Ensamma mödrar
En studie av ensamma mödrars försörjningsproblematik i Karlstad mellan 1920–1930
Singel mothers and poor relief in Karlstad
Rola Eldgaile
Fakultet: Karlstads Universitet Ämne/ Utbildningsprogram: HIGC01 Nivå/Högskolepoäng:15
Handledarens namn; Peter Olausson Examinatorns namn: Christer Alberger Datum: Vt 2020
Innehållsförteckning
Abstract
Sammanfattning
1.
Inledning
………..11.2 Bakgrunden………...2
Karlstad historisk överblick………2
Fattigvården………3
Ogifta mödrar………..4
1.3 Syfte och frågeställning………...5
1.4 Forskningsläge………..…………..9
1.5 Teorin……….10
1.6 Avgränsning………...11
1.7 Metod och material………12
2.
Undersökningsdel
………..132.1 Hur var skillnaden mellan kvinnor och mäns ansvarsfördelning med utgångspunkt från fattigvårdens protokoll?...13
2.2 Hur var fattigvårdens förhållningsätt till ogifta mödrars ansvar?...16
2.4 Sammanfattning av undersökning………..20
3. Diskussion, slutsatser
………...213.2 Diskussion………...22
3.3 Slutsatser………..26
Käll- och litteraturförteckning
Bilaga 1: Tabell
Bilaga 2: Fattigvårdssyrelseprotokoll
Abstract
This study focuses on the poor relief in Karlstad between the years 1920-1930. It focuses on the unmarried mothers’ economic problems. The analysis will discuss lone mothers’
responsibilities and opportunities they had in Karlstad based on the statements of the poor relief. Furthermore, the study will give a description of a child living condition with a lone mother who’s double working, taking care of children, home and work.
The analysis is based on sources from Karlstad town archives. The sources are between 1920- 1930 and contains protocol about the towns poor people who was in need for help. The
investigation is a qualitative analysis and the poor single woman is the main group. To be able to answer the studies questions will the gender theory and an analysis of sources be necessary.
Sammanfattning
Ambitionen av denna uppsats har varit att genom en kvalitativ textanalys av
fattigvårdsstyrelsens och barnavårdsnämndensprotokoll finna vilka levnadsmönster som orsakade ogifta mödrars försörjningsproblematik i Karlstad. Samhället präglades av ett familjeideal där man, hustru, barn, speglade idealet. Om mannens som var ansvarig för försörjningen saknades, hur bar sig mödrarna åt sig då? Hur påverkade
familjeförsörjarnormen ogifta ensamförsörjande mödrars möjligheter till understöd? Hur var fattigvårdens förhållningsätt till ensamma mödrars egenansvar gentemot mannen? Ytterligare en sak att belysa är hur barnens levnadsförhållanden påverkades av en familjeförsörjande ogift moder. Vad hände med barnen när modern dubbelarbetade eller fosterplacerades hos en annan moder? Och hur var skillnaden mellan mäns och kvinnas ansvarsfördelning?
Historikern Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet har legat till grund för uppsatsens analys av materialet från barnavårdsnämnden i Karlstad såväl som Karlstads
fattigvårdsprotokoll.
Resultatet av undersökningen har visat att familjeidealet genomsyrades under den aktuella undersöknings perioden. Man och kvinna hade olika skyldigheter enligt
fattigvårdsförordningen, mannen hade skyldigheten att ha makten över ekonomin och försörjningsansvaret och modern tog hand om hemmet och barnen. Den typiska patriarkala prägeln hade satte sig i samhällets normer. Den ogifta modern uppfattades som fattigast men utan tvekan mest driftigast, att vara dubbelarbetande, sköta hemmet och fostra barn var inte lätt och inte heller var det lätt att betraktas som mindre ansvarig från fattigvården.
1. Inledning
Under medeltiden var det vanligt att kvinnor födde utomäktenskapliga barn. Sexuellt umgänge skedde oftast utanför äktenskapet och en graviditet avslöjade det ogifta paret. Ett sexuellt umgänge utanför äktenskapet var straffbart för män under medeltiden, det blev även straffbart för kvinna vid 1600-talets andra hälft. Om kvinnan som var ogift övergavs av sin man och han svor sig fri från faderskapet, fick hon ensam stå ansvarig för bådas brott,
äktenskapsbrottet. Att vara en ogift mor var inte bara en social skam utan modern stod ensam för försörjningen av barnet när fadern svor sig fri inför domstol och fick därför inget socialt eller ekonomiskt ansvar för barnet.1
Historikern Ann-Sofie Ohlander är välkänd genom sin kvinnoforskning. Ohlander belyser dels om kvinnornas betydelse i samhället för hela den historiska utvecklingen. Det flesta kvinnorna levde i skräck och med skammen över sig om att det hade ett oönskat barn som det själva ansvarade för. Många kvinnor drevs till en desperat handling och utförde barnamord på barnen. Kvinnorna var medvetna om att det medförde hårda straff, dock hindrades inte de från att döda sina barn. Många kvinnor såg även självmord som den enda utvägen. Ensamma ogifta mödrar förväntades att bli socialt utstötta. I egenskap av kvinna och som ogift mor saknade hon möjligheter och rättigheter i samhället. Vilket också drabbade inte bara henne som ensamstående mor utan hennes barn med. Barnet uteslöts från att ärva sin egen moder, de uteslöts från sin släkt och sitt sociala sammanhang. Utomäktenskapliga barn nekades sin samhälleliga existens och det kunde betraktas som socialt mord från samhället.2
Kvinnans historia betraktas ofta som mörk och man talar ofta om hur svårt kvinnan hade att leva i ett samhälle som ogift eller ensam moder. Den borgliga idealbilden om kvinnan i hemmet kolliderade med verkligheten. Kvinnor i svensk historia har varit dubbelarbetare, tagit ansvaret till omvårdnad och uppfostran. Änkor tog över deras mäns arbetsområden och jobbade inom yrken som betraktades som manliga yrken. Och när modern inte var hemma och skötte jordbruket fick dottern eller en annan kvinnlig släkting ta ansvaret.3
1 Ohlander, Ann- Sofi & Strömberg, Ulla-Britt (2008) Tusen svenska kvinnoår. Svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid. s. 119–120
2 Ohlander & Strömberg (2008), s. 124
3 Ohlander & Strömberg (2008), s. 141–143 1
Ensamstående mödrar och änkor som stod ensamma som försörjare hade inte samma möjligheter som män ute på arbetsmarknaden. Många kvinnor var drabbade av
fattigdomsproblematik. Kvinnor fick i höge utsträckning än män söka sig till fattigvården för understöd för att överleva. En hel del mödrar undvek att söka hjälp, framförallt när
fattigvården hade en kallsinnig attityd mot ogifta mödrar om att det orsakat sin försörjningsbörda på egenhand.4
Det finns en omfattande forskning kring ensamma mödrar och samhällets sociala kontroll och syn på kvinnorna. Kvinnorna har varit den grupp som varit mest utsatt i samhället. Ensamma mödrar stod inför en försörjningsproblematik när fadern inte kunde pekas ut. Kvinnan kunde stå som ensam försörjare över sitt minderåriga barn utan faderns hjälp. Många kvinnor hade inte samma arbetsmöjligheter som män i samhället heller. Därför sökte det flesta kvinnor sig till fattig understöd av fattigvården under den tidiga industrialiseringen då en hel del kvinnor drabbades av försörjningsproblematik.5
Denna uppsats ämnar tillföra en undersökning av den ogifta modern försörjningsproblematik att såg ut i Karlstad kommun perioden mellan 1920–1930 efter industriella revolutionens genombrott. Varpå hur fattigvården vidtog åtgärder för ensamma mödrar med
utomäktenskapliga barn och vilket ansvar hade ogifta mödrar utifrån ett fattigvårds normperspektiv.
1.2 Bakgrund
Karlstad – historisk överblick
Karlstad har byggts upp av restsjöar, öar och älvfåror. Tingvalla var en av Karlstad stads största handels- och tingsplats under medeltiden. Staden grundades av hertig Karl 1584, han strävade efter att stimulera näringslivet och handeln i hertigdömet. Stadens ekonomiska tillväxt var bland annat från järn- och trävaruexport via Vänern till Göteborg. När stenbron byggdes år 1797 fick staden landförbindelse och bron utmärktes som Sveriges största stenbro.
