Miljöteknisk markundersökning DP Färjestaden 1:153 mfl. Undersökning och riskbedömning av tipp och bilverkstad vid Ölands köpstad

Miljöteknisk markundersökning DP Färjestaden 1:153 mfl

Undersökning och riskbedömning av tipp och bilverkstad vid

Ölands köpstad

Författare: Maria Jakobsson Upprättad, datum: 2020-08-18

Beställare: Mörbylånga kommun

Peter Asteberg

Bolag: Structor Miljö Öst AB

Uppdragsnamn: MMU Ölands köpstad Uppdragsnummer: 20019

Uppdragsledare: Mattias Karlsson

Handläggare/utredare: Mattias Karlsson, ansvarig för fältarbete, handläggare Maria Jakobsson, handläggare

Granskare Jens Johannisson

Status: Slutversion

3 (24)

MMU Ölands köpstad 20019

Innehåll

1. Inledning ... 5

1.1. Bakgrund ... 5

1.1. Områdesbeskrivning och markanvändning ... 5

1.1.1. Markanvändning och ägandeförhållanden ... 5

1.1.2. Geotekniska förhållanden ... 6

1.1.3. Recipienter ... 6

1.2. Historik ... 6

1.3. Syfte... 7

2. Utförda undersökningar ... 7

2.1. Metod ... 7

2.2. Undersökningar ... 8

2.2.1. Allmänt ... 8

2.2.2. Genomförd undersökning... 8

3. Jämförvärden ... 10

4. Resultat ... 11

4.1. Fältobservationer ... 11

4.2. Fältmätningar ... 12

4.3. Analys av jord och grundvatten ... 12

4.4. Resultat av laboratorieanalyser ... 13

4.4.1. Analysresultat jord ... 13

4.4.2. Analysresultat grundvatten ... 15

4.5. Resultattolkning ... 17

5. Riskbedömning ... 18

5.1. Konceptuell modell ... 18

5.2. Beräkning av platsspecifika riktvärden ... 19

5.3. Resultat jämfört med platsspecifika riktvärden ... 20

5.4. Samlad riskbedömning och åtgärdsbehov... 21

6. Diskussion och rekommendationer ... 22

7. Referenser ... 24

Bilagor

1. Ritning över provpunkternas läge 2. Provtagningsplan DP Färjestaden 3. Fältprotokoll Björnhovda 27:12 4. Fältprotokoll Björnhovda 6:62 5. Fältprotokoll grundvattenprovtagning 6. Resultatritning soptippsavfall 7. Resultat XRF-mätning P3 8. Resultatsammanställning jord 9. Analysprotokoll jord

10. Resultatsammanställning grundvatten 11. Analysprotokoll grundvatten

12. PM Platsspecifika riktvärden

Figurförteckning

Figur 1. Översiktskarta över området som ska undersökas (skrafferat område). ... 5

Figur 2. Utdrag från SGU jordartskarta. Det aktuella undersökningsområdet är markerad med grön polygon. Morän är markerad med blå färg, silt i gul färg och finsand i orange färg. Fyllning är markerad med gråvit skraffering... 6

Figur 3. Flygbild från ca 1960 med delar av nuvarande köpcenter inlagt som rutig månghörning. Äldre borrhål BH5/GV2 och BH6 inlagda för jämförelse. Misstänkt utfyllnad är ljusare yta kring BH6. ... 7

Figur 4. Provpunkternas placering. ... 9

Figur 5. Provpunkter där soptippsavfall påträffats... 11

Figur 6. Konceptuell modell för exponering av föroreningar med nuvarande markanvändning. Exponeringsvägar som idag bedöms som de mest styrande är markerade med asterisk (*). ... 18

Tabellförteckning Tabell 1. Jord- och grundvattenprov som skickades för analys. E=enskilt prov. SA=samlingsprov. GV=grundvattenprov. B=Björnhovda ... 12

Tabell 2. Analysresultat av metaller i jord, halter angivna i mg/kg TS. ... 13

Tabell 3. Analysresultat av organiska ämnen i jord i punkt P1-P8, halter angivna i mg/kg TS. ... 14

Tabell 4. Analysresultat av organiska ämnen i jord i punkt P9-P16 samt samlingsprov, halter angivna i mg/kg TS. För sammanställning av vilka delprov som ingår i samlingsproven, se tabell 1. ... 14

Tabell 5. Analysresultat för metaller i grundvatten, halter angivna i µg/l. ... 16

Tabell 6. Analysresultat för BTEX, PAH, alifater och aromater i grundvatten, halter angivna i µg/l. ... 16

Tabell 7. Analysresultat för PFAS, halter angivna i µg/l. ... 17

Tabell 8. Framtagna platsspecifika riktvärden för markanvändningarna ”handel och bostäder” och ”handel och parkering” uttryckt i mg/kg TS. Färgmarkerade värden markerar där PSRV skiljer sig från KM respektive MKM. ... 20

Tabell 9. Resultatet avseende metallanalyser i jord jämfört med platsspecifika riktvärden. Halter angivna i mg/kg TS. H&B = PSRV för Handel och bostäder. H&P = PSRV för Handel och parkering. ... 20

Tabell 10. Resultatet avseende analyser av organiska ämnen i jord jämfört med platsspecifika riktvärden.

Halter angivna i mg/kg TS. H&B = PSRV för Handel och bostäder. H&P = PSRV för Handel och

parkering. ... 21

5 (24)

MMU Ölands köpstad 20019

1. INLEDNING

1.1. Bakgrund

I samband med framtagandet av en ny detaljplan för Färjestadens tätort, fastighet Färjestaden 1:153 m fl, har Structor Miljö Öst AB fått i uppdrag att genomföra kompletterande miljötekniska markundersökningar för att avgöra lämplig markanvändning och utreda saneringsbehovet.

1.1. Områdesbeskrivning och markanvändning

1.1.1. Markanvändning och ägandeförhållanden

Området som utreds i detaljplanen omfattar fastigheten Färjestaden 1:153 m.fl. och är till stor del ianspråktagen av byggnader och hårdgjorda ytor för vägar och parkeringar.

I figur 1 visas en översiktsbild över den del av detaljplanområdet som undersökts.

Figur 1. Översiktskarta över området som ska undersökas (skrafferat område).

1.1.2. Geotekniska förhållanden

Enligt SGUs jordartskarta (www.sgu.se) utgörs marken i undersökningsområdet av sandig morän, se figur 2. Stora delar av angränsade områden mot vattnet är utfyllt och i

närområdet förekommer även jordar med silt och finsand.

Figur 2. Utdrag från SGU jordartskarta. Det aktuella undersökningsområdet är markerad med grön polygon.

Morän är markerad med blå färg, silt i gul färg och finsand i orange färg. Fyllning är markerad med gråvit skraffering.

1.1.3. Recipienter

Närmaste recipient är Kalmarsund (Östersjön) ca 200 m väst om undersökningsområdet.

1.2. Historik

Den gamla deponin på fastigheten Björnhovda 27:12 vid Köpstaden är ett konstaterat förorenat område. Deponin var med i den inventering och riskklassning av äldre soptippar som gjordes av Structor 2017. Provtagningar har genomförts och framförallt uppmätta föroreningshalter och bedömd avfallsvolym har gjort att klassningen på den gamla soptippen har satts till klass 2 enligt MIFO-metodiken.

På fastigheten angränsande i sydost, Björnhovda 6:62, finns en nedlagd bilverkstad där

det också tidigare har konstaterats föroreningar.

7 (24)

MMU Ölands köpstad 20019

Figur 3. Flygbild från ca 1960 med delar av nuvarande köpcenter inlagt som rutig månghörning. Äldre borrhål BH5/GV2 och BH6 inlagda för jämförelse. Misstänkt utfyllnad är ljusare yta kring BH6.

1.3. Syfte

Syftet med undersökningen är att horisontellt och vertikalt avgränsa föroreningens utbredning på fastigheten Björnhovda 27:12 (med avseende på den nedlagda deponin) samt att utreda föroreningssituationen på fastigheten Björnhovda 6:62 (fd bilverkstad samt ev. deponi) med avseende på föroreningarnas ursprung, innehåll och horisontell avgränsning. Utifrån resultat, befintlig och planerad markanvändning görs en

riskbedömning och en översiktlig bedömning av åtgärdsbehovet.

Undersökningen ska utgöra underlag för att bestämma lämplig markanvändning i detaljplanen och ligga till grund för eventuell fortsatt utredning av saneringsbehovet.

2. UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR

2.1. Metod

Den miljötekniska markundersökningen på fastigheten Björnhovda 27:12 genomfördes

genom skruvborrprovtagning i nio jämnt fördelade provpunkter för att täcka in hela

området. Borrning skedde ned till naturlig mark. Ett nytt grundvattenrör installerades

för att kunna bedöma grundvattenriktningen och för att kontrollera föroreningshalterna.

Provtagningen på Björnhovda 6:62 genomfördes genom provgropsgrävning och skruvborrning i sex slumpmässigt placerade punkter för att täcka in hela fastigheten.

Detta i syfte att erhålla bättre förståelse för massornas egenskaper och föroreningssituationen.

Provtagningsplanen återfinns i bilaga 2.

2.2. Undersökningar

2.2.1. Allmänt

Undersökning av jord utfördes genom provgropar med hjälp av hjulgrävare samt skruvborr med borrbandvagn den 2020-04-06. Provtagning av vatten genomfördes 2020-04-28.

Kjell Hidsjö på MiljöGeo i Västervik AB genomförde skruvborrningen och installerade grundvattenrör. GDL ansvarade för schaktningen vid provgropsgrävningen. Provtagning utfördes av Mattias Karlsson och Matilda Persson på Structor Miljö Öst AB.

Provtagning och dokumentation utfördes enligt rekommendationer i SGF:s fälthandbok,

”Undersökningar av förorenade områden”, rapport 2:2013 (SGF, 2013). Vid

fältundersökningen dokumenterades jordartsförhållanden samt syn- och luktintryck i fältprotokoll samt med foto vid ett urval av punkter. Jord- och grundvattenprov förvarades svalt och mörkt i lämpliga kärl innan de levererades till laboratorium för analys.

Samtliga provpunkter mättes in med RTK-GPS, för exakta koordinater i x- och y-led och för grundvattenrör även i Z-led.

Efter provtagning återställdes marken i överenskommelse med beställaren och fastighetsägaren.

2.2.2. Genomförd undersökning

Undersökningen på Björnhovda 27:12 genomfördes som planerat genom

skruvprovtagning i nio punkter för jord, P1- P9, och två punkter för grundvatten, GV2 och G5, se figur 4 och bilaga 1.

Även på fastigheten Björnhovda 6:62 utfördes undersökningen i huvudsak som planerat med sex provgropar, P10-P13 och P15-P16, och en skruvborrpunkt, G14. Avsikten var att placera ett grundvattenrör i G14 (därav G som prefix för Grundvatten) men då det inte noterades något grundvatten där fick grundvattenröret flyttas till en plats i närheten av P13. Provpunktsbenämningen G14 har i resultatsammanställningen inte ändrats även om prefixet är missvisande då den bara representerar jordprovtagning.

Grundvattenpunkten nära P13 fick benämningen G3. För provpunkternas placering se

figur 4 och bilaga 1.

9 (24)

MMU Ölands köpstad 20019

Figur 4. Provpunkternas placering.

Grundvattenrören installerades med 1 m filter och runt filtret installerades filtersand för att förbättra inflödet och minimera mängden partiklar i röret. Grundvattenrör G5

renspumpades direkt efter installation. Efter ca 2 liter blev vattnet klart. Grundvattenrör G3 var torrt direkt efter installation. G5 installerades precis under asfalten och försågs med dexel. Vid provtagningstillfället omsattes grundvattenrören. Beroende på

vattentillgång i grundvattenrören så omsattes rören olika. Grundvattenrör GV2 omsattes

motsvarande en rörvolym, i grundvattenrör G5 var det bra tillrinning och motsvarande

ca tre rörvolymer omsattes och i G3 där det var dålig vattentillgång omsattes endast

motsvande ca en halv rörvolym. För installationsdata se fältprotokoll för jord och

grundvatten se bilaga 3-5.

3. JÄMFÖRVÄRDEN

Provtagningsresultatet sammanställs och jämförds med följande jämförvärden för jord:

· KM, Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning, dvs. där marken kan användas för bostäder, skolor och liknande. Mark-användning där föroreningsnivåer inte begränsar markanvändning och där grundvatten och ytvatten intill området skyddas (Naturvårdsverket, 2009).

· MKM, Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig

markanvändning, dvs. där marken kan användas för kontor, handel, industri, trafikanläggningar och dylikt. Markanvändning där föroreningsnivåer begränsar markanvändning på området och där skyddet av hälsa och markmiljö är mindre omfattande än för känslig markanvändning. (Naturvårdsverket, 2009).

· FA, Avfall Sveriges rekommenderade haltgräns för klassificering av förorenade massor som farligt avfall (Avfall Sverige, 2019)

För grundvatten används följande jämförvärden:

· Klass 1-5, SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten (SGU 2013:01)

· Riktvärde för grundvatten, Miljökvalitetsnormer (SGU:s föreskrifter SGUFS 2013:2)

· Utgångspunkt för att vända trend i grundvatten, Miljökvalitetsnormer (SGU:s föreskrifter SGUFS 2013:2)

· Branschspecifika riktvärden vid efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. (SPI Rekommendation, 2010)

· Preliminärt riktvärde för PFOS i mark och grundvatten (SGI publikation 21, 2015) Ej juridiskt bindande. För mark har samma metodik använts som

Naturvårdsverket tagit fram för att beräkna riktvärden. Preliminärt riktvärde för KM 0,003 mg/kg TS och för MKM 0,02 mg/kg TS.

· Preliminärt riktvärde för PFOS i mark och grundvatten (SGI publikation 21, 2015). Ej juridiskt bindande. För grundvatten har ett preliminärt riktvärde på 45 ng/liter tagit fram. Avsikten är att riktvärdet ska ange en föroreningshalt i grundvattnet som inte ger oacceptabla effekter på hälsa eller miljö.

· Riktvärde för grundvatten PFAS (summa 11), Miljökvalitetsnormer (SGU-FS 2013:2). Riktvärdet är juridiskt bindande för bedömning av påverkan, risk, status och åtgärdsbehov. Riktvärdet för grundvatten har tagits fram på initiativ av Vattenmyndigheterna och är framtagna enligt förfarandet angivet i bilaga 3 till SGU:s föreskrifter. Användningen av grundvattnet för dricksvattenförsörjning och naturliga bakgrundshalter har då beaktats. Riktvärdet anger en koncentration som inte bör överskridas, 90 ng/liter. Det har också tagits fram ett värde för att vända trend, 18 ng/liter.

· Målvärde för monoklorbensen i grundvatten (VROM, 2000)

· Åtgärdsvärde för monoklorbensen i grundvatten (VROM, 2000)

11 (24)

MMU Ölands köpstad 20019

4. RESULTAT

4.1. Fältobservationer

Marken på den undersökta delen av fastigheten Björnhovda 27:12 bestod av ett ytligt asfaltslager och under detta fyllnadsmassor med varierande mäktighet. I ett par punkter i mittersta delen av undersökningsområdet (P3 och P4) och en punkt längst i nordöst (P9) var fyllnadsdjupet mellan 0,7 och 1 m, i övrigt låg mäktigheten mellan 1,4 och 2,3 m.

Naturlig botten påträffades mellan 0,7 och 2,3 m under markytan och bestod av sand och silt men även sten och grus i olika grad. I ett par punkter i nordöstra delen av undersökningsområdet (P7 och P8) fanns inslag av lera. Massor med äldre

soptippsavfall påträffades i samtliga punkter förutom P3, P4 och P9, se ritning i figur 5 och bilaga 6.

Figur 5. Provpunkter där soptippsavfall påträffats.

På fastigheten Björnhövda 6:62 bestod den första decimetern generellt av mull eller bärlager underlagrad av fyllnadsmassor med en mäktighet om mellan 1,2-2,0 m.

Grundvattenytan påträffades på 1,4-1,6 m under markytan. Massor med äldre

soptippsavfall påträffades i norra delen av fastigheten i punkterna P11, P12 och P13, se ritning i figur 5 och bilaga 6.

Grundvattenriktningen går västerut mot sjön enligt lodning i grundvattenrören.

4.2. Fältmätningar

XRF-instrumentet använder sig av röntgenfluorescensteknik och med hjälp av

joniserande strålning avgörs halt och fördelning för ett stort antal grundämnen. Jordprov från punkt P3 analyserades med ett XRF-instrument för att verifiera den okulära

bedömningen.

Inga halter över Naturvårdsverkets generella riktvärde för KM detekterades. För XRF- resultat se bilaga 7.

