492 17 940 2 017 700

Stor-Malmö

2001 27 310 136,5 3 035 12 747 15 782 2 154 500

2002 28 283 119,2 2 714 13 822 16 536 1 970 900

2003 39 464 129,9 3 261 14 672 17 933 2 329 400

Riket i övrigt

2001 115 893 122,3 1 807 12 728 14 535 1 777 100

2002 108 701 122,8 1 968 13 216 15 183 1 865 100

2003 149 852 124,7 2 668 12 739 15 407 1 921 000

Länsregion I

2001 .. .. .. .. .. .. ..

2002 8 31 134,9 2 292 11 784 14 077 1 898 400

2003 17 67 107,0 1 689 12 333 14 021 1 500 000

Länsregion II

2001 69 416 121,1 1 776 12 360 14 135 1 712 000

2002 60 412 128,4 1 922 13 438 15 360 1 971 700

2003 65 364 127,5 3 533 12 873 16 406 2 091 700

Länsregion III

2001 45 476 123,2 1 823 13 054 14 877 1 832 600

2002 40 258 112,6 2 005 13 016 15 021 1 690 800

2003 67 421 125,1 2 039 12 675 14 714 1 840 500

3. Kostnader per m² för nybyggda ordinära flerbostadshus efter byggherrekategori, upplåtelseform, sanering/exploatering och region år 2003

3. Cost per m² for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by type of investor, form of tenure, development/reconstruction area and region

Produktionskostnad Byggherrekategori

Upplåtelseform Exploatering/Sanering Region

Antal

objekt Antal lägen-

heter

Lägen- hetsarea

m²/lgh

Mark- kostnad Kr/m² lä- genhets- area

Byggnads- kostnad Kr/m² lä-

genhets- area

Kr/m² lä- genhets- area

Kr/lägenhet

Byggherrekategori

Riket 175 7 626 80,2 3 689 20 347 24 037 1 896 800

Privata företag 35 1 224 69,9 1 840 14 886 16 727 1 139 400 Bostadsrättsföreningar 106 5 038 85,5 4 361 21 895 26 256 2 217 100 Offentliga 34 1 364 69,8 2 309 18 252 20 561 1 401 600 Storstadsområdena 87 4 615 80,0 4 708 23 038 27 746 2 180 200 Privata företag 12 659 70,4 2 274 16 827 19 101 1 300 400 Bostadsrättsföreningar 66 3 513 83,2 5 194 23 910 29 104 2 390 500 Offentliga 9 443 68,4 3 747 24 137 27 884 1 838 400 Riket i övrigt 88 3 011 80,6 2 140 16 256 18 397 1 461 200 Privata företag 23 565 69,4 1 328 12 591 13 919 948 700 Bostadsrättsföreningar 40 1 525 90,9 2 606 17 646 20 252 1 817 600 Offentliga 25 921 70,4 1 637 15 501 17 138 1 186 700 Upplåtelseform

Riket 175 7 626 80,2 3 689 20 347 24 037 1 896 800

Hyresrätt 70 2 623 70,2 2 070 16 656 18 726 1 282 600 Bostadsrätt 105 5 003 85,5 4 387 21 937 26 324 2 221 000 Storstadsområdena 87 4 615 80,0 4 708 23 038 27 746 2 180 200 Hyresrätt 21 1 102 69,6 2 856 19 718 22 574 1 517 300 Bostadsrätt 66 3 513 83,2 5 194 23 910 29 104 2 390 500 Riket i övrigt 88 3 011 80,6 2 140 16 256 18 397 1 461 200 Hyresrätt 49 1 521 70,6 1 509 14 471 15 980 1 109 300 Bostadsrätt 39 1 490 90,8 2 642 17 675 20 316 1 821 300 Exploatering/Sanering

