Anvisningar för städning och rengöring av
inventarier efter sanering av fukt- och mögelskador
Sida 2(17)
Denna broschyr är en översättning från broshyren ” Ohje siivoukseen ja irtaimiston puhdistukseen kosteus- ja homevauriokorjausten jälkeen” utgiven av arbetshälsoinstitutet. Den senaste uppdaterade versionen är utgiven 2/2016. Översättningen är gjord av Niklas Frände och Annika Glader vid
Yrkeshögskolan Novia, inom projektet Renovation Center. För mera information om projektet Renovation Center, gå till adressen www.nordicrenovationcenter.fi.
Anvisningarna i denna borschyr baserar sig på Arbetshälsoinstitutets anvisningar ”Homeettomaksi siivous ja irtaimiston puhdistus kosteus- ja homevaurioiden korjausten jälkeen”. Arbetshälsoinstitutet och Suomen JVT- ja Kuivausliikkeiden Liitto ry har i detta dokument uppdaterat anvisningarna med mer avancerade rengöringsmetoder och ny information. Anvisningarna är avsedda för fastigheter med omfattande fukt- och mögelskador. I anvisningarna används ordet mögel, vilket dock avser hela den mikrobflora som förekommer i fuktskadade byggnader.
Innehåll
1 Allmän information om mögeldamm och mögellukt ... 4
2 Förhindra dammspridning från rivnings- och renoveringsarbeten vid fukt- och mögelskador ... 6
3 Tidpunkt för mögelrengöring ... 8
4 Arbetstagarens personliga skyddsutrustning och begränsning av exponering vid städning ... 9
5 Metoder för mögelrengöring ... 9
5.1. Städrutin ... 10
5.2. Rengöring av inventarier och ytor ...12
5.2.1. Allmänt ...12
5.2.2. Datorer ... 13
5.2.3. Arkivmaterial ... 13
5.2.4. Luktborttagning ... 13
5.2.5. Arbetsutrymmen ... 14
5.3. Rengöring av textilier och andra mjuka ytor ... 15
6 Sammanfattning ... 16
Sida 4(17)
Copyright: Richard Waller
1 Allmän information om mögeldamm och mögellukt
Det sista skedet vid renovering av fukt- och mögelskador är att städa och rengöra inventarierna för att avlägsna mögelkontamination. Mögelrengöringen utförs efter den ordinarie byggstädningen. En väl utförd och rätt gjord mögelrengöring säkerställer att utrymmenas användare kan återvända till de renoverade utrymmena utan problem.
I mögelskadade byggnader förorenas inomhusluften av mögeldamm och ämnesomsättningsprodukter från mögel, varav vissa kan uppfattas som lukt. Mögellukt består av tiotals olika gasformiga kemiska föreningar. Mögeldamm består av sporer och bitar av mycel. Dammpartiklarnas storlek är mindre än 0,01 mm (10 µm), så enskilda partiklar kan inte ses med blotta ögat.
Mängden mögeldamm och -lukt i inomhusluften beror på flera faktorer, såsom mögelskadornas omfattning och placering, luftläckage och dess spridning samt ventilation och tryckförhållanden i byggnaden. Vid rivning och reparation av mögelskadade konstruktioner stiger mängden mögeldamm i inomhusluften betydligt. Mängden mögeldamm kan till och med öka en miljon gånger jämfört med före rivningen.
Mögeldamm och -lukt färdas med luftströmmar överallt där luft kan passera, både mellan konstruktioner och mellan utrymmen. Mögeldamm och -lukt förflyttas också mellan olika utrymmen med människor,
möbler, textilier, papper och andra inventarier samt med städredskap. Mögellukt sprids även genom diffusion från håligheter i konstruktioner och material till rumsluften. Diffusion är ett fenomen, där kemiska molekyler strävar efter att förflytta sig från högre koncentrationer till lägre för att med tiden jämna ut eventuella koncentrationsskillnader. Mögeldamm och -lukt fastnar på alla typer av ytor.
Mögeldammets partiklar är så små att de även fäster på vertikala ytor. Gasformiga föreningar absorberas av porösa material.