4.3. Analys av jord och grundvatten

Okulär bedömning gjordes för att avgöra vilka prover som skulle skickas på analys.

Totalt skickades 15 jord- och 3 vattenprover in till ALS Scandinavia AB, se tabell 1.

P3 och P13 är de enda punkterna från vilka det inte skickades några jordprov för analys på laboratorium. I P3 bedömdes fältmätning med XRF-instrument vara tillräckligt och föroreningssituationen i P13 bedömdes vara samma som i provpunkten intill (P12) där det analyserades ett prov. Samlingsprov omfattande enskilda prover från flera

provpunkter användes i något fall där det okulärt bedömdes föreligga samma föroreningssituation.

Tabell 1. Jord- och grundvattenprov som skickades för analys. E=enskilt prov. SA=samlingsprov.

GV=grundvattenprov. B=Björnhovda E/SA Fastighet Prov-

punkt Nivå (m u my)

Jordart Analyser

E B27:12 P1 0,5 - 1 Fyllnadsmtrl m avfall Metaller, PAH E B27:12 P1 1,5 - 1,6 Naturligt material,

vertikal avgränsning

Metaller, PAH

E B27:12 P2 1 - 1,5 Fyllnadsmtrl m avfall Metaller, PAH, BTEX, alifater, aromater, PCB, klorerade pesticider (bekämpnings- medel) klorbensener, klorerade alifater (lösningsmedel)

E B27:12 P4 0,06 - 0,7 Fyllnadsmtrl Metaller, PAH

E B27:12 G5 1,4 - 1,9 Fyllnadsmtrl m avfall PAH, BTEX, alifater, aromater E B27:12 G5 2,3 - 3 Naturligt material,

vertikal avgränsning

BTEX

E B27:12 P7 2 - 3 Naturligt material,

vertikal avgränsning

Metaller, PAH

E B27:12 P8 1 - 1,8 Fyllnadsmtrl m avfall Metaller, PAH

E B27:12 P9 0,4 - 1 Fyllnadsmtrl Metaller, PAH

SA1

B27:12 P6 1 - 1,4 Fyllnadsmtrl m avfall

Metaller, PAH, BTEX, alifater, aromater, PCB, klorerade pesticider

(bekämpningsmedel) klorbensener, klorerade alifater (lösningsmedel) B27:12 P7 1 - 1,5 Fyllnadsmtrl m avfall

B27:12 P7 1,5 - 1,9 Fyllnadsmtrl m avfall B6:62 P11 0,4 - 1,0 Fyllnadsmtrl m avfall B6:62 P11 1,5 - 2 Fyllnadsmtrl m avfall

B6:62 P10 0,1 - 0,4 Fyllnadsmtrl Metaller, PAH

B6:62 P12 0,6 - 1,1 Fyllnadsmtrl m avfall PAH

B6:62 G14 0,1 - 0,7 Fyllnadsmtrl Metaller, PAH

SA2 B6:62 P15 0,5 - 1,0 Fyllnadsmtrl

PAH, BTEX, alifater, aromater B6:62 P15 1,0 - 1,4 Fyllnadsmtrl

B6:62 P16 0 - 0,5 Fyllnadsmtrl Metaller, PAH, BTEX, alifater, aromater

13 (24)

MMU Ölands köpstad 20019

Tabell 1. Jord- och grundvattenprov, forts.

E/SA Fastighet Prov- punkt

Analyser

GV B27:12 GV2 BTEX, alifater, aromater

GV B6:62 G3 Metaller, PAH, BTEX, alifater, aromater, PCB, klorerade pesticider (bekämpningsmedel) klorbensener, klorerade alifater (lösningsmedel) GV B27:12 G5 PFAS, metaller, PAH, BTEX, alifater, aromater, PCB, klorerade pesticider

(bekämpningsmedel) klorbensener, klorerade alifater (lösningsmedel)

För jord utfördes sammanlagt 11 analyser med avseende på metaller, 14 med avseende på PAH, 6 för BTEX, 5 för alifater och aromater samt 2 för PCB, DDT och klorfenoler.

På provet från det befintliga grundvattenröret (GV2) utfördes analyser med avseende på BTEX, alifater och aromater. På övriga prov genomfördes en bred screeninganalys (Envipack) för att fånga upp flertalet ämnen som är vanligt förekommande i gamla soptippsområden. PFAS analyserades bara i G5.

4.4. Resultat av laboratorieanalyser

4.4.1. Analysresultat jord

Resultatet av analyserna i jord avseende metaller redovisas i tabell 2.

Tabell 2. Analysresultat av metaller i jord, halter angivna i mg/kg TS.

P1 0,5-1

P1 1,5-1,6

P2 1-1,5

P4 0,06-0,7

P7 2-3

P8 1-1,8

P9 0,4-1

SA1 P10 0,1-0,4

G14 0,1-0,7

P16 0-0,5

KM

*

MKM

**

FA

***

As 9.05 6.52 10.7 3.71 1.76 42.2 3.38 6.07 2.16 2.95 3.91 10 25 1 000

Ba 322 41.8 1080 49.6 91.7 467 70.4 319 30.1 65.0 72.1 200 300 50 000

Cd 1.66 1.04 2.34 0.144 <0.10 0.924 0.163 1.30 0.143 0.158 0.583 0,8 12 1 000

Co 7.09 3.77 10.5 4.49 10.3 13.3 4.82 6.03 3.23 7.54 4.62 15 35 1 000

Cr 27.4 9.72 50.6 10.6 16.6 23.2 9.17 9.80 5.75 15.7 11.5 80 150 10 000

Cu 155 22.6 605 10.6 11.0 80.2 10.2 144 6.82 11.2 31.5 80 200 2 500

Hg <0.20 <0.20 <0.2

0 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.2

0 <0.20 <0.20 0.793 0,25 2,5 50

Ni 24.2 11.5 32.4 7.58 16.6 32.1 9.47 15.0 5.32 13.9 11.8 40 120 1 000

Pb 252 47.9 244 14.4 7.82 68.4 8.69 272 11.7 14.6 121 50 400 2 500

V 15.8 17.0 12.8 13.9 13.1 74.0 15.5 14.7 10.4 22.4 15.5 100 200 10 000

Zn 1500 87.0 3120 74.2 50.7 443 56.2 732 43.0 53.1 156 250 500 2 500

*KM, Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (Naturvårdsverket, 2009).

**MKM, Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning (Naturvårdsverket, 2009).

***FA, Avfall Sveriges haltgränser för farligt avfall (Avfall Sverige, 2019:01).

Analysresultatet för jord visar att i sex av 11 prover (prov från punkterna P1, P2, P8, P9 och P16 samt samlingsprovet SA1) som analyserades med avseende på metaller

förekom någon eller flera metaller i halt över Naturvårdsverkets riktvärde för KM. I fyra av proven (prov P1, P2, P8 och SA1) överskreds även riktvärdet för MKM och i en av dem (P2) var halten också högre än Avfall Sveriges haltgräns för FA. Metaller som förekom i högst halter var zink, koppar, barium och arsenik. Provet med halt över haltgränsen för FA påträffades i P2 på djup 1-1,5 m u my (m under markytan) där zinkhalten var 3 120 mg/kg TS. Detta är ca 12 gånger högre än riktvärdet för KM.

Högsta halterna för koppar, barium och arsenik låg ca 8 (P2), 5 (P2) respektive 4 (P8) gånger högre än riktvärdet för KM.

Resultat av analyserna avseende organiska ämnen i jord redovisas i tabell 3 och 4.

Avseende BTEX och klorfenoler låg halterna i huvudsak under rapporteringsgränsen och i de fall där halter detekterades låg de långt under riktvärdet för KM. Resultaten för BTEX och klorfenoler redovisas därför endast i de fullständiga

resultatsammanställningarna i bilaga 8.

Tabell 3. Analysresultat av organiska ämnen i jord i punkt P1-P8, halter angivna i mg/kg TS.

P1

0,5-1 P1 1,5-1,6

P2 1-1,5

P4 0,06-0,7

G5 1,4-1,9

P7 2-3

P8 1-1,8

KM

*

MKM

**

FA

***

sa PAH L <0.15 0.15 <0.120 <0.15 501 <0.15 <0.15 3 15 1 000

sa PAH M 0.94 2.61 0.33 0.42 1360 <0.25 0.39 3,5 20 1 000

sa PAH H 0.32 2.15 0.554 0.35 449 <0.22 0.85 1 10 50

alifater >C16-C35 88 300 100 1000 10 000

aromater >C10-C16 <1.24 552 3 15 1 000

aromater >C16-C35 <1.0 155 10 30 1 000

Sa PCB 7 0.0076 0,008 0,2 10

sa DDT, DDD, DDE 0,028 0,1 1 50

*KM, Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (Naturvårdsverket, 2009).