Riket 175 7 626 80,2 3 689 20 347 24 037 1 896 800

Exploatering 54 2 841 85,6 4 210 22 728 26 938 2 265 200 Sanering 121 4 785 77,0 3 346 18 778 22 124 1 677 800 Storstadsområdena 87 4 615 80,0 4 708 23 038 27 746 2 180 200 Exploatering 26 1 885 84,9 5 211 25 609 30 820 2 564 900 Sanering 61 2 730 76,5 4 322 21 068 25 390 1 913 600 Riket i övrigt 88 3 011 80,6 2 140 16 256 18 397 1 461 200 Exploatering 28 956 86,8 2 277 17 167 19 444 1 668 300 Sanering 60 2 055 77,7 2 069 15 783 17 853 1 365 000 Kronor per lägenhet räknat exklusive lokaler. Produktionskostnad per lägenhet, se definitioner och förklaringar

4. Kostnader per m² för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter byggherrekategori, upplåtelseform och region år 2003

4. Cost per m² for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by type of investor, form of tenure and region

Produktionskostnad Byggherrekategori

Upplåtelseform Region

Antal

objekt Antal lägen- heter

Bostads- area m²/lgh

Mark- kostnad

Kr/m² bostads-

area

Byggnads- kostnad

Kr/m² bostads-

area

Kr/m² bostads-

area

Kr/lägenhet

Byggherrekategori

Riket 287 2 495 122,4 3 384 14 582 17 966 2 199 400

Privata företag 258 1 806 133,2 3 490 14 120 17 610 2 346 300 Bostadsrättsföreningar 19 430 100,2 3 995 17 241 21 236 2 128 700 Offentliga 10 259 83,8 991 14 424 15 415 1 292 300

Storstadsområdena 138 1 643 121,2 3 765 15 565 19 330 2 343 800 Privata företag 116 1 070 135,6 3 925 15 233 19 158 2 597 700 Bostadsrättsföreningar 18 412 99,9 4 109 17 224 21 333 2 130 300

Offentliga .. .. .. .. .. .. ..

Riket i övrigt 149 852 124,7 2 668 12 739 15 407 1 921 000 Privata företag 142 736 129,8 2 830 12 429 15 259 1 980 900

Bostadsrättsföreningar .. .. .. .. .. .. ..

Offentliga 6 98 89,0 1 137 15 035 16 172 1 439 900

Upplåtelseform

Riket 287 2 495 122,4 3 384 14 582 17 966 2 199 400

Hyresrätt 23 327 82,6 1 023 13 516 14 538 1 200 800 Bostadsrätt 19 430 100,2 3 995 17 241 21 236 2 128 700 Äganderätt 245 1 738 135,4 3 543 14 217 17 760 2 404 800 Storstadsområdena 138 1 643 121,2 3 765 15 565 19 330 2 343 800 Hyresrätt 6 167 80,9 972 13 811 14 783 1 195 200 Bostadsrätt 18 412 99,9 4 109 17 224 21 333 2 130 300 Äganderätt 114 1 064 135,9 3 929 15 256 19 185 2 606 700 Riket i övrigt 149 852 124,7 2 668 12 739 15 407 1 921 000 Hyresrätt 17 160 84,4 1 073 13 220 14 294 1 206 500

Bostadsrätt .. .. .. .. .. .. ..

Äganderätt 131 674 134,7 2 929 12 562 15 490 2 086 100

5. Upphandling av nybyggda ordinära bostadshus år 2003 efter hustyp. Hela riket 5. Purchasing form for newly constructed conventional dwellings by type of building. The whole country

Hustyp Antal

lägenheter Upphandling i procent

Egen regi Entreprenad Annan Totalt Därav

konkurrens Därav förhandling

Flerbostadshus

Hela riket 7 626 49 51 48 52 -

Gruppbyggda småhus

Hela riket 2 495 57 42 68 32 0

6. Kostnader per m² med avdrag för bidrag för nybyggda ordinära flerbostadshus efter hustyp och region år 2003

6. Cost per m² with deduction for subsidies for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by type of building and region