Mögel växer normalt inte på ytan av de möbler eller pappersmaterial som finns i byggnaden eftersom den fukt som behövs för tillväxt saknas. Mörka prickar som förekommer på ytor är dock oftast ett tecken på mögelpåväxt.
Både mögeldamm och ämnesomsättningsprodukter från mögel kan ge upphov till hälsoproblem hos de som använder utrymmena. Enskilda individers känslighet för mögeldamm och -lukt varierar beroende på flera olika bakgrundsfaktorer, såsom mögelexponering i vuxen ålder, exponering i tidig barndom och genetiska arvsfaktorer. I alla mögelskadade byggnader finns sannolikt några särskilt känsliga individer, varav en del kan ha en konstaterad mögelrelaterad yrkessjukdom. Man bör inte föra inventarier från en mögelskadad byggnad till de rum som används av extra känsliga individer eller individer med denna yrkessjukdom. Det finns en risk för att deras symptom återvänder även efter en omlokalisering på grund av exponering från medförda inventarier. I praktiken har det även visat sig att en grundlig renovering och rengöring för att avlägsna mögel inte nödvändigtvis gör utrymmena tillräckligt rena för de mest känsliga individerna, utan symptomen kommer tillbaka då de återvänder till utrymmena.
Sida 6(17)
2 Förhindra dammspridning från rivnings- och renoveringsarbeten vid fukt- och mögelskador
Under rivnings- och renoveringsarbetet bör man förhindra att damm sprider sig från renoveringsområdet till närliggande utrymmen. På så sätt värnar man om hälsan hos de som vistas i de rena utrymmena.
Skyddsåtgärderna minskar och underlättar även mögelrengöringen efter renoveringen.
Ekonomiskt sett kan en misslyckad dammhantering under renoveringstiden ge flerfaldigt högre städkostnader i jämförelse med en väl utförd dammhantering. Damm från byggtiden som lämnat kvar i konstruktioner och på ytor förorsakar kostnader ännu efter att byggnaden är klar.
Renoveringsåtgärderna på byggarbetsplatsen bestämmer nivån på dammhanteringen.
Renoveringsplanerna bör vara klara före byggnadsarbetet påbörjas. Utgående från planerna väljs metoderna för hur arbetet ska utföras. I planeringsskedet fastställer man förekomsten av ämnen som är skadliga för hälsan samt klargör var de finns och vilka arbetsmetoder som ska användas. Samma arbetsmetod passar till både fukt- och mikrobskadade byggnader och vanligt rivningsarbete. I planeringsskedet klargörs vilken skyddsutrustning och vilka skyddskonstruktioner som ska användas i arbetet samt maskinernas och utrustningens tekniska nivå och mängd.
Man bör, i mån av möjlighet, flytta alla lösa möbler, material och lätt löstagbar inredning från de utrymmen som ska renoveras till utrymmen utan fukt- och mögelskador. Där rengörs föremålen
enligt punkterna 5.2 och 5.3. De rengjorda föremålen förs tillbaka först efter renovering och slutstädning. Man bör även regelbundet rengöra utrymmet där man rengör föremålen.
Med hjälp av utbytbara mattor eller klibbmattor kan man förhindra att smuts överförs med skor till rena områden.
I utrymmen där mikrobexponering kan få mycket allvarliga följder, som t.ex. i sjukhus, bör man vara särskilt noggrann. Arbetskläder och utrustning bör bytas i separata slusskammare.
Före rivnings- och renoveringsarbetet påbörjas stängs den maskinella ventilationen av i renoveringsområdet. Ventilationssystemets ventiler och apparater täcks med plastfilm och tejpas så att mögeldamm inte kommer in i ventilationskanalerna.
Rivningsområdet avskärmas från övriga utrymmen med t.ex. plastväggar och förses med undertryck med hjälp av därtill avsedd apparatur. På så sätt förhindrar man att mögeldamm och -lukt sprids med luftströmmar till närliggande utrymmen.
Avskärmningen upprätthålls från det att rivningsarbetet påbörjas tills att mögelrengöringen är genomförd. Gör man det behöver man inte utvidga den dyra mögelrengöringen till hela byggnaden.