**MKM, Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning (Naturvårdsverket, 2009).

***FA, Avfall Sveriges haltgränser för farligt avfall (Avfall Sverige, 2019:01).

Tabell 4. Analysresultat av organiska ämnen i jord i punkt P9-P16 samt samlingsprov, halter angivna i mg/kg TS. För sammanställning av vilka delprov som ingår i samlingsproven, se tabell 1.

P9 0,4-1

SA1 P10 0,1-0,4

P12 0,6-1,1

G14 0,1-0,7

SA2 P16 0-0,5

KM

*

MKM

**

FA

***

sa PAH L <0.15 <0.120 <0.15 0.10 <0.15 <0.15 <0.15 3 15 1 000 sa PAH M <0.25 0.94 <0.25 8.07 <0.25 <0.25 0.28 3,5 20 1 000

sa PAH H <0.22 1.46 <0.22 9.94 0.05 <0.33 0.09 1 10 50

alifater >C16-C35 44 26 55 100 1000 10 000

sa PCB 7 0.0074 0,008 0,2 10

aldrin 0.075 0,02 0,18 50

sa DDT, DDD, DDE 26,0 0,1 1 50

*KM, Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (Naturvårdsverket, 2009).

**MKM, Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning (Naturvårdsverket, 2009).

***FA, Avfall Sveriges haltgränser för farligt avfall (Avfall Sverige, 2019:01).

15 (24)

MMU Ölands köpstad 20019

Resultatet av PAH-analyserna visar att det i fyra av 14 prov (prov från punkterna P1, G5 och G12 samt samlingsprovet SA1) påträffades PAH i halter som överskrider riktvärdet för KM, i en av punkterna (G5) överskreds även haltgränsen för FA. PAH-H var den PAH som påträffades i högst halt, 449 mg/kg TS, vilket är ca 450 gånger högre än riktvärdet för KM. I övrigt låg de överskridande halterna 1,5, 2 respektive 10 gånger högre än riktvärdet för KM.

Halterna av alifater låg huvudsakligen under rapporteringsgräns förutom alifater >C16- C35 som detekterades i samtliga fem prov. I fyra av den fem proven var halterna låga men i punkt G5 överskred halten riktvärdet för KM. I G5 var halten alifater >C16- C35 300 mg/kg, TS vilket är 3 gånger högre än riktvärdet för KM. När det gäller aromater låg samtliga halter under rapporteringsgränsen utom i G5 där halterna var högre än riktvärdet för MKM. Aromater >C10-C16 påträffades i högst halter, 552 mg/kg, TS, vilket är ca 180 gånger högre än riktvärdet för MKM. Det var alltså i en och samma punkt (G5) som alifater och aromater påträffades över riktvärde.

Resultatet av analyserna för klorerade pesticider visar på låga halter i det tagna provet i punkt P2. I samlingsprovet SA1, vilket omfattar punkterna P6, P7 och P11 (se även tabell 1), överskred aldrinhalten riktvärdet för KM. Summahalten av DDT, DDD, och DDE överskred dessutom riktvärdet för MKM. Halten låg på 26 mg/kg, TS vilket är 260 gånger högre än riktvärdet för KM.

PCB summa 7 detekterades i halter precis under riktvärdet för KM i punkt P2 och samlingsprovet SA1.

De fullständiga resultaten finns, som tidigare nämnts, sammanställda i bilaga 8, samtliga analysprotokoll återfinns i bilaga 9.

4.4.2. Analysresultat grundvatten

Resultatet av grundvattenanalyserna avseende metaller redovisas i tabell 5.

De flesta metallanalyserna i grundvatten visade på låga eller mycket låga halter enligt

SGU:s bedömningsgrunder. Detta utom för zink där halterna var måttliga (G3) till höga

(G5) och nickel där halten var måttlig (G3). Rapporteringsgränserna för kvicksilver och

nickel ligger i nivå med haltintervallet för måttlig halt. Detsamma gäller för nickel i G5.

Tabell 5. Analysresultat för metaller i grundvatten, halter angivna i µg/l.

G3 G5 Bedömningsgrunder för grundvatten SGU 2013:1 Branschspecifika riktvärden SPI 2010^f

Klass 1^a Klass 2^b Klass 3^c Klass 4^d Klass 5^e

As <1.0 1.2 <1 1-2 2-5 5-10 ≥10

Ba 88.6 905

Cd 0.35 <0.20 <0,1 0,1-0,5 0,5-1 1-5 ≥5

Co <0.50 4.39

Cr <5.0 <5.0 <0,5 0,5-5 5-10 10-50 ≥50

Cu 6.3 <1.0 <20 20-200 200-1000 1000-

2000 ≥2000

Hg <0.020 <0.020 <0,005 0,005-

0,01 0,01-0,05 0,05-1 ≥1 Mo 3.3 <1.0

Ni 4.2 <3.0 <0,5 0,5-2 2-10 10-20 ≥20

Pb <1.0 <1.0 <0,5 0,5-1 1-2 2-10 ≥10 50

Zn 73.2 112 <5 5-10 10-100 100-1000 ≥1000

a Klass 1 – mycket låg halt, bedömningsgrunder för grundvatten, (SGU, 2013).

b Klass 2 – låg halt, bedömningsgrunder för grundvatten (SGU, 2013).

c Klass 3 – måttlig halt, bedömningsgrunder för grundvatten, (SGU, 2013).

d Klass 4 – hög halt, bedömningsgrunder för grundvatten, (SGU, 2013).

e Klass 5 – mycket hög halt, bedömningsgrunder för grundvatten, (SGU, 2013).

f Branschspecifikt riktvärde för grundvatten, (miljörisk ytvatten) (SPI, 2010).

Resultatet av grundvattenanalyserna avseende BTEX, PAH, alifater och aromater redovisas i tabell 6.

Tabell 6. Analysresultat för BTEX, PAH, alifater och aromater i grundvatten, halter angivna i µg/l.

<

GV2 G3 G5 Bedömningsgrunder för grundvatten SGU 2013:1

Branschspecifika riktvärden SPI

2010^f Klass

1^a

Klass 2^b

Klass 3^c

Klass 4^d

Klass 5^e bensen <0.20 <0.20 0.21 <0,02

0,02–

0,1 0,1–0,2 0,2–1 ≥1 500

etylbensen <0.20 <0.10 0.49 500

summa xylener <0.20 <0.150 33.9 500

sa PAH L <0.0150 76.8 120

sa PAH M <0.0250 12.2 5

sa PAH H <0.040 0.896 0,5

alifater >C10-C12 <10 <10 14 300

alifater >C12-C16 <10 <10 19 3000

alifater >C16-C35 51 14 82 3000

aromater >C8-C10 <0.30 <0.30 36.0 500

aromater >C10-C16 <0.775 <0.775 21.1 120

a Klass 1 – mycket låg halt, bedömningsgrunder för grundvatten (SGU, 2013).

b Klass 2 – låg halt, bedömningsgrunder för grundvatten (SGU, 2013).

c Klass 3 – måttlig halt, bedömningsgrunder för grundvatten (SGU, 2013).

d Klass 4 – hög halt, bedömningsgrunder för grundvatten (SGU, 2013).

e Klass 5 – mycket hög halt, bedömningsgrunder för grundvatten (SGU, 2013).

f Branschspecifikt riktvärde för grundvatten (miljörisk ytvatten) (SPI, 2010).

17 (24)

MMU Ölands köpstad 20019

Analyserna av BTEX visade att samtliga ämnen i de tre proven långt understeg SPI:s riktvärden. Vid jämförelse med SGU:s bedömningsgrunder låg halten av bensen under eller nära rapporteringsgränsen som ligger i haltintervallet för hög halt.

Resultatet visar att halterna av alifater och aromater i grundvatten låg under

rapporteringsgräns eller långt under SPI:s riktvärden. PAH i grundvatten påträffades i G5 i halter ca två gånger SPI:s riktvärde för PAH-M och PAH-H.

Analysresultatet av grundvattenanalyserna avseende PFAS redovisas i tabell 7.

Tabell 7. Analysresultat för PFAS, halter angivna i µg/l.

