Lärarens guide till Internet
Gör bilder för webben sid 13–15
Internet för en bättre miljö sid 6–10
Internet mot rasism sid 11
Mot mobbning med
fåret Emil sid 4
Länkar från denna sida
Näthinnan: www.klippan.se/beringskolan New World: cidexp.nada.kth.se/NewWorldGate Forskningsöversikt om IT : www.skolverket.se/c/IT/IT_oversikt.html Rösta på 1997 års bästa barn- och ungdomsbok: www.nfk.hb.se/lansbibl/barnbibl/bokjuryn.htm
Näthinnan en resursplats för lärare
På Beringskolan i Örkelljunga håller vi på att bygga upp Näthinnan, en resursplats för lärare som arbetar med barn i åldern sex till tolv år.
Någon motsvarande resursbank som likt Näthinnan ständigt växer finns inte på svenska. Vi skulle vilja ha er hjälp att sprida det material vi har och samtidigt inspirera fler pedagoger till att våga lämna material.
Jan-Anders Andersson
Nätinstallation väcker samveten
New Worldheter en Internet-installation som bygger på hundratals bilder och texter utvalda från skolor i Stockholm där eleverna riktar budskap till vuxna om det onda och det goda i vår värld. De berättar hur de upplever vuxnas attityder och agerande och de ställer frågor i förhoppning om att nå de vuxnas samveten. Installationen är gjord i samarbete med CID, Centrum för användarorienterad IT-design, på KTH. Alla skolor är välkomna att delta i programmet via e-post.
Samara Braga
Nu startar Bokjuryns omröstning!
Rösta på 1997 års bästa barn- och ungdomsbok. Information och röst- kort finns på landets bibliotek och skolor samt på Barnens bibliotek.
Omröstningen pågår till 15 april 1998.
Katarina Dorbell
Information om skolor
Skulle bara vilja tala om att jag verkligen är jättenöjd med Skoldata- nätets tjänst Skoladresser. Jag börjar i gymnasiet nästa år och tack vare era sidor har jag verkligen fått en massa information om skolor jag inte visste fanns. Skulle bli ännu gladare om fler gymnasier hade egna hem- sidor.
Charlotte
RÄTTELSER
Det insmög sig ett fel i en notis i förra numret av Klassrum Direkt (4/97). I texten med rubriken ”Första hjälpen” på sidan 4, som hand- lar om boken Första hjälpen anges fel förlag som utgivare. Rätt är att Första hjälpen ges ut av Liab i samarbete med Lärarförbundet.
På sidan 17 i samma nummer beskrivs Sagohörnan, en webbtjänst där det är möjligt att lyssna på sagor. I texten framstår det som om för- äldrar nu slipper läsa för sina barn. Riktigt så var det dock inte menat.
Självklart är det fortfarande viktigt att föräldrar läser för sina barn och inget annat.
Kan IT förändra skolan?
Vilka effekter har IT på skolans organisation och arbetssätt? Hur påver- kas lärarens och elevernas roll? Förändras elevernas inlärning och inlär- ningsstrategier? På uppdrag av Skolverket har Jens Pedersen vid univer- sitetet i Uppsala skrivit en forskningsöversiktom IT i skolan. De områ- den som översikten koncentrerar sig på, förutom de redan nämnda, är frågan om informationsteknikens potential att förändra skolan, köns- skillnader och IT samt om elevers inlärning blir bättre med datorer.
Översikten finns tillgänglig i PDF-format (acrobat), men kan också beställas i pappersform från Skolverket.
M L
Ge oss tips!
Tala om vad du tycker om tidningen!
E-POST
klassrum.skolnet@skolverket.se interakt.skolnet@skolverket.se
ADRESS
Skolverket Klassrum Direkt 106 20 Stockholm
Skriv till oss!
Vad döljer sig bakom sifforna?
I slutet av 1970-talet började jag gymnasiet i en nybyggd och toppmodern skola i en typisk stock- holmsförort. Moderniteten bestod bland annat av en datorsal där vi fick hålla till under några matema- tiktimmar. Salen var mörk och skärmarna lyste med grönt fluorescerande ljus. Varje gång vår lärare klev in i salen satte han på sig en vit rock. Jag vill minnas att det fanns ungefär fem datorer. På hela skolan gick 2 000 elever.
Sedan början av 1990-talet gör Skolverket vartannat år en kartläggning av förekomsten av datorer i skolan. Undersökningen räknar bara hårda fakta; hur många datorer finns det per elev på högstadie- skolan? Vilken typ av Internetkoppling har gymnasieskolorna i kommunen?
I vår publiceras resultatet av mätningen för 1997, men redan finns preliminära uppgifter. Åt vilket håll pekar kurvorna? Det är en dum fråga – ökningen är markant och allra tydligast är den beträffande till- gången till Internet. Nio av tio gymnasieskolor och drygt hälften av alla skolor har tillgång till Internet.
Det är något av en prestation att kommunerna vågat satsa på datorer och IT i skolorna trots krym- pande ekonomier. Staten har inte varit direkt inblandad vilket får anses vara ovanligt i Sverige. Det handlar uppenbarligen om en utvecklingstrend som står långt ovanför nationalstaternas bestämmanderätt.
Vi som jobbar med Skoldatanätet tycker att siffrorna från kartläggningen är en framgång. Vi tror att IT kommer att förändra skolan i en positiv riktning. Ofta nås vi av goda exempel vilket brukar resulte- ra i en artikel i Klassrum Direkt eller på Skoldatanätet. Det ska erkännas att vi också hör talas om dåli- ga exempel, att lokala nätverk inte fungerar, att Internetkopplingen är för långsam eller att eleverna för- bjuds att chatta på skoltid.
Därför är det min övertygelse att det behövs än mer kunskap om den information som gömmer sig bakom de positiva siffrorna om mängden datorer. Hur ofta används datorerna? Hur används de i under- visningen? Måste lärare och elever få utbildas i IT? Behöver skolorna hjälp med IT-kompetens?
Det finns många frågor kring detta. Skoldatanätet vill svara på några genom att under våren göra en användarundersökning för att ta reda på mer om hur Skoldatanätet används. Förhoppningen är att vi ska kunna göra en ännu bättre webbtjänst och på det viset eliminera åtminstone några dåliga exempel.
Mats Lundström, redaktör på Skoldatanätet
REDAKTION
Mats Lundström Christina Szekely
FORM
Christian Remröd Christer Wikström
ORD
Mats Lundström (ML) Lars Truedson (LT)
TEXT KORREKTUR
Sonja Tiderman
ILLUSTRATION
Magnus Andersson Lisa Lanning (samt omslag) Christian Remröd
GRAFISK PRODUKTION
Hyperlog
Adolf Fredriks Kyrkogata 13 111 37 Stockholm
TEL08-411 22 42
EN PUBLIKATION FRÅN
Det Svenska Skoldatanätet
ADRESS
Skolverket Klassrum Direkt 106 20 Stockholm
TELEFON
08-723 32 00
TELEFAX
08-24 44 20
E-POST
klassrum.skolnet@skolverket.se
WEBBADRESS
www.skolverket.se/skolnet/klassrum
YTTERLIGARE EXEMPLAR
Liber Distribution Beställningsnr. 98:350
TEL08-690 95 76
FAX08-690 95 50
PRENUMERATION
E-POSTagneta.rapp@liber.se Liber Distribution DMD
162 89 Stockholm
FAX08-690 95 49
TRYCK& REPRO
Printgraf, Stockholm
Eftertryck uppmuntras, ange gärna käl- lan! Åsikter som framförs i artiklarna i Klassrum Direkt står för respektive skri- bent, det är inte nödvändigtvis i varje enskilt fall Skolverkets officiella linje.