När man avlägsnar sig från det avskärmade området (t.ex. vid pauser) bör man försäkra sig om att inte smuts/föroreningar transporteras med kläder och skor till rena utrymmen.
Detaljerade anvisningar för rivningsarbeten och nödvändiga skydd finns presenterade i Bygginfo’s anvisningar:
Ratu 82-0383 "Kosteus- ja mikrobivaurioituneiden rakenteiden purku"
Ratu 82-0347 "Asbestia sisältävien rakenteiden purku"
Ratu 82-0381 "Kivihiilipikeä sisältävien rakenteiden purku"
Ratu 82-0382 "PCB:tä ja lyijyä sisältävien saumausmassojen purku"
Ratu 82-0384 "Tavanomaiset purkutyöt. Vaaralliset aineet - käsittely ja suojaus."
Sida 8(17)
3 Tidpunkt för mögelrengöring
För att undvika extra arbete bör man komma överens om tidpunkterna för byggstädning, mögelrengöring och rengöring av ventilationssystemet.
Då renoveringen avslutats utförs först en normal byggstädning av utrymmena. Studier har dock visat att man med normal byggstädning inte avlägsnar mögeldamm och -lukt tillräckligt bra.
Efteråt rengörs ventilationsapparater och -kanaler vid behov.
Ventilationsapparater och -kanaler rengörs om
där funnits mikrobtillväxt
det har trängt in mögeldamm
det är över fem år sedan senaste rengöring
Man byter alltid ut ventilationssystemets filter och rengör apparaterna.
Efter rengöringen av ventilationssystemet utför man en mögelrengöring av utrymmena.
Ventilationen i utrymmena kopplas på först efter att ventilationssystemet rengjorts, filtren har bytts ut och mögelrengöringen är genomförd.
Det är svårt att bli av med mögeldamm. I samband med städningen virvlas mögeldamm lätt upp i luften och svävar där under en lång tid innan det återigen lägger sig på ytorna. Damm som svävar i luften avlägsnas från utrymmena med den normala ventilationen. Utöver detta kan man använda en luftrenare försett med ett H13 HEPA-filter, eller med motsvarande separationsgrad, för att få bort föroreningarna ur rumsluften. För att avlägsna illaluktande föreningar kan man vid behov utrusta luftrenaren med ett aktivt kolfilter.
Efter den egentliga mögelrengöringen bör man upprätthålla en förhöjd städnivå under 1-2 månader. På så sätt återställer man renheten i de renoverade utrymmena till samma nivå som i normala utrymmen.
Varje städning avlägsnar lite mögeldamm från byggtiden i gången.
4 Arbetstagarens personliga skyddsutrustning och begränsning av exponering vid städning
Under mögelrengöringen är det viktigt att använda personliga skyddsutrustningar, som förhindrar att mögeldamm och ämnesomsättningsprodukter från mögel kommer i kontakt med arbetstagarens luftvägar och hud. I de utrymmen som ska städas finns ännu rikligt med mögeldamm och -lukt som kan förorsaka hälsoproblem. Som andningsskydd rekommenderas ett fläktassisterat andningsskydd, t.ex. TH3PA2. Det filtrerar bort organiska gasformiga föreningar, såsom mögellukt, och partiklar, såsom mögeldamm. Ett fläktassisterat andningsskydd har inget andningsmotstånd och kan därför användas hela dagen. Ett visir som täcker ansiktet eller en helmask skyddar även ögonen och ansiktets hud.
Vid rengöringar som räcker mindre än 2 timmar, och där det endast finns lite mögeldamm och -lukt, kan man använda en
helmask försett med ett P3-klass filter. Ett P3-klassat filter skyddar mot mögeldamm men inte mot mögellukt.
Andningsskyddets filter bör bytas dagligen i mycket dammiga förhållanden och därtill alltid då man förflyttar sig från ett arbetsställe till nästa.
Engångsoverall med huva, skyddshandskar och skoskydd förhindrar hudexponering.
Handskarna bör även skydda huden från det tvättmedel som används för rengöring.