Produktionskostnad Hustyp

Storstadsområden Riket i övrigt

Antal objekt

Antal lägen-

heter

Lägen- hetsarea

m²/lgh

Mark- kostnad Kr/m² lä- genhets- area

Byggnads- kostnad Kr/m² lä- genhets- area

Kr/m² lä- genhets- area

Kr/lägenhet

Flerbostadshus

Riket 175 7 626 80,2 3 671 19 875 23 546 1 858 100

Storstadsområdena 87 4 615 80,0 4 689 22 660 27 350 2 149 000 Stor-Stockholm 62 3 578 78,7 5 077 24 163 29 240 2 256 700 Stor-Göteborg 14 511 81,4 3 360 17 725 21 085 1 705 500 Stor-Malmö 11 526 87,2 3 516 17 916 21 432 1 839 300 Riket i övrigt 88 3 011 80,6 2 123 15 640 17 763 1 410 900 Länsregion I 9 376 71,4 1 420 14 380 15 801 1 125 300 Länsregion II 56 2 099 84,1 2 454 16 259 18 712 1 546 200 Länsregion III 23 536 73,6 1 124 13 730 14 854 1 079 200 Kronor per lägenhet räknat exklusive lokaler. Produktionskostnad per lägenhet, se definitioner och förklaringar

7. Kostnader per m² med avdrag för bidrag för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter hustyp och region år 2003*

7. Cost per m² with deduction for subsidies for newly constructed, collectively built, conven- tional one- or two-dwelling buildings by type of building and region*

Produktionskostnad Hustyp

Storstadsområden Riket i övrigt

Antal

objekt Antal lägen-

heter

Bostads- area m²/lgh

Mark- kostnad

Kr/m² bostads- area

Byggnads- kostnad

Kr/m² bostads-

area

Kr/m² bostads-

area

Kr/lägenhet

Gruppbyggda småhus

Riket 287 2 495 122,4 3 381 14 466 17 847 2 184 900

Storstadsområdena 138 1 643 121,2 3 764 15 449 19 214 2 329 600 Stor-Stockholm 50 480 125,7 4 684 17 797 22 481 2 825 100 Stor-Göteborg 49 699 112,5 3 446 14 325 17 771 1 998 700 Stor-Malmö 39 464 129,9 3 259 14 567 17 826 2 315 600 Riket i övrigt 149 852 124,7 2 663 12 622 15 285 1 905 800 Länsregion I 17 67 107,0 1 688 12 283 13 971 1 494 600 Länsregion II 65 364 127,5 3 525 12 796 16 321 2 080 800 Länsregion III 67 421 125,1 2 035 12 514 14 550 1 819 900

*Korrigerade siffror

Kartor

1. Regional indelning 1. Regions

Länsregion I

Länsregion II Länsregion III

Stor-Göteborg: Stor-Stockholm: Länsregion I: Länsregion III:

Ale Botkyrka Västernorrlands Jönköpings

Göteborg Danderyd Jämtlands Kronobergs

Härryda Ekerö Västerbottens Kalmar

Kungsbacka Haninge Norrbottens Gotlands

Kungälv Huddinge Blekinge

Lerum Järfälla Länsregion II:

Mölndal Lidingö

Partille Nacka Stockholms (exkl. kom-

muner i Stor-Stockholm)

Stenungsund Salem Uppsala

Skåne (exkl. kommuner i Stor-Malmö)

Tjörn Sigtuna Södermanlands

Öckerö Sollentuna Östergötlands

Solna Stor-Malmö: Stockholm

Burlöv Sundbyberg

Hallands (exkl.

kommuner i Stor- Göteborg) Kävlinge Tyresö

Lomma Täby

Lund Upplands-Bro

Västra Götalands (exkl.

kommuner i Stor- Göteborg)

Malmö Upplands-Väsby Värmlands

Staffanstorp Vallentuna Örebro

Svedala Vaxholm Västmanlands Trelleborg Värmdö Dalarnas

Vellinge Österåker Gävleborgs

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken

Vilka hus ingår

Statistiken omfattar nybyggnadsprojekt som har fått beslut om statligt stöd samt nybyggda småhus, försäljningshus, utan beslut om statligt stöd. Populationen utgörs av påbörjade flerbostadshus samt småhus som skall försäljas eller upplåtas med bostads- eller hyresrätt. Sådana småhus kallas i redovisningen för gruppbyggda småhus. Småhus som skall bebos av byggherren, egnahem, ingår inte i statistiken.