G5 PFOS

Preliminärt riktvärde (SGI publ 21, 2015)

PFAS summa 11 halt för att vända trend (SGU 2013:2)

PFAS summa 11 riktvärde (SGU 2013:2)

PFOS 0.104 0,045

PFAS, summa 11 0.440 0,018 0,09

Resultatet visar att PFOS påträffades i en halt ca två gånger högre än SGI:s preliminära riktvärde och att summan av de elva PFAS-ämnena som berörs av Vattenmyndighetens miljökvalitetsnormer var ca 5 gånger högre än riktvärdet.

Halten av klorbensener och klorerade alifater i grundvatten låg alla under

rapporteringsgränsen förutom monoklorbensen som påträffades i GV5 i en halt om 0,18 µg/l. Detta är långt under det holländska målvärdet på 7 µg/l (VROM, 2000).

När det gäller PCB, klorerade bekämpningsmedel och klorfenoler i grundvatten påträffades inga halter över rapporteringsgränsen.

Fullständiga resultatsammanställningar och analysprotokoll finns bifogade i bilaga 10 respektive bilaga 11.

4.5. Resultattolkning

Resultatet visar att inom stora delar av det undersökta området finns det fyllnadsmassor med mer eller mindre inslag av äldre soptippsavfall. Det kan också konstateras att massorna inom soptippsområdet är mycket heterogena då föroreningsnivåer skiljer sig mycket mellan närliggande punkter. Exempel på detta är BH6 som innehöll massor som klassificeras som FA (Orbicon, 2017) och P4 (denna utredning) där analyserade ämnen visar på halter under KM.

En vertikal avgränsning av soptippsområdet bedöms ha uppnåtts då naturlig mark har påträffats i samtliga punkter. Analyserade prover i den naturliga jorden visar inte heller på några föroreningshalter över KM. Ungefärlig horisontell avgränsning av

soptippsmassorna har uppnåtts nordost mot Brandstationsgatan och i söder på

fastigheten Björnhovda 6:62. I söder och väster på fastigheten Björnhovda 27:12

påträffades soptippsmassor inom hela undersökningsområdet även om det fanns rena

områden. Det är också oklart ifall soptippsmassor sträcker sig in under byggnaden i

norr.

På flera ställen inom det undersökta området motsvarar halterna i jord Avfall Sveriges haltgräns för FA.

Alifater och aromater förekom i halter över riktvärdena enbart i punkt G5. I den punkten noterades det okulärt förekomst av vad som bedömdes vara stenkolstjära vilket även analysresultaten av PAH bekräftar.

För övriga organiska ämnen i jord var det bara klorerade bekämpningsmedel (DDT mfl) som påträffades i halter över KM och MKM.

Analysresultatet från grundvattenprovtagningen visar framförallt att det finns en

påverkan av PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser). Metaller påträffades i låga halter förutom zink som visade på måttlig till hög halt. Grundvattnet runt G5 visade på förhöjda PAH halter vilket var förväntat då det noterades stenkolstjära i jorden.

På fastigheten Björnhovda 6:62 sträcker sig soptippsmassorna in i den norra delen av fastigheten. I övrigt bedöms föroreningssituationen i jorden på Björnhovda 6:62 vara låg. Endast i ett prov överskrids riktvärdet för KM.

5. RISKBEDÖMNING

5.1. Konceptuell modell

En konceptuell modell beskriver föroreningskällor och spridningsvägar inom ett förorenat område och hur de kan exponera skyddsobjekt som människor och miljö.

Figur 6 visar exempel på en konceptuell modell med möjliga spridningsvägar.

Figur 6. Konceptuell modell för exponering av föroreningar med nuvarande markanvändning.

Exponeringsvägar som idag bedöms som de mest styrande är markerade med asterisk (*).

19 (24)

MMU Ölands köpstad 20019

Människor som vistas i ett förorenat område kan utsättas för föroreningar genom inandning av ångor och damm, intag av växter, vatten och jord och upptag genom huden. Spridning kan ske till intilliggande recipient via grundvattnet eller genom avrinning, t ex via avrinning på den naturliga markytan eller via kulvertsystem.

Resultatet av undersökningen vid Köpstaden visar på en föroreningssituation där exponering för människor med nuvarande markanvändning framförallt kan ske genom intag av jord i samband med markarbeten då förorenade massor under asfalten kommer upp i dagen. Eftersom grundvattnet inte används som dricksvatten är denna

exponeringsväg inte aktuell. Föroreningsspridning kan ske från jord till grundvatten och vidare till recipienten.

5.2. Beräkning av platsspecifika riktvärden

Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark är schablonmässigt beräknade utifrån generella antaganden. De har tagits fram för två olika typer av markanvändning, känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Om förutsättningarna på platsen avviker från antagandena i den generella riktvärdesmodellen kan platsspecifika riktvärden beräknas och användas för att bedöma riskerna.

Jämförs den konceptuella modellen och övriga förutsättningar vid Köpstaden med de antaganden som görs i Naturvårdsverkets generella riktvärdesmodell finns skillnader.

Platsspecifika riktvärden har för Köpstadsområdet beräknats för två planerade

utvecklingsscenarier; en markanvändning som benämns ”handel och bostäder” och en som benämns ”handel och parkering”. Beräkningen har gjorts för de ämnen som överstiger riktvärdet för KM.

Riktvärdena har beräknats för fastigheten Björnhovda 27:12, som utgör den största delen av utredningsområdet. Beroende på vilken markanvändning som detaljplanen så småningom kommer att medge kan ytterligare justeringar göras i modellen. Möjlighet finns att beräkna olika platsspecifika riktvärden för Björnhovda 27:12 och Björnhovda 6:62 beroende på om förutsättningarna på fastigheterna blir olika t ex med avseende på markanvändning och andel hårdgjord yta. Tills vidare antas att samma markanvändning och förutsättningar i riktvärdesmodellen gäller för båda fastigheterna.

För markanvändningen ”handel och bostäder” har i stort sett samma antaganden använts som för KM. Den största skillnaden är att grundvattenskyddet inte beaktas pga

stadsmiljön och närheten till Kalmarsund samt att det inte kommer bli aktuellt med dricksvattenuttag. Även för markanvändningen ”handel och parkering” har

grundvattenskyddet tagits bort men här har också andra parametrar justerats, såsom vistelse- och exponeringstider m fl. För en sammanställning av framräknade

platsspecifika riktvärden, se tabell 8. En fullständig beskrivning av beräkningen av

platsspecifika riktvärdena finns i bilaga 12.

Tabell 8. Framtagna platsspecifika riktvärden för markanvändningarna ”handel och bostäder” och ”handel och parkering” uttryckt i mg/kg TS. Färgmarkerade värden markerar där PSRV skiljer sig från KM respektive MKM.

Ämne PSRV

Handel och bostäder

KM PSRV

Handel och parkering

MKM

Arsenik 10 10 40 25

Barium 200 200 300 300

Kadmium 1,2 0,8 12 12

Koppar 80 80 200 200

Kvicksilver 0,25 0,25 2,5 2,5

Bly 60 50 400 400

Zink 250 250 500 500

PAH-L 3,0 3 15 15

PAH-M 3,5 3,5 20 20

PAH-H 1,2 1 10 10

Alifat >C16-C35 100 100 1 000 1000

Aromat >C10-C16 3,0 3 15 15

Aromat >C16-C35 10 10 40 30

Aldrin-dieldrin 0,020 0,02 0,2 0,18

DDT, DDD, DDE 0,10 0,1 1 1

5.3. Resultat jämfört med platsspecifika riktvärden

I tabell 9-10 redovisas analysresultaten för jord jämfört med de beräknade platsspecifika riktvärdena. Endast de ämnen för vilka platsspecifika riktvärden beräknats är med i tabellen. Resultatet för analyserna i punkten P7 och P10 redovisas inte i tabellen för de organiska ämnena (tabell 10) eftersom analyserade ämnen låg under rapporteringsgräns.

Tabell 9. Resultatet avseende metallanalyser i jord jämfört med platsspecifika riktvärden. Halter angivna i mg/kg TS. H&B = PSRV för Handel och bostäder. H&P = PSRV för Handel och parkering.