ISSN
1402-9219
6
”Först ute, sen IT”Det är parollen för Naturskolan i Kristian- stad, som använder Internet i miljöunder- visningen. Det gör man på många andra skolor också – vi får exempel på bra miljö- projekt på Internet från fyra svenska skolor.
10
Granska skolans miljöPå Espedalsskolans webbplats kan man läsa allt om hur en mellanstadieklass kan gran- ska hur miljövänlig den egna skolan är. Vi tipsar om den och många andra webbplat- ser som hjälper till att miljöanpassa skolan.
12
Levande ordlistaDe vanligaste svåra Internetorden förkla- ras på denna sida och samtidigt presente- ras Skoldatanätets levande ordlista på Internet. Söker du ett ord som inte finns där, får alla andra chansen att förklara det.
En interaktiv ordlista.
11
Historien måste levaLevande historia är en webbplats som ska hindra oss att glömma. Där berättar några som genomlevde helvetet om hur de nazis- tiska koncentrationslägren fungerade. Därtill finns mycket annan kunskap om Förintelsen och nazism, inte minst för användning i skolor.
16
Galleriet Här finner du en uppsättning bra tips på användbara webbplatser, särskilt utvalda för att passa lärare och andra i skolan.19
TeknikgallerietHär finns webbtipsen som hjälper dig att göra din användning av Internet effektiva- re. Den här gången finns till exempel ett par smarta program för informationssök- ning på webben.
13
Fixa bilderna till webbenFör att bilder ska fungera bra på en webb- sida, måste de behandlas på rätt sätt.
Viktigast är att de komprimeras, så de inte tar för lång tid att sända över nätet. Denna artikel lär dig allt om bildbehandling för webben.
Innehåll KLASSRUM DIREKT NR 1 1998
Länkar från denna sida
Petra Szabos bok www.forfattarcentrum.se/boka/boka_petra_szabo.html GlobaLearn: www.globalearn.org Barntinget:www.lf.se/barntinget
E-mail till Emil
– elever och författare skriver tillsammans om mobbning
Det lilla fåret Emil är inte som andra. Han har svart päls bak och vit päls fram. Så ser inte de andra fåren i flocken ut. De mobbar Emil, som flyr från flocken ut i skogen.
Berättelsen om Emil finns i konstnären och författaren Petra Szabos bok”Emil – det halva fåret”. Hon har upptäckt att berättelserna om Emil fungerar utmärkt som grund för ett arbete i skolklasser om utan- förskap och mobbning.
– Det började med att en tvåa hörde av sig till mig. De hade redan arbetat kring berättelsen om Emil på olika sätt, som saga, gjort honom i lera, haft rollspel. Eleverna skrev brev till Emil, som jag fick och besva- rade. De gjorde häften av våra brev, berättar Petra Szabo.
Tanken växte fram att göra detta i fler klasser, och att använda e-post.
– På det sättet lär sig eleverna den nya tekniken också, säger hon.
Tanken är att Petra ska besöka de klasser som deltar i projektet för att berätta om Emil. Sedan skriver barnen brev till Emil som sänds till henne. De får också skriva berättelser och kanske föreslå nya slut på boken.
– Exempel från arbetet kan vi lägga ut på Författarcentrums webb- plats, där ”Skrivgodis” från andra skrivprojekt i skolan samlas. På så sätt får elevernas texter fler läsare, säger hon.
Petra Szabo tror mycket på möjligheten att via berättelser arbeta med mobbning och utanförskap.
– I den första klassen som arbetade med Emil, ropade eleverna så fort det dök upp en situation som påminde om mobbning ”Emil!” och så gick det att göra något åt det. Jag tror det är svårt ibland att prata direkt om mobbning, det kan vara lättare att ta till sig via sagor och symboler, säger Petra Szabo.
L T
GlobaLearn reser globalt
GlobaLearnär ett samarbetsprojekt där elever gör upptäcktsfärder till andra kulturer. Projektet har omnämnts ett flertal gånger på Skoldata- nätet som ett bra exempel på hur skolor kan samarbeta med hjälp av Internet. Så här fungerar det: Ett land väljs ut för en expedition och ett antal vuxna ”upptäckare” sänds dit för att resa runt och besöka vanli- ga familjer i olika delar av landet. Upptäckarna samlar information om hur vardagen ser ut, om familjens sociala liv och om skolan.
Skolklasser kan ta del av materialet de samlar in via webbplatsen.
Där kan man välja ut ett land och en stad och läsa resedagböcker, titta på bilder och gå på besök hos värdfamiljerna eller helt enkelt lära sig mängder av fakta om platserna där upptäckarna varit. Eleverna kan också ställa frågor om informationen till upptäckarna.
Lärare kan uppsöka GlobaLearn Classroom där det finns idéer och förslag på aktiviteter. I GlobaLearns arkiv finns många upptäcksfärder arkiverade, bland andra till Asien, länderna kring Svarta havet samt Sydamerika. Kommande resor går till Medelhavsområdet och till USA.
M L
Lek och lär om landsting
Landstinget är rätt okänt, trots att det sysslar med saker som i högsta grad angår både barn och vuxna.
Därför har Landstingsförbundet skapat en webbplats som på ett lek- fullt sätt ska lära barn mer om hälsa, sjukvård och landsting. Den kal- las Barntinget.
Här kan barn skriva in sina frågor om sjukdomar och få svar på begripligt språk från barnläkare på Karolinska sjukhuset. Men de kan också läsa berättelser som intresserar dem eller leka på interaktiva, animerade sidor.
– Utgångspunkten är berättelserna, men de får med många saker som vi vill lära ut. I en av berättelserna ramlar en pojke ner från ett träd och bryter benet. Hans kompis måste larma ambulans, så då kan vi berätta om nya larmnumret 112, säger Birgitta Göransson, projekt- ledare för Barntinget.
Det finns också sidor där landstingens verksamhet beskrivs, men mer lockande för barn är möjligen spelen. Där kan man till exempel rita, skriva sagor eller spela piano.
– Även här utgår vi från berättelserna. En berättelse handlar om mobbning och kultur. Den mobbade är piano virtuos. I ett spel kan man sedan komponera ett eget stycke som han framför.
Sidorna är gjorda för att både kunna användas i skolorna och hemma på egen hand.
– Vi tycker det är pedagogiskt riktigt att förena nytta med nöje, säger Birgitta Göransson.
L T
Författarinnan Petra Szabo leder skrivprojekt mot mobbning baserade på sin bok Emil, det halva fåret.