I kostnadsstatistiken ingår endast objekt med ordinära bostadshus. Exempel på objekt som inte ingår är bl.a. objekt med stor andel lokaler, objekt med

huvudsakligen små lägenheter och gruppbostäder. Se även Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se.

Nybyggda bostadshus i populationen 2003

Totalt Ordinära bostadshus Ej ordinära antal

objekt

antal lägenheter

antal objekt

antal lägenheter

antal objekt

antal lägenheter Flerbostadshus 315 12 587 175 7 626 140 4 961 Gruppbyggda

småhus 301 2 522 287 2 495 14 27

Underlaget till statistiken kommer i huvudsak ifrån byggherrarna, som lämnar uppgifter om kostnader, teknisk information m.m. till SCB via enkät.

Uppgifter som redovisas

Den totala kostnaden (produktionskostnaden) uppdelas bl.a. i mark- och byggnadskostnad som fördelas efter storstadsområde/riket i övrigt, exploaterings-/saneringsområde, byggherrekategori och upplåtelseform.

Byggnadsprisindex

Förutom statistik om nybyggnadskostnader beräknas också, på basis av uppgifterna om kostnader och uppmätningsdata, ett index, byggnadsprisindex.

Det mäter prisutvecklingen för den färdiga produkten rensad från kvalitetsförändringar. Statistiken om nybyggnadskostnader och byggnadsprisindex används bl.a. för uppföljning och analys av kostnadsutvecklingen samt vid beräkning av bostadsinvesteringarna i nationalräkenskaperna.

Referenstid

Redovisningen avser påbörjandetidpunkt. Tidpunkter i

bostadsbyggnadsstatistiken är påbörjandetidpunkt samt färdigställandetidpunkt.

Definitioner och förklaringar

Avdrag för bidrag. I tabell 6 och 7 redovisas kostnader med avdrag för bidrag (netto). I tabell 1-4 redovisas kostnader utan avdrag för bidrag (brutto).

Bidragen utgörs av investeringsbidrag, investeringsstimulans,

skyddsrumsbidrag, bidrag för konstnärlig utsmyckning m.fl. Bidragens storlek har i slutet av 90-talet varit mycket marginell. År 2002 har investeringsbidraget för hyresrätt haft betydelse och under 2003 börjar man se en effekt av

investeringsstimulansen.

Blanketter. I uppgiftsinsamlingen genom enkät används två blanketter, en husblankett med tekniska uppgifter och mätuppgifter samt en kostnadsblankett.

Blanketternas utseende framgår av Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se.

Objekt. Med objekt avses ett byggprojekt eller en del av ett byggprojekt. Ett byggprojekt kan vara indelat i etapper eller uppdelat på andra sätt. Ett objekt kan omfatta ett eller flera hus. För de byggnadsprojekt som fått beslut om statligt stöd utgör varje etapp som erhållit ett separat beslut om statligt stöd ett objekt.

Flerbostadshus. Begreppet flerbostadshus används för att beteckna såväl flerbostadshus – bostadshus med minst tre bostadslägenheter – som specialhus och lokalhus.

Småhus är den sammanfattande benämningen på enbostadshus (friliggande eller sammanbyggda till radhus, parhus eller kedjehus) och friliggande tvåbostadshus.

Gruppbyggda småhus används som gemensam beteckning på småhus som skall upplåtas med hyresrätt respektive bostadsrätt eller som skall försäljas.

Bostadslägenhet är bostad med eget kök eller kokvrå eller annan bostad med egen ingång från avskild förstuga, trapphus, korridor eller liknande.