För att förhindra att mögeldamm sprids med kläderna till övriga utrymmen bör man byta till rena skyddskläder då man flyttar från ett utrymme till ett annat.
Skyddsutrustningen bör vara godkänd och CE-märkt.
En person som är känslig för mögel bör inte rengöra inventarier från mögeldamm.
I arbetet bör man även beakta allmänna krav på arbets- och användarsäkerhet.
5 Metoder för mögelrengöring
Syftet med mögelrengöring är att avlägsna mögeldamm och -lukt.
Vid mögelrengöring följs samma principer som för annan grundlig städning. Skillnaden från normal grundlig städning är att städaren använder andningsskydd och dammsugare utrustade med HEPA-filter.
Förkortningen HEPA-filter kommer från den engelskans ”High Efficiency Particulate Arrestance filter”.
HEPA-filter är indelade i olika klasser, H10-H14, beroende på hur effektivt de filtrerar damm. HEPA-filter avlägsnar effektivt damm, pollen och bakterier. Man får inte använda en vanlig dammsugare eftersom mögeldammet går rakt igenom och sprids till inomhusluften. En viktig faktor förutom filterklass är dammsugarens separationsgrad, vilken beror på hur dammsugaren är konstruerad. Bygg- och industridammsugare är klassade i L, M och H-klasser, där M- (Medium risk) och H- (High risk) klassade
Sida 10(17)
dammsugare passar bäst vid krävande städning av bygg- och mögeldamm. Man kan genom M- eller H- märkningen påvisa att dammsugarna uppfyller fastställda standardiserade krav enligt SFS-EN 60335-2- 69.
Övervakning är viktig för att få en lyckad mögelrengöring. Övervakningen bör leda till en skriftlig rapport, som bifogas till renoveringsdokumentationen. Den nordiska standarden INSTA800 för mätning av städkvalitet ger en referensram för en visuell och objektiv granskning av renheten.
5.1. Städrutin
Med rätt städrutin förhindrar man att mögeldamm och smuts sprids till övriga utrymmen.
Utrymmena städas ett rum i taget och korridoren städas till sist.
Utrymmena städas alltid från det renaste till det smutsigaste.
Utrymmena städas uppifrån och nedåt.
Om det finns nedsänkta konstruktioner rengörs dessa utrymmen först: dammsug ovansidan av nedsänkta tak och ovanpåliggande teknik (elkablar m.m.), hålrummens bakre delar och väggytor.
Den mest rekommenderade metoden är s.k. vattenfri städning, som utförs med mikrofiberdukar tillverkade med lämplig fuktighetsgrad. Om man använder en tvättlösning i en hink bör den bytas tillräckligt ofta.
Då man förflyttar sig från ett rum till ett annat byter man till rena städredskap för att undvika att smuts överförs.
För att torka av möbler och inredning används mikrofiberdukar för engångsbruk eller sådana som är lätta att underhålla. Städredskapen bör vara rena och dukarna bör bytas mellan utrymmena.
Städavfallet läggs i lufttäta påsar och kasseras.
Under städningen bör man undvika all form av genomfart mellan städade och ostädade utrymmen så att damm inte sprids tillbaka till redan städade utrymmen.
Städningen granskas sensoriskt under alla arbetsskeden.
Städade utrymmen ”förseglas” (dörren tejpas, i rumskortet antecknas att städningen är klar).
Sida 12(17)
5.2. Rengöring av inventarier och ytor
Alltid då man flyttar till en annan fastighet är det bra att rengöra lösöret från gamla föroreningar. Detta är speciellt viktigt då man flyttar från en mögelskadad byggnad.
Redan före rivnings- och renoveringsarbetet påbörjas, flyttas inventarierna från de mögelskadade utrymmena och sorteras enligt behov av och möjlighet till rengöring. Utrymmet som används för rengöring av inventarierna bör avskärmas helt från övriga utrymmen med temporära avskärmande skyddsväggar (eller andra åtgärder som säkerställer tillräcklig avskärmning). Rengöringsutrymmet ventileras maskinellt så att utrymmet får undertryck och det damm som eventuellt lösgörs under rengöringsarbetet leds ut via en filterförsedd fläkt. Även tilluften till rengöringsutrymmet bör helst passera genom ett filter (helst HEPA-filter, åtminstone F7 filter).
