Sociologiska institutionen Magisteruppsats 15hp
Ht 2019
ENSAMMA TILLSAMMANS
En tematisk analys av diskussioner på ett incelforum online om mental ohälsa och självmord
Albert Brunet Johansson
Abstract
The following study has examined discussions of mental health and suicide on an incel forum online, specifically forum threads categorised as “suicide fuel”, in order to generate increased qualitative knowledge of both the incel phenomenon as well as youth mental health problems. A total of five forum threads averaging 140 replies published by users were analyzed for the study. Through the use of thematic analysis this study has identified a number of relevant themes in the data, which indicate that user interaction on the forum are shaped by a struggle for legitimacy between users, a discourse of rationality, an often overbearing sense of hopelessness, a sense of community, and a longing for both closeness and intimacy as well as violence and retribution.
Keywords: incel, legitimacy, community, mental health, suicide
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Inledning 1
Syfte 3
Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter 4
Incels 5
Psykisk ohälsa online 8
Metod 10
Tematisk analys 12
Tillvägagångssätt 12
Analys 14
Legitimeringsstrategier 14
Autenticitet 14
Rationalitetsdiskurs 16
Angrepp 17
Hopplöshet 18
Hopp 21
Våld 23
Gemenskap 24
Avslutande diskussion 27
Inledning
Det senaste åren har sett en allt kraftigare framväxt av psykisk ohälsa och självmordstankar (WHO 2014), vilket ofta resulterat i att många letar sig till utrymmen där de kan bearbeta sina problem, dela med sig av sin upplevelse av psykisk ohälsa, och finna stöd och gemenskap.
Denna gemenskap är ofta otroligt viktigt för dessa människor, och spelar en nyckelroll i deras möjlighet att hantera sin vardag och leva sitt liv (Lindgren & Lundström 2019, Lundström 2014, Lundström 2018). Många unga män letar sig dock istället in i den relativt unga alternativa mansrörelsen. Manosfären (engelska: Manosphere) är ett samlingsnamn för den del av internet där diverse exklusivt manliga intressegrupper florerar - intressegrupper som antifeministiska men’s rights-grupper (MRA), pick-up artists (PUA), och incels bland många andra (Bratich &
Banet-Weiser 2019). Dessa grupper skiljer sig åt på diverse vis, men de härbärgar alla ett starkt hat mot den feministiska rörelsen (Ging 2017) och ett språkbruk och mytbildning som centreras kring “the red pill” - en metafor tagen från Wachowskisystrarnas Matrix-filmer där protagonisten erbjuds ett rött och ett blått piller. Det blå pillret bibehåller den illusoriska falska verkligheten som fångat mottagaren, medan det röda pillret istället låter en nå upplysning om världens
verkliga, och ofta orättvisa, förhållanden (Ging 2017). I manosfärens fall innebär det röda pillret in insikt om samhällets gynocentriska organisation, där strukturell makt är lokaliserad hos kvinnor.
En av grupperna inom manosfären är så kallade incels (involuntary celibates), unga män
ofrivilligt satt i celibat av världens kvinnor. I vissa fall leder detta celibat till att frustrerade unga män tar sin hämnd på samhället, och kvinnor i synnerhet. De senaste åren skedde ett flertal attentat, som Isla Vista-morden genomförda av Elliot Rodger där sex människor dog och ytterligare fjorton skadades. Rodger publicerade kort innan dådet ett manifest, där hans
handlingar rättfärdigades genom omvärldens orättvisa behandling av sexlösa unga män. Han är dock inte ensam i att våldsamt ta ut sitt omfattande kvinnohat på sin omvärld. Flertalet
våldsamma dåd har begåtts av män vars romantiska närmanden nekats eller trakasserier av
1
kvinnor uppmärksammats, bland annat på skolor och tidningsredaktioner, med dussintals offer som konsekvens (Bratich & Banet-Weiser 2019).
Jaki et al. (2019) skriver att utvärdering av risken för attacker i framtiden kommer att vara viktigt, då forumen de undersökt har präglats av våldsamma fantasier och uppvigling till våld.
Om incelsrörelsen utgör ett så reellt hot följer den oundvikliga frågan: vad är en incel? Incels skiljer sig från andra grupper inom den alternativa mansrörelsen genom sin särpräglat negativa självbild och ofta fullkomliga sociala isolering. Incels beskriver själva en situation där deras utseende, blyghet, fattigdom, längd, etnicitet, fysiska styrka eller mentala hälsa är
determinerande faktorer i deras möjlighet att finna en partner, och att de i kontrast till incels framställning i media i själva verket bara är ensamma människor som söker närhet och partnerskap (Incel Wiki 2019a).
Ett centralt koncept inom incelkulturen är “the blackpill” (det svarta pillret) som komplement till det röda pillret i den alternativa mansrörelsen i stort. Att svälja det svarta pillret innefattar inte bara allt vad det röda pillret innebär, utan också insikten att denna orättvisa och grymma verklighet är oföränderlig. En hörnsten i en incels verklighetsuppfattning är alltså den ständiga insikten att alla försök att finna en partner är hopplösa. Konsekvenserna av denna sexlösa
ensamhet tillsammans med den fatalistiska föreställningen som ett “blackpill” innebär är många, enligt incels. Allt från depression till social isolering, ångest, impotensproblem, minskad sexuell njutning, och ytterst självmord eller självmordstankar (Incel Wiki 2019b) är alla exempel på vanliga problem inom incelrörelsen. Detta tar sig bland annat uttryck i forumtrådar av kategorin Suicide Fuel, där provocerande material som påminner användare om sin hopplösa och
frustrerande tillvaro publiceras. Psykisk ohälsa och självmordstankar är alltså vanligt
förekommande på forumet, och en ofrånkomlig del av incelkulturen genom deras fatalistiska världsbild.
2
Onlinegemenskaper har i tidigare forskning visats vara miljöer där användare delar med sig av sina upplevelser av psykisk ohälsa och självmordstankar, finner stöd i en gemenskap, och bygger en trygg miljö att vistas i (Lindgren & Lundström 2019, Lundström 2014, Lundström 2018).
Inom manosfären tycks i synnerhet incelrörelsen präglad av psykisk ohälsa och självmords- tankar, men det saknas forskning om hur liknande miljöer inom mansrörelsen tar sitt uttryck.
Den här studien har därför valt att försöka nå fördjupad kvalitativ kunskap om både incelrörelsen och gemenskaper online som relaterar till psykisk ohälsa och självmord genom att undersöka fenomenet suicide fuel på ett incelforum på internet.
Syfte
Med vetskapen om att psykisk ohälsa bland unga är ett av samhällets snabbast växande problem och att incelforumet uppvisar ett mönster i att producera både våldsamma gärningsmän och beskriver upplevelser av psykisk ohälsa och självmordstankar tycks det högst relevant att forska om detta. Det tycks också finnas en kunskapslucka, då inga studier publicerade om incels har valt att studera suicide fuel. Studien har utgått från en öppen syftesformulering inspirerad av grounded theory method, nämligen vad är det som pågår här? Denna typ av öppen inledande analysfråga är vanligt förekommande inom GTM (Thornberg & Forslund Frykedal 2009). Med utgångspunkten i detta syftar analysen till att identifiera teman i materialet och kommer
därigenom kunna skapa fördjupad förståelse för incelkultur och psykisk ohälsa, samt hur dessa relaterar till varandra. Studien kommer att utgå från ett av de största engelskspråkiga
internetforumen för incels.
3
Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter
Studien tar sin utgångspunkt i ett syfte inspirerat av grounded theory method, vilken inte
förutsätter en teoretisk utgångspunkt (Thornberg & Forslund Frykedal 2009). Det är dock viktigt att jag är tydlig med att jag som människa bär med mig erfarenheter och föreställningar, och är öppen för den kritik som kan riktas åt de slutsatser jag nått. Jag kommer därför att redogöra för vilken grupp jag misstänker i stor utsträckning utgör incelrörelsens målgrupp. Bo Rothstein (2015) beskriver i Svenska Dagbladet en samtid där unga pojkar presterar allt sämre i skolan.