Bostadsarea. Som bostadsarea räknas (med vissa inskränkningar) area ovan mark i lägenhet. Arean begränsas av färdigställda insidor av de väggar som omsluter varje lägenhet. I arean inräknas köksskåp, garderober och liknande.

Lokallägenhetsarea. I lokallägenhetsarea inräknas bostadsanknutna

gemensamma hobbylokaler ovan mark och gemensamma lokaler för matlagning samvaro etc. I lokallägenhetsarea inräknas även högvärdiga utrymmen ovan mark med hög ytstandard såsom butiker, kontor, hantverkslokaler etc.

Lägenhetsarea är summan av bostadsarea och lokallägenhetsarea.

Byggherrekategori. Byggherre är den som ansökt om och erhållit beslut om statligt stöd eller i de fall då statligt stöd ej är aktuellt, den som erhållit bygglov.

Som offentliga byggherrar räknas kommuner, landsting och allmännyttiga bostadsföretag. Bland privata företag ingår även privata personer.

Kostnaden utgörs av den av byggherren redovisade kostnaden inklusive mervärdesskatt när projektet påbörjas. Kostnaden är lika med det pris en köpare betalar för ett försäljningshus (småhus) eller det pris en bostadsrättsförening respektive ett fastighetsföretag betalar för sitt projekt. I tabell 1-4 redovisas kostnaden utan avdrag för bidrag. I tabell 6 och 7 redovisas kostnaden med avdrag för bidrag.

Schematiskt gäller att:

Markkostnad + Byggnadskostnad = Total

produktionskostnad

Fr.o.m. år 1994 gäller följande definition av respektive kostnad:

Markkostnad Byggnadskostnad Kostnader för byggnadsarbeten

Tomtkostnader inkl. kostnader för gator, vägar och VA utanför

kvartersmark + anslutningsavgifter för el och fjärrvärme

+ anslutningsavgifter för VA + kostnader för finplanering och tomtutrustning

+ byggherrekostnader som kan hänföras till dessa poster

+ kostnader för grundberedning och grovplanering

+ kostnader för gator, vägar och VA på kvartersmark

+ byggherrekostnader som kan hänföras till dessa poster

Kostnaden per lägenhet för flerbostadshus beräknas som kostnad per

kvadratmeter lägenhetsarea multiplicerat med bostadsarea. Beräkningen bygger på antagandet att kostnaden för bostadslägenheter och lokallägenheter är lika stor.

Medelvärde. Med medelvärde avses i denna publikation vägt medelvärde.

Vägningen innebär att stora objekt påverkar medelvärdet mer än små objekt.

För kostnader angivna i tabell 1-4, 6 och 7 är kostnaderna angivna med ett vägt medelvärde.

Påbörjande avser påbörjandet av de egentliga byggnadsarbetena (gjutning av källargolv, källarmurar, bottenplatta och dylikt).

Så görs statistiken

Statistiken baseras på en totalundersökning. För de objekt som tillhör

undersökningen (se ”vilka hus ingår”) insamlas uppgifter om kostnader, teknisk information m.m. direkt från byggherrarna via enkät. Enkäten består av en eller flera husblanketter och en kostnadsblankett för varje objekt. Uppgiftsplikt föreligger. Uppgifter om bl.a. lägenhetstyp och bostadsarea hämtas från besluts- och ansökningshandlingar för statligt stöd samt från kommunerna i de fall objektet ej har statligt stöd.

Uppgifterna i primärmaterialet granskas och dataregistreras vid SCB. I anslutning till dataregistreringen görs maskinella kontroller av uppgifternas konsistens. Vid behov kompletteras uppgifterna genom kontakt med uppgiftslämnarna. Redovisade kostnader per kvadratmeter och per lägenhet liksom areor per lägenhet är i tabellerna beräknade som vägda medelvärden.

Med vägda medelvärden förstås att observationerna har olika vikt (betydelse).