Både lek och allvar
Vinn på att låta IT förbättra miljön!
Telia ordnar en tävling för elever upp till årskurs nio som går ut på att presentera IT-lösningar för en bättre miljö. De mindre barnen, upp till femte klass, ska rita bilder, medan de äldre, i årskurs 6–9, ska skriva om hur IT kan hjälpa till att förbättra miljön. Texten ska vara max en A4-sida. Det är idéerna som räknas. Vinner gör, skriver Telia, de täv- lingsbidrag som ”av juryn bedöms få störst påverkan på miljön för många människor”. Priser är bland annat datorer, personsökare och telefonkort.
L T
Två böcker om Internet
Två böcker om Internet som kan vara nyttiga för skolan har nått bok- handelsdiskarna. ”Informationssökning med IT i ett pedagogiskt sammanhang” är skriven av mellanstadieläraren Stefan Svedberg och tar upp det faktum att lärarens roll förändras i och med att IT-använd- ningen ökar i skolan. På drygt 100 sidor går författaren igenom vad förändringen innebär och hur lärare kan skapa optimala inlärnings- situationer med hjälp av IT.
I den betydligt omfångsrikare boken ”Internet – en handbok för journalister och andra faktasökare” ger Sveriges Radio-journalisterna Björn Häger och Anna Strömblad många råd om hur Internet kan utnyttjas i exempelvis undervisning. Boken är både en introduktion och ett uppslagsverk med goda exempel.
Informationssökning med IT i ett pedagogiskt sammanhang Runa Förlag
TEL08-89 04 20 ISBN91-88298-32-9
Internet – en handbok för journalister och andra faktasökare Sveriges Radio förlag ISBN91-522-1799-X
M L
100 musmattor utlottade
100 prenumeranter får Skoldatanätets musmatta för att de prenume- rerar på Skoldatanätets månatliga nyhetsbrev Pekaren. När nyhetsbre- vet startade i augusti förra året var vi rädda för att det behövdes en morot för att locka prenumeranter till nyhetsbrevet. Därför utlystes ett lotteri och strax innan jul utsågs vinnarna (genom slumptalsgene- rering i Excel). Mattorna skickades ut under februari. Vill du prenume- rera på nyhetsbrevet Pekaren så se adress nedan.
M L
Raketstart för Sputnik på Aftonbladet
Aftonbladet har tagit över Sputniksom drivs av Skoldatanätet tillsam- mans med JMK (Institutionen för journalistik, medier och kommunika- tion) i Stockholm. På Sputnik får elever lära sig att skriva och publice- ra redaktionella texter.
M L
Mer Internet och fler datorer i skolan
Skolans datorer heter en kartläggning utförd på uppdrag av Skolverket som visar att det skett en klar ökning av IT i den svenska skolan. De preliminära resultaten från 1997 års undersökning visar att nästan nio av tio kommunala gymnasieskolor och mer än hälften av grundskolor- na har någon form av Internetuppkoppling.
Också antalet datorer har ökat. Sex elever delar på en dator i gym- nasieskolan mot tretton elever per dator i grundskolan. Sedan 1995 då kartläggningen gjordes förra gången har antalet datorer ökat med cirka 60 procent i grundskolan och i gymnasieskolan inklusive komvux med drygt 30 procent.
Den uppåtgående spiralen berör även lärare. Varannan gymnasielä- rare har en egen dator på skolan och på grundskolan har var sjunde lärare en dator.
M L
Grattis till musmattan
I förra numret att Klassrum Direkt utlystes en tävling, en så kallad webbjakt, där det gällde att leta reda på information som gömmer sig på Skoldatanätet. Nästan 25 rätta lösningar har anlänt till Skoldatanätets redaktion vilket är fler än vad vi trodde, eftersom svå- righetsgraden var hög. Under mars skickas priset, var sitt exempel av Skoldatanätets ursnygga musmatta, till vinnarna per post. Grattis.
M L
3D-värld uppmärksammas
Musiknets tredimensionella avbildning av Musikmuseet i Stockholm har lyfts fram bland den berömda datortillverkaren Silicon Graphics exem- pel på virtuella tillämpningar. I den VR-värld som Musiknet har tagit fram kan man med hjälp av insticksprogrammet Cosmo Playerta sig runt i museets lokaler. Olika instrument är utplacerade i rummen och vid instrumenten går det att lyssna på hur det låter och få textinfor- mation. Musiknet är ett projekt som stöds av bland andra Skoldatanätet.
M L
Telia: www.telia.se/miljo Pekaren: www.skolverket.se/skolnet/pekaren Sputnik: sputnik.aftonbladet.se Musiknet: www.musiknet.se/musikmuseum/sve Cosmo Player: vrml.sgi.com/worlds
Länkar från denna sida
Aspuddens skola mäter surhetsgrad och temperatur i Mälaren och rapporterar miljöläget ut över världen på GlobePrograms webbplats. På Rodenskolans Östersjö- program använder man datorn för att hitta miljöfällor kring havet och lägger ut resultatet på
nätet. I Kidlink grunnar klasser fram lösningar på ortens miljöstörningar och skapar hoppfulla rubriker.
Exemplen på skolor som använder Internet i sitt miljöarbete kan göras många. Ett av de mer spännande finns i Vattenriket, våtmarken längs Helgeån vid Kristianstad, där ortens naturskola kombinerar Internet och jordnära fältstudier.
– Vår paroll är: ”först ute, sen IT”, säger Karin Magntorn, före- ståndare för naturskolan och skapare av naturskolans webbsidor.
Miljöprojektet Vattenväktarna, som drivs av Världsnaturfonden, har genom Vattenriket gått in i IT-åldern: i vanliga fall skickar man bara in mätningar och observtioner av vattnet man undersökt på papper till Världsnaturfonden som sedan sammanställer en rapport.
Nu kan skolorna istället fylla i ett formulär på World Wide Web och när Karin tittat på det och tillfogat några kommentarer går det ut på Internet. Sedan kan alla som är intresserade se hur just det vattnet mår.
– Internet är ett lyft – nu slipper det vi gjort bara hamna i en pärm, säger Karin Magntorn.
Vattenväktarna håvar in massor av småkryp och tar reda på vad de är för några gynnare. När de och andra observationer fyllts i kan Karin hjälpa till att dra slutsatser om vattenkvaliteten, om området är övergött eller något annat.
”Vår paroll är: först ute,
sen IT”
Internet för en bättre miljö
Fyll i ett formulär: www.vattenriket.kristianstad.se/vv Länkar från denna sida
A V L A R S T R U E D S O N
Grunden är naturupplevelsen, utflykten, håvandet och iakttagelser- na, men lärdomarna når längre.
– Tanken är att barnen ska ha kul och sedan ska miljöengage- manget komma av sig själv.