Staden har utsatt för fyra bränder därav den senaste branden som utplånade staden ägde rum 1865. Efter branden återhämtade staden sig mot positiv riktning. Karlstad har efter
4 Plymoth, Birgitta (1999) Familjeförsörjande kvinnor och fattigvård. Om möjligheter och egenansvar under sent 1800-tal. s. 192
industrialiseringen försett sig med import av spannmål, salt och export av järn och trä. Trä och papper industrin företrädde starkare än jordbruket och det har haft en stor betydelse för 3.
stadens näringslivsutveckling. Karlstad tillhörde Sveriges expansiva städer med
fabriksverksamhet sedan 1800-talets mitt och med en expansiv befolkningsutveckling.6 Karlstads befolkningstillväxt har succesivt ökat efter den industriella revolutionen slut på 1800-talet. Majoriteten av invånarna var kvinnor. emellertid var det inte bara kvinnoöverskott i staden, utan runtom i Sverige rådde det kvinnoöverskott, däremot var det fler kvinnor på landsbygden än i städerna. Kvinnorna från landsbygden urbaniserade in till städerna för att söka sig till bättre omstädnigheter.
1.2 Tabell 1
7
Tabellen Illustrerar befolkningsstatistiken i städerna under den aktuella tiden. I Värmlands län var det Karlstad som hade en kraftig befolkningsökning därav majoriteten var kvinnor.
Karlstads stads invånare var uppe på 20 911 under 1930-talet med en tillväxt på 306 invånare under urbaniseringen och industrialiseringen av städerna.
Fattigvården
Fattiga i Sverige under medeltiden betraktades med vördnad. Synen på fattiga var god och man ansåg att fattiga stod nära Gud. Allmosor gavs till fattiga för att bidra till sin egnes
6 National encyclopedi https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/karlstad hämtad 2020-05-06
7 Statistikmyndigheten SCB http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-
%2FBefolkningsstatistik%2FBefolkningsr%C3%B6relsen%20(SOS)%201911-1960%2FBefolkning- Befolkningsrorelsen-1930.pdf Hämtad 2020-20-21
3
frälsning. Dock började den positiva synen på fattiga att ändras under reformationen. Den goda synen blev negativ där fattiga bemöttes med misstänksamhet och motvilja. De ansågs inte finnas några sociala orsaker till den växande fattigdomen, utan de fattiga ansågs vara arbetsovilliga. Fattiga delades in i kategorier som ’rätta’ och ’orätta’ fattiga. De som skulle få hjälp var de ’rätta’ fattiga som var, sjuka, barn, änkor och åldringar. De räknades in som
‘rätta’ fattiga och accepterades eftersom deras orsaker ansågs som giltiga. ’orätta’ var de människor av lättsinnighet, okunnighet och alkohol som gjort att det hamnat i fel situation.
Och det drabbade hade sig själva att lägga skulden på eftersom det betraktades som oansvariga.8
Mödrar som var ensamstående saknade rättigheter och räknades som den mest utsatta gruppen. Det accepterades inte av fattigvården och föll därför utanför ramarna och fick inte understöd. Fattigvården accepterade bara om kvinnorna var gifta och saknade en manlig försörjare.9 Ensamma mödrar möttes av en kallsinnig inställning från fattigvården i jämförelse med änkor som betraktades som mer acceptabelt i samhället. Ensamma mödrar fick inte hjälp i samma utsträckning som änkor. Mödrarna fick mindre understöd och blev oftare intagna på fattighus eller erhöll inget understöd alls.10 Fattigvården styrdes av förordningar och till en början präglades fattigvården av en patriarkal inställning under 1800-talets början. Kvinnor stod för uppfostran och hushållet och männen för försörjningsansvaret. Den som var i behov av understöd sökte sig till det resurser som fanns. När resurserna blev uttömda fick
fattigvården ingripa som hjälp och det betraktades som den sista utvägen om människor saknade tillgångar. Fattigvården reformerades och mer personal anställdes och fler arbeten inom jordbruk delades ut till människor som sökte ekonomisk hjälp. Verksamheten hade sin uppfattning om att fler arbeten skulle vara bekämpningen av den växande fattigdomen.11
Ogifta mödrar
I mitten av 1800-talet var Sverige ett ståndssamhälle vilket bidrog till att en människas ståndstillhörighet placerade henne i hög grad socialt i samhället. Kvinnor saknade en egen social identitet i samhället. Samhället bedömde kvinnorna antigen som gifta, ogifta eller
8 Sjögren, Mikael (1997) Fattigvård och folkuppfostran. Liberal fattigvårdspolitik 1903–1918, s. 19, 21–23
9 Rosén, Ulla (2002) Moral och myndighet. Fattigvårdenssyn på understödstagare 1830–1939. I Anderssons, Irene, Johansson, Kenneth & Lindstedt Cronberg, Marie (red.) tid och tillit. En vänbok till Eva Östberg, s. 168
10 Plymoth (1999) s. 195
11 Rosén (2002) s. 169,174,178–179
änkor. Kvinnornas sociala identitet skapades genom den man som stod henne närmast.12 Blev kvinnan ogift moder kunde hon få försörjningsproblem och fick hon ett barn lades skammen över henne och med det kunde den ogifta modern begå desperata handlingar genom att ta livet av sitt barn. Under 1800-talet dömdes flertals kvinnor för barnamord även om ett straff ingick med avrättning fortsatte barnamorden att begås. År 1830 avrättades den sista kvinnan för barnamord i Sverige och straffet ändrades till straffarbete istället. Kvinnor kunde även ta livet av sig som en sista utväg för att undvika att leva med skräcken och skammen över sig. Antalet utomäktenskapliga barn och barnamorden ökade kraftigt vilket ledde till en ny rättighet för kvinnan. I slutet av 1770-talet lades Gustav III:s barnamordsplakat. Kvinnor fick föda anonymt och lämna över barnet till änglamakerskor, det vill säga kvinnor som tog emot ett barn för en summa pengar och därefter vanvårda dem tills barnet avled. Ogifta mödrar hade lägsta lönen och hårt arbete vilket ledde till att det knappt fanns en möjlighet att försörja barnet.13
Ogifta mödrar som sökte sig till fattigvården för ekonomisk hjälp kunde nekas, då de brutit mot den rådande genus och moraliska ordningen och som oförsörjd lade hon mer last på sin försörjningsbörda genom att ha haft sexuellt umgänge utanför äktenskapet.14 Ogifta mödrar hade ingen rätt till understöd från fattigvården, dock fanns det en skillnad mellan ogifta kvinnor med barn och gifta kvinnor med barn. Gifta ensamma mödrar och änkor fick rätten till understöd från fattigvården. De ogifta mödrarna förväntades att ta ansvaret och deras oförmåga att försörja sina barn betecknades med försumlighet och de kunde därför tvingas att skiljas från sina barn.15
1.3 Syfte och frågeställning
Uppsatsens övergripande syfte är att belysa ogifta mödrars försörjningsproblematik i Karlstad.
För det första handlar det om att belysa de möjligheter och ansvar ogifta mödrar hade i
12 Artaeus, Irene (1992) Kvinnorna som blev över. Ensamstående stadskvinnor under 1800-talets första hälft – fallet Västerås, s 64–65
13 Ohlander & Strömberg (2008) s, 117,120,124–125
14 Rosén (2002) s, 175–176
15 Plymoth, (1999), s 205
5
samhället utifrån fattigvårdens yttranden. Vidare också att ge en beskrivning på ett oäkta barns levnadsförhållande med en familjeförsörjande förälder.
1. Hur var skillnaden mellan kvinnor och mäns ansvarsfördelning med utgångspunkt från fattigvårdens protokoll?
2. Hur var fattigvårdens förhållningsätt till ogifta mödrars egenansvar?
1.4 Forskningsläge
Forskningen kring ensamma mödrar är omfattande, dock skiljer det sig ganska mycket kring tidperioder och i olika stadsdelar i Sverige. Det finns forskning om hur ensamma mödrar liv såg och hur de försörjer sina barn, till hur dessa kvinnor hade det på arbetsmarknaden och hur det bemöttes av fattigvården och samhällets syn på ogifta mödrar.