Medelvärdena kan också vara ovägda (varje observation har lika vikt).

Statistikens tillförlitlighet

Uppgifternas fullständighet

Ramen för undersökningen baseras på bygglov och ansökningar om statligt stöd vilket innebär en hög fullständighet.

Under 2003 har det varit ett visst bortfall. För flerbostadshus har det varit ett bortfall på tre objekt och tolv lägenheter, för objekt innebär detta ett bortfall på ca två procent och för antalet lägenheter innebär detta ett bortfall på ca 0,2 procent.

För gruppbyggda småhus har det varit ett bortfall på två objekt och åtta lägenheter, för objekt innebär detta ett bortfall på ca 0,7 procent och för antalet lägenheter innebär detta ett bortfall på ca 0,3 procent.

Ett visst partiellt bortfall kan förekomma. I de fall bortfall förekommer har de saknade variabelvärdena ersatts med imputerade värden. För år 2003 finns inget sådant bortfall.

Mätfel

Statistikens kvalitet är i hög grad beroende av dataunderlagets kvalitet. När det gäller enkätmaterialet har SCB lagt ner ett omfattande kompletteringsarbete, som avsevärt förbättrat kvaliteten på de ingående variablerna.

De redovisade kostnaderna utgörs av byggherrens redovisade kostnader. Dessa grundas på anbud/kontraktssummor, när sådana finns. I annat fall baseras de på byggherrens beräkningar. Det bör inte finnas någon anledning för byggherren att ange vare sig för höga eller för låga kostnader.

De redovisade areauppgifterna baseras på de av byggherren angivna

areauppgifterna, dels i enkäten, dels i ansökan om statligt stöd. Uppgifterna i ansökan kontrolleras av länsstyrelsen. Viss risk finns att fördelningen av arean mellan primär och sekundär area kan vara felaktig. För de objekt som fått beslut om statligt stöd sent i byggprocessen och som påbörjats innan beslutsåret sätts påbörjandet till januari månad i beslutsåret.

Projektförändringar som sker efter påbörjandet/beslutstidpunkten fångas ej upp.

Bra att veta

Byggnadsprisindex och faktorprisindex

Byggnadsprisindex mäter prisförändringar rensat från kvalitetsförändringar och regionala skillnader. Beräkningarna baseras på uppgifter om priser, utrustningsstandard, areor m.m. Indexkonstruktionen bygger på antagandet att marknadspriserna för nybyggda bostäder är starkt korrelerade med de

kvalitetsegenskaper som husen har. Byggnadsprisindex är ett outputindex.

Faktorprisindex mäter priser på de produktionsfaktorer – arbetskraft, material, maskinutnyttjande m.m. – som används vid uppförandet av en byggnad. Med hjälp av fasta vikter för dessa faktorer vägs de inträffade prisförändringarna samman till ett totalindex. Faktorprisindex visar den samlade effekten av sådana förändringar på byggnadskostnaderna vid given teknik och vinstmarginal.

Faktorprisindex är ett inputindex.

Skillnaderna mellan utvecklingen av byggnadsprisindex och faktorprisindex utgörs av produktivitets- och vinstutvecklingen inom de byggnadsproducerande företagen.

Ändringar i statistiken

Markkostnad och byggkostnad har ändrat definition flera gånger under årens lopp. Sedan 1994 är begreppen oförändrade.

En stor förändring i statistiken inträffade 1993 då byggsektorn avreglerades.

Innan dess utgjordes underlaget till statistiken av besluts- och

ansökningshandlingar för statligt stöd. Därefter infördes den nuvarande enkäten med i stort sett samma innehåll som besluts- och ansökningshandlingarna.

Tidigare publicering

Statistiken har tidigare publicerats som Statistiska meddelanden och längre tillbaka som PM. En förteckning över dessa finns i BO 26 SM 0001.