Inventarierna placeras i rengöringsutrymmet så att det lämnar tillräckligt med utrymme för arbete. Alla inventarier som finns i utrymmet rengörs på en gång (t.ex. under en arbetsdag) och flyttas därefter till rena förrådsutrymmen utan skador. När rengöringsutrymmet är tömt städas det på nytt. Först efter detta flyttas en ny omgång inventarier in i utrymmet för rengöring.
5.2.1. Allmänt
Alla onödiga föremål kasseras. Vid rengöring/kassering av arkivmaterial (dokument, mappar m.m.) och datorer bör man alltid beakta kraven på datasäkerhet och sekretess.
Alla föremål som är uppenbart mögliga (som har mögelprickar eller ytligt mögel), t.ex. gardiner och stoppade stolar, kasseras. Även föremål som helt klart luktar mögel förstörs. Man bör förhandla separat om lämpliga åtgärder när det gäller dokument och värdeföremål.
Väggar, innertak, golv samt lamparmaturer och alla hårda och mjuka möbler dammsugs med dammsugare utrustade med HEPA-filter. Rekommenderad dammsugarklass är M eller H. Man kan genom M- eller H-märkningen påvisa att dammsugarna uppfyller fastställda standardiserade krav enligt SFS-EN 60335-2-69.
Även baksidan av hyllor, elkablar och andra dammsamlande föremål och ytor dammsugs.
Rumsväxter rengörs noggrant och åtminstone ytjorden byts ut.
Alla hårda horisontella och vertikala ytor och möbler våtrengörs med ett universalrengöringsmedel, t.ex. med en fuktad mikrofiberduk eller engångsduk, för att avlägsna allt fint damm som lämnat kvar på ytorna efter dammsugningen.
Dammtorkningen utförs tidigast 1 dygn efter dammsugningen så att större dammpartiklar hinner sedimentera.
För rengöring av hårda ytor går det vanligen bra med ett universalrengöringsmedel. Om man misstänker att det på ytan finns rikligt med mögel och smuts, t.ex. om ytan är ojämn, kan man använda ett desinficerande rengöringsmedel som innehåller klor- eller persyror. Vid användning av specialrengöringsmedel bör man dock försäkra sig om att medlet är lämpligt för ytan och följa instruktionerna för hur man skyddar sig och om karenstider.
Städavfallet försluts i lufttäta kärl och transporteras bort dagligen.
Som städavfall klassas skräp, filter från dammsugare och andningsskydd, dammsugarpåsar, engångsdukar och uppsuget damm.
5.2.2. Datorer
Datorer och andra elektroniska apparater samlar damm som bör avlägsnas. Vi rekommenderar att man avlägsnar apparatens hölje i ett avskärmat, separat utrymme med undertryck eller utomhus och blåser bort dammet med en tryckluftspistol (filtrerad, vattenfri, joniserad tryckluft rekommenderas). Höljen och kåpor torkas av på samma sätt som andra möbler med hård yta.
5.2.3. Arkivmaterial
Arkivmaterial är alltid problematiska med tanke på inomhusluftens kvalitet eftersom de utgör en brokig blandning av olika gamla pappers- och paffmaterial. Dessa bör inte placeras i någons arbetsrum. Arkiv är ofta placerade i mögelskadade delar av byggnader, t.ex. i källarutrymmen, vilket gjort att de har tagit åt sig mögeldamm och -lukt. Arkivmaterialet kan dammsugas fritt från damm med en HEPA-dammsugare, men man brukar inte uppnå särskilt goda resultat med normala metoder. Nyare material kan kopieras men inte värdefulla original. Vid en flytt bör ett dylikt arkiv placeras i ett utrymme med separat ventilation och undertryck i förhållande till övriga utrymmen.
På mappar och böcker rengörs endast pärmarna eftersom det vanligtvis inte samlas några större mängder mögeldamm mellan bladen. Vid rengöring av mapparnas insida kan man använda en liten undertrycksapparat som punktutsug.