Detta i kombination med den mindre utvecklade sociala kompetensen enligt honom som följer av akademiska svårigheter kommer med stora konsekvenser på en arbetsmarknad med ständigt ökade kompetenskrav. På grund av dessa akademiska, sociala, och arbetsmarknadsmässiga problem riskerar denna grupp män dessutom att gå utan partner, menar Rothstein.
Boschini och Sundström (2018) fastslår att huvudsakliga faktorer i partnersökande är utbildning och främst inkomst. De menar även att skillnaderna i utbildning och inkomst som funnits mellan barnlösa och icke-barnlösa män har ökat, och påpekar att långvarigt ensamstående barnlösa män inte sällan har en tung socioekonomisk situation och svåra levnadsförhållanden (Boschini &
Sundström 2018). I sin bok Stiffed: The betrayal of the modern man beskriver Susan Faludi (1999) en liknande grupp män i USA som har försökt leva upp till de förväntningarna kring maskulinitet och brödvinnande som etablerats av samhället i utbyte mot integration och status, men att samhället utvecklats ifrån dem. Den vanlige, klassiska, mannen finner sig därför
underbetalda eller arbetslösa, och med en avsaknad av syfte. Dessa är de män som i min mening är synnerligen känsliga för att införlivas i incelkulturen eller den alternativa mansrörelsen i stort.
Det är således klart att grupper av socialt uteslutna och utsatta män inte nödvändigtvis är ett nytt fenomen. Incels som ett uttryck för detta fenomen är dock fortfarande relativt outforskat. Få studier har publicerats om incelrörelsen, och fenomenets potentiella konsekvenser och möjliga orsaker är fortfarande oklara. I följande avsnitt presenteras relevanta studier på ämnet. Av
4
ytterligare relevans för studien är också tidigare forskning på onlineforum centrerade kring mental ohälsa, då detta är ett framträdande karaktärsdrag hos det incelforum som undersökts och ytterst också är av särskilt intresse för studien.
Incels
Den studie som oftast refereras till som den ursprungliga incelstudien är Involuntary Celibacy: A Life Course Analysis, vilken också hänvisas till av incels själva som den studie som gav deras identitet akademisk legitimitet. Studien analyserar ur ett livsskedesperspektiv olika former av ofrivillig sexlöshet, bland annat oskulder, sedan länge sexlösa förhållanden, eller singlar som gått länge utan sexuella förbindelser. Hos oskulder - den grupp i studien som närmast stämmer in på den moderna incelrörelsen - har respondenterna misslyckats med att möta kulturella
förväntningar kring vid vilken ålder de bör ha upplevt sin första sexuella interaktion vara, och har således “halkat efter” sina jämlikar i relations- och sexuell erfarenhet. Detta leder till en dominoeffekt där varje förskjutning försvårar framtida framsteg, och därigenom ökar risken för ytterligare försening (Donnelly et al. 2001).
Även kulturella uttryck för maskulinitet visade sig påverka individers ofrivilliga sexlöshet - manliga respondenter hade i större utsträckning högre utbildning och en mer könssegregerad arbetsplats. Manliga respondenter i studien förmedlade även att de på många sätt kände sig fångade i traditionella könsroller där män förväntas vara initiativtagare i romantiska relationer, någonting som från deras perspektiv försvårade deras försök att etablera dessa. Konsekvenserna av detta ofrivilliga celibat var dock liknande inom alla grupper: hopplöshet, depression, avsaknad av självförtroende och minskad tendens att söka nya relationer. Studien beskriver också hur de respondenter som använde internet för att bearbeta sina problem sällan gjorde detta genom att söka sexuell kontakt online (exempelvis genom cybersex, sexuellt explicita chattkonversationer), utan istället för att solidaritet och ett sammanhang (Donnelly et al. 2001).
5
Samtida forskning identifierar dock incelrörelsen som våldsam, misogyn och rasistisk, i kontrast till hur ofrivilligt sexlösa beskrivs ovan. Zimmerman et al. (2018) beskriver en ideologi präglad av en frustration över “en värld som nekar dem makt och sexuell kontroll över kvinnors
kroppar” (förf. översättning), och som identifierar feminismen som huvudsaklig förtryckande faktor i mäns liv. Kärnan i ideologin, enligt författarna, finner vi i traditionella könsnormer och strikta patriarkala strukturer. Målet med rörelsen är således att skapa en form av könsuppror eller revolution för att återställa det som de anser sig ha förlorat: kontroll över kvinnors liv och
kroppar. Detta kulminerar i en ideologi präglad av våldsuppvigling, kvinnohat och rasism, och som enligt författarna bör klassificeras som en form av terrorism (Zimmerman et al. 2018).
Tecken på detta kan tydligt ses på diverse incelforum. Huvudsakliga diskussionsteman som har identifierats på ett sådant forum är fysiskt utseende, sexualitet och kön, men denna
kommunikation präglades starkt av kvinnohat, homofobi, rasism, antifeminism och uppmuntringar till våld (Jaki et al. 2019).
Denna hatiska miljö tycks svårförklarad ur det livsskedesperspektiv som antas av Donnelly et al.
(2001). Ging (2017) antar istället ett perspektiv med utgångspunkt i hybrida maskuliniteter för att förklara samtida antifeministiska mansrörelser, så som incelrörelsen. Genom att försaka vissa aspekter av hypermaskulinitet och istället förkroppsliga andra så kan nya hybrida maskuliniteter uppstå, vilka lättare kan upprätthålla maskulinitetens hegemoniska ställning i samhället. Dessa individer skulle då se sig själva som delvis marginaliserade genom de sätt som de inte lyckas förkroppsliga alla aspekter av hypermaskulinitet, och därigenom mindre villiga att erkänna det privilegium de i själva verket besitter (Ging 2017). Manosfären i stort, och därigenom också incels, har antagit en sådan form av hybridmaskulinitet enligt Ging. Mäns särställning har i modern tid successivt motarbetats, och de närmaste årtiondena har vissa grupper av män i synnerhet drabbats hårt av strukturella förändringar i samhället. Dessa förändringar har mötts av diverse former av maskulinitet som betonar de negativa effekterna av dessa förändringar, och lägger skulden för dessa hos feminismen. Detta låter en så pass heterogen samling som kristen höger, pick up-artists, internetateister, incels, men’s rights activists och andra rörelser som faller under manosfärparaplyet att enas i gemensam kamp mot feminismen (Ging 2017).
6
En konkurrerande förklaring för inceltillståndet finner vi i nyliberalismens genomsyrande av all mänsklig aktivitet och de konsekvenser som uppstår när detta leder till misslyckande. Den ideologi eller världsåskådning som marknadsförs inom manosfären är tydligt influerad av en nyliberal marknadsdiskurs, där vetenskaplighet (eller en vetenskaplig estetik) och expertkunskap värderas högt, och världen konceptualiseras i termer av utbyte, specialisering, kvantifiering och rationalisering. Ett exempel på detta är populariteten av evolutionär psykologi inom manosfären, vilket erbjuder ett sken av vetenskaplig legitimitet till en högst ovetenskaplig ideologi (Van Valkenburgh 2018).
Dessa nyliberala tendenser är synnerligen tydliga bland pick up-artists (PUA:s), där kvinnor kvantifieras på skalor efter attraktivitet, män uppmuntras att lita på så kallade “gurus” med expertis i förförelsekonster, och män förväntas att efter “vetenskaplig” modell och systematiskt tillvägagångssätt anamma specialistkunskaper i hur just denna förförelse sker. Bratich och Banet-Weiser (2019) argumenterar för att steget från pick-up artist till incel är en naturlig konsekvens av nyliberalismens misslyckande att tillfredställa en mans behov av en sexuell partner efter att ha tagit alla ovanstående steg. I deras ord är incels “mutated entrepreneurs”, muterade entreprenörer, som följt nyliberalismens interna logik och lämnats besvikna, utan resultat, och ensamma. När detta sker, menar författarna, saknar nyliberalismen mekanismer för att framgångsrikt återintegrera dessa män. I detta stadium, där subjektet upplever att deras världsbild har visat sig vara en lögn och den individualistiska nyliberala logiken svikit dem, så mottas framtida uppmaningar till ytterligare självförverkligande projekt med skepsis och bitterhet. Resultatet är en växande grupp män som känner sig övergivna, hopplösa och svikna, som i allt större utsträckning samlas på internetforum (Bratich & Banet-Weiser 2019).