Annan statistik Nybyggnadsstatistik

Statistik över antalet påbörjade och färdigställda nybyggda lägenheter redovisas varje kvartal i SM serie BO 14. I detta SM redovisas fr.o.m. 1996 även

bygglovsstatistik för bostäder och lokaler. För nybyggda färdigställda

lägenheter publiceras också en årsstatistik, i vilken de färdigställda lägenheterna fördelas efter bl.a. hustyp, lägenhetstyp och upplåtelseform. Den senaste

publiceringen av årsstatistiken har skett i BO 20 SM 0401. Numera publiceras statistiken även i SCB:s databaser, se SCB:s webbplats www.scb.se.

För nybyggda lägenheter i påbörjade gruppbyggda småhus och flerbostadshus framställs årligen ytterligare statistik. Denna statistik innehåller bl.a. uppgifter om areor, hustyper och typ av värmeproducerande anläggning. Den senaste publiceringen av denna statistik har skett i BO 27 SM 0401.

Kostnadsstatistik för nybyggnad

Förutom den kostnadsstatistik som redovisas i detta SM kan kostnadsutveck- lingen när det gäller nybyggnad av bostadshus också följas med hjälp av faktorprisindex. Olika indexserier med anknytning till byggmarknaden publiceras löpande varje månad (utom juli) i publikationen Byggindex.

Ombyggnadsstatistik

Sedan 1975 finns statistik över ombyggnader för flerbostadshus. Statistiken gör det möjligt att följa de byggnadsaktiviteter genom vilka det äldre flerbostads- husbeståndet anpassas till nutida krav på standard och lägenhetsfördelning.

Resultaten publiceras årligen och kvartalsvis i SM. Den senaste publiceringen av den årliga statistiken har skett i BO 21 SM 0401. Fr.o.m. 1980 publiceras även rivningsstatistik för flerbostadshus i detta SM. Numera publiceras statistiken även i SCB:s databaser, se SCB:s webbplats www.scb.se.

Ytterligare statistik om bostäder

I SM serie BO publiceras också statistik från bostads- och

hyresundersökningarna och intäkts- och kostnadsundersökningarna, statistik över outhyrda bostadslägenheter i flerbostadshus, statistik över bostadshyror m.m. i nybyggda bostäder, fastighetstaxeringsstatistik och fastighetsprisstatistik inkl. fastighetsprisindex (tidigare redovisat i SM serie P). I SM serie EN publiceras bl.a. energistatistik för flerbostadshus, småhus och lokaler.

En samlad och översiktlig redovisning av statistik om boende, byggande och bebyggelse finns i Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok.

Jämförbarhet med annan statistik

Jämförelser kan göras med bostadsbyggnadsstatistiken och statistiken över hyror i nyproduktionen. Vissa avvikelser förekommer beroende på bl.a. skillnad i population. Se nedanstående tablå.

Beskrivning av populationerna för bostadsbyggnadsstatistiken (BBS), nybyggnadskostnadsstatistiken (NBK) och statistiken över hyror i nyproduktionen (HNB)

Påbörjade bostadslägenheter Färdigställda bostadslägenheter Flerbostadshus Småhus Flerbostadshus och

gruppbyggda småhus¹

Stycke- byggda små- hus²

Öppna markna-

den

Special- bostäder⁵

Övriga⁶ Hyresrätt och bostads-

rätt Ägda

Ordinära³ Ej ordinära³ BBS

preliminär X X X X X X X X

BBS

definitiv X X X X X

NBK

kostnader X NBK

antal, area

m.m. X X

HNB hyror

/avgifter X X

HNB

antal, area X X X

x) Innebär att gruppen ingår i statistiken men kategorin är inte alltid

särredovisad. Ingen markering innebär att gruppen inte ingår i populationen.

1) Med gruppbyggda småhus avses småhus som skall upplåtas med hyresrätt eller bostadsrätt eller som skall försäljas.

2) Med styckebyggda småhus avses andra småhus än gruppbyggda d.v.s.

småhus som skall bebos av byggherren,”egnahem”.