P1

0,5-1 P1 1,5-1,6

P2 1-1,5

P4 0,06-0,7

P7 2-3

P8 1-1,8

P9 0,4-1

SA1 P10 0,1-0,4

G14 0,1-0,7

P16 0-0,5

H&B H&P

As 9.05 6.52 10.7 3.71 1.76 42.2 3.38 6.07 2.16 2.95 3.91 10 40

Ba 322 41.8 1080 49.6 91.7 467 70.4 319 30.1 65.0 72.1 200 300

Cd 1.66 1.04 2.34 0.144 <0.100 0.924 0.163 1.30 0.143 0.158 0.583 1,2 12

Cu 155 22.6 605 10.6 11.0 80.2 10.2 144 6.82 11.2 31.5 80 200

Hg <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 0.793 0,25 2,5

Pb 252 47.9 244 14.4 7.82 68.4 8.69 272 11.7 14.6 121 60 400

Zn 1500 87.0 3120 74.2 50.7 443 56.2 732 43.0 53.1 156 250 500

21 (24)

MMU Ölands köpstad 20019

Tabell 10. Resultatet avseende analyser av organiska ämnen i jord jämfört med platsspecifika riktvärden.

Halter angivna i mg/kg TS. H&B = PSRV för Handel och bostäder. H&P = PSRV för Handel och parkering.

P1

0,5-1 P1 1,5-1,6

P2 1-1,5

P4 0,06-0,7

G5 1,4-1,9

P8 1-1,8

P9 0,4-1

SA1 P12 0,6-1,1

G14 0,1-0,7

SA2 P16 0-0,5

H&B H&P

sa

PAH L <0.15 0.15 <0.12 <0.15 501 <0.15 <0.15 <0.12 0.10 <0.15 <0.15 <0.15 3 15 sa

PAH M 0.94 2.61 0.33 0.42 1360 0.39 <0.25 0.94 8.07 <0.25 <0.25 0.28 3,5 20 sa

PAH H 0.32 2.15 0.554 0.35 449 0.85 <0.22 1.46 9.94 0.05 <0.33 0.09 1,2 10 alifater

>C16-C35 88 300 44 26 55 100 1000

aromater

>C10-C16 <1.24 552 <1.24 <1.0 <1.0 3 15 aromater

>C16-C35 <1.0 155 <1.0 <1.0 <1.0 10 40

aldrin <0.01 0.075 0,02 0,2

sa DDT,DDD,

DDE 0,028 26,0 0,1 1

5.4. Samlad riskbedömning och åtgärdsbehov

Undersökningen visar att föroreningarna utgör en risk för hälsa och miljö och att åtgärdsbehov föreligger oavsett om jämförelser görs med platsspecifika eller generella riktvärden och oavsett om markanvändningen är kvar som den är idag (handel och parkering) eller utvecklas med bostäder (handel och bostäder).

Riskbedömningen med framtagande av platsspecifika riktvärden visar att för

markanvändningen bostäder och handel och för ämnena arsenik, kadmium, kvicksilver, bly, PAH-M och PAH-H är skydd för människors hälsa styrande. För övriga ämnen är markmiljön styrande. Ifall markanvändningen fortsatt blir handel och parkering är det i samtliga fall markmiljön som är styrande förutom för ämnena kvicksilver och PAH-M där hälsoskydd (inandning av ånga) är styrande.

Risker med analyserade föroreningar i grundvattnet bedöms som liten och motiverar ingen direkt åtgärd. Halterna av PFAS-ämnen som noterades i grundvattnet är

förhållandevis låga och tyder inte på att det finns någon större källa inom området. I och med att området ligger inom stadsmiljö och dess närhet till saltvatten kommer inte grundvattnet nyttjas som dricksvattenresurs. Påverkan på recipienten del av Kalmarsund bedöms som liten pga den stora utspädning som sker. Det som styr det preliminära riktvärdet är skydd av vattnet som dricksvattenresurs, den uppmätta halten i rör G5 visar på halt under riktvärdet för skydd av ytvatten (0,23 µg/l PFOS). Dock är många PFAS persistenta och bioackumulerbara vilket gör att även låga halter på sikt kan bli ett problem.

Vid en eventuell åtgärd av jorden bedöms det även att föroreningarna i grundvattnet

minskar och i stort sett försvinner över tid.

6. DISKUSSION OCH REKOMMENDATIONER

En miljöteknisk markundersökning har gjorts i syfte att avgränsa soptippsområdet på fastigheten Björnhovda 27:12 samt att undersöka föroreningssituationen på fastigheten Björnhovda 6:62.

Soptippsavfallet inom undersökningsområdet är horisontellt grovt avgränsat. Vertikalt bedöms soptippsområdet avgränsat. Inga föroreningar över riktvärdena har påträffats i den naturliga jorden.

Föroreningssituationen på Björnhovda 6:62 bedöms knuten till de äldre

soptippsmassorna. Dock var vid provtagningstillfället markytan inom stora delar av fastigheten täckt med skrot och gamla bilar mm. Det omöjliggjorde undersökning av den ytliga mulljorden inom stora delar av fastigheten.

Vid bedömning av riskerna konstateras att det föreligger risk för hälsa och miljö och att det finns ett åtgärdsbehov. Framför allt på fastigheten Björnhovda 27:12 men även avseende Björnhovda 6:62 med anledning av soptippsmassorna. När det gäller åtgärdsmetoder bedöms den enda rimliga åtgärden vara schaktsanering pga områdets heterogenitet samt föroreningssituation.

Behovet av fortsatta undersökningar och utredningar beror på vilka beslut som fattas om markanvändningarna i den fortsatta detaljplanprocessen samt vilka osäkerheter som kan accepteras i saneringsskedet. Ifall områden med soptippsmassor ska bebyggas behöver massorna schaktas bort då de inte bedöms vara byggbara. Sanering kan i så fall

genomföras med denna undersökning som underlag samt med en aktiv miljökontroll under schakt. Dock behöver kompletterande provtagning göras för avfallsklassificering, antingen genom ytterligare undersökning innan åtgärd eller genom provtagning under åtgärdsfasen.

Om massorna kan ligga kvar ur ett geotekniskt perspektiv kan en mer fördjupad riskbedömning göras där parametrarna som ligger till grund för beräkning av de platsspecifika riktvärdena anpassas ytterligare. Den framtida markanvändningen är avgörande för vilka risker som kan accepteras. Dessa beror i sin tur till stor del av de platsspecifika förutsättningarna. En faktor som kan vara intressant att föra en utförligare diskussion kring och som skulle få stora konsekvenser för riskbedömningen och

åtgärdsbehovet är till vilken grad det är motiverat att skydda markmiljön i den här typen av område. Framförallt för markanvändningen handel och parkering är det skyddet av markmiljö som är styrande för åtgärdsbehovet. Det innebär alltså att ifall större risker kan accepteras för markmiljön så minskar åtgärdsbehovet.

Genom att så långt som möjligt göra en riskbedömning utifrån platsens förutsättningar kan en saneringsåtgärd anpassas så att riskerna reduceras till en acceptabel nivå

samtidigt som saneringskostnaderna och utsläppen via transporter kan hållas nere.

23 (24)

MMU Ölands köpstad 20019

Ifall de platsspecifika riktvärden som presenteras i den här rapporten används som mätbara åtgärdsmål och inga ytterligare undersökningar görs så krävs det sanering i de områden där de platsspecifika riktvärdena överskrids enligt tabell 9 och tabell 10. Det innebär att för markanvändningen handel och bostäder krävs det sanering i området för P1, P2, G5, P6, P7, P8, P11, P12/P13, P16, BH5 och BH6. För markanvändningen handel och parkering krävs det sanering i området för P1, P2, G5, P6, P7, P8, P11 BH5 och BH6.

Bedömningen av PFAS baserar sig endast på ett grundvattenprov och för att få bättre koll på PFAS-föroreningen rekommenderar Structor kompletterande provtagning i befintliga grundvattenrör.

Inför en eventuell sanering krävs att en anmälan om efterbehandling av förorenad mark

tas fram där övergripande och att mätbara åtgärdsmål anges. Åtgärdsmål kan utgöras av

generella eller platsspecifika riktvärden. Under saneringen krävs miljökontroll för att

säkerställa att åtgärdsmålen uppfylls, kontrollera eventuellt länsvatten, kontrollera att

schaktmassorna transporteras till rätt ställe mm.

7. REFERENSER

Naturvårdsverket. (2009). Riktvärden för förorenad mark, modellbeskrivning och vägledning. Rapport 6976.

Naturvårdsverket. (2010). Återvinning av avfall i anläggningsändamål. Rapport 2010:1.

Orbicon. (2017). Rapport - Översiktlig miljöteknisk markundersökningPlanprogram för Färjestaden 1:153 m.fl.