Undrar man hur fiskarna mår i Helgeån vid Tivoliparken i Kristianstad, så behöver man inte ens ge sig ut med håven. Det räcker att ge sig ut på webben och kolla. På naturskolans sidor
”Miljö on-line”mäts vattenkvaliteten automatiskt och rapporteras på en webbsida. En fisk i flera färger berättar hur vattnet mår: är den grön och glad är vattenkvaliteten bra. Är mätvärdet sämre, blir fisken gul och sur. Den automatiska mätsonden rapporterar vatten- nivå, temperatur, syrehalt, ledningsförmåga och pH-värde. När Klassrum Direkt kollade var allt utom pH-värdet bra. Med pH-vär- det 6,5 drog vattnet åt det sura vilket gjorde att fisken fick en gul färg.
Förutom detta kan den som vill också studera vädret i Kristianstad i ”direktsändning” och få se bilder, uppdaterade var tionde sekund, av dels en vy över Vattenriket, dels en utsikt över Kristianstad.
Fyra webbservrar
– Vi har haft lite besvär med hur systemet ska läggas upp. Vi har fått ägna en hel del tid till att övertyga kommunens datoravdelning om vad vi vill göra, men nu har det löst sig. Vi har fyra webbservrar som vi sköter själva, säger Karin Magntorn.
Nästa projekt är att elever ska kunna sända in dikter, bilder, ljud och egen forskning till Vattenrikets webbsidor och få dem publice- rade, eller, om de redan ligger på webben, få en länk till dem. På så sätt skapas en samlingspunkt för skolors arbete inom naturkunskap och miljö.
– Det är viktigt att barnen får producera eget innehåll, säger Karin Magntorn.
Den tanken går igen på Rodenskolan i Norrtälje, inte minst på gymnasieskolans speciella linje för Östersjökunskap. Där går i dag
elever från fyra länder, som ur olika aspekter studerar det hav som ligger mellan deras länder Sverige, Ryssland, Estland och Lettland.
Internet spelar en stor roll i arbetet inte minst genom att de arbe- ten eleverna hela tiden gör samlas på World Wide Web. Till slut kommer där att finnas en hel ”lärobok” om Östersjöregionen. Det första arbete som lades ut premiäråret 1996/97 var en webbplats om Estland ur ett miljöperspektiv. Tyvärr har filerna till den webb- platsen sedan gått förlorade.
Den skapades under ett projekt för att hitta de de största miljö- problemen i Östersjöregionen. Eleverna fick gruppvis söka efter
”hotspots” i de olika länderna.
– Det var svårt att hitta information för vissa länder. Vi som hade Estland fick leta länge. Till slut hittade vi ett svenskt företag som arbetade med miljöprojekt i Estland. De hade en sida med en del information, berättade Sofia Händel då.
Klasskamraten Jonas Öquist hade det lättare på ett sätt.
– Vi som sökte information om Sverige hittade massor av infor- mation. Då var det svåra istället att välja, sade han.
Jonas uppskattar att använda webben i arbetet.
– Vi skriver inte längre bara för lärarna. Vårt arbete bevaras och blir värt något i ett längre perspektiv. Det känns bra. Det är det man vill, sade Jonas Öquist.
Inte bara för lärare
Från starten med information om Estland och miljö, informationen på webbplatsen ökat. Både temaarbeten och elevernas specialarbe- ten läggs ut på nätet. Det blir läromedel för andra elever, både på Rodenskolan och på andra skolor.
– Vi har med den nya kullen elever ännu så länge mest använt Internet för att söka information. Men under våren ska vi ha ett miljötema, och då räknar vi med att lägga ut mer information, säger Johan Cedergren, lärare och en av initiativtagarna till kursen i östersjökunskap.
De lite yngre eleverna på Vårboskolan i Arlöv tog sig an uppgif- ten att föreslå en lösning på ett miljöproblem på andra sidan jord- klotet. Genom organisationen Kidlink fick de inom projektet
”Hopeful Headlines” beskrivningar av miljöproblem från hela värl- den: erosion i Australien, nedsmutsning i Mexiko, hantering av
Miljö on-line: www.vattenriket.kristianstad.se/miljo Länkar från denna sida
Förekomsten av småkryp i ett vattendrag säger mycket om dess hälsa.
På GlobePrograms webbplats kan du se elevers temperaturmätningar från hela världen.
Globe: globe.fsl.noaa.gov Länkar från denna sida
skräp i USA, utrotningshotade djur i Kanada och luftföroreningar i Gothenburg, USA.
Bo Carselid var klassföreståndare i den åttondeklass från Vårboskolan i Arlöv som deltog från Sverige i projektet. Klassen valde att finna ett sätt att min-
ska luftföroreningarna i Gothenburg. Lösningen ham- nade i rubrikerna, som en
”hopeful headline” i lokaltid- ningarna i den lilla staden i USA.
– Vi arbetade tillsammans med biologiläraren och eng- elskläraren och konstruerade en reningsapparat. Bildläraren var också med på ett hörn när ett par elever gjorde en ritning av apparaten som skannades in och sändes till de andra sko- lorna, säger Bo Carselid.
Klassen valde också ut ett miljöproblem i den egna kom- munen att beskriva för de andra klasserna.
– För oss i Arlöv var det själv- klart att välja trafiken. Vi har mycket trafik men lite grön- områden.
Han tycker att projektet till- förde undervisningen en hel del.
– Det blir ett helt annat engagemang än normalt när
eleverna ser att inte bara läraren läser det de skriver, utan att det faktiskt sprids över hela världen, säger han.
Det finns fler projekt som på liknande sätt sprider elevernas arbe- te ut över världen. Klasser i Aspuddens skola deltar i Globe Program, ett världsomspännande
miljöprojekt på nätet.
Läraren Jonas Wereen och hans klass i Aspuddens skola mäter temperaturen i Vinter- viken i Mälaren. De sticker ter- mometern i sjön med hjälp av en lång stång. Det gäller att komma en bit ut från strandkanten så att mätningen återspeglar den verkli- ga vattentemperaturen i sjön.
Mätresultatet ska ju visas upp för hela världen.
Jonas Wereen och hans femteklass mäter en gång i veckan både vattentemperatur och pH-värde i Vinterviken och fyller i informa- tionen på Globe Programs webbsidor. Några timmar senare kan vem som vill gå in på Globes webbsajt, leta sig fram till en karta
över norra Europa och finna både Aspuddens mätning och t ex vattentemperaturer från andra skolor i Norden.
Globe Program startades på initiativ av USA:s vice president Al Gore och syftar till att låta elever över hela världen få kontakt med vetenskapsmän och stärka sitt miljömedvetande. Det bygger på att eleverna själva gör mät- ningar och rapporterar dessa så de blir tillgängliga både för andra elever och för forskare.
Över 3 500 skolor i minst 50 länder från hela världen är med i Globe. Hittills har de rapporterat över 50 000 mät- ningar.
– Poängen är att forskare tar tillvara mätningarna och använder dem i sina studier.
Så mycket av världen är out- forskat ännu. Satelliter kan inte se allt, säger Jonas Wereen.
Han var tillsammans med lärare från Jordbromalm- skolan i Haninge och Malgomajskolan i Vilhelmina pionjär för Globe i Sverige.
Pionjärerna fick utbildning i USA och har sedan utbildat andra lärare från andra skolor.
Eleverna i Jonas klasser gil- lar inte minst att se hur deras resultat presenteras på Globes webbsidor. Med en klass försökte Jonas att varje dag göra molnob- servationer och mätningar av lufttemperatur och nederbörd.