7
Psykisk ohälsa online
Med dessa forum i åtanke, tillsammans med den höga förekomsten av referenser till självmord (som suicide fuel), depression och mental ohälsa som uppvisas på dessa forum, så tycks det klokt att utforska internetforum där det förs omfattande diskussioner om mental ohälsa. Lindgren och Lundström (2019) visade i sin studie av relation mellan Youtubers och deras unga fans i
kommentarsfält tillhörande videos som diskuterar mental ohälsa att detta forum gav unga användare möjlighet att dela upplevelser av mental ohälsa, och att dessa interaktioner ofta präglades av känslomässigt stöd, gemenskap, och att se styrka i att “klara av” att leva med mental ohälsa (Lindgren & Lundström 2019).
De fann dock även en tendens till konkurrens i interaktionerna, i synnerhet när psykiatri och psykiatriska diagnoser diskuterades. Brukandet av psykiatrisk terminologi och hänvisningar till etablerade psykiatriska diagnostiseringsverktyg som DSM V var försök av användare att öka sin egen legitimitet och sociala ställning i relation till andra användare. Detta introducerade en hierarki inom gemenskapen. Dessa diskussioner var ofta av granskande eller utvärderande natur, och gick inte sällan ut på att avgöra sanningshalten i andra användares påståenden om mental ohälsa (Lindgren & Lundström 2019).
Denna konkurrens om legitimitet och den hierarki den ofta upprättade tycks vara återkommande i onlineutrymmen. Lundström (2018) fann samma tendenser i en studie av diskussioner om självmord på internet. I fall där en användare uttryckte suicidala tendenser eller självmordstankar bestod bemötandet ofta av försök att relatera till användaren som publicerat inlägget. Dessa försök var oftast i relation till särskilda diagnoser, psykiatriska bedömningar, eller behandlingar, någonting som togs som ett tudelat försök att hävda legitimitet: legitimitet genom att svararens diagnos blivit professionellt bekräftad, samt legitimitet genom kunskap om psykiatrisk
terminologi och praxis. Andra viktiga aspekter i konstruktionen av legitimitet var bland annat användarens ålder och sociala kontext (som arbets- eller utbildningsfaktorer. Kritik mot
8
konventionella vårdinstitutioner och vårdsystem samt berättelser om hur dessa svikit användare förekom också, och verkade för att legitimera den form av ömsesidigt stöd som forumet
konstituerade (Lundström 2018).
All interaktion på forumet präglades dock inte av hierarki och hävdande av legitimitet. Många användare uttryckte att forumet skapade en form av gemenskap som dämpade känslor av ensamhet och gav möjlighet att utbyta erfarenheter. Användare som sökte stöd och hjälp bemöttes ytterst sällan av negativa eller hånfulla gensvar, och i denna form av agerande möttes av starkt motstånd på forumet (Lundström 2018). Lundström fann liknande positiva effekter, så som upplevelser av gemenskap, känslomässigt stöd och känslor av återvunnen handlingskraft i stödforum för kvinnliga offer av våld i hemmet. Användarna beskrev själva deltagandet i forumet som frigörande och ibland även avgörande för deras förmåga att klara av sin dåvarande situation. Gemenskapen var även där mycket viktig för många användare (Lundström 2014).
9
Metod
Internet och sociala medier präglas av snabb utveckling, där kommunikationssätt, plattformar och teknologier hastigt uppdateras eller avyttras. Att arbeta med digitala data innebär därför en serie distinkta problem unika för ett relativt ungt forskningsfält utan kanoniserad metodologi.
Det är på grund av detta viktigt att anpassa angreppssätt efter situation och inte vara rädd för att blanda vetenskapliga discipliner, metodologier och datainsamlingsmetoder. Som en konsekvens av detta är det av yttersta vikt att varje steg av beslutsprocessen redovisas utförligt. Detta beskriver Simon Lindgren i Digital Media & Society (2017). Nedan följer en redovisning och diskussion av den här studiens etiska överväganden, insamlande av källmaterial, val av analysmetod, och analysprocess.
Etablerade forskningsetiska normer är viktiga att överväga i varje steg av processen. Dessa är dock ofta anpassade efter data genererat genom en interaktiv eller valfri datainsamling från subjektets perspektiv (Lindgren 2017). Inom digitala medier rör sig data ofta istället om självpublicerade data, data från sociala medier, eller dataspår lämnade efter en användares interaktioner med hemsidor. Digitala data kan även innebära validitetsproblem. Ett insamlat inlägg från ett forum som Twitter kan ha publicerats för att sprida falsk information, som ett ironiskt skämt, som uppriktig åsikt, eller utefter vilket motiv som helst, vilket försvårar kvalitetskontroll (Lindgren 2017).
Den här studien har i synnerhet svårt att förhålla sig till informations- och samtyckeskraven som de formulerats av Vetenskapsrådet i deras forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet), då empirin inte består av intentionell data. Istället har den serie forskningsetiska rekommendationer som presenteras av Lindgren (2017) samt Association of Internet Researchers etiska riktlinjer publicerade 2019 (AOIR) givits särskild hänsyn, vilka betonar att väga informanternas utsatthet samt nyttan av forskningen i beslutsprocessen. Som jag tidigare beskrivit är incelkulturen präglad av kvinnohat, rasism, grov psykisk ohälsa, och uppviglingar till och utförande av
10
våldsamma handlingar. Därför är det viktigt att det bedrivs forskning på denna grupp, i synnerhet då den kan utgöra både ett hot mot sin omvärld och sina gruppmedlemmar. Incels konstituerar en i samhället utsatt grupp, varför jag också försökt framställa dessa individer ur ett sympatiskt perspektiv. Att de skulle vara oskyldiga offer eller nödvändigtvis en synnerligen utsatt grupp i samhället går att diskutera men det är viktigt att de representeras på ett sympatiskt vis och ges en möjlighet att förmedla sin egen verklighet, även om den framstår som hatisk eller strider mot ens egna värderingar (Lindgren 2017). Användarna av internetforumet varifrån mitt material samlats är människor, och de förtjänar därmed att behandlas - och beskrivas - med respekt, och det data som de lämnat efter sig bör behandlas med aktsamhet och försiktighet.
Studiens empiriska material består av 551 foruminlägg publicerade på ett av de största
engelskspråkiga incelforumen i fem forumtrådar av kategorin Suicide Fuel. Dessa samlades in den 12e december 2019. Forumet valdes ut just på grund av dess popularitet inom rörelsen.
Trådarna i fråga valdes då de ansågs särskilt representativa av materialet. Den fullständiga mängden trådar av suicide fuel-kategorin uppgår i över 5600 trådar, vilket vida överstiger de resurser som fanns tillgängliga den här studien. De trådar som valts ut var dock väsentligt större än en genomsnittlig tråd inom kategorin (i genomsnitt över 135 svar) och valdes ut med hänsyn till de många trådar som preliminärt undersöktes av studien innan datainsamling inleddes.
Då datat är av känslig natur så tar studien flera steg för att säkerställa informanternas integritet.
Inga användarnamn publiceras i studien trots att användarna verkar pseudonymt på forumet, alla referenser till platser och privatpersoner har utelämnats, namnen på de valda forumtrådarna har utelämnats, alla inlägg har översatts från engelska och i viss utsträckning parafraserats, och inläggen har inte daterats. Materialet utgör självpublicerat data allmänt tillgängligt på ett öppet forum vilket ur ett samtyckesperspektiv är långt ifrån optimalt, som data insamlat från studier där respondenter aktivt deltagit. De har dock aktivt publicerats av forumanvändare och finns
tillgängligt för allmänheten, och ovanstående åtgärder har tagits för att väga upp för avsaknaden av aktivt deltagande och skydda forumanvändarnas integritet (Lindgren 2017).
11
Tematisk analys
Studien har analyserat datamaterialet genom tematisk analys som den presenterats av Braun och Clarke (2006). Tematisk analys rekommenderas för digital medieforskning i Lindgren (2017).