Historikern Irene Artaeus har skrivit kvinnorna som blev över. Ensamstående stadskvinnor under 1800-talets första hälft-fallet Västerås”. Artaeus skrev sin avhandling år 1992 och belyser den ensamstående kvinnans roll och deras möjligheter till försörjning under 1800- talets första hälft i Västerås. Artaeus menar att det rådde kvinnoöverskott i landet och detta förstärktes av att äktenskapsfrekvenserna sjönk, antalet ogifta kvinnor ökade och städerna hade fler ogifta kvinnor och änkor än i landsbygden. Både gifta och ogifta kvinnor var omyndiga utan en manlig förmyndare. Änkor kunde genom sitt änketillstånd tilldelas understöd från samhället. Problemet med det ensamstående mödrars problem synliggjordes framförallt i städerna. Där minimerades kvinnornas möjligheter till försörjning ganska drastiskt, antalet utomäktenskapliga barn ökade och att ensamma mödrar stod inför en försörjningsproblematik. Dock förflyttade sig en hel del kvinnor från landsbygden in till städerna för bättre liv och arbete.16
Historikern Birgitta Plymoth har skrivit om fattigvård och familjeideal under tidigt 1900-tal i antologin familjeangelägenheter, modernhistorisk forskning om välfärdsstat, genus och politik. Familjeidealen har levt vidare som en struktur i samhället. Kärnfamiljen var viktig med mannen som ansvarsförsörjaren och kvinnan var hushållerska som tog hand om hemmet och barnuppfostran. Dock var detta ett svåruppnått ideal för många familjer som levde utan den manliga försörjaren. Kvinnan blev huvudförsörjaren med dubbelarbete. Historiken
16 Artaeus,(1992), s 12–13, 15
Plymoths har presenterat en undersökning av tjugosju familjer i Norrköping därav hon kom fram till att fler kvinnor än män fick understöd. Den bakomliggande orsaken var bland annat att kvinnor fick lägre löner och sämre arbetsmarknad vilket bidrog till att kvinnan i samhället blev fattigare. Många kvinnor levde som ensam försörjare, och av det kvinnor som fick fattighjälp var majoriteten änkor och en andel ogifta kvinnor. Åttio procent av kvinnorna levde med sina män, resten levde utan sina makar. Hälften av ensamma hustrurna hade minderåriga barn. En femtedel av änkorna var mödrar och av det ogifta var ungefär en trettio procent mödrar. Hustrurar hade inte ansvar för försörjningen av sina män, men som föräldrar hade de och andra ensamma mödrar försörjningsansvar för sina barn. 17
Historikern Ann-Sofie Ohlander är välkänd genom sin kvinnoforskning. Tillsammans har hon med vetenskapsjournalisten Ulla-Britt Strömberg skrivit boken Tusen svenska kvinnoår.
Svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid. Ohlander och Strömberg lyfter den
dubbelarbetande kvinnan, hon arbetade i produktion och hon har haft ansvaret för barnens omvårdnad i hushållet. Historiken Ohlander och vetenskapsjournalisten Strömberg menar att den gifta kvinnan hade en bättre ställning i samhället eftersom äktenskapet var en önskad livsform av både stat och kyrka. Dock förändrades detta när industrialiseringen fick sin börja och människornas flyttade in till städerna med hopp om bättre förutsättningar. Det flesta yrken var stängda för kvinnorna vilket bidrog till att försörjningsproblematiken var uppenbar för kvinnorna. Städernas ogifta kvinnor bodde i egna hushåll som inte förestods av någon man. I det flesta hushållen var det ensamma mödrar och änkor som bodde ihop för att hjälpa varandra. Dessa kvinnor gick emot samhällets normer och lagens bok om att en ogift kvinna inte skulle kunna bo i eget hushåll eftersom den ogifta kvinnan var omyndig. Emellertid gick fler kvinnor även emot samhällets syn på ogifta kvinnor och mödrar, kvinnorna hjälpte varandra på olika sätt genom att bo flera under ett hushåll som de delade på hyran. Kvinnorna kom från flera sociala miljöer, det var döttrar till tjänstemän, hantverkare eller drängar.
17 Plymoth, Birgitta (2002) fattigvård och familjeideal under tidigt 1900-tal. I Bergman, Helena& Johansson, Peter (red) Familjeangelägenheter. Modern historisk forskning om välfärdsstat, genus och politik, s.
140,142,144–145.
7
Många ogifta kvinnor lämnades av ekonomiska tillgångar när fadern dött. För pigor kunde orsakerna vara att det fött ett utomäktenskapligt barn och blivit av med arbetet som piga. 18 Historikern Jonas Frykman har skrivit avhandlingen Horan i bondesamhället. I sin avhandling undersöker Frykman utomäktenskapliga födslar och hur kvinnor behandlades i samhälle.
Frykman menar att de flesta barn som föddes av ogifta mor var mestadels i industri – och bruksområden Värmland, Västmanland och i jordbruksbygderna runt om i Mälardalen. Det var sällan mannen erkände faderskapet och kvinnan fick stå som ensam försörjare till barnet där båda modern och barnet ansågs vara mindre värda. Det fanns en bred social kontroll över kvinnan i landsbygdsamhället. Den ogifta kvinnan blev farlig om hon hade sexuellt umgänge utanför äktenskapet och ansågs ha haft en dålig uppfostran som ledde till en osedlig handling.
Kvinnan kunde därför bli stämplad som hora och utstöttes från samhället.19
En internationell forskning har gjorts av historiken Tanya Evans som belyser i in bok
Unfortunate objects. Lone mothers in Eighteent – Century London om ensamstående mödrars omständigheter under 1700-talets London. Fokuset i Evans undersökning är ensamstående mödrar som invandrade till London för bättre förutsättningar och arbete. Kvinnorna lämnade sitt familjehushåll för att söka sig till arbetsmarknaden i London. Det fanns varken familj eller landsbygden som kunde ha sociala kontroll över kvinnorna vilket gjorde att det inte ingick äktenskap. Fokuset i historiken Evans undersökning är även kvinnorna som födde barn utomäktenskapet och vilka plikter mödrarna hade. I London arbetade mödrarna bland annat som tjänare. Mödrarnas yrken bidrog till att deras ekonomi inte var tillräcklig för att ingå ett äktenskap och kunde därför förbli ogifta. Antalet oäkta barn ökade när kvinnor valde att ha samlag utanför äktenskapet.20 Historiken Evans undersökning kan kopplas till den nationella undersökningen som gjorts av historiken Irene Artaeus, undersökning betonar när
landsbygdens kvinnor i Sverige flyttande in till städerna för att arbeta och söka sig till ett bättre liv utan den sociala kontrollen. Antalet oäkta barn ökade i städerna under
urbaniseringen för den sociala kontrollen inte nådde kvinnorna i städerna på samma sätt som i landsbygden.
18 Ohlander & Strömberg, (2008), s. 108–109
19 Frykman, Jonas (1993) Horan I bondesamhället. s. 45
20 Evans, Tanya (2005) Unfortunate objects. Lone mothers in Eighteent – Century London, s. 2.
Historiken Roddy Nilsson och har forskat kring sociala problem och social politik i Sverige.
år 2003 skrev Nilsson boken Kontroll, makt, och omsorg. Sociala problem och socialpolitik i Sverige 1780–1940. Boken består av två delar varpå den första delen behandlar
agrarsamhället som genomgick stora förändringar. I den andra delen beskrivs industralismens samhälle med framväxten av folkhem och välfärdsstat. Det industriella genombrottet förläggs i perioden 1800-talets vilket bidrog med en ökning av ekonomin och en medförde även stora förändringar inom sociala strukturer och olika grupper. Ansvarsfördelningen mellan kön genomsyrades i arbete, fostran och män och kvinnor gjorde sällan samma arbete då det hade olika roller. Kvinnor med lägre eller ingen utbildning arbetade som med yrken som
hushållerska medan män arbetade med tyngre jobb. En förändrad lagstiftning, urbanisering och industrialiseringen födde ett nytt samhälle med en reformering av socialpolitiken. - Samhället var på väg mot jämställdhet. Barnens omständigheter uppmärksammades och nya barn lagar förordnandes.
1.5 Teorin
Avsikten med denna uppsats är att undersöka hur ensamma mödrars försörjningsproblematik och dess åtgärd under tiden 1920–1930. Till min undersökning har jag valt genusperspektiv.
Synen på kvinnan har förändrads över tid och inför lagarna står man och kvinna jämlika i dagens samhälle, rent formellt.