3) Med ej ordinära hus avses bland annat hus med stor andel lokaler eller gruppbostäder och hus med huvudsakligen små lägenheter. Övriga hus anses som ordinära.

4) Med öppna marknaden avses den del av bostadsmarknaden som är öppen för alla.

5) Med specialbostäder avses bostäder, där målgruppen tillhör en viss kategori, exempelvis studerande eller 55+.

6) Med övriga avses hus som av olika skäl ej ingår i HNB:s population.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se. För Byggnadsprisindex finns en separat Beskrivning av statistiken.

In English

Summary

This report presents data on multi-dwelling buildings and collectively built one- or two-dwelling buildings with government subsidies for new construction.

One- or two-dwelling buildings built to sell but without government subsidies are also included. Owner-occupied buildings are not included. Information is given on ground costs, building costs and total production costs. The figures are based on a total survey. Data are collected from questionnaires sent directly to the investors.

The cost statistics cover only the projects with “normal” residential buildings.

Entities not covered by cost statistics include, for example, residences for com- munities and premises with a large proportion of areas for non-residential use.

Data for the projects are collected in connection with the beginning of actual building work (laying of basement floor, basement walls, foundation plate, etc.).

For the current data collection, the obligation to respond in compliance with the Law of the Official Statistics is applied, since these statistics have great eco- nomic importance.

The statistical compilation is done in a database solution in a client/server envi- ronment. The manual editing concentrates on incomplete and obvious mistakes.

Afterwards, computer-assisted editing takes over, where the consistency of data is controlled. After the controls, investors are contacted for possible completion of questionnaires. When there is nonresponse in the questionnaires, the missing values have been imputed. There was no nonresponse in the questionnaires 2003. There was a minor nonresponse of questionnaires 2003. Three question- naires with a total of twelve dwellings for multi-dwelling buildings and two questionnaires with a total of eight dwellings for collectively built one- or two- dwelling buildings.

List of tables

1. Cost per m² for newly constructed conventional multi-dwelling

buildings by region and year 9

2. Cost per m² for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by region and year 10 3. Cost per m² for newly constructed conventional multi-dwelling

buildings by type of investor, form of tenure,

development/reconstruction area and region 11 4. Cost per m² for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by type of investor, form of tenure and region 12 5. Purchasing form for newly constructed conventional dwellings by

type of building. The whole country 13

6. Cost per m² with deduction for subsidies for newly constructed

conventional multi-dwelling buildings by type of building and region 13 7. Cost per m² with deduction for subsidies for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by type

of building and region 14

List of terms

andel share (of)

antal number of

av of avdrag deduction

avses refers to

bidrag allowance(s) bostadsarea useful floor space of dwellings

bostadshus residential building

bostadsrätt co-operative building society dwelling

bostadsrättsföreningar housing co-operatives

byggherrekategori type of investor

byggnadskostnad building cost

därav of them, of which

efter by

egen regi own-account

entreprenad contract by tender

exploatering development

flerbostadshus multi–dwelling building

för for förhandlingsentreprenad negotiating contract by tender

gruppbyggda småhus one- or two-dwelling building

hela riket the whole country

hustyp type of building

hyresrätt rented dwelling

i in

konkurrensupphandlad entreprenad contract by tender competitively pur- chased

kostnader cost

kr SEK

lgh (lägenhet) dwelling

lägenheter dwellings

lägenhetsarea useful floor space

länsregion county region

m² square metre –s

markkostnad ground cost

med with

medelvärde mean value

nybyggda newly constructed

objekt projects och and offentliga public

ordinära conventional per per privata företag private bodies

procent per cent

produktionskostnad production cost

region region

riket the whole country, Sweden

sanering reconstruction

Stor-Göteborg Gothenburg with suburbs

Stor-Malmö Malmö with suburbs

storstadsområde –na (the) metropolitan area –s Stor-Stockholm Stockholm with suburbs

total –t total

upphandling purchasing form

upplåtelseform form of tenure

utan without vägt weighted år year äganderätt ownership övriga other