Inför analysen valde jag att konsultera tidigare forskning för att ge mig en inblick i vad liknande material innehållit och därigenom minska risken att jag missade teman i mitt eget material. Det måste dock uppmärksammas att det är fullt rimligt att undvika tidigare litteratur, det kan argumenteras att den förförståelse som tidigare forskning delger kan hindra forskaren från att uppfatta subtila tendenser i datat (Braun & Clarke 2006). Som jag redovisade tidigare är jag dock av uppfattningen att jag oundvikligen kommer att närma mig materialet med viss förförståelse, varför jag valde att närma mig materialet på det sätt jag gjorde.
I nästa avsnitt kommer jag att redovisa alla steg i den analytiska processen. Braun och Clarke beskriver sex steg i den analytiska processen, där steg fem och sex består av slutgiltig analys och presentation av resultat. Dessa presenteras senare, under rubriken “Analys”. De föregående fyra stegen presenteras nedan tillsammans med en ingående redogörelse av hur den här studien tog ställning till och utförde dessa. Det är inför den processen viktigt att uppmärksamma att jag inte passivt “ger röst” till latenta teman som väntar på att upptäckas i materialet. Utkristalliserandet och artikulerandet av de teman som presenteras genom en tematisk analys är en aktiv process, där forskaren är huvudsaklig deltagare. Även att bara delge information innebär “carving out unacknowledged pieces of narrative evidence that we select, edit, and deploy to border our arguments.” (Braun & Clarke 2006, sid. 7).
12
Tillvägagångssätt
Det inledande steget i tematisk analys innebär ett familjariserande med datamaterialet som helhet. Denna process innefattade läsandet av åtskilliga forumtrådar av kategorin Suicide Fuel, men även andra kategorier på forumet. Även annat informativt material publicerat av
incelrörelsen självt har lästs, som incelwikin - ett användarredigerat uppslagsverk i stil med Wikipedia. Noggranna anteckningar fördes under processens gång om vilka tankar som uppstod, potentiella framtida tankar, allmänna reflektioner, med mera (Braun & Clarke 2006). Fem forumtrådar ur Suicide Fuel-kategorin valdes sedan som slutgiltigt material för studien. Dessa trådar ansågs vara särskilt representativa för forumtrådskategorin i stort. Trådarna bestod i genomsnitt av cirka 140 inlägg publicerade av i genomsnitt drygt 60 användare. Inläggen varierade i storlek från några enskilda ord till flera paragrafer som uppgick i som mest nästan 800 ord. Ett genomsnittligt inlägg varierade mellan 40 och 80 ord. Samtliga inlägg i dessa trådar samlades i ett kalkylark i oformaterad text.
Steg två i analysen innefattade den initiala kodningen av allt material (Braun & Clarke 2006).
Varje datainstans avlästes noggrant och tilldelades en serie öppna koder bestående av korta fraser, ord eller citat ur inlägget. Alla inlägg bearbetades sedan en andra gång där dessa initiala koder abstraherades till koder bestående av enskilda ord. Efter detta steg hade alla datainstanser tilldelats mellan en till sju koder, och totalt 55 koder hade etablerats. Parallellt med denna process styckades vissa större inlägg isär för att underlätta datahantering. Detta blev nödvändigt då foruminlägg ofta består av flera distinkta delar, då ett inlägg kan innehålla bidrag till flera samexisterande diskussioner i samma tråd. Inlägg av detta slag tilldelades därför ofta ett brett spektrum av koder, varför det föll sig naturligt att bryta isär dessa i praktiken olika inlägg i separata instanser. Detta resulterade i praktiken i 655 instanser, där varje tilldelades en kod.
I det tredje steget av processen konstruerades en serie av potentiella teman baserade på koderna.
Alla datainstanser tilldelades en kod i relation till dessa. Detta följdes av analysens fjärde steg där de potentiella temana förfinas och kvalitetstestas, vilket innebar en iterativ process där koder
13
bearbetades tills de upplevdes tillfredsställande. Denna process kom att underkänna de ursprungliga potentiella temana, vilket gav anledning att återvända till steg tre. Processen upprepades tills jag fann mig med följande teman och subteman: Legitimeringsstrategier, med subtemana autenticitet, rationalitetsdiskurs, och angrepp; hopplöshet, hopp, våld, och
gemenskap.
14
Analys
Nedan följer studiens analys av materialet, organiserad efter de teman och subteman som presenterades i slutet av metodavsnittet.
Legitimeringsstrategier
Mer än någonting annat präglas interaktioner mellan användare på forumet av en ständig kamp om legitimitet. För att åstadkomma detta brukar forumanvändare sig av en serie
legitimeringsstrategier: autenticitet, rationalitetsdiskurs, och angrepp.
Autenticitet
Incels emellan finns en osynlig hierarki baserad på en individs status som autentisk incel. Detta är inte en binär status där en människa antingen är en incel eller inte, utan snarare ett spektrum från normie till “truecel”. En truecel är en “äkta incel”, vilket inte bara innebär att individen i fråga lever i ofrivilligt celibat utan att denne helt saknar möjlighet att åtgärda detta. För att bevisa detta tar sig användare hjälp av teorier och systematiseringar som incelkulturen etablerat i syfte att bevisa hur just deras subgrupp av incel har det sämre än andra.
En vit användare kan exempelvis publicera ett inlägg där han konstaterar “whitecel = truecel”, med innebörden att vita incels är särskilt utsatta. Ett sådant inlägg möter oftast motstånd i form av konkurrerande påståenden. Denna process gäller alla karaktärsdrag en människa kan besitta:
längd, hållning, hudfärg, psykiska diagnoser, tunnande hår, och så vidare. En användare konstaterar exempelvis i en tråd att “manlets är den mest förtryckta gruppen i samhället”, där manlet är ett begrepp för korta män. Detta inlägg bestreds av andra forumanvändare med egna inlägg som betonade andra särdrag som kausala i incelskapet. Användare uppvisar dessutom en tendens att stötta inlägg där de känner att deras subgrupp av incel blir representerade. Om ett
15
inlägg argumenterar för hur korta incels har det värst är det alltså sannolikt att andra korta incels publicerar svar till inlägget med ytterligare stöttande argument.
Det är ofta inte tillräckligt för användare att bevisa sin egen autenticitet, de strävar också att underminera andra användares autenticitet. Detta kan ske på liknande sätt som när de strävar att bevisa sitt eget incelskap, genom att presentera bevis för eller göra påståenden om olika
subgruppers relativa utsatthet, men också genom att direkt ifrågasätta andra användare. Detta kan göras genom att accentuera exempelvis utseende, som i följande inlägg som ifrågasätter en användares autenticitet: “han är inte ens en incel man kan bokstavligen inte vara en incel med det utseendet. Jag tror inte på det.” Att strategiskt ifrågasätta förutsättningarna för andra användares incelskap återkommer ofta i forumtrådarna. Att påpeka att en annan användare är lång, mer attraktiv, resligare, vit, rik eller socialt välanpassad är alla exempel på sätt att underminera dennes autenticitet. Den allvarligaste varianten av detta är att anklaga en annan användare för att vara en “Chad”, incelbegreppet för en alfahanne som alla tjejer eftertraktar, eller en variation av detta, som en Tyrone, Chang eller Chadpreet. Som en användare uttrycker det, “hur är en 190 1 centimeter lång och välbyggd Tyrone under 24 år gammal en incel?”
Ytterligare en metod för att underminera andra användare är genom att anklaga dem för att komma med ursäkter för sin situation, så kallade “copes”. En cope är en sorts strategi varigenom en incel väljer att tro någonting för att inte behöva konfrontera en ännu tyngre sanning. Att anklaga en annan användare för att använda sig av en cope innebär i de flesta fall att ifrågasätta vilka faktorer de antar vara kausala för deras incelskap. Om en kort incel konstaterar att längd är absolut avgörande så antyder denne också att långa incels inte är autentiska incels, åtminstone inte i samma utsträckning. Denna princip gäller alla aspekter av incelskap. Som en vit användare uttrycker sig: “raspillret är en etnisk cope. De vill skylla allt på ras istället för att inse att de är 2 lägre stående människor på en personlig nivå.”
1 Dessa är variationer på Chads av olika etnicitet. Chang Thunderwang är en östasiatisk Chad, en Tyrone är en svart Chad, och en Chadpreet är en indisk eller pakistansk Chad.
2 Se avsnittet “Hopplöshet”, nedan.
16
Kärnan i alla dessa strategier är att den anklagade antas vara en “volcel”, eller ytterst en
“fakecel”. Fakecel är en sammanslagning av fake och incel, och antyder att forumanvändaren i själva verket inte är incel alls. Volcel, en sammanslagning av voluntary och incel, är en nästan lika allvarlig anklagelse som antyder att användaren har haft möjlighet att lämna sitt incelskap men valt att inte göra det.
Rationalitetsdiskurs
Incelkulturen i stort präglas av en tendens att kvantifiera, systematisera och utvärdera omvärlden.
Detta utgör en rationalitetsdiskurs där legitimitet ytterst avgörs av hur väl ett resonemang
presenteras, hur väl det förhåller sig till ett etablerat incelvetenskapligt korpus och hur sund dess empiriska grund är. När en användare publicerar ett inlägg som hävdar dennes status som
autentisk incel så består inlägget därför oftast av argument som hänvisar till populära teorier på forumet, som den populära tiogradiga skalan för att värdera utseende som ofta används på av incels. Ett exempel på ett sådant resonemang är då en användare konstaterar att längd är den viktigaste aspekten av attraktion: “om du är kortare än kvinnan så finns det inget utseende som kan rädda dig, till och med om ni är lika långa blir du avvisad och då snackar vi 10/10 utseende.”
Kontroversiella inlägg möter ofta stort motstånd genom krav på empiriska bevis, exempelvis praktiska experiment eller statistik. Som en frustrerad användare uttrycker det:
“All data jag har hittat visar att korta män var minst attraktiva enligt kvinnor, varför forumet SPAMMAR ett sådant SKITMEME när de aldrig har presenterat BEVIS på att längd skulle vara en cope och bättre än att ha ett FULT ANSIKTE. VISA DET JÄVLA DATAT NU.”
Ibland kan även klara bevis avfärdas av meningsmotståndare som “outliers” eller statistiska avvikelser, eller så kritiseras metoderna som producerade dessa bevis. Detta är ofta fallet i situationer där användare hänvisar till experiment utförda av andra användare. Vanligast bland
17
dessa är tinderexperiment, där falska tinderprofiler används för att undersöka vilka utseenden attraherar fler kvinnor, och hur attraktiva dessa kvinnor är. Den vetenskapliga rigiditeten hos dessa är ofta bristfällig, varför de också blir mötta av kritik. Då en användare konstaterade att
“tinderexperiment visar hur attraktiva men korta män presterar mycket bättre än fula men långa män” så möttes han av motargumentet att det är omöjligt att härleda den slutsatsen från
experimentet då längd inte förmedlas på ett tillfredsställande sätt genom tinder. Det finns alltså starka tendenser inom kulturen att värdesätta rationella argument, samt en vilja att följa
positivistiska vetenskapliga principer på ett sätt som blivit normerande för forumet.
Angrepp
Om andra legitimeringsstrategier har misslyckats återstår bara ett alternativ. Att trakassera och förolämpa andra användare för att vinna diskussioner eller hävda sig förekommer, men relativt sällan. I de forumtrådar som undersökts framgår det snarare att det är ett fåtal väldigt verbala forumanvändare som använder sig nästan uteslutande av denna strategi, och i två av fallen framgick det att de senare blev bannlysta från forumet. Dessa interaktioner var inte
nödvändigtvis mer aggressiva än andra, då diskussionerna generellt kan sägas vara av relativt aggressiv karaktär, men uppvisade inga försök att anpassa sig efter den rationalitetsdiskurs som råder på forumet.
En trend bland de förolämpningar som riktas mot andra användare är att de ifrågasätter deras maskulinitet, eller hånar dem för att de uppvisar typiskt feminina beteenden. I synnerhet att gråta eller visa känslor ifrågasätts. Dessa ifrågasättande inlägg tar sig ofta formen av uppmaningar till att “man up”, eller beskriv hånfullt sina offer som kvinnor eller iklädda kvinnligt kodade
klädesplagg som kjolar eller klänningar. I ett av dessa inlägg står det:
“Det här är ganska ironiskt. Hur kan du bli upprörd över att någon säger att du ser ut som en liten bitch, och sedan erkänna helt skamlöst att du skulle reagera genom att vara en
18
liten bitch DVS berätta för andra män att du skulle gråta inne på toaletten. Du skäms inte ens över det.”
Generellt är detta den minst framgångsrika legitimeringsstrategin på forumet. Förutom att den i värsta fall kunde resultera i uteslutning så tycks användare sluta upp emot denna typ av angrepp, till synes för att upprätthålla en rationalitetsdiskursiv norm. Som svar på ett synnerligen
aggressivt meddelande lägger sig en tidigare orelaterad användare i med inlägget “väldigt
hotfulla vibbar där kompis”, och som svar på tal till de inlägg som hånar incels som visat känslor eller gråtit skriver en användare syrligt: “lmao mannen för någon som ser ner på ‘gråtande små bitches’ så beter du dig verkligen som en hormondriven överkänslig sperg .” 3
Sammanfattningsvis går att konstatera att dessa tre strategier - autenticitet, rationalitetsdiskurs och angrepp - leder till en miljö som är starkt hierarkisk, i likhet med Lundström (2018). De strategier som brukas finner också paralleller i tidigare forskning. Kampen om autenticitet liknar den form av hybrida maskulinitet som presenteras av Ging (2017) där en betoning av utsatthet används för att dölja eller bortförklara eventuella privilegier, vilket är viktigt för att bibehålla en status som sann incel. I synnerhet rationalitetsdiskursen som går att finna i materialet finner stöd i tidigare forskning då liknande tendenser funnits av Lindgren och Lundström (2019), Lundström (2018) och Van Valkenburgh (2018). Att negativa kommentarer eller angrepp bemöts av andra användare sker ibland i materialet, i likhet med Lundström (2018), men det bör också betonas att forummiljön är generellt mer aggressiv och konfrontatorisk.
Hopplöshet
Suicide Fuel-trådar är kraftigt präglade av så kallade blackpills, fatalistiska insikter om världens sanna natur, som i många användares fall helt förändrar den världssyn de tidigare höll. En överväldigande andel av dessa gäller kvinnors eller omvärldens falskhet. Kvinnor beskrivs som opålitliga, manipulativa och impulsiva. I synnerhet kvinnors attraktion till Chads beskrivs som
3 “Sperg” är kort för aspergers och används som ett verb med innebörden att överreagera eller få ett utbrott.
19
oundviklig, med den lika oundvikliga konsekvensen att kvinnan i fråga slutar agera rationellt.
Istället för att välja långsiktig trygghet, en partner som dyrkar henne, eller vänskap så väljer en kvinna attraherad av en Chad att försaka alla dessa saker för att istället söka sexuella upplevelser.
Om det framtida scenariot att en incel skulle ingå i en romantisk relation skriver en
forumanvändare: “om någon av oss någonsin skaffade flickvän skulle hon vara otrogen ändå, bara för att hon kan. Det är över.”
Pillrets natur omfattar inte bara incels relationer med kvinnor. Många användare beskriver sociala interaktioner med alla vanliga människor, eller normies som de nedsättande kallas, som plågsamma och förödmjukande. Incels på forumet delar flera gånger med sig av berättelser där de utsätts för mobbing, får sitt utseende påpekat, eller upplever sig utfrysta eller exkluderade.
Det finns en uppfattning om att det råder en dubbelstandard i samhället där kvinnor inte får kritiseras, men det i princip är fritt fram att håna män, i synnerhet om de är fula eller rasifierade.
Utseende har en viktig roll i “the black pill”, då en incels oförmåga att attrahera kvinnor enligt pillret ytterst avgörs av faktumet att de är fula och oattraktiva. Konsekvensen av detta är att en incel därför är genetiskt förutbestämd att leva i ensamhet. Vilka utseenden som är minst
fördelaktiga i samhället debatteras ständigt, vilket har resulterat i underkategorier av piller som representerar insikter om att ett särskilt fysiskt karaktärsdrag är av större vikt än andra. Detta är den grund kampen om en autentisk identitet som incel vilar på. Mest framträdande bland dessa är
“the race pill”, raspillret.