Eleverna fick lära sig olika typer av moln och skrev in på webben vilka moln de såg över sin skola mitt på dagen. De rapporterade också hur stor del av himlen som var täckt av moln.
Datorerna hos Globe i USA skapade sedan en bild av detta, där kartan fick olika färger bero- ende på hur mycket moln det var.
En blå färg betecknar helt moln- fri himmel.
– Det är intressant att jämföra bilden med sin egen mätning, se mätningar från andra skolor i Norden och så vidare. Man kan också jämföra med en satellitbild av samma område, berättar Jonas.
Ett problem i Aspuddens skola är att det bara går att komma åt Internet på tre datorer, som inte ens finns i närheten av klassrum- met. I början av projektet var det riktigt krångligt, då var Jonas
”Internet är ett lyft – nu slipper det vi gjort
bara hamna i en pärm”
Internet får många elever att nappa på miljöarbete.
tvungen att samla observationer på hög i några dagar och sedan gå iväg med några elever för att rapportera dem till Globe.
– Nu har jag börjat samarbeta med skolans datortekniker, som kan lägga in resultat på Globes webbsida tillsammans med elever- na. Det gör att jag inte behöver lämna klassen för att få det att fun- gera. Det underlättar mycket, säger han.
Han konstaterar att alla elever inte är intresserade av att delta i mätningarna.
– När något pågår över så långa perioder som det i vissa fall här är frågan om, då är det alltid så. Jag tvingar ingen, de som inte vill får gör andra saker.
Andra är väldigt entusiastiska.
– Men i ärlighetens namn ska väl sägas att allra mest intresserade är de ofta av Internet och datorerna. De kan tänka sig att göra vad som helst för att få sitta en stund och skriva brev till någon på andra sidan jordklotet.
På Globes webbsidor finns också GlobeMail, ett eget elektroniskt postsystem för alla de skolor som är med i projektet. Globe-skolor- na kan lämna meddelanden till varandra i detta särskilda postsystem.
Aspudden har på det sättet fått kontakt med en finsk skola. Från början skrev de mest till varandra om projektet, men ämnena blev bredare med tiden. I våras kom en hel klass från den finska skolan och hälsade på Aspuddenskolan.
Det blev en konkret avslutning på den vårens arbete med Internet och miljö.
Globe: www.skolverket.se/skolnet/projekt/globe/globe.html Agenda21: www.agenda21.se Svenska miljönätet: smn.environ.se IPS: www.skolverket.se/skolnet/lankhavet/ips.html Länksamling för miljöområdet: www.lib.kth.se/~lg/envsite.htm
Länkar från denna sida
Mer information om miljö
Det finns mycket information om miljöfrågor i allmänhet på webben. Här följer några tips.
Många skolor arbetar på teman kring Agenda 21, det handlingsprogram för hela världens miljöanpassning som antogs på Rio-konferensen. Det finns en särskild webbplats om dessa frågor där man kan finna exempel på miljöprojekt i kommuner.
En guldgruva för miljöinformation, om än fortfarande under uppbygg- nad, är Svenska miljönätet. Den drivs av naturvårdsverket i samarbete med många andra aktörer på miljöområdet.
I nyhetsarkiven på Internet finns mycket om miljö. Inte minst hos nyhetsbyrån IPS, som är specialinriktat bland annat mot miljöfrågor. Skolor har fri tillgång till artikelarkiven.
För den som vill söka vidare efter ännu mer miljöinformation, rekom- menderar vi en världskänd länksamling för miljöområdet, som finns på Kungliga tekniska högskolans webbplats. Du kan välja mellan en svensk och en internationell avdelning.
Globe
Sverige är sedan 1995 med i det internationella miljönätverket GLOBE som leds av USA. 15 svenska skolor deltar. Under våren 1998 kommer ytterligare skolor både från grundskolan (alla stadier) och gymnasieskolan att tas med i GLOBE. De sko- lor som är intresserade av att delta skall senast den 15 mars, 1998 skicka in en anmälan. För närmare information om GLOBE och anmälan; gå in på det svenska Skoldatanätet.
Siv Sellin
E-POST: siv.sellin@skolverket.se (TEL: 08-723 3274)
Helge Strömdahl
E-POST:helge.stromdahl@skolverket.se (TEL: 08-723 7970)
Det finns massor av miljö- information på Internet.
Här är några ställen att börja leta på.
A V L A R S T R U E D S O N
Internet är ett användbart verktyg för att göra den egna skolan mer miljövänlig. Här ska vi titta på några webbplatser och några projekt som kan vara till hjälp i konkret arbete med att miljöanpassa den egna skolan.
På föregående sida finns tips om några webbplatser med mer allmänt miljöinnehåll.
Just att göra den egna skolan mer miljövänlig var en tanke när Espedalsskolan i Ronneby startade sitt projekt om ”mil- jörevision”. Men målet var större än så.
– Tanken är dessutom att andra skolor ska kunna läsa på vår webbplats precis hur vi gått till väga och dra nytta av det. När de sedan gjort en egen miljörevision kan de
sända kommentarer till oss som vi lägger ut på webben, säger Torsten Berg, lärare på Espedalsskolan.
Klasserna på Espedalsskolan granskade alla delar av skolans loka- ler, som klassrum, vaktmästeri, matsal etc, för att ta reda på om rummet, inredningen, utrustningen etc är miljövänlig.
För att göra det systematiskt arbetade man fram några blanketter med instruktioner. Dessa finns nu tillgängliga tillsammans med elevernas resultat och kommentarer på webbplatsen.
– Förra året tog eleverna fram exempel på vad som kan förbätt- ras. I år ska femmorna göra om undersökningen. Då kan de ge kommentarer ifall något hänt, säger Torsten Berg, som är både miljö- och dataansvarig på skolan.
Ta gärna efter
Espedalsskolan vill gärna att andra skolor tar efter deras metod och gör egna miljörevisioner. Det går lätt att följa skolans arbetsgång och sedan tillämpa den hos sig själv. Adressen är:
www.ronneby.se/nyform/miljorev.html
För att få ett mål för verksamheten anmälde sig Espedalsskolan till projektet Grön Flagg, som ”miljömärker” skolor och barnom- sorg. Grön Flagg är knutet till stiftelsen Håll Sverige rent, och sam- arbetar med liknande projekt i hela Europa. För att få använda Grön Flaggs märke (en grön flagga, förstås) krävs att man genom- för miljöprojekt av något slag.
– Vi sände in adressen till vår webbplats och efter att Grön Flagg tittat på den blev vi godkända, säger Torsten Berg.
Gymnasiet i Ronneby har ett liknande projekt, som dock rör den yttre miljön. Här gör eleverna mer avancerade miljömätningar och jämförelser. Resultaten ska sedan läggas in på så kallade GIS-kartor.
GIS står för geografiskt informationssystem. Ofta är detta en karta
där uppgifter om resultat och observationer prickas in.