SGF. (2013). Fälthandbok: Undersökningar av förorenade områden. Rapport 2:2013.

SGI. (2015). Preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen (PFAS) i mark och grundvatten. Linköping: SGI Publikation 21.

SGU. (2013). Bedömningsgrunder för grundvatten. Rapport 2013:01.

SPI. (2010). Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar.

SPI Rekommendation.

Structor. (2017). Inventering och riskklassning av äldre soptippar.

Brandstationsgatan

Förrådsvägen

Förrådsvägen Brovägen

Brandstationsgatan Larmgatan

Björkvägen

1

2

2

Meter 0

30

60

Bilaga 1

Structor Miljö Öst AB

Organisationsnummer: 556959-0986 Detaljplan Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga kommun

2020-02-13

Bilaga PROVTAGNINGSPLAN

Bakgrund

I samband med framtagandet av en ny detaljplan för Färjestadens tätort, fastighet Färjestaden 1:153 m fl, behöver kompletterande miljötekniska markundersökningar göras för att avgöra lämplig markanvändning och utreda saneringsbehovet.

Historik

På fastigheten Björnhovda 27:12 har det tidigare funnits en deponi. Provtagning har visat att rester av deponin finns kvar under parkeringen och att det finns förhöjda halter av föroreningar. På fastigheten angränsande i sydost, Björnhovda 6:62, finns en nedlagd bilverkstad där det också har konstaterats föroreningar.

På historiskt flygfoto från ca 1960 kan ett sannolikt utfyllnadsområde tydligt urskiljas.

Se Figur 1 nedan. BH5 är satt mitt i utfyllnadsområdet medan BH5/GV2 är i utkanten.

Figur 1. Flygbild från ca 1960 med delar av nuvarande köpcenter inlagt som rutig månghörning. Äldre borrhål

BH5/GV2 och BH6 inlagda för jämförelse. Misstänkt utfyllnad är ljusare yta kring BH6.

Syfte

Syftet med undersökningen är att horisontellt och vertikalt avgränsa föroreningens utbredning på fastigheten Björnhovda 27:12 (med avseende på deponin) samt att utreda föroreningssituationen på fastigheten Björnhovda 6:62 (fd bilverkstad samt ev. deponi) med avseende på föroreningarnas ursprung, innehåll och horisontell avgränsning.

Utifrån resultat, befintlig och planerad markanvändning görs en riskbedömning och en översiktlig bedömning av åtgärdsbehovet.

BH5/GV2

BH6

Structor Miljö Öst AB

Organisationsnummer: 556959-0986

O FFERT A2009

Miljötekniska markundersökningar Detaljplan Färjestaden 1:153 m fl

Mörbylånga kommun 2020-02-13

2(4)

Genomförande av provtagning

Historiska flygfoton beställs från lantmäteriet om dessa inte redan finns hos beställaren.

Vi har i anbudsskedet haft tillgång till flygfoto från ca 1960 och ca 1972 men det finns betydligt fler flygfoton att tillgå efter beställning hos lantmäteriet. Flygbilder kan vara en stor hjälp vid avgränsning av deponin. Efter studier av flygfoton görs en inventering av ledningar och andra anläggningar görs för att kunna anpassa provpunkternas

placering. En mer detaljerad provtagningsplan tas fram efter övervägande av den nya informationen.

Markprovtagningen genomförs preliminärt genom skruvprovtagning i 10 punkter på fastigheten 27:12 för att avgränsa den kända deponin. På 27:12 installeras även ett nytt grundvattenrör. Skruvprovtagningen anpassas till viss del i fält för att genom gaffling kunna avgränsa deponin. Detta är möjligt då avfallet kan avgränsas okulärt direkt på skruvborren. Borrningen sker ned i naturlig mark vilket bedöms vara max ca 2,5 meter under markytan. Då tidigare prover visat på viss oljeförorening under deponimassorna är det viktigt att få ut säkra, okontaminerade prover från underliggande mark.

På fastigheten Björnhovda 6:62 grävs fyra provgropar ner till naturlig mark för uttag av jordprov. Några av dessa gropar kommer troligen att vara i deponimassor och kommer därför förhoppningsvis att ge oss en bättre förståelse för massornas egenskaper vilket kan ha betydelse för bl.a. åtgärdsutredningen. Ett grundvattenrör installeras även på 6:62.

Vår bedömning är att eftersom okulär avgränsning till stor del är möjlig har vi i antagit det räcker med analys av 10 prover med avseende på metaller, 10 med avseende på PAH samt fyra prover av alifater, aromater eller BTEX. Vi har även med två analyser med Envipack för att försäkra oss om att det inte finns andra ämnen närvarande som kan påverka risker eller åtgärder. Förutom dessa budgeterade analyser kommer vi att ta ut prover i varje punkt för varje tydligt lager eller för varje 0,5 meter. Då finns det både möjlighet att mäta på jordprover med PID och XRF samt att skicka fler prover för analys i ett senare skede om det skulle visa sig finnas behov av det.

Provtagningen utförs enligt SGF Fälthandbok – Undersökningar av förorenade områden (SGF 2:2013). Fältanteckningar utförs med uppgifter om jordart, färg, eventuella

avvikelser i färg eller lukt, ev. grundvattennivå.

Grundvatten kommer att provtas i tre grundvattenrör, två nya och ett befintligt. I de båda nya rören analyseras med Envipack för att få en bred bild av

föroreningssituationen och för att vi inte ska missa ämnen som har stor betydelse för

riskbedömning eller åtgärd. I det äldre röret analyseras med avseende på alifater,

aromater och BTEX.

Grundvattenrören planeras vara 40 mm PEH-rör med filterstrumpa för att säkra god filtrering vid provtagning. För grundvattenrören noteras bl.a., spetsdjup, filterlängd och rörlängd vid installering. Röret som installeras på 27:12 sätts i nivå med mark och installeras med en dexel. Innan provtagning omsätts vattnet i rören enligt

rekommendationer i SGF Fälthandbok – Undersökningar av förorenade områden (SGF 2:2013). Provtagning av grundvatten sker genom pumpning md peristaltisk pump genom PE-slang.

Samtliga provpunkter mäts in med RTK-GPS, för exakta koordinater i x- och y-led och för grundvattenrör även i Z-led.

Efter provtagning återställs marken i överenskommelse med beställaren och fastighetsägaren.

Preliminär provpunktsplacering framgår av figur 1. Förslaget kan komma att ändras utifrån vad som uppkommer vid framtagandet av den detaljerade provtagningsplanen, beställarens och fastighetsägarens önskemål

Figur 2. Provpunkternas preliminära placering.

Structor Miljö Öst AB

Organisationsnummer: 556959-0986

O FFERT A2009

Miljötekniska markundersökningar Detaljplan Färjestaden 1:153 m fl

Mörbylånga kommun 2020-02-13

4(4)

Bearbetning av resultat och rapportskrivning

Efter slutförd provtagning beräknas platsspecifika riktvärden för befintlig (parkering/handel) och planerad (handel/bostäder) markanvändning.

Provtagningsresultatet sammanställs och jämförs med de platsspecifika riktvärdena och följande jämförvärden för jord:

• KM, Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning, dvs. där marken kan användas för bostäder, skolor och liknande. Mark-användning där föroreningsnivåer inte begränsar markanvändning och där grundvatten och ytvatten intill området skyddas (Naturvårdsverket, 2009).

• MKM, Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig

markanvändning, dvs. där marken kan användas för kontor, handel, industri, trafikanläggningar och dylikt. Markanvändning där föroreningsnivåer begränsar markanvändning på området och där skyddet av hälsa och markmiljö är mindre omfattande än för känslig markanvändning. (Naturvårdsverket, 2009).

• FA, Avfall Sveriges rekommenderade haltgräns för klassificering av förorenade massor som farligt avfall (Avfall Sverige, 2019)

För grundvatten används följande jämförvärden:

• Gränsvärde för otjänligt dricksvatten, Livsmedelsverkets dricksvattenkriterier (Livsmedelsverkets föreskrifter, LIVSFS 2017:2)

• Klass 1-5, SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten (SGU 2013:01)

• Riktvärde för grundvatten, Miljökvalitetsnormer (SGU:s föreskrifter SGUFS 2013:2)

• Utgångspunkt för att vända trend, Miljökvalitetsnormer (SGU:s föreskrifter SGUFS 2013:2)

En enkel riskbedömning görs med avseende på exponering och spridning av eventuella föroreningar samt hur föroreningarna påverkar markanvändningen och

miljökvalitetsnormer. En översiktlig bedömning görs av åtgärdsbehovet och

rekommendationer ges för eventuellt behov av ytterligare miljötekniska undersökningar.