Raspillret är uppenbarelsen om att en incels etnicitet eller hudfärg är skälet till deras oförmåga att attrahera kvinnor. Som en forumanvändare beskriver det: “att födas etnisk gör chansen större att du är ful.” Etnisk, i den här kontexten, är att förstå som icke-vit. Vithet anses generellt överlägsen andra hudfärger, och tillskrivs högre genomsnittlig intelligens och ett i genomsnitt vackrare utseende. Vita människors genetiska överlägsenhet går dock inte outmanad på forumet.
Vissa användare beskriver istället vita människors status i samhället som en produkt av just detta samhälle. Dessa inlägg beskriver ett samhälle där rasifierade i genomsnitt är fattigare, har
20
generellt lägre livskvalitet, och antas vara dummare eller mindre kompetenta än vita människor.
Samhället i stort, konstaterar en användare, “kretsar kring den vita mannens (och kvinnans) begär och behov.” Även detta uppfattas som en orättvisa som inte går att åtgärda eller påverka, som ytterligare en användare uttrycker det: “även om du försöker förbättra din situation kommer du aldrig kunna ändra de skitkort du gavs från början.”
Att vita besitter en särställning i samhället går dock inte oemotsagt. Även om en majoritet av användarna beskrev samhället som fördelaktigt för vita så fanns en betydande minoritet av användare som propagerade en alternativ världsuppfattning. Deras inlägg beskriver västvärlden som en civilisation i förfall, där rasifierade (och därför underlägsna) människor arbetar
outtröttligt för att konkurrera ut vita människor ur sina egna länder. Länder som Sverige, Frankrike, Tyskland, USA och Storbritannien beskrivs som “förjudade” länder där kvinnor föredrar invandrare över vita män. För att beskriva situationen med en användares egna ord: “det är inte alls överraskande. Det här är Sverige. De monterar bokstavligen kvinnor på bruna kukar för att vinna pk-poäng.” Många av dessa inlägg refererar också till koncept som sedan länge etablerat sig inom nynazistiska eller vit makt-rörelser, så som The Great Replacement och rasblandning.
Alla dessa faktorer för med sig allvarliga konsekvenser för incels. Upplevelser av ensamhet, frustration och hjälplöshet är vanliga. Forumet präglas av en uppgivenhet bland användarna, som tar sig uttryck i inlägg där användare beskriver sin situation som hopplös. “Mina problem skulle lösa sig om jag hade en kvinna som verkligen älskade mig, men det finns ingen chans för det i det här samhället”, konstaterar en användare. Denna uppgivenhet ger även upphov till
allvarligare hälsoproblem. En stor mängd inlägg innehåller självmordstankar eller planer om självmord. Ett vanligt uttryck som cirkulerar i forumtrådarna är “det är över” eller bara “över”, vilket syftar till incels oförmåga att bryta sig ur sin situation. För vissa användare har problemen eskalerat över tid i takt med att de internaliserat ytterligare aspekter av incelkulturen. En
användare beskriver hur ytterligare insikter ledde till att de negativa känslorna blev överväldigande:
21
“Jag brukade kunna hantera the black pill ordentligt, men det finns inget sätt att hantera raspillret förutom evigt lidande. Så alla etniska, låt oss snälla döda varandra och avsluta vår patetiska existens.”
Konsumtionen av dessa metaforiska piller, och de insikter som användarna internaliserar från dessa, kan närmast beskrivas som en fatalistisk ideologi. Detta kan ha mycket allvarliga konsekvenser för en användares mentala hälsa, vilket visas i materialet, och kan anses
konstituera en sjukdomsförstärkande diskurs. Det är mycket vanligt att användare delar med sig av upplevelser av sin vardag i relation till psykisk ohälsa, vilket syns i hänvisningar till dåligt mående, ledsamhet, självmordstankar och uttryck för att det “är över”. I vissa fall visar studien också att effekterna tilltar över tid, i takt med att lärdomar från ytterligare piller internaliseras.
Redan hos Donnelly et al. (2001) påvisas att en sexlös och ensam tillvaro leder till olika uttryck för psykisk ohälsa, som depression eller självmordstankar. Den uttryckligt hopplösa tillvaron på forumet liknar dessutom Bratich och Banet-Weiser (2019) när de beskriver incelgruppen som hopplösa och svikna. Materialet innehöll även diverse rasistiska tankegods och
konspirationsteorier, vilket är i tydlig parallell med tidigare studier (Zimmerman et al. 2018, Jaki et al. 2019).
Hopp
Inte alla incels har fullständigt internaliserat oundvikligheten i deras ensamhet. Det förekommer diskussioner om vad forumanvändare önskar sig i en framtida relation, vad de skulle göra om de rent hypotetiskt ingick i en relation med en kvinna eller vad det innefattar att lämna incelskapet. I dessa trådar uttrycker en stor andel av inläggen en avsaknad av närhet och en längtan efter
partnerskap, oavsett vilken form detta partnerskap tar sig. En användare skriver om vad skulle göra tillsammans med en hypotetisk flickvän:
22
“Göra allt som jag redan gör själv haha. Det hade varit bra att ha någon att gå på
promenader med, skriva med hela tiden, lyssna på musik med, etc. Sex är inte ens bland mina topp tio prioriteter. Ack.”
Explicita hänvisningar till sex som någonting de inte prioriterar i en relation, eller till och med är helt obrydda om, återkommer ofta i diskussionerna. De upplevelser som istället värderas är diverse vardagssituationer, exempelvis att se på serier, ta promenader eller laga mat tillsammans.
Det uttrycks en längtan efter sällskap eller vänskap. Vissa användare beskriver istället hur de skulle skämma bort en framtida partner med gåvor, restaurangbesök, resor, blommor och dikter.
Som en incel noterar: “innerst inne är vi alla hopplösa romantiker.” Även om många användare inte uttrycker ett specifikt intresse för sex så uttrycks en längtan efter intimitet i forumtrådarna.
Populära fantasier på forumet inkluderar att hålla hand, kramar, gos, och kyssar, men variationen är stor. En användare beskriver hur hans drömflickvän “låter dig dra fingrarna genom hennes hår, kysser dig i nacken, vilar sin hand på ditt bröst.” Även uttryck för emotionell intimitet beskrivs längtansfullt, som att få höra en annan människa uttrycka kärleksförklaringar.
Trots att en stor andel av inläggen i dessa diskussioner präglas av en längtan efter ömhet, romantik och närhet, så uttrycks det en stark längtan efter sex i många inlägg. Fantasierna som beskrivs är ofta grova och explicita. Inte i ett av inläggen uttrycks intresse av deras potentiella partners sexuella preferenser eller njutning. Istället beskrivs akter som de vill göra mot, snarare än med, en kvinna. Termer som “facefuck” och inlägg som “KNULLA HENNE MED ELLER UTAN SAMTYCKE FÖRUTSATT ATT HON ÄR EN ORDENTLIGT UNDERGIVEN KVINNA” exemplifierar hur pass grovt många användare uttrycker sig om kvinnor och sex.
Diskussionerna i forumtrådarna uppvisar två distinkta sidor. En stor grupp av användarna uttrycker längtan efter närhet, intimitet, sällskap eller partnerskap. Många av dessa inlägg kan närmast beskrivas som rörande. Detta finner inget stöd i tidigare forskning och är därför särskilt intressant. I samma tråd befinner sig dock användare som fantiserar om förnedrande och
våldsamma sexuella fantasier. Kontrasten mellan dessa två grupper är slående, och visar att inte
23
alla incels nödvändigtvis internaliserar, eller ger uttryck för, det kvinnohat som är sammanvävt med deras konceptualisering av världen. Denna våldsamma och kvinnohatande diskurs finner paralleller i tidigare forskning, exempelvis Zimmerman et al. (2018) och Jaki et al. (2019).
Våld
Det finns dock många som gett upp hoppet om ett vanligt liv. En känsla av utsatthet och orättvisa bringar med sig frustration, som i sin tur tar sig uttryck i hämndfantasier. Vissa av dessa är mindre allvarliga och liknar nästan överlevnadsstrategier, som när en användare rekommenderar att “låtsas börja gråta eller ha ett utbrott” för att väcka obehagskänslor hos normies i en situation där han känner sig utsatt. Andra är explicita fantasier om och uppmaningar till våld.