Rengöringsarbetet utförs med en dammsugare med HEPA-filter och våtrengöring. Vid behov kan man även använda tvättmedel. Vid arbetet kan man också använda en effektiv sugapparat, t.ex. en högtrycksfläkt med sug där frånluften leds direkt ut. Apparaterna används även vid den dagliga rengöringen av arbetsområdet. Vid rengöring (t.ex. av mappar och böcker) med tryckluft styrs dammet via undertrycksapparaten direkt ut (via filter).
5.2.4. Luktborttagning
I utrymmen som rengörs från mögel är det vanligen svårare att avlägsna dålig lukt än damm.
Vädring kan avlägsna dålig lukt. Vädringen kan effektiveras med hjälp av olika luftrenare och fläktar. I svåra fall kan man behandla utrymmena med ett oxiderande ämne, såsom ozon.
Ozonering bör endast utföras av certifierade specialister. Man bör noggrant utreda hur lämplig behandlingen är för olika material samt om karenstider och skyddsåtgärder. Under ozoneringen är ozonhalterna i utrymmet livsfarliga. Ozonet påverkar alla material i utrymmet som behandlas och som ett resultat av de kemiska reaktionerna uppstår även nya gasformiga föreningar, vilka i sig kan ha hälsovådliga effekter.
Mögellukt är svår att ta bort från böcker och andra pappersmaterial.
Sida 14(17)
Porösa material absorberar gaser (och lukter) och för att avlägsna dem kan man t.ex. kombinera följande metoder:
dammsugning (HEPA-dammsugare) för att avlägsna grov- och finkornigt damm
våtrengöring av ytor (alkoholbaserad lösning)
uppvärmning
tillräckligt lång ventilering med filtrerad luft (HEPA 13)
5.2.5. Arbetsutrymmen
Inventarier från mögelskadade utrymmen bör rengöras i så rena utrymmen som möjligt för att undvika att föroreningarna från rengöringen återkontaminerar rengjorda föremål som kommer att flyttas till rena utrymmen.
I mögelskadade byggnader (eller på andra platser) bör man sträva efter att hitta ett utrymme med så lite skador som möjligt. Innan man flyttar inventarierna för rengöring bör det
reserverade utrymmet städas grundligt.
Rengöringsutrymmet bör avskärmas från smutsigare utrymmen.
Om inventarierna är mycket smutsiga och synligt dammiga kan de grovrengöras redan i det skadade utrymmet (dammsugning med HEPA-filter, dammsugning och piskning av mattor och möbler med textilytor).
Copyright: James G Brey
5.3. Rengöring av textilier och andra mjuka ytor
Det är svårare att rengöra mjuka ytor från mögeldamm än hårda. Mögellukt fastnar vanligen lättare på mjuka ytor.
Huvudprincipen är att göra sig av med alla onödiga lösa textilier, papper, akustikskivor och liknande.
Möbler dammsugs med en dammsugare (M- eller H-klass) försedd med HEPA-filter.
För att avlägsna mögeldamm tvättas löstagbara textilier i tvättmaskin med ett varmt tvättprogram (minst 60 °C).
Upprepade tvättar med varma tvättprogram (minst 60 °C) tar bättre bort luktmolekylerna ur materialet p.g.a. snabbare diffusion vid högre temperaturer.
Mögellukten kan, förutom genom upprepade varmvattentvättar, även avlägsnas genom strykning med hett strykjärn och vädring utomhus.
Bäst avlägsnas mögellukt med kemtvätt.
Gardiner kan tvättas som vanligt i tvättmaskin, i mån av möjlighet/enligt tvättanvisningarna vid 60 – 90 °C.
Mattor och andra inredningstextilier tvättas vid tvätteri enligt tvättanvisningarna.
Sida 16(17)
I mån av möjlighet bör man sträva efter att ersätta soffor, fåtöljer, stoppade arbetsstolar m.m. med nya möbler, eftersom det är mycket svårt att avlägsna eventuella mikrober ur stoppningar. Olika desinficeringsbehandlingar dödar mikroberna men avlägsnar dem inte, vilket kan ge upphov till fortsatta symptom hos mögelkänsliga personer. Om man trots detta vill flytta möbler från skadade utrymmen till rena bör de dammsugas grundligt (använd HEPA-filter) samt piskas och vädras.
6. Sammanfattning
Punkt 1
Det sista skedet vid renovering av fukt- och mögelskador är att städa och rengöra inventarierna för att avlägsna mögelkontamination. Mögelrengöringen utförs efter den ordinarie byggstädningen. En väl utförd och rätt gjord mögelrengöring säkerställer att utrymmenas användare kan återvända till de renoverade utrymmena utan problem.
Punkt 2
Före rivnings- och renoveringsarbetet påbörjas bör man sträva till att begränsa dammets spridning från renoveringsområdet genom att skapa undertryck och avskärma området. På så sätt värnar man om hälsan hos de som vistas i de rena utrymmena samt skyddar utrymmen och inventarier.
Skyddsåtgärderna minskar och underlättar även mögelrengöringen efter renoveringen.
Punkt 3
För att undvika extra arbete bör man komma överens om tidpunkterna för byggstädning, mögelrengöring och rengöring av ventilationssystemet.
Punkt 4
Under mögelrengöringen är det viktigt att använda personliga skyddsutrustningar, som förhindrar att mögeldamm och -lukt kommer i kontakt med lungor, slemhinnor och hud. I de utrymmen som ska städas finns ännu rikligt med mögeldamm och -lukt som kan förorsaka hälsoproblem.
Punkt 5
Syftet med mögelrengöring är att avlägsna mögeldamm och -lukt. Vid mögelrengöring följs samma principer som för annan grundlig städning. Den största skillnaden från normal grundlig städning är att området avskärmas och förses med undertryck, städaren skyddas med andningsskydd och att man använder klassificerade dammsugare utrustade med HEPA-filter.
Anvisningarna har kommenterats av:
Helmi Kokotti - planerare, Östra Finlands universitet, Utbildnings- och utvecklingstjänster Aducate Marjut Reiman - ledande expert, Arbetshälsoinstitutet
Mikko Kallinen - projektledare, specialist på sunda byggnader, ISS Proko Oy Sari Rautio-Laine - forskningsingenjör, Arbetshälsoinstitutet
Sirpa Rautiala - ledande expert, Arbetshälsoinstitutet Arbetsgrupp från Suomen JVT- ja Kuivausliikkeiden Liitto ry Tarja Ala-Ilomäki - enhetschef, TPA Andersson Oy
Tuula Putus - professor i företagshälsovård (t.f.), docent i miljömedicin, MD Tuula Syrjänen - chef för renoveringsrådgivningen, Andningsförbundet rf Vesa Asikainen - forskare, FM, Östra Finlands universitet
Tilläggsinformation:
• Kosteus- ja mikrobivaurioituneiden rakenteiden purku. Ratu 82-0383. Rakennustieto Oy. 2011.
• Tavanomaiset purkutyöt. Vaaralliset aineet - käsittely ja suojaus. Ratu 82–0384. Rakennustieto Oy. Helsinki 2011.
• Asbestia sisältävien rakenteiden purku. Ratu 82-0347. Rakennustieto Oy. Helsinki 2009.
• Kivihiilipikeä sisältävien rakenteiden purku. Ratu 82–0381. Rakennustieto Oy. Helsinki 2009.
• PCB:tä ja lyijyä sisältävien saumausmassojen purku. Ratu 82-0382. Rakennustieto Oy. Helsinki 2011.
• Suojaus. Ratu 84-0386. Rakennustieto Oy. Helsinki 2011.
• Kallinen Mikko. Mikrobi- ja hajuvaurioituneen arkistomateriaalin puhdistamisen onnistumisen arviointi. Aducate Reports and Books, ISSN 1798-9116. 4/2010.
• Halonen R, Korhonen R, Reiman M, Keskikuru T, Kujanpää L, Kokotti H. Kosteusvaurioituneen kohteen jälkisiivouksen tehokkuus. Sisäilmastoseminaari, Espoo 2002. SIY Raportti 17:91-96.
Sisäilmayhdistys ry.
• Sisäilmayhdistys ry. http://www.sisailmayhdistys.fi