Mer om detta finns på:
www.ronneby.se/ronneby/utbildn/espedal/miljo/m-sida.htm Det finns fler webbplatser som hjälper till med miljövård på ett skolanpassat sätt. I Skellefteå kommun drivs ett NO-Teknikprojekt i samarbete mellan utbild- ningsförvaltningen och kom- munens ren- hållning. Det har bland annat givit som resultat en sajt där alla intresserade kan följa olika varor genom krets- loppet. Här kan man lära sig hur olika ämnen ska sorteras och därefter hur de återvinns eller förvaras. Det hela sker i en tävlingsliknande form: det gäller att svara rätt på hur den grej man är intresserad av ska sorteras innan man får gå vidare i kretsloppet. Adressen är:
www.skelleftea.se/utb/projekt/tekniken/html/kretslopp.html En del av råden, t ex en lista över återvinningsstationer i Skellefteå kommun, är mindre användbara på andra håll, men det mesta av informationen är mer generell. På samma webbplats finns också en tävling om vardagsteknik.
Kretsloppsguider
Mer information om återvinning och kretslopp kan man få på de här två adressserna:
www.sodertalje.se/kretsloppet och www.mariestad.com/recycle Den som vill säkerställa att de varor som används i skolan är miljövänliga kan söka information om fyra godkända miljömärk- ningar:
• Naturskyddsföreningens falk (www.snf.se/hmv/bmv.htm).
• De nordiska ländernas Svanen (www.sis.se/Miljo).
• EU:s blomma (samma webbplats som Svanen).
• Kravs märkning för giftfri odling (www.krav.se).
Naturskyddsföreningen har på sin webbplats också en hel del andra råd om hur man handlar miljövänligt i vardagen. Adressen är:
www.snf.se/hmv
Eftersom skolan på många sätt påminner om ett kontor ur miljösynpunkt, kan man ha mycket nytta av webbplatsen Miljöanpassat kontor, som drivs av Nutek, SNF och TCO. Här finns råd om hur man går igenom utrustning, inredning, arbetssätt och mycket mer. Adress: eff.nutek.se/mak
De skolor som vill skapa sina egna komposter kan få information på nätet.
www.tjorn.se/gov/kompost.htm eller www.datorus.se/ecology/komposte.htm
Miljövänlig skola med hjälp av nätet
På webben finns tips för att göra skolan miljövänligare.
Det är syftet med webbplatsen Levande historiasom tillkommit på initiativ av statsminister Göran Persson. På webbplatsen möter man sju personer som berättar sina egna öden.
– Vi vill skapa ett möte, berätta kort, enkelt och rakt om dessa människor. Levande historia är inte en vetenskaplig publikation, utan syftar till att visa för främst tonå- ringar vad som hände och väcka känslan att detta är människor som du och jag. Det kunde vara gran- nen eller farmor som råkade ut för detta, säger Annika Hallman, en av journalisterna bakom webbplatsen.
På webbsidorna finns också en tidsaxel som berättar de viktigaste historiska händelserna 1921–1945 och en avdelning med mer detalje-
rad information om de största koncentrationslägren.
Dessutom finns, under avdelningen ”Övrigt”, ett avsnitt som kan vara mycket användbart inte minst för lärare. Här samlas tips från skolor om hur man i undervisningen kan arbeta med frågor om Förintelsen och rasism. Här finns också en plats för debatt, listor över organisationer inom området, över litteratur, film, video, län- kar mm.
I samband med att Levande historia presenterades ordnade rege- ringskansliet en diskussion om rasism på Internet. Där betonades flera gånger skolans roll.
– Det är viktigt att konstatera att ungdomar påverkas inte av Internet i sig, utan av innehållet på Internet. Vi måste ta Internet för givet, liksom vi måste ta förekomsten av information i samhäl- let från avskyvärda grupper för given, sade Johan Strid, tidigare ledamot av Ungdomens IT-råd.
Han fortsatte resonemanget med att ställa frågan hur man i det läget kan skapa en beredskap hos ungdomen att inte ta till sig pro- pagandan från dessa grupper.
– När vi resonerade kring detta i Ungdomens IT-råd hamnade vi alltid i skolan. Det är skolan som kan ha denna roll, som når alla ungdomar. Men dagens skola är inte rustad för detta. Det krävs en skola som är mycket bättre på att ge möjlighet till källkritik, till att sålla och bedöma fakta, sade han.
Helle Klein, krönikör i Afton- bladet, betonade vikten av att ”de goda” finns på nätet.
– Det finns många webbsajter skapade av rasister, men färre som motsäger dem. De goda måste bli fler på näten, vi måste ge oss in i debatten i chat och konferenser, sade hon.
Anna-Lena Lodenius, frilans- journalist och specialist på höger- extremistiska rörelser, konstaterade att Internet betytt att de små extremistgrupperna dels internatio- naliserats, dels i många fall fått en ideologiskt högre nivå.
– Den intresserade kan på nätet finna information om även väl- digt små, specifika ämnen. Det har gjort att hela extremiströrelsen kunna höja kunskapsnivån, säger hon.
En del av debatten handlade om hur man med juridiska medel kan stänga ute rasistisk och högerextremistisk propaganda från Internet. Kommissarie Torbjörn Ekblom på Säpo berättade om arbetet med att kartlägga dessa grupper och representanter från Internet- leverantörerna betonade att de gärna samverkar för att få bort sådan propaganda från nätet. Svårigheterna är dock stora, eftersom dessa webbsidor läggs i områden med mer tillåtande lag- stiftning, t ex vissa delstater i USA. Motinformation och en källkri- tisk beredskap hos ungdomar kommer därför alltid att behövas.
Kontaktperson för Levande historia är:
Joakim von Schéele på Information Rosenbad.
TEL08 405 10 00
A V L A R S T R U E D S O N
En motvikt till den rasistiska propaganda som finns på nätet. En påminnelse om Förintelsen, en faktabank om nazitiden och ett möte med några av de svenskar som upplevde helvetet på jorden i de nazistiska koncentrationslägren.
Levande historia: www.levandehistoria.org Länkar från denna sida
Motvikt till rasistisk propaganda
– webbplatsen Levande historia påminner oss om Förintelsen
Emerich Roth, en av de överlevande man möter på Levande historia.
Bandbredd: Ett mått på hur mycket information som kan skickas i en ledning. Se även Bps.
Bit: (plural bitar) Den minsta enhet en dator kan hantera. En bit har antingen värdet ett eller noll.
Bps: (bitar per sekund) En måttenhet som berättar hur mycket infor- mation som kan överföras i en ledning, exempelvis en telefonledning.
Byte: (uttalas "bajt") Det antal bitar som behövs för att beteckna ett tecken, t ex en bokstav eller en siffra, i en dator. En byte består av sju eller åtta bitar.
Chat: En elektronisk konferens där inläggen kan läsas i stort sett sam- tidigt som de skrivs. På så sätt kan "gruppsamtal" föras över Internet.
Domän: En del av namnhierarkin på Internet. Den översta nivån kal- las toppdomän och bestäms oftast av var man bor. I Sverige betecknas den .se Domän är ofta företaget eller skolan man arbetar på.
Subdomän är en avdelning inom företaget. Datornamn och subdomän utesluts ofta.