På det tidiga 1700-talet rådde det genuskodning som definierades som manligt och kvinnligt, det kunde vara allt från kläder till yrken. Dock står det i en ständig förändring, det som betraktades som manligt kan idag betraktas som kvinnligt.21
Kunskap om kön är sammankopplat till ett samhälle under en tid och en samhällsgrupp. Den Kulturella konstruktionen sammanfattas under begreppet genus. Det handlar om
arbetsuppgifter, karaktärsdrag, personliga egenskaper samt maktpositioner som är kopplade till båda könen.22
21 Stadin, Kekke (2004) Stånd och genus i stormaktstidens Sverige, s. 9
22 Stadin, (2004) s. 10 9
Forskningen om genus skiljer sig från tidig modern tid fram till idag. Idag har forskningen i stor utsträckning grundat sig mer på löneskillnaderna, arbetsmarknadens uppdelning mellan könen och framförallt samhällets maktasymmetri. Under 1500-talet och 1600-talet stod religion som den mest viktiga utgångspunkten för klassificering av båda könen. En ny forskning presenterades och som numera handlar om kvinnans underordning och de mekanismer som bidrar till denna underordning där kvinnans rättsliga ställning och egendomsförhållande brister gentemot mannen. 23
Likt historiken Karin Hassan Jansson har jag delad uppfattning angående konstruktionerna av kön som socialt och kulturellt skapad av historiskt föränderliga om män och kvinnor.
Föreställningarna om könsskillnaderna skapas och upprätthålls i sociala situationer samt det aktiviteter som sker i samhället, så också synen på skam, heder och våldtäktsbrott. I Janssons undersökning står bland annat sexuellt umgänge i fokus som också var en del av den tidiga moderna konstruktionen av kön. Viktiga faktorer i dessa aspekter är könens maktställning i samhället, deras sociala och ekonomiska ställning samt civilstånd. 24
Genus som analytiskt begrepp kan kombineras med begreppet position, begreppet position kan tolkas som platser i genusordningen. Position kan innefatta människans kön, civilstånd, yrken och maktställning i samhället. Det flesta ogifta kvinnorna var pigor i någon annans hushåll och blev hon med barn kunde hon miste sitt jobb som piga. Att vara piga är en position som uppfattades som underordnad ställning.25 Det gjorde även en ogift moder, hon fick en underordnad ställning då hon försummat sitt liv genom att bli gravid och det
uppfattades som omoralisk mot den rådande genusordningen.
Historiken Yvonne Hirdman har bedrivit genusinriktad forskning och beskriver att
könsstruktur grundar sig på två principer; isärhållandet av kvinnligt och manligt, och att det även existerar en hierarkisk ordning där mannen i stort sett utgör normen, det vill säga det som uppfattas normalt. Hirdman beskriver genuskontraktet som ett osynligt kontrakt på ett individuellt och socialt plan mellan kvinna och man. Genuskontraktet är således konkreta föreställningar om hur kvinna respektive man ska klä sig, uttrycka sig språkligt, och hur
23 Stadin, (2004) s.10
24 Hassan, Jansson, Karin (2002) Kvinnofrid. Synen på våldtäkt och konstruktionen av kön i Sverige 1600–1800- talet, s. 20–21
25 Hassan, Jansson (2004) s.21
arbetsfördelningen ska se ut, samt hur kärlek och samliv förväntas vara för könsrollerna.
Genuskontraktet ärvs och går i generationer och blir en del av samhällets struktur.26
Till Genussystemet har maktstrategier en koppling då mannens frihet gentemot kvinnans har i större utsträckning expanderat medan kvinnan alltid varit bunden till barnafödandet, social kontroll och lagstiftning.27 För denna undersökningsperiod 1920–1930 är det relevant att påstå att en rådande patriarkal ordning dominerade i samhället. Könsdikotomin där ansvarsområden och sysslor delades upp som manligt och kvinnligt. Den tidigare forskningen pekar på att det var en självklarhet att barnen och barnafödandet var kvinnas ansvarsområde varpå det tillhörde hennes könsroll.
Teorin kommer att användas för att tolkas och förstås i undersökningens resultat.
1.5 Avgränsning
Undersökningen är avgränsad från 1920–1930 talet då en hel del förändringar skett efter det industriella genombrottet. 1920-talet har beskrivits som stagnationsperiod därav
massarbetslösheten rådde under hela perioden från 1920-talet till mitten av 1930-talet tillämpades det en restriktiv understödspolitik. Detta kom att spela en viktig roll för att begränsa hjälpverksamhetens omfattning. Barnavårdslagen skärptes 1924 efter att barnfrågor inte varit prioriterade tidigare och i vissa områden i Sverige saknades det barnavårdsnämnd.
Efter den skärpta lagstiftningen var det inte längre arbetarklassen som pekats ut för att ha försummat sina barn, och inte heller var det fattigvården som fick ta ansvar för
omhändertagandet av barnen. Barnavårdsnämnden blev obligatorisk i alla kommuner. Trots den nya sociallagstiftningen var fattigdomen långt ifrån utrotat och antalet understödstagare ökade.28
Undersökningen har avgränsat så att den i huvudsak omfattar material som tidigare har forskats om inom olika städer i Sverige. Efter en litteraturgenomsökning fann jag inte att det tidigare har skrivits om ensamma mödrars försörjningsproblematik i Karlstad stad och ansåg därför att det föll naturligt att välja det geografiska området då uppsatsen skrivs i Karlstad och
26 Hirdman, Yvonne (1988) Genussystemet- reflektioner kring kvinnors sociala underordning s. 54-55
27 Hirdman, (1988) s. 52
28Nilsson, Roddy (2003) Kontroll makt och omsorg. s. 272–273
11
en ny infallsvinkel kan ges. Det som kommer att behandlas i uppsatsen är perioden från 1920–
1930, åren emellan kommer därav att analyseras och för att se efter information som kan vara givande för undersökningen.
1.6 Metod och material
Materialet avser i huvudsak protokoll från fattigvården och barnavårdsnämnden i Karlstad kommun. Materialet har analyserats mellan tidsperioden 1920–1930. I materialet
förekommer det anteckningar om vilka som blev berättigade till understöd och vilka
fattigvården valde att avslå. Anteckningarna innefattar den sökandes namn, ålder, boendeort, yrken, civilstatus och hur mycket i utbetalning den sökandes skall få i understöd. De som sökte skickade in sina ansökningar via brev/blanketter till fattigvården och beskrev om varför de sökte understöd från fattigvården och vilka omständigheter den sökande lever i. Den grupp jag har valt att följa är kvinnor framförallt ensamstående ogifta mödrar med barn.
I baktanke ligger det även aspekter att ta hänsyn till som påverkar det kvalitativa resultatet.
Jag utgår från att det finns ett mörkertal kring kvinnor generellt, som inte sökte understöd hos fattigvården och även att det fanns ogifta kvinnor som födde barn utan någon barnmorska närvarande som inte registrerat födseln. Dessutom tar jag hänsyn till att det även råder ett mörkertal kring ensamstående ogifta mödrars ansökningar till fattigvården. Det finns alltså fler ogifta mödrar som bemödade sig att söka understöd.
Materialet avser protokoll från Barnavårdsnämnden. I materialet förkommer det anteckningar om barn som blivit utackorderade till barnavården för olika orsaker. Anteckningarna
innefattar barnets namn, födelsedatum och orsak. Det förekommer även rapporter från bland annat fattigvårdsstyrelsen och polismyndigheten om barnens tidigare upplevelser och orsaker till att de sätts in på barnavårdsanstalt eller blir omplacerade. Allt material kommer ifrån Karlstads kommunarkiv och är har offentliggjorts då materialet sekretess förfallits.
SCB har använts för att ta reda på befolkningsstatistikeken i Karlstad kommun.
12
Materialet studeras med en kvalitativ textanalys. En kvalitativ metod innebär att i första hand studera ämnet och tidigare forskning för att bekanta sig med hur andra historiker studerat ämnet och i jämförelse med dem kommer bygga upp en egen kategorisering av tankar.
Därefter läses källorna ur kategoriseringarna och placerar in enskilda utsagor under varje kategori.
Med andra ord kodas källtextens utsagor vilket innebär att forskaren bestämmer sig vart källornas yttranden ska placeras. Nackdelen med metoden är bland annat att en övertolkning kan ske vi en sådan metod.29 Fattigvårdsprotokollen har noga analyserats detsamma gäller barnavårdsprotokoll. Jag har läst och antecknat ner varje månads för sig mellan åren 1920–
1930 för att få ihop hur fattigvårdsstyrelsen valt att åtgärda försörjningsproblematiken.
Tonvikten har legat på fattigvårdens yttranden om ogifta mödrar, understödfördelningen och oäkta barn. När det gäller barnavårdsnämndens protokoll har även det analyserats och tolkats för varje månad och år, tonvikten har legat på utomäktenskapligabarn och dess orsaker till omplacering och in-och utackorderingar och nämndens yttranden om barnens
levnadsförhållanden. Hänsyn kommer vidare att tas till tidigare forskning med anknytning till teorier om kön.