Provtagningsresultat, beräkning av platsspecifika riktvärden, riskbedömning, översiktlig

bedömning av åtgärdsbehov och rekommendationer för ev. ytterligare kompletterande

markundersökningar sammanställs i en rapport och levereras till beställaren efter intern

granskning.

Tider

Uppdraget påbörjas efter beställning och inleds med att en mer detaljerad tidplan tas fram i samråd med beställaren.

Förslag på tidplan är att undersökningarna påbörjas inom en månad efter beställning och att slutlig rapport är klar senast tre månader efter beställning. Detta kan anpassas

beroende på beställarens behov.

Organisation

I uppdraget kommer främst Mattias Karlsson, Maria Jakobsson och Matilda Persson att medverka. Även Christer Carlstedt och Jens Johannisson med stor erfarenhet av

uppdrag med förorenad mark kan komma att medverka i uppdraget t ex som granskare/bollplank.

Leverans

Rapporten levereras i word- och pdf-format. Utöver rapporten levereras en provpunktsritning i pdf-format, analysresultaten i excel-och pdf-format och en sammanställning av analysresultaten i excel-format.

Structor Miljö Öst AB

Fältprotokoll, del av Björnhovda 27:12

Maskinförare: MiljöGeo

Miljöteknisk ansvarig: Mattias Karlsson Provtagare: Mattias Karlsson

Punkt Nivå Jordarts- bestämning

GV-rör innerdia- meter,

mm

GV spets, (m.u.rök)

filter, (m.u.rök)

Kommentar

P1 0-0,06 As asfalt

0,06-0,5 F: grSa bärlager

0,5-1 F:siSa glasbitar

1-1,5 F: siSa spik, tegel,

1,5-1,6 saMu ga my?

1,6-2 siSa blött

P2 0,06-0,5 F:stgrSa bärlager

0,5-1 F: siSa tegel, trärester

1-1,5 F: avfall Sa tegel, stor plåt, trärester, glas, gummi

1,5-1,9 F: siSa omrört

1,9-2,1 saSi vxt vxt rester, ga sjöbotten

2,1-2,6 siSa 2,6-3 saSi

P3 0-0,06 As asfalt

0,06-0,4 F:grSa bärlager

0,4-0,8 F: stgrSa 0,8-1 siSa 1-2,0 siSa

P4 0-0,06 As asfalt

0,06-0,7 F:grSa mörkt

0,7-1 siSa 1-2,0 st siSa 2-2,55 siSa

G5 51 2,48 1,48-2,48

0-0,06 As asfalt

0,06-0,5 F: grSa bärlager

0,5-0,8 F: stSa mörk g lukt

0,8-1 F: siSa tegel omrört kanske

1-1,4 F: sa tegel, porslin

1,4-1,9 F: siSa avfall porslin, trärester, kraftig lukt "pah" stenkolstjära, bitar

1,9-2,3 F: sa avfall trärester pah lukt

2,3-3 stsiSa naturligt material, inslag av kalkstensbitar

P6 0-0,06 F: As asfalt

0,06-0,3 F: saGr bärlager

0,3-1 F: vxsiSa tegel, trärester

1-1,4 F: Avfall, Sa tegel, trä, porslin, plast, glas

1,4-1,8 Sa mörk

1,8-2 stsiSa inslag av kalkstenar

Fältklassificering av jordart enligt SS-EN ISO 14668-1 Uppdrag: MMU Köpstaden

Uppdragsnr: 20019 Datum: 200406

Metod: Skruvborr/borrbandvagn Väder: Sol, ca 7 °C

Bilaga 3

Punkt Nivå Jordarts- bestämning

GV-rör innerdia- meter,

mm

GV spets, (m.u.rök)

filter, (m.u.rök)

Kommentar Fältklassificering av jordart enligt SS-EN ISO 14668-1

Metod: Skruvborr/borrbandvagn Väder: Sol, ca 7 °C

P7 0-0,06 F: As asfalt

0,06-0,5 F: grSa bärlager

0,5-1 F: stgrSa enstaka tegel

1-1,1 F: saMu

1-1,5 F: vxSa mycket trärester

1,5-1,9 F: Sa trärester, proslin

1,9-2 Le naturlig lera

2-3 stsiSa inslag av kalkstenar

P8 0-0,06 F: As asfalt

0,06-0,5 F: stgrSa

0,5-1 F: grSa metallskrot, plåt, spik (sönderrostat)

1-1,8 F: grSa porslin, emaljerad krukbit, trärester

1,8-2 siLe markvatten över detta täta lager

P9 0-0,06 As

0,06-0,4 F:grSa bärlager

0,4-1 F:siSa tegel, omrört

1-2,0 siSa naturligt

2-2,7 grsiSa kalksten, sandsten (bitar) i mtrl

Fältprotokoll, del av Björnhovda 6:62

Maskinförare: GDL och MiljöGeo i Västervik Miljöteknisk ansvarig: Mattias Karlsson Provtagare: Matilda Persson

Punkt Nivå Jordarts- bestämning

GV-rör innerdia-

meter, mm

GV spets, (m.u.rök)

Sandfilter (m.u.rök)

Kommentar

P10 0-0,1 F: Mu(sa) 0,1-0,4 F: grSa(st)

0,4-0,8 F: siSa tegel, mörkt lager, keramik

0,8-1,2 F: siSa(st) inslag av kalksten

1,2- siSa(st) naturligt material

P11 0-0,4 F: Mu(sa) tegel börjar vid 0,3

0,4-1,0 F:grSa metallskrot, tegel glas, träbitar

1,0-1,5 F:siSa block, metallskrot

1,5-2,0 F:Sa(gr) metallskrot, tegel och keramik

2,0-2,1 saSi naturlig material

P12 0-0,1 Mu

0,1-0,6 F:Sa(gr) tegel, porslin, el-kabel

0,6-1,1 F:grSa brunt lager, tegel, kol, porslin

1,1-1,6 F:siSa isolering, tegel, porslin

1,6-2,0 saSi kalksten, natutligt material

P13 0-0,5 F:Sa(mu) glas

0,5-1,0 F:Sa(gr) Fe-utfällning, tegel, glas

1,0-1,5 F:sagrSi

1,5-1,6 Si naturligt material, grundvatten ca 1,6 m.u.my

G14 0-0,1 saMu

0-0,1 saMu

0,1-0,7 F: le st saSi sand ler skikt omlagrat fyll

0,7-1 saSi naturligt

1-2,0 siSa omrört vid borrning, följde inte varv , ett prov

P15 0-0,5 F:sagrSt bärlager

0,5-1,0 F:sa(st) tegel

1,0-1,4 F:saSi tegel?

si(st) grundvatten noterades på ca 1,4 m.u.my

P16 0-0,5 F:stSa bärlager

0,5-1,0 F:Ssi(st) tegel

1,0-1,2 F:Si tegel

1,2- Si

G3 51 2,8 1,8-2,8

Fältklassificering av jordart enligt SS-EN ISO 14668-1 Uppdrag: MMU Köpstaden

Uppdragsnr: 20019 Datum: 200406

Metod: Provgropar (provnamn börjar med P) Skruv/borrbandvagn (provnamn börjar med G)

Väder: Sol, ca 7 °C

Bilaga 4

Fältprotokoll, grundvattenprovtagning del av Björnhovda 27:12 och Björnhovda 6:62

Gv-rör Rör

innerdiameter (mm)

Uppstick (m)

RÖK botten (m)

Nivå RÖK (m ö h)

GV-nivå RÖK (m)

GV-nivå RÖK (m)

GV-nivå (m ö h )

Kommentar Omsättning

(liter)

Datum 2020-04-28 2020-06-16 2020-06-16 2020-04-06 2020-04-28

Gv2 41 -0,02 2,5 2,975 1,5 1,54 1,435 Rens/omsättning 1,8 l

Mycket partiklar i vattnet, svart vatten.

1,58

G5 51 -0,03 2,48 2,5 1,45 1,45 1,05 Rens/omsättning 3,5 l

lHummusämnen i vattnet.

Klart vatten efter 2 liter.

6

G3 51 0,97 2,8 4,72 2,34 2,6 2,12 Inget vatten i röret. 0,5

B ilag a 6