I många fall är kvinnor det tänkta offret i hämndfantasierna. Inte alla dessa är fysiskt våldsamma, som fantasier om att lämna eller förödmjuka en framtida partner. En användare beskriver hur han tänkte vara otrogen med sin partner om han någonsin skaffar en flickvän, för att kvinnor enligt honom “inte förtjänar bättre.” Andra fantasier är mycket våldsammare. Olika foruminlägg beskriver bland annat tankar på att strypa kvinnor, slå eller sparka dem, utsätta dem för grafiskt sexuellt våld och våldtäkt (som i ett exempel, där en användare fantiserar om att föra in ålar i en kvinnas kroppsöppningar) eller mörda dem med tillhyggen. Dessa fantasier förmedlas ibland genom kodat språk, som när en användare vill ge en kvinna en “lefort 3”, vilket är en allvarlig form av ansiktsfraktur. Vissa inlägg är explicit sadistiska, där forumanvändare fantiserar om att fysiskt och psykologiskt misshandla och dominera kvinnor över längre perioder.
Detta eskalerar i sin tur till de fantasier som handlar om våldsamma hämndaktioner riktade mot samhället som helhet, inte bara kvinnor. Det är inte ovanligt att inlägg innehåller referenser till kända massmördare associerade med incelosfären. Exempel på detta är inlägg där användare endast kapitaliserar två bokstäver i hela inlägget, E och R, i referens till Elliot Rodger.
Ytterligare en variant på denna typ av inlägg hänvisar till Seung-Hui Cho, Virginia
Tech-mördaren, genom uppmaningen “GOCHO” eller bara “CHO”. Samma princip gäller
24
referenser till andra mördare, men även till vapen. I ett inlägg svarar en användare på ett inlägg som beskriver en situation där en incel känt sig hånad av normies genom att skriva “ge dem gARlic (vitlök) att äta” där AR refererar till den populära automatkarbinen AR-15.
Dessa referenser till våldsamma fantasier återkommer i alla forumtrådar och uppmuntras av andra användare, ibland skämtsamt men ofta allvarligt, och är en naturlig del av forumets kultur vilket är i linje med tidigare studier (Jaki et al. 2019, Zimmerman et al. 2018). Ingen användare konfronterade en annan över ett våldsamt språkbruk eller uppmaningar till våld, eller ifrågasatte språkbruket i allmänhet. Att massmördare som Elliot Rodger och Alek Minassian båda
identifierade sig som incels och var mycket involverade på diverse incel-relaterade internetforum indikerar att denna våldsdiskurs kan ha allvarliga och livshotande konsekvenser, någonting som finner stöd i slutsatser av Zimmerman et al. (2018).
Gemenskap
Internetforum är i första hand en mötesplats, och incelforum är inget undantag. Oavsett om en användare tillhör dem som söker efter närhet eller uttrycker våldsamma hämndfantasier så har alla valt att umgås på forumet och publicera inlägg i forumtrådarna. Det händer ofta att en
diskussionstråd initieras av att en användare delar med sig av en upplevelse, positiv eller negativ, för att avreagera sig, skapa diskussion eller uppmärksamma andra användare om något. När detta sker i suicide fuel-trådar handlar inlägget oftast om en traumatisk upplevelse, användarens upplevelse av psykisk ohälsa och självmordstankar eller en upplevelse som förstärker eller påminner om hopplösheten eller orättvisan i deras tillvaro.
Dessa inlägg möts ofta av stöttande och positiva kommentarer av andra användare. Att uttrycka sympatier för en användares situation med ett kort inlägg i stil med “hoppas att saker blir bättre för dig, ditt liv låter hemskt” är vanligt förekommande. Även svar som validerar en användares känslor förekommer, och i fall där ursprungsinlägget var synnerligen självkritiskt möts det ofta av uppmaningar till skribenten att inte klandra eller vara för hård mot själv. I fall där ett inlägg
25
uttrycker frustration eller uppgivenhet över en särskilt förödande insikt rekommenderar till och med användare varandra att lämna forumet ett tag och “ta en paus” för att återhämta sig. Det finns alltså situationer där konsumtionen av fler “piller” inte rekommenderas, och en vetskap på forumet om att långvarigt deltagande kan komma med negativa konsekvenser för deras mentala hälsa. Det händer även att användare gemensamt hånar omvärlden genom att dra skämt på
“normies” bekostnad eller som satiriserar situationer de ser som särskilt illustrerande av ett djupt orättvist samhälle
En vanligt förekommande form av inlägg i dessa trådar är inlägg där användare reagerar på ett ursprungsinlägg med att dela med sig av egna, liknande traumatiska upplevelser. Om en användare publicerar ett inlägg där de beskriver en skolsituation vari de upplevt sig mobbad så möts det inlägget mest sannolikt av flera beskrivningar av liknande erfarenheter i kombination med stöttande kommentarer i stil med de som beskrevs ovan. Dessa inlägg inkorporerar ibland även en lärdom som användaren dragit av sina erfarenheter, vilket är fallet i det här inlägget:
“Jag ville förklara för de andra användarna vad denna foid gjorde, så att de kan undvika 4 liknande situationer i framtiden där de lämnar sig öppna för förolämpningar från normies och foids. Jag delar med mig av min kunskap grundad på personliga erfarenheter, så att du kan undvika fällor som normies lägger för dig och så att du kan förstå normies beteenden och motiveringar.
Denna stöttande aspekt av incelforumet bidrar troligtvis till den känsla av gemenskap som uttrycks i vissa inlägg. Flera användare uttrycker att forumet är som ett hem för dem, och i diskussioner som spekulerar kring vad de skulle göra om de inte längre var incel skriver flera att de fortsatt skulle besöka forumet. Främst bidrar forumet med en plats där användare kan dela med sig av sina upplevelser av incelskap, psykisk ohälsa och traumatiska upplevelser, samt ett utrymme där de kan få och ge stöd och uppmuntran i en gemenskap. Detta hjälper användarna att klara av sin vardag och hantera de problem de står inför, vilket finner stöd i tidigare forskning
4 Foid, kort för “femoid” är ett nedsättande begrepp för en kvinna, sannolikt i avhumaniserande syfte.
26
(Lindgren & Lundström 2019, Lundström 2014, Lundström 2018). Det finns dock ett paradoxalt förhållande mellan forumet och dess användare då det finns en klar medvetenhet om att
konsumtion av “piller” och deltagande i diskussioner både kan verka som stöd och gemenskap men också medför risker i form av sämre mående, vilket uttrycks i användare som ber varandra ta pauser från forumet för att vila. Detta kan vara farligt i fall där användare uttrycker att forumet är den enda plats de känner sig hemma, och därför inte har en reell möjlighet att ta avstånd från de risker forumet medför. Detta fenomen finner inga paralleller i den forskning om gemenskaper online relaterade till psykisk ohälsa och självmord som den här studien utgått från, varför det också är av synnerligen stort intresse.
27
Avslutande diskussion
Studiens resultat är till stor del i linje med vad tidigare forskning om internetforum och incels funnit. Användarna i forumtrådarna använde sig av tre distinkta legitimeringsstrategier i sina interaktioner med andra användare. För att bevisa sin autentiska status som incel accentuerade och framhävde användare sin situation som särskilt utsatt, samtidigt som de försökte minimera och motbevisa andra användares utsagor. Dessa resonemang präglades kraftigt av en
rationalitetsdiskurs där argument som gav intrycket av att ha baseras på empiriska bevis och teoretiska ansatser värderades högre. Vissa användare använde sig istället av glåpord och trakasserier för att underminera andra incels, men detta skedde i liten utsträckning. Även här finner vi paralleller till tidigare forskning. Incels försök att bevisa sin egen underlägsenhet och utsatthet liknar till viss del de hybridmaskuliniteter som beskrivs av Ging, där en betoning av individens utsatthet används för att inte uppmärksamma dess privilegier (2017). Starka tendenser till rationalitetsdiskurser finner flera studier av både internetforum (Lindgren & Lundström 2019, Lundström 2018) och mansrörelsen på internet (Van Valkenburgh 2018).