2. Undersökningsdel
I detta kapitel kommer källmaterialet att redovisas under frågeställningarnas rubriker.
Undersökningen utgör yttranden från källorna. För att stärka materialets yttranden har en koppling till tidigare forskning genomförts.
2.1 Hur var skillnaden mellan kvinnor och mäns ansvarsfördelning med utgångspunkt från fattigvårdens protokoll?
Källorna visar att kvinnor i Karlstad sökte sig till fattigvården för ekonomisk ersättning.
Orsakerna var olika, mycket berodde på deras omständigheter, livsstil, familjesituation och vem man var. Det kvinnorna har gemensamt är en att det står inför försörjningsproblematik med alla resurser uttömda. I Källorna är det änkorna som figurerar i huvudsak mest i
materialet. Fattigvårdsstyrelsen tenderar att bevilja änkornas ansökningar om ersättning mer
29 Florén, Anders & Ågren, Henrik (1998) Historiska undersökningar. Grunder i historisk teori, metod framställningssätt. s. 45
13
än ogifta mödrar med utomäktenskapliga barn. Motiveringen till det kunde bland annat vara att änkans make dött av en sjukdom eller tidig död och kunde därför beviljas understöd.30 För ogifta mödrar kunde bland annat ansökningen avslås, eller få en remittering för utackordering av barnet. Änkor med barn fick understöd så länge som det behövdes. I det flesta fallen fick de förhöjt understöd när det dåvarande inte räckte till. Om änkorna hade insjuknat, var i behov av mat och kläder till sina barn kunde fattigvården höja understödet eller bidra med kläder och matportioner. Perioderna för ersättning varierade beroende på änkornas omständigheter. 31 Däremot fanns det inga yttringar i protkollet om liknande lösningar för den ogifta modern.
Männens ansökningar var extremt liten gentemot kvinnornas och ett fåtal figuerade i
materialet. Änkor har tidigare haft en manlig försörjare i sitt liv, som senare avlidit pågrund av sjukdom eller tidig död. Vilket leder till att det faller ganska natruligt för fattigvården att hjälpa änkorna eftersom dom inte orsakat sin försörjningsbörda själva, vilket ogifta mödrar kunde påstås att ha gjort. Fattigvårdsförordningens understöd gick till de som inte var förmögna att arbeta. Änkor föll utanför ramarna eftersom dem levde oftast med sina vuxna barn och de försörjdes tillsammans med fattigvården. Ogifta mödrar var yngre och hade ofta minderåriga barn, det var friska och kunde arbeta, dessutom fanns det en fader i bilden som skyldig försörjare till sitt barn.32 Ett exempel av ett yttrande ur fattigvårdsprotokollet den 24 oktober 1929 var att en ogift moder som sökte understöd hade en son. Styrelsen hade uttryckt sig med motiveringen ett ¨försummat beteende¨ då hon inte lyckats kunna peka ut vem fadern var varpå ogifta modern hade ljugit om vem fadern var för att beviljas ersättning från
fattigvården. Den ogifta modern hade inte vetskap om vem fadern var, hon pekade därför ut en förmögen man som var en nära vän till henne som kunde betala ut ersättning för henne och barnet.33 Tidigare forskning pekar på att fattigvården har haft en tendens att yttra sig
nedlåtande mot ogifta mödrar och inte heller ville fattigvården vidga deras möjligheter för understöd eftersom det fanns reda en fadersfigur i barnets liv som kunde stå för försörjningen.
Den kan även tolkas som att den ogifta modern hade orsakat sin försörjningsbörda och har därför ingen prioritering lagts på att understödja henne.34
30 Karlstads fattigvårdsstyrelseprotokoll 1920 A1:60
31 Karlstads fattigvårdssyrelseprotokoll 1920: A1:60
32 Plymoth (2002) s. 152–153
33 Karlstads fattigvårdsstyrelseprotokoll 1929: A1:69
34 Rosén, (2008) s. 174–175
En annan ogift moder med ett oäkta barn sökte sig till styrelsen den 20 september 1926 med motiveringen att hon saknar arbete och har inte råd att betala för mat. Styrelsen gav den ogifta modern ersättning i 2 månader, högst 3, därefter ska understödet utsökas av barnets fader.35 Det figurerar några enstaka åtgärder i styrelsens protokoll som förhåller sig till ogifta mödrars behov. Nedtecknad står det att en ogift moder fick ut någon from av åtgärd som inte var kontantunderstöd utan fick ersättning för essentiella behov som barnkolonikostnader, en annan ogift moder fick matportioner som hon fick hämta ut från Klaraborg, vidare fick en annan ogift moder vinterskor eller kläder till barnet. Fattigvårdens insatser gick till barnet och inte till modern. Modern fick alltså inte erhålla någon ersättning till sig utan barnet
prioriterades i första hand.36 Det fanns alltså ogifta mödrar som fick möjligheteten att erhålla understöd från fattigvården under en kortvarig period. Tillexempel att det fick erhålla
kontantunderstöd i 2–3 månader men inte längre var relativt ovanligt förekommande i
protokollet. I relation med änkor blev ogifta mödrar oftare intagna på fattighus. Därav fäderna fick arbeta på anstalten för att uppfylla sin plikt som försörjare till barnet. 37
En annan ogift moder hade insjuknat i en sjukdom som gjorde att hennes rörlighetsförmåga hade minskat. Hon skrev till styrelsen om att hon var i behov av ekonomisk ersättning.
Styrelsen beviljade inte henne ersättning, istället fick hon vårdas på Klaraborg, och barnet skulle remitteras till barnavårdsnämnden.38 En annan ogift moder hade ansökt om understöd.
Styrelsens motivering var att kvinna ska åtnjuta understöd till sitt spädbarn som därav ska sökas av fadern.39 Trots att kvinnorna understöddes så fanns det inte i synnerhet något begränsat intresse att försörja ogifta mödrar. Det kan bland annat vara orsaken till att det inte erhåll något. 40 Barnen var fattigvårdens prioritet i största allmänhet.
Den ogifta modern hade orsakat sin försörjningsbörda och har därför ingen prioritering lagt på att understödja henne. 41 Ett annat exempel som förstärker normen om mannen som ansvarig för är tillexempel en ogift moder 16 år skriver till fattigvården och vädjar om understöd.
Fadern gick inte med på att betala ersättning till barnet för att han redan är i ett äktenskap.
Styrelsens motivering var att åberopa till barnavårdsnämnden då båda föräldrarna försummat
35Karlstads fattigvårdsstyrelseprotokoll 1920 A1:60
36 Karlstads fattigvårdsstyrelseprotokoll 1926 A1:66
37 Plymoth (1999) s.195
38Karlstads fattigvårdsstyrelseprotokoll 1925 A1:65
39Karlstads fattigvårdsstyrelseprotokoll 1927: A1:67
40 Plymoth (1999) s. 199
41 Rosén, (2008) s. 174–175 15
sitt föräldraskap. Fadern kallas till anstalt för arbete på Klaraborg. Fadern till barnet var skyldigt att försörja sitt barn enligt fattigvården då han var förmyndaren till barnet. Modern ska ersättas med underhåll från fadern.42 Fadern kallas till Klaraborg för att arbete och blir försummad av fattigvården på grund av hans ansvar som familjeförsörjare har brustit, det kunde även innebära att han inte skött sig. Dessutom blir ogifta modern även straffad av fattigvården genom ett yttrande där fattigvården försummar modern. Kanske har det och göra med hon orsakat sin försörjningsbörda vid så pass ung ålder eller, som tidigare forskning pekar på att fattigvården emellertid hade förväntningar på både kvinnor och män och dess skyldigheter. Slopades skyldigheterna av fader och modern, då tog man inte ansvar för sin familj.43
2.2 Hur var fattigvårdens förhållningsätt till ogifta mödrars ansvar?
När ogifta mödrar ansökte om hjälp var det främst ekonomisk ersättning det var i behov av.
Ett exempel är en ogift moder som sökte fattig understöd hade tidigare arbetat som piga under en lång period och blev nyligen arbetslös. Hon behövde understöd för att kunna betala hyran och mat till sin son. Fattigvården beslutar om att pigan får understöd i tre månader och ska varpå söka underhåll från fadern.44 I detta exempel framkommer det en kvinna som har ett yrke som piga som blivit arbetslös och söker sig till fattigvården för ersättning. Orsaken till att änkor lämnade arbetet var att det födde utomäktenskapliga barn. Pigorna kunde i synnerhet bilda eget hushåll och dela det med andra kvinnor. Det var även vanligt att pigorna återgick till sin tjänst om barnet utackorderades till fosterhem eller dog.45
Ett annat exempel som framkommer i materialet är där en ogift moder fick tillsägelse om att hennes dotter ska remitteras till Klaraborg. Grannarna misstänkte att modern inte tog väl hand om dottern då det kunde höra henne skrika och gråta om dagarna. Grannarna misstänker att modern lämnat barnet ensamt när hon gick ut till staden för att antagligen träffa män då det hade hänt förut. Modern menade att hon levde under krisiga omständigheter och behövde därför arbeta några timmar över dagen och det var anledningen till att hon lämnat sin dotter.
Styrelsen valde därför att ta barnet ifrån modern eftersom det skulle påverka barnets liv. 46
42Karlstads fattigvårdsstyrelseprotokoll 1928: A1:68
43 Plymoth (2002) 144–145
44 Karlstad fattigvårdsstyrelseprotokoll 1925 A1:65
45 Artaeus (1992) s. 92
46 Karlstads fattigvårdsstyrelseprotokoll 1929 A1:69
När ogifta mödrar stod ansvariga för båda sfärer kunde det påverka tillsynen på barnen.
Modern kunde lämna barnen hemma för att arbeta några timmar. Modern fick axla både faderns försörjningsansvar och sitt eget ansvar för satt överleva och fick förvärvsarbeta.
Ensamma ogifta mödrar som stod ansvariga för familjens försörjning. Emellertid hade fattigvården inte behövt omhänderta barnet ifall modern förklarat situationen. Det hade bland annat kunnat delge en varning eller någon form av barnpassning. Tidigare forskning pekar på att det var moderns ansvar att lösa omsorgen om barn, hushåll och yrkesarbete. 47
Ett annat exempel som framkommer i materialet är ogifta modern var 17 år och saknade arbete och hade barn. Styrelsen kunde besluta vem av modern eller fadern som skulle bli barnets förmyndare genom att se efter faderns och moderns omständigheter. Fadern utsågs som förmyndare i och med att han ägde bostad och hade ett pågående arbetade. Trots det verkade inte fadern vara lämplig då han misskött sig och supit ute flera gånger i andra fall kunde fattigvården forordna en annan förmyndare till barnet. Annars barnet från modern och fosterplaceras hos en annan vuxen som kan försörja barnet. 48 Fattigvården hade tanken att besluta att fadern som har tendens att dricka för mycket då och då ska bli barnets förmyndare.
Modern pekas inte ut som försörjaren eller någon som fattigvården utser fast att hon är barnets moder. Emellertid har det att göra med att försörjningsanvaret grundar sig på en manlig angelägenhet trots att fadern försummat sitt ansvar. Fattigvården hade maktbefogenhet att kräva ut försörjnings ansvar från anhöriga som hade en manlig roll i familjen.49
En ogift kvinna som var 16 år och nyinflyttad skulle föda i sitt hem, hennes vännina var barnmorska och skulle hjälpa henne med förlossningen. Barnmorskan upplevde att hemmet var smutsigt och fattigt, en miljö som inte skulle vara möjligt att förlösa ett barn i.
Barnmorskan tar med sig kvinnan till Klaraborg men nekas inträde. Barnmorskan besriver läget som akut trots det nekas det inträde. Styrelsen menat att bara patienter som till hör Karlstads församling får tillträde till klaraborg. 50
För att ogifta mödrar skulle överleva i sina omständigheter var styrelsens åtgärd att
utackordera barnet eftersom husåhållet saknade i synnerlighet en försörjare. Styrelsen menade att det skulle rädda barnet från att utsätas för vanvård från modern och hon skulle även
47 Ohlander & Strömberg (2008) s.168
48 Karlstads fattigvårdsstyrelseprotokoll 1930 A1:70
49 Plymoth, (2002) s. 144–145
50 Karlstads fattigvårdsstyrelseprotokoll 1930 A1:70 17
frigöras från förvärvandes abete. I protokollen noteras det att ogfita mödrar har orsakat sin försörjningsbörda genom att ha sexuellt umgänge med män och får därför vända sig till fadern för ersättning. De ogifta mödrarna som var sjuka eller arbetslösa nekades kontantunderstöd erbjöds arbete eller vård på anstalt istället samt utackordering av barnet om. 51
I källorna framkommer det att Barnavårdsnämnden i Karlstad skötte allt som rörde de barn som ansågs fara illa i hemmet. I materialet figurerar det barn som begick ringa brott, barn som utsattes för barnaga i hemmet av fosterföräldrar eller föräldrarna. Andra bakgrundsfaktorer till att barnen omplacerades var att det kunde vara besvärliga för fosterfamiljen Barn som av sedligt avseende försummades omhändertogs av barnavårdsnämnden.52
Ett barn som föddes utomäktenskapligt remitterades till barnavårdsnämnden på grund av en stormig situation mellan fadern och modern. Den ogifta modern var 17 år och hushållerska, hon var boende hos sina föräldrar då hon blivit arbetslös. Fadern skrev till
barnavårdsnämnden och erkänner att han är fadern till dottern och vill ta full vårdnad över henne. Modern har flera gånger sökt skydd från barnets som under sitt vredesutbrott hotat modern. När modern och barnet var i faderns bostad blev fadern hotfull mot modern efter att ha supit. Barnet hade flytt till grannen som tog med sig modern och barnet till
fattigvårdsanstalten och där få vård tills barnavårdsnämnden hunnit bearbeta ärendet. Barnet hade gråtit och vägrat stanna kvar hos fadern. Barnet fick stanna kvar hos
barnavårdsnämnden.53
En annan ogift modern hade gift om sig och skapat en ny familj. Modern hade en dotter som var född utomäktenskaplig som hon utackorderade till en fostermamma. Fostermamman hade fått ersättning av dotterns moder för att fostra dottern. Fostermodern utförde barnaga mot dottern då modern gav henne tillstånd att genomföra det.
Till Fattigvårdsstyrelsen onsdag den 6 juni 1925. Modern födde ett barn
utomäktenskapligt, och har uppfostrats av fostermodern sedan dottern varit 1 år.
Flickan har uppfört sig konstigt då flickan ville gå till staden och umgås med män och reta upp fostermodern och modern om sitt beteende som fostermodern tyckte var osedligt och ouppfostrat, modern och fostermodern trodde att flickan möjligen kunde
51 Karlstads fattigvårdsstyrelseprotokoll 1930 A1:70
52 Karlstads Barnavårdsprotokoll 1920 A1:11
53 Karlstads barnavårdsprotokoll 1930: A1:21
ha ärvt beteendet av fadern, som modern inte vågat ingå äktenskap med. Modern har givit fostermoderns fullmakt att aga dottern. 54
Nämnden beslutar om att barnet ska omplaceras, eftersom modern inte ville ha tillbaka dottern och inte heller ville fostermodern ta ansvar för dottern.55 I båda exemplen är det barn som finns med i bilden där ena får uppleva alkoholmissbruk och hotfull förälder och i andra exemplet är det fostermodern som utför aga på dottern. Barnen hade mer anknytning till modern då fadern ansvar för barnet i praktiken var gentemot moderns betydligt mindre.
Många barn födda utomäktenskapligt var utsatta barn och kunde leva i svåra förhållanden där det kunde utsättas för fara.56
I ett annat fall finns det en pojke som även han utackorderats för att modern var ogift när hon födde sonen. Förlossningen skedde i hemmet då hon inte haft tillräckligt med
förlossningskostnad. Nämnden beslöt att meddela fattigvårdsstyrelsen att modern är
oförmögen att försörja sonen och inte heller är lämplig som moder då hon lämnar barnet själv vid olika tillfällen under dagen och att sonen snott en brödlimpa från grannen när han umgåtts med deras son. Nämndens beslut var att omhänderta pojken för placering på Klaraborg.
En annan anmälning som kommit in till barnavården den 31 mars 1930 är om en flicka född utomäktenskapligt hade blivit gravid under skolåret. Graviditeten skedde mot hennes vilja.
Mannen hade lockat till sig flickan till sitt trapphus, Mannen var bosatt i Haga och gift hantverkare. Dotterns moder var själv född utomäktenskapligt och brukade lämna barnen hemma utan tillsyn för att bidra till försörjning barnens fader var alkoholist. Dottern omhändertogs till Klaraborg. 57 Barnavården uttryckte om att föräldrar i synnerhet visade slapphet gentemot barnen. Barnen fick för lite tillsyn. Nämnden uttrycker sig om att det är vanligt att barn påverkas av sin omgivning när det är ute på vissa platser och tider som inte är lämpliga. Hemmet är den platsen för fostran och bör därför vara en säker plats för barn. 58 Ytterligare ett fall om en flicka vars moder var ogift, en yttring från barnavården var att dottern var sedligt försummad och var tvungen att skiljas från modern då modern ansågs inte var lämplig uppfostrare. Modern hade erkänt vem fadern var, dock var beskyllningen
54 Karlstads barnavårdsprotokoll 1925 A1:16
55 Karlstads barnavårdsprotokoll 1925: A1:16
56 Ohlander & Strömberg (2008) s. 216
57 Karlstads barnavårdsprotokoll 1930 A1:21
58 Karlstads barnavårdsprotokoll 1930 A1:21 19
ogrundad enligt mannen som redan var gift och för att undvika skandal har han betalat ut underhåll till barnet och för sådant ändamål till ogifta modern vid olika tillfällen har mannen betalat ut penningbelopp till båda och krävde att det upphörde. Nämnden beslutar om att barnet ska omhändertas till Klaraborg.59
Ett liknande fall skedde med en annan utgång den 7 April 1930 där ogifta modern erkände att hon beskyllde fel man, fadern var egentligen en tandläkare bebodd i Råtorp. Moderns
desperata handling ledde till att hon var tvungen att ljuga eftersom hon säkrare kunnat erhålla uppfostringsbidrag från den man hon pekade ut som fadern. Hon erkände sin handling och ångrade den oförrätt som drabbat den felaktiga mannen. Hon var i behov av pengar för att försörja sig och sina barn. Hon hade ingen annan att vända sig till och utvägen blev en lögn.60 2.4 Sammanfattning av undersökning
Resultatet av undersökningen uppvisar att understödstagarna inte behandlas likvärdigt och inte heller genomsyrade den ogifta moderns försörjningsansvar som i samma bemärkelse gentemot mannens. Det skiljer sig mellan ogifta kvinnor med oäkta barn och änkor. Ogifta kvinnor möttes inte av någon långvarig stöd, i första hand skulle ogifta mödrar söka
ekonomiskt stöd hos barnets fäder som enligt familjeidealet ansvarade för försörjningen.
Änkor däremot möttes med fattigvårdsstyrelsen generositet och fick erhålla understöd under längre perioder och det utgjorde även majoriteten av understödstagare. Fattigvårdsstyrelsen syn på kvinnans roll påverkade de sökandes understöd. Det fanns en uppfattning om den kvinnliga rollen vi den tiden som grundar sig på det gamla fattigvårdsförordningar om genusordningen. Genusordningen var framförallt viktigt fattigvårdsstyrelsen när
ansvarsfördelningen mellan man och kvinna delades upp. Även fast reformen av nya lagar ägde rum fanns det ännu spår av fattigvårdens attityd mot ogifta mödrar som var fattigast i Sverige. Trots det var den gruppen som minst vände sig till fattigvården. Ett barn innebar ytterligare en mun att mätta för en ensamstående moder där ekonomiska marginaler saknades.
Vilket utvägen blev att barnet utackorderades och kunde bland annat bo på Klaraborg men också placeras ut i ett fosterhem. De som vårdade fosterbarnet fick en ersättning. Det
59 Karlstads barnavårdsprotokoll 1927: A1:18
60 Karlstads barnavårdsprotokoll 1930: A1:21
förekom även att den ogifta modern gifte om sig och skapade en ny familj, i vissa fall kunde även barnet som tidigare utackorderats inte komma tillbaka utan leva kvar hos fostermodern där barnet blivit placerad.
Andra saker som figurerar i materialet är bland annat fördelningen av essentiella behov.
Kläder, matportioner, skor, konfirmationskläder fördelades till understödstagarna som ersättning, änkor och gifta mödrar hade företräde till dessa fördelningar. Det förekom några enstaka fall där fattigvården erbjöd matportioner till ogifta mödrar med barn dock var det inte långvarigt och inte i lika hög utsträckning som änkor och gifta mödrar fick. Detta kom att ändras under 1930 då fler ogifta kvinnor figurerar i materialet med ersättning. Men andra ord genomsyrades fattigvården ojämna villkor för de som vände sig för stöd, åtgärderna var inte detsamma för alla trots att det flesta sökandes var fattigare än andra.
3. Diskussion och slutsats
Undersökningens syfte har varit ämnad för ensamma mödrars försörjningsproblematik i Karlstad. Syftet med undersökningen har varit att presentera det orsakerna till ogifta mödrars understöds behov, levnadsvillkor och fattigvårdens åtgärder. Följande frågeställningar
kommer att diskuteras under varje rubrik och knytas till tidigare forskning och teori.
3.1 Diskussion
Hur var skillnaden mellan kvinnor och mäns ansvarsfördelning med utgångspunkt från fattigvårdens protokoll?
Orsakerna till att kvinnornas ekonomiska omständigheter såg olika ut är på flera håll.
Plymoth menar att kvinnor har generellt har haft en underprivilegierad ekonomisk situation och har fått kämpa för att försörja sig. Kvinnorna har varit beroende av olika samhälles sektorer när en manlig huvudförsörjare saknats och har i större utsträckning än män behöv söka samhällets stöd. Dessutom har ogifta kvinnor och änkor tillskillnad från ogifta mödrar med oäkta barn i större utsträckning möts av fattigvårdens givmildhet. Kvinnornas understöd fanns men ofta kortvarigt beroende av vem som sökte. De ogifta kvinnorna skulle ersättas av fäderna till barnen. Fattigvården hade därför som roll att ersätta mödrarna i en kort period.61
61 Plymoth (1999) s.195 21
emellertid fanns det ett obegränsat intresse att understödja ogifta mödrar då det figurerar minst i materialet i Karlstads fattigvård. Generellt agerade fattigvården utifrån en genuslogik och fostrade till kön vilket innebär att ansvarsfördelningen mellan man och kvinna, vars skyldighet var att försörja och kvinnan ansvarar för fostran och moderskapet. 62 Saknades det en manlig huvudförsörjare stod modern ensam som försörjare, deras ansvar var i jämförelse med änkor och gifta kvinnor betydligt högre då det stod för förvärvsarbete. Fattigdomen var mer utbrett bland kvinnor trots att Karlstad erbjöd en arbetsmarknad.
Med koppling till Hirdmans teori om genus har den manliga huvudrollen har varit dominerande i samhället som försörjare och bar ett ekonomiskt ansvar. I Materialet
förekommer det hänvisning till fadern som den ogifta modern ska utsöka ersättning hos. Det bevisar att fattigvårdsstyrelsen genomsyrar det genuskontrakt som nämns i teorin om isär hållandet av vad som är manligt och kvinnligt.63 I fattigvårdsstyrelsens material pekas mannen som familjeförsörjaren då han ska stå för ersättningen till den ogifta modern och modern har sin roll som uppfostrare. Trots detta framträds det i källorna att modern bestraffas med att barnet utackorderas ifrån henne ifall fadern inte uppfyller sin plikt.
Orsakerna till att mödrarna sökte understöd hos fattigvården kunde framförallt vara för att fattigdomen slog hårdare mot det ogifta mödrarna som hade försörjningsansvar, det förväntade egenansvaret hos ogifta kvinnor med barn var större. Deras oförmåga att inte kunna försörja sina barn betraktades som försumlighet och kunde intas till fattighus för att arbeta eller vårdas, samt skiljas från sina barn64 I Karlstad fanns Klaraborg det fattighus som tog hand om stadens understödstagare. Emellertid kan källorna förmedla en bild av att änkornas tillstånd var mer accepterat i samhället då hon uppfyllt sin plikt med att gifta sig vilket kan ha varit mer önskvärt från samhället.
Hur var fattigvårdens förhållningsätt till ogifta mödrars ansvar?
I källorna framkommer det att den vanligaste åtgärden var att skilja barnet från modern då hon inte kunde ansvara för försörjningen och fostra barnet. Ett exempel som figurerar i källorna är när en ogift modern lämnat barnet hemma själv utan tillsyn för att arbeta. För det flesta
62 Plymoth (1999) s. 195
63Hirdman, (1988) s. 52, 54
64Plymoth (1999) s. 205
familjer räckte inte faderns ersättning till barnet. Det var vanligt att kvinnor i allmänhet fick bidra till försörjningen vilket innebar att kvinnan var dubbelt arbetande. 65 Ibland klarade ogifta kvinnor inte av hela försörjningsbördan då det stod inför att sköta hemmet, fostra barn och lönearbeta. När familjenätvärken inte var tillräcklig kunde ogifta mödrar finna svårigheter i rollen att vara försörjare och fostrabarn i sin ensamhet. Emellertid brukar ogifta mödrar bo ihop med familjemedlemmar eller andra ogifta kvinnor som tillsammans delade på ett hushåll, de kvinnor hade möjlighet att passa barnen när barnets moder arbetade. 66 Det flesta
åtgärderna som vidtogs av barnavårdsnämnden var att modern fick utackordera sitt barn, något änkor och ensamma hustrur inte ställdes inför varpå det fick i större utsträckning möjlighet att hålla ihop sina familjer.
Orsakerna till att nämnden uppfattas som strikt med sitt agerande kan vara för att
barndödligheten var redan hög, i samhället, och blev risken för barndödligheten ökade när ogifta mödrar saknade sociala nätverk. Här spelade åldern en avgörande roll då äldre ogifta mödrar hade det lättare för sig att få hjälp av deras äldre barn eller syskon. Yngre mödrar kunde sakna den typen av familjenätverk. 67 Ogifta mödrar kunde även utackordera barnet och andra fall kunde fattigvården forordna en annan förmyndare till barnen. Att kvinnors
egenansvar betraktas som mindre har och göra med att det i större utsräckning försörjdes av samhället. Å andra sidan kam vi inte utesluta att de kvinnor som inte sökte samhällets stöd, detssa mörkertal lever med egenansvar betydligt högre i jämförelse med gifta kvinnor.
Tidigare var äktenskapet den livsformen som var önskvärd av staten och kyrkan men kom att ändras när stockholmsäktenskap, samboförhållandet fick sig en spridning runt om i landet. 68 Att föda utomäktenskapliga barn blev allt mer vanligt i Sverige. Det stigande antalet
utomäktenskapliga barn innebar inte att det automatiskt skulle lämnas ensamma med kvinnorna utan mycket berodde på omständigheterna kring förmyndarna. Födslarna var vanligare i städerna än på landsbygden i och med att fler unga flyttade in till städerna och en förändring kring sociala strukturer, normer och moral kunde vara orsaken. 69
65Nilsson (2003) s .21
66 Plymoth, (2002) s. 157
67 Plymoth (2002) s. 158
68 Ohlander & Strömberg (2008) s. 91–92
69 Nilsson (2003) s. 76–77
23
Internationella forskningen av historiken Evans pekar på att i London rådde det en urbanisering tidigare än i Sverige. Sverige och London genomgick i princip en identisk urbanisering. Kvinnorna lämnade sitt familjehushåll på landsbygden för att söka sig till arbetsmarknaden i London, nästan alla ogifta mödrar i London behövde arbeta för att fanns varken familj eller landsbygden som kunde ha sociala kontroll över kvinnorna vilket gjorde att det inte ingick äktenskap och en stor del av kvinnorna förblev ogifta och det flesta utomäktenskapet. Mödrarnas yrken bidrog till att deras ekonomi inte var tillräcklig för att ingå ett äktenskap och kunde därför förbli ogifta, det vanligaste yrket var att piga. Antalet oäkta barn ökade i London ökade.70 Historiken Evans undersökning kan kopplas till den nationella undersökningen som gjorts av historiken Arteaus, undersökning betonar när landsbygdens kvinnor i Sverige flyttande in till städerna för att arbeta och söka sig till ett bättre liv utan den sociala kontrollen. Antalet oäkta barn ökade i städerna under
urbaniseringen för den sociala kontrollen inte nådde kvinnorna i städerna på samma sätt som i landsbygden. I London rådde det liksom i Sverige en ansvarsfördelning mellan män och kvinnor, Kvinnor tilläts inte att arbeta inom det manliga yrkarna.
I källmaterialet förekommer det att det kvinnor som sökte till fattigvården levde i begränsade omständigheter och barnen var oftast utsatta. Det var vanligt att alkoholmissbruket ofta till brott, sjukdom och fattigdom. Familjeförhållanden var olyckliga och barnet fick lida. Det flesta fäder söp ihjäl sig. Ur fattigvårdens synvinkel var det mannen som kopplades till alkoholmissbruket. Männen uppfyllde inte sin försörjningsplikt, begick brott, och utsatte mödrarna för misshandel. Det uppfyllde inte ansvaret som fäder när alkohol fanns med i bilden och enligt fattigvården var det fortfarande mannens skyldighet att fullgöra sin försörjningsskyldighet trots alla anmärkningsvärda konsekvenser av missbruket i hemmet.
Detta kom att göra grunden i det lagstadgade familjeskyddet som avser tvångsinternering ifall barn och modern utsätts för fara. Missbrukaren ansågs belasta fattigvården men också sin familj genom att supa och inte ansvara för barnet.71
Barnen som levde i fattiga omständigheter med en ensam moder som dubbelarbetade kunde få mindre vuxen tillsyn. Barnen var den målgrupp som utsattes för mest brott. I protokollen
70 Evans (2005) s. 17–16
71 Edman, Johan. Familjen på anstalt. Familjenorm inom anstaltsvården av alkoholmissbrukare under 1940-och 1950-talen. I Bergman, Helena& Johansson, Peter (red) Familjeangelägenheter. Modern historisk forskning om välfärdsstat, genus och politik.
rubricerades inte sexuella övergrepp som våldtäkt. Handlingarna betecknades som ’locka till sig’ men har samma betydelse som sexuella övergrepp och våldtäkt. Anmälningar gjordes framförallt av anhöriga eller när det såväl upptäcktes. Det går att konstatera att det var ytterst vanligt att barn lämnade hemma själva utan tillsyn. Det var inte heller alla gånger som
modern hade anhöriga som kunde ställa upp med barnpassning.
Dessutom var det även förekommande med att barnen utsattes för barnaga hos fostermodern.
Däremot behöver fostermodern fullmakt från modern att genomföra aga på barnet vilken modern kunde göra. I exemplet om dottern som uppfattats ha ett konstigt beteende då hon åkte in till staden för att umgås med män kan uppfattas som ett beteende som ansågs inte uppfylla den kvinnliga könsrollen vid den aktuella tiden. Enligt teorin går det att konstatera att det ligger ett genuskontrakt hos människorna som gått i generationer. Föreställningarna om vad en kvinna bör således inte bör göra kvarstår. Kvinnorna förväntades vara på ett sätt av samhället och av fattigvården då genuskontraktet genomsyrar fattigvårdens syn och yttranden.
4. 2 Slutsatser
Sammantaget visar källorna med koppling till tidigare forskning och teori att mannen var familjeförsörjarnormen. Det fanns principer om hur försörjningsansvaret skulle fördelas för att begränsa trycket hos fattigvården. Alla med arbetsförmåga är skyldiga att arbeta. Det går att konstatera att ogifta mödrar inte var fattigvårdens prioritering gentemot änkor och gifta mödrar. Orsaken kan vara att fattigvården agerade ur en genuslogik och fostrade till kön vilket innebär att ansvarsfördelningen mellan man och kvinnas skyldigheter delades upp. Fadern var skyldig att betala understöd till barnet och hans moder. Fattigvården var strikta med att det skulle ske, ansvaret låg inte på fattigvården som skyldiga försörjare till ogifta modern med barn. Detta bidrog med att möjligheten till understöd begränsades för ogifta mödrar.
Det ogifta mödrar som inte hade betalande fäder fick hela egenansvaret över sig vilket bidrog till att stod i högre utsträckning inför försröjningsproblematik. Mödrarna hade inte samma yrken som männen, och dessutom var det låglönade. För att lösa försörjningsproblematiken fanns det ogifta mödrar som lämnade barnen/barnet hemma utan tillsyn för att arbeta. Barnen blev utsatta när modern axlade mannens ansvar och hennes egna. Utackorderingen framkom som den vanligaste åtgärden för ogifta mödrars överlevnad, åtskilja mor och barn.
25
Barndödligheten var hög vid den aktuella tiden vilken hade kunnat vara en orsak till att rädda barnen från att bli inlåsta hemma när modern jobbar.
Att vara barn till en ensamförsörjande moder kunde utsätta barnet för farliga omständigheter.
I och med att kvinnan fick axla hennes och mannens skyldigheter fanns det risk att omsorgen till barn lades åt sidan. När modern arbetade och ingen barnpassning fanns kunde barnen vara själva under tiden varpå det kunde leda till att det utsattes för brott. Även det barn som fosterplacerades hade risk för att utsättas för aga.
26