E-postbrev: Brev som sänds som e-post mellan datorer.
E-post: Ett system för att sända brev mellan datorer, oftast över Internet.
FAQ: ”Ofta ställda frågor” eller på engelska Frequently Asked Questions (FAQ) får svar i särskilda texter i konferenser (eller på en webbsida). På så sätt slipper man ställa dessa frågor i själva konferen- sen.
Hemsida: Oftast en beteckning för den första sida en besökare kom- mer till på en webbplats, men används också ibland som en synonym till webbsida eller webbplats.
HTML: (HyperText Mark-up Language): Det kodspråk som används för att beskriva hur en webbsida ska se ut.
Hypertextlänkar: (ofta kallat länkar) Ett ord, en mening eller en bild på en webbsida som kopplas till en annan sida (som kan ligga på en annan dator i ett annat land) så att en klickning på länken gör att den andra sidan visas.
Insticksprogram: (Plug-in-program) Ett tilläggsprogram som ger t ex en webbläsare fler funktioner.
Mailinglista: En form av elektroniska konferenser på Internet.
Inläggen sänds med e-post till alla som anmält sig som prenumeranter på listan. Distributionen och övrig listadministration sköts automatiskt av ett särskilt datorprogram. Endast de som anmält sig kan sända inlägg.
MIME: En standard för hur man i e-post och konferenser återger internationella tecken (som å, ö, ü eller ç) och överför bifogade filer mellan olika datorsystem på Internet.
Modem: Den apparat som kopplar ihop datorn med telefonnätet.
Den omvandlar datorns digitala signaler till telefonnätets ljudsignaler.
Plug-in: (Insticksprogram) Ett tilläggsprogram som ger t ex en webb- läsare fler funktioner.
Push-teknik: En teknik där användaren väljer mellan olika informa- tionskanaler, som sedan sänds till användarens dator och visas på en skärmsläckare eller i ett särskilt fönster på skärmen. Till skillnad från World Wide Web behöver inte användaren söka sig till informationen – när han eller hon väl valt kanal, kommer den hem till datorn. Kallas hellre webbsändning.
Shareware: Datorprogram som du får provköra gratis, men som du förväntas betala registreringsavgift för om du behåller det. Avgiften är oftast bara några tior och kontrollen mycket svag av ifall betalning skett.
TCP/IP: Det gemensamma ”språk” som alla datorer på Internet talar med varandra. Formellt kallas TCP/IP ett protokoll.
Toppdomän: En del av namnhierarkin på Internet. En datoradress består av: dator.subdomän.domän.toppdomän Toppdomän är (utanför USA) det land man bor i. I Sverige betecknas den .se I USA finns sär- skilda toppdomäner som t ex .org för (ideella) organisationer.
URL: (Uniform Resource Locator) Den adress som varje sida på World Wide Web har. Tex: www.skolverket.se/skolnet
Webbläsare: Det program som behövs för att titta på webbsidor.
Det kallas ibland också för webbklient eller webbrowser. De vanligas- te sådana programmen är Netscape Navigator och Microsoft Internet Explorer.
Webbplats: Ett antal sammanhållna webbsidor hos t ex en organisa- tion. Kallas också webbsajt.
Webbsida: En sida på World Wide Web. Kan visa text, bild, ljud och video. Olika webbsidor kan kopplas samman av länkar. En webbplats, också kallad webbsajt, består av flera webbsidor.
World Wide Web: World Wide Web är den mest använda tjänsten på Internet. En webbsida kan visa text, bild, ljud och video. Dessutom kan där finnas länkar till andra webbsidor. Klickar du på en länk, visas den avsedda sidan på din datorskärm.
Skoldatanätets stora Internetordlista: www.skolverket.se/skolnet/smultron/ordlista.htm Länkar från denna sida
EN LEVANDE IT - ORDLISTA
Det finns en hel del ord kring Internet som kan kräva en förklaring. De vanligaste svåra
Internetorden finns förklarade i denna förkortade variant av Skoldatanätets stora
Internetordlista på webben. Listan på nätet är ”levande” – om du gör en sökning i listan, och
ordet saknas, så kommer ordet upp på sidan med eftersökta ord där vem som helst kan bidra
med förslag till förklaringar. Bra förklaringar förs över till ordlistan.
A V M A T S L U N D S T R Ö M
Text är själva fundamentet för Internet och så har det varit ända sedan nätets begynnelse. När den drygt 20-årige Marc Andreessen i början av 1990-talet funde- rade på hur World Wide Web skulle kunna vidareut- vecklas var det alltså inte så mycket möjligheten att publicera texter som han tänkte på. Istället var det möjligheten att visa bilder direkt i webbläsaren som var det stora steget framåt.
Det vi idag tar för givet, kombinationen av text och bild på webb- sidor, var 1993 en sensation. Utvecklingen av bildpublicering på webben har sedan dess tagit stora kliv framåt. Det har blivit enkla- re att ta fram och använda bilder på sin hemsida. Samtidigt har mer avancerade användningssätt blivit vanligare, exempelvis Gif-anime- ringar samt kompletterande tekniker såsom Java, Shockwave och QuickTime VR.
Trots att det blivit enklare är det fortfarande en del som du behö- ver kunna för att hantera och publicera bilder på webben. Efter genomläsning av den här artikeln bör du ha fått ett hum om det.
Artikeln behandlar dock inte hur man får ett HTML-dokument (det vill säga en webbsida) att visa bilder eller hur länkar placeras i en bild.
Från silver till ettor och nollor
Bilder i analog form brukar oftast vara avbildade på papper eller på filmremsa. I digital form representeras bilden istället av en rad ettor
och nollor. Datorn kan sedan översätta sifferkombinationen till en bild som visas på skärmen.
För att kunna publicera bilder på webben måste den analoga bil- den göras om till en digital bild.
För att flytta in en analog bild i en dator behövs en bildläsare, ibland kallad skanner, som översätter bildens innehåll till ettor och nollor.
Bildläsaren är via en sladd kopplad till datorn där bilden lagras efter att den lästs in av bildläsaren. För att inläsningen ska vara möj- lig krävs ett program i datorn som berättar för bildläsaren vad den ska göra. Programmet ger främst instruktioner om hur stor bilden ska vara, hur många färger den ska innehålla och vilken upplösning den ska ha, det vill säga hur detaljerad bilden ska vara när den lag- ras i datorn.
Allt det här avgör hur pass ”tung” bilden ska bli, det vill säga hur mycket plats den ska ta på hårddisken, eller mer tekniskt hur många ettor och nollor den ska bestå av. En bild som är stor, har många färger och är inläst i hög upplösning, ”väger” mycket medan en liten, svartvit och lågupplöst bild är ”lätt”.
En bild kan väga allt från några kilobyte till många megabyte.
Sammanfattningsvis kan sägas att ju tyngre en bilden är desto mer datorkapacitet kräver den, både för att bearbeta, visa på skärmen och sända över nätet.