Vad användare delade med sig av innefattade väldigt olika saker, exempelvis traumatiska upplevelser och interaktioner med omvärlden, fatalistiska insikter om deras livssituation,
antisemitiska konspirationsteorier, självmordstankar, depressiva tankar, drömmar om närhet och intimitet, grafiska sexuella tankar, eller våldsamma hämndfantasier. Många av dessa finner paralleller i tidigare forskning. Tidigare studier av incels fann diskurser präglade av sexism, våld och rasism, vilket återspeglas i den här studien (Zimmerman et al. 2018, Jaki et al. 2019).
Tidigare studier av internetforum fann också tendenser till att dela med sig av traumatiska upplevelser (Lindgren & Lundström 2019). Det måste dock noteras att även användare som inte deltog i att använda våldsamt eller rasistiskt språk aldrig konfronterade andra användares bruk av det, eller på något vis mitigera de potentiella negativa effekterna.
28
Vad som står ut i denna studie är forumanvändarnas uttalade längtan efter intimitet, närhet och partnerskap, vilket är särskilt intressant i och med tidigare forsknings indikationer av
incelkulturens kvinnofientlighet. Starka kvinnofientliga tendenser fanns visserligen i materialet, men studiens resultat verkar snarare för att nyansera bilden av incels. Denna närhetssökande grupp skulle potentiellt kunna utgöra en distinkt falang inom incelrörelsen, som inte komplett integrerats i de kvinnofientliga aspekterna av ideologin. Denna grupp återfinns inte i annan forskning om incels eller manosfären och är därmed absolut av intresse för vidare studier. Det är dock viktigt att notera att den grupp som är fullt integrerad representerar ett reellt hot mot sin omvärld oavsett, varför en nyanserad framställning av forumet inte är att tolka som ett minimerande av den fara vissa användare utgör.
Tidigare studier har visat de negativa effekter långvarigt ofrivilligt celibat kan ha på en individs psykiska hälsa (Donnelly et al. 2001), och tidigare studier om internetforum har visat de positiva effekterna en gemenskap grundad i delade upplevelser kan ge (Lundström 2014). Användare delar ofta med sig av och diskuterar deras egna upplevelse av psykisk ohälsa och
självmordstankar, samt även traumatiska upplevelser eller andra negativa upplevelser. Dessa diskussioner bidrar till att indoktrinera individer i en ideologi som underblåser och cementerar deras psykiska ohälsa. Effekten är till synes oundviklig då ett viktigt sätt att demonstrera sin autenticitet på forumet är genom att konsumera diverse metaforiska och ideologiska piller.
Forumet utgör alltså inte bara en plats för att dela med sig av sina upplevelser, utan även en riskfylld miljö. Forumets gemenskap tog sig uttryck i användares tendens att dela med sig av egna upplevelser för att uttrycka sympati för användare som delat med sig av sina upplevelser av psykisk ohälsa, och att skicka uppmuntrande och positiva meddelanden till användare som de anser behöver stöd. Vissa användare publicerade inlägg där de beskrev forumet som ett andra eller enda hem, och en viktig del av deras vardag. Detta finner tydliga paralleller i tidigare forskning (Lindgren & Lundström 2019, Lundström 2018). Ett intressant fynd är dock den förståelse användare uttrycker för hur längre perioder på forumet kan ha allvarliga effekter på användares välmående, och därmed utgår en påtaglig risk.
29
Detta paradoxala förhållande mellan gemenskap och risk tycks unikt för denna gemenskap, i alla fall i referens till den tidigare forskning den här studien tagit del av, och är därför av stort
vetenskapligt intresse. En fatalistisk och hopplöshetsbejakande ideologi kombinerad med en stor grupp av användare som delar med sig av sina upplevelser av psykisk ohälsa och
självmordstankar tycks förvärra deras situation trots de positiva effekter som gemenskapen bidrar med. Resultatet är alltså en miljö dit utsatta individer letar sig för att finna stöd, men där de riskerar att insjukna ytterligare. På samma vis är den tydliga motsättningen mellan den våldsdiskurs som identifierats av tidigare forskning och de uttryck för intimitetssökande och ömhet som många användare uttrycker en intressant aspekt av forumet som tål att utforskas ytterligare och som verkar för att nyansera bilden av incels som enbart kvinnohatande vålds- uppviglare. En påtaglig risk som infinner sig är dock den normalisering av våldsamt och kvinnofientligt språkbruk som identifierats på forumet, och den potential som där finns för att radikalisera även de individer som inledningsvis inte tar del av det.
Studien hade som syfte att skapa ökad kvalitativ förståelse för incels och psykisk ohälsa, och fann intressanta resultat som diskuterats ovan. Studiens metodologiska ansats lämpade sig väl för att besvara syftet. Det är dock möjligt att suicide fuel-trådar på incelforumet inte nödvändigtvis skiljer sig markant från andra kategorier av trådar, varför framtida studier med fördel kan studera andra kategorier för att kontrastera eller jämföra dessa med suicide fuel. Detta baseras på min generella upplevelse av forumet under studiens gång. Det kan exempelvis vara så att trådar som faller under kategorin “rage fuel”, alltså delandet av påståenden eller upplevelser som väcker ilska eller vrede, har en jargong som präglas ännu mer av våld än den vi ser inom kategorin suicide fuel. Det hade därmed varit intressant att se en mer omfattande studie av incelkulturen och den forummiljö den tar sig uttryck i.
30
Källförteckning
Association of internet researchers, Internet Research: Ethical Guidelines 3.0 Association of Internet Researchers 2019.
Boschini, Anne och Sundström, Marianne. 2018. Det ojämlika faderskapet. Ekonomisk Debatt 4(2018).
Braun, Virginia och Clarke, Victoria. 2006. Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology 3 (2).
Bratich, Jack och Banet-Weiser, Sarah. 2019. From Pick-Up Artists to Incels: Con(fidence) Games, Networked Misogyny, and the Failure of Neoliberalism. International Journal of Communication 13(2019).
Donnelly et al. 2001- Involuntary Celibacy: A life course analysis. The Journal of Sex Research 38 (2).
Faludi, Susan. 1999 Stiffed: The betrayal of the modern man. London: Chatto & Windus.
Ging, Debbie. 2017. Alphas, Betas, and Incels: theorizing the masculinities of the Manosphere.
Men and Masculinities 22(4).
Incel Wiki. 2019a. Incel. https://incels.wiki/w/Incel [2019-12-12].
Incel Wiki. 2019b. Adverse effects of inceldom
https://incels.wiki/w/Incel#Adverse_effects_of_inceldom [2019-12-12].
31
Jaki, Sylvia et al. 2019. Online Hatred of Women in the Incels.me Forum: Linguistic Analysis and Automatic Detection. Journal of Language Aggression and Conflict 7(2).
Lindgren, Simon. 2017 Digital Media and Society. London: Sange.
Lindgren, Simon och Lundström, Ragnar. Tube Therapy: Dealing with mental health problems in social video comment threads. 2019. First Monday 24 (5).
Lundström, Ragnar. 2014. Social Support Online. I Simon Lindgren (red.) Hybrid Media Culture: Sensing Place in a World of Flows. London: Routledge, s. 106.
Lundström, Ragnar. 2018. Spaces for support: Discursive negotiations of supporter positions in online forum discussions about suicide. Discourse. Context & Media (2018).
Rothstein, Bo. (2015). Invandrarpojkarna borde vara i fokus. Svenska Dagbladet, 25 mars.
https://www.svd.se/invandrarpojkarna-borde-vara-i-fokus.
Thornberg, Robert och Forslund Frykedal, Karin. Grundad teori. I Fejes, A. och Thornberg, R.
(red.) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB. Sid. 38–63.
Van Valkenburgh, Shawn P. 2018. Digesting the Red Pill: Masculinity and Neoliberalism in the Manosphere. Men and Masculinities 1(20).
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
WHO. 2014. Preventing Suicide: A Global Imperative. World Health Organization.
Zimmerman, Shannon et al. 2018. Recognizing the Violent Extremist Ideology of ‘Incels’. WIIS POLICYbrief September 2018.
32
