Uppdaterat klimatavtryck av svensk grisproduktion

Uppdaterat

klimatavtryck av

svensk grisproduktion

Anna Woodhouse

RISE- Research Institutes of Sweden

Birgit Landquist¹, Anna Woodhouse¹, Malin Axel-Nilsson¹, Ulf Sonesson¹, Helena Elmquist², Karin Velander², Per Wallgren³, Ola Karlsson⁴, Ingvar Eriksson⁵, Margareta Åberg⁶, Jeanette

Elander⁷

1)RISE, ²⁾Odling i Balans, ³⁾SVA, ⁴⁾Foderlotsen AB, ⁵⁾Gård & Djurhälsan, ⁶⁾LRF, ⁷⁾Sveriges grisföretagare

Grisproduktion och klimatpåverkan- vad vet vi idag?

Webbinarium 9 december 2020

Vi räknar ett medel

Bättre- lägre klimatavtryck

Sämre- högre klimatavtryck

Koldioxid

Metan Metan Lustgas

Lustgas

Växthusgasutsläpp på gårdsnivå-

huvudsakliga bidrag till klimatavtrycket

Livscykelanalys

Stallgödsel Insatser till foderproduktion-

mineralgödsel,

bekämpningsmedel, diesel

Foderproduktion

Funktionell enhet: Kg CO ₂ ekv/ kg slaktvikt

91,6 kg slaktvikt/gris

Systemet-

integrerad

slaktgris

Datainventering och emissionsberäkningar

Produktionsdata Värde Källa

Antal årssuggor 102 065 Beräknat

Antal slaktade slaktgrisar per årssugga, antal 24,7 Beräknat

Ditid, antal dagar 32,8 WinPig

Antal kullar per år, st 2,24 WinPig

Andel gyltkullar, % 24,8 WinPig

Dödlighet från födelse till avvänjning, % 16,9 WinPig

Dödlighet från avvänjning till leverans, % 2,0 WinPig

Insättningsvikt slaktgris, kg 31,5 WinPig

Dödlighet från insättning till slakt och kasserade, % 1,8 WinPig

Foderförbrukning slaktgris, MJ Ne/kg tillväxt 26,6 WinPig

Foder per årssugga, MJ Ne 14 500 Beräknat från norm

Foder födelse till leverans smågris, MJ Ne 420 Beräknat från norm

Produktionsdata

Datainventering och emissionsberäkningar

• Foderstat

Enkät till foderoptimerare- Lantmännen, Vallberga Lantmän, Fodermix, Teknosan, Foderlotsen, KLF och Svenska Foder

Svar= 15 rådgivare= 622 grisproducenter= ca 46% av Sveriges grisproducenter

Fodermedel Procent av foderstat i råvara

exkl. vatten

Spannmål (vete, korn, havre, rågvete) 37,6

Andra spannmålsprodukter 1,5

Ärta och åkerböna 3,5

Sojaprodukter 2,3

Rapsprodukter 1,7

Annat proteinfoder 0,8

Biprodukter etanolindustri 19,2

Biprodukter mejeriindustri 23,3

Övriga biprodukter 7,5

Övrigt foder 2,7

Klimatavtryck från

fodermedel hämtades

från LCA databaser och

litteratur

• Stallgödselhantering

Enligt svenska klimatrapproteringen:

Slaktgrisar 97 % flytgödsel, 2 % fastgödsel och 1 % djupströgödsel För kategorin ”övriga grisar” var fördelningen 63 % flytgödsel, 20 % fastgödsel och 17 % djupströgödsel

Enkät med 50 svar- låg någorlunda likt klimatrapporteringen

Stallgödselemissioner beräknades enligt IPCC 2006 Kg kväve ut i gödsel beräknades med VERA

Datainventering och

emissionsberäkningar

• Metanemissioner från fodersmältning

• IPCC 2006 schablon

Datainventering och emissionsberäkningar

Helman mfl., 2017

• Energianvändning på gård

• Enligt Neumann mfl, 2009- ingen senare inventering finns

Fördelning energislag,

kWh Per smågris Per slaktgris

Total energi 50,00 0,40

El 36,50 0,28

Biobränsle 9,50 0,06

Diesel 3,50 0,04

E01 0,50 0,02

Datainventering och emissionsberäkningar

Känslighetsanalys och scenario

Parameter att analysera

Klimatavtryck för soja i foderstat inklusive dLUC

Foderstat utan biprodukter

Biprodukter med ett klimatavtryck Fem procents lägre foderförbrukning

Fossilfri foderproduktion Sojafritt foder

Fyra veckors ditid

En smågris mer per sugga

Scenariot”optimalgris”, baserades på de tio bästa sugg- respektive slaktsvinsproducenterna från WinPig 2017, vilka

*konsumerar 10 % mindre foder

*producerar 1 mer smågris per årssugga Från känslighetsanalyserna inkluderades

*fossilfrifoderproduktion

*sojafritt foder

Miljöpåverkansbedömning

Kg CO ₂ ekv

Växthusgas

GWP

IPCC 2006 IPCC 2013 utan fb IPCC 2013 med fb

Metan, CH

25 28 34

Lustgas, N

O 298 265 298

Koldioxid, CO

1 1 1

RESULTAT

KLIMATAVTRYCK

RESULTAT KLIMATAVTRYCK

1,01

0,19

0,06 0,09 0,01

0,93

0,12

0,05 0,04 0,04 0,00

0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20

Kg C O 2 ekv /kg sl ak tvi kt

Totalt: 2,54 kg CO ₂ ekv/kg

slaktvikt

Olika källors bidrag till klimatavtrycket

36% 54%

5% 2%2%1%

Foder

Stallgödsel

Fodersmältning

Energi på gård

Intransport foder

Strömedel

Känslighetsanalys

Biprod, eko allok

Biprod, mass allok

Inga biproduk

ter

Soja inkl.

dLUC Ditid 4 v

En mer smågris/

årssugga

Ingen soja

5%t lägre foderförb

r.

Fossilfri foderod.

kg CO2 ekv ökning/minskning 1,5 4 7 10 -0,4 -0,4 -3,5 -2,8 -13,5

-15 -10 -5 0 5 10 15

% ski llnad jäm fört med elgri se n

Scenario

Medelgrisen

Optimalgrisen -17%

Fossilfri foderodling -11%

1 mer smågris per sugga, sojafritt foder och 5 % lägre foderförbrukning gav

reduktion på -6 %

Internationell jämförelse

Sverige Tysklan

d Polen Nederlä nderna

Danmar

k Belgien Finland Spanien Italien Portuga l

Frankrik e

Österrik

e Irland Europa Världen

Högsta 9 9 8 14 12 11 15 13 13 14 8 6 7 10 6

Lägsta 3 3 3 3 3 4 6 4 4 3 3 4 3 4 6

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24

kg C O2 e/ kg sla kt vik t

Slutsatser

Typ av foder och fodrets

klimatavtryck har stor betydelse

Typ av stallgödsel

och hantering viktigt Metodiken avgör!

Produktionseffektivitet viktigt men inte en snabb

åtgärd

Vi kan nå ännu lägre!

Viktigt att

kvantifiera-samla in data

Viktigt med

standardiserad

beräkningsmetod

Tack!

anna.woodhouse@ri.se