Det allra smidigaste sättet att skapa bilder är dock att direkt fram- ställa bilden digitalt. Det görs antingen genom att bilden (illustra- tionen) skapas direkt i datorn (med ett ritprogram, exempelvis Kid
Bilda dig om bilder
– lär dig att använda bilder på WWW
För att kunna visa en bild på en webbsida måste den förbehandlas på olika sätt – inte minst genom att krympa bildfilen. Den här artikeln berättar hur du gör.
Pix eller Illustrator) eller genom att använda en digital kamera. Den här typen av kameror liknar vanliga kameror, men i stället för att avbilda på film lagras bilden som ettor och nollor i en inbyggd hårddisk. Sedan är det bara att "tanka" över bilderna till datorn. På så sätt sparas arbetet med att läsa in bilder via en bildläsare. En nackdel är dock att bildkvalitén blir något sämre samt att kameror- na är förhållandevis dyra.
En mellanväg kan vara att lämna in sina filmrullar hos en foto- handlare som kan överföra bilderna till en diskett samtidigt med att filmen framkallas. Vissa fotohandlare erbjuder till och med att pla- cera de framkallade bilderna direkt på webben, en sevice som kan spara mycket tid.
Bildformat
När bilden lästs in ska den lagras i ett bildformat, det vill säga i en bestämd struktur för hur bildens ettor och nollor har organiserats.
Bilder kan ha olika bildformat beroende på vilken typ av operativ- system man använder. Bildformatet syns, åtminstone i PC-datorer, via ändelsen i filnamnet. Några exempel på bildformat är BMP, IFF, EPS, etc.
På webben används främst två filformat, Gif samt Jpeg. Fördelen med dessa bildformat är att de komprimerar bilderna hårt så att de inte väger så mycket. Det är väldigt betydelsefullt eftersom över- föringshastigheterna (den så kallade bandbredden) är begränsade på Internet. Mer om dessa bildformat längre fram i artikeln.
Bildbehandling
Nu finns bilden i din dator och det är dags att göra i ordning den, kanske ge bilden bättre skärpa, göra den ljusare eller ställa om fär- gerna. För att klara det krävs ett bildbehandlingsprogram. Det finns en mängd program av den här typen, från enkla och billiga till dyra proffsverktyg. Enklast är att börja med med något sharewarepro- gram (pröva-först-betala-sen-program) som kan laddas hem via webben.
Det finns en mängd billiga bildbehandlingsprogram. Ska något rekommenderas får det bli Livepix, ett lättanvänt program som kos- tar ett par hundra kronor. Ett mer avancerat program är Adobe Photoshop, men det kostar minst ett par tusen kronor. Photoshop finns dock i en enklare version.
Bildbehandlingsprogram måste man lära sig att använda och det finns inga genvägar. Läs manualen noga och pröva dig fram.
Bildbehandla för webben
Bilder och andra grafiska element som ska publiceras på webben kräver en särskild behandling. Det absolut viktigaste är att göra bil- den så lätt som möjligt. För att lyckas med det finns flera trix:
1. Reducera antalet färger. Gif-bilder innehåller som mest 256 färger, men de flesta bilder kräver inte mer än hälften. Färger kan tas bort med hjälp av bildbehandlingsprogrammet.
2. Enpixelbilder. För att visa enfärgade grafiska element räcker det att bilden är en pixel stor (en pixel är den minsta del en bild kan bestå av). Skala sedan upp din pixelstora bild med hjälp av HTML- koden.
3. Gör Gif-bilderna transparenta. Gif-bilder kan göras genom- skinliga med ett särskilt format som heter Gif89a.
4. Fotografier bör sparas i Jpeg i stället för Gif eftersom det for- matet har en förmåga att komprimera bilderna med bibehållen kvalitet.
Gif-animering
En Gif-animering är en rörlig Gif-bild. Ser du en bild som rör sig på webben så är det oftast en Gif-animation. Det räcker med att surfa några minuter för att bli störd av dessa animeringar som säkert är den mest missbrukade formen av bilder på webben.
En Gif-animering består egentligen av flera Gif-bilder som smält samman i en fil så att det ser ut som en rörlig bild. För att kunna göra det krävs ett program som hanterar Gif-animeringar vilket brukar vara shareware (se adress nedan). Använd dock Gif-anime- ringar med måtta. Det finns inget som är mer irriterade än för många eller för klumpiga animeringar.
Bildbehandlingsprogram
www.livepix.com www.adobe.com
Gif-animeringsprogram
www.windows95.com/apps/graph-gifanim.html
Get Animated
(sju enkla steg för att skapa Gif-animeringar)
cnet.com/Content/Features/Howto/Webanim/?builder
Shockwave och Flash
www.macromedia.com
Skicka bilder till planeten
På Planeten, webbtjänsten för förskole- och lågstadielever som stöds av Skoldatanätet, finns en avdelning som heter Tavelgalleriet där lära- re och andra kan publicera elevernas teckningar. Du måste dock anmäla dig till Planeten via ett anmälningsformulär för att kunna bidra med bilder till Galleriet.
För att publicera bil- der finns två möjlig- heter:
1. Sända ett e-post brev till:
peda@hlk.hj.se och bifoga (attach) bilden som en fil. Ange bild- format och vilken storlek bilden har.
2. Länka bilden genom att använda formuläret på tavel-galleriet. Det förutsätter att den aktuella bilden har konverterats till formatet Gif samt att bilden har lagts upp på ett eget serverutrymme. Om så är fal- let är det bara att skriv in länken i formuläret och gå tillbaka till Galleriet och klicka på reload (ladda om) i webbläsaren för att se om bilden finns i galleriet. Bilden får inte vara större än 120x120 millime- ter eller väga mer än 30–40 kilobyte. Lycka till.
Överkurs
När du surfat ett tag upptäcker du snart att det finns bilder eller grafiska element som inte passar in under ovanstående definitioner.
Oftast handlar det då om mer avancerade konstruktioner som krä- ver kunskaper i programmering. Inget för vanliga dödliga alltså. En av de vanligaste teknikerna är att använda programmet Shockwave som kräver ett insticksprogram (plug-in) till webbläsaren. Med Shockwave kan förhållandevis avancerade saker med rörliga bilder och illustrationer åstadkommas. En nyare och enklare version, kal- lad Shockwave Flash, gör det betydligt enklare att skapa Shockwave-animeringar.
Ännu svårare att behärska är Java som kräver programmerings- kunskaper även om det finns utvecklingsverktyg. Java finns inbyggt i nyare webbläsare och kan mycket mer än att bara visa bilder.
QuickTime VR är en intressant teknik som skapats av Apple och som möjliggör 360-graders panoreringar. För att kunna se QuickTime VR krävs ett insticksprogram (plug-in) till webbläsaren.
För att skapa QuickTime VR-filer krävs omfattande kunskaper.
Stavningskontroll av webbsidor
Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm har tagit fram ett svenskt rättstavningsprogram, Stava 2.3, som är tillgängligt via webben.
Förutom att enstaka ord eller hela texter kan kontrolleras är det också möjligt att få sina egna eller andras webbsidor genomgångna bara genom att skriva in webbadressen. Svaret ges omedelbart med förslag på annan stavning. Bakom tjänsten står Viggo Kann på Institutionen för numerisk analys och datalogi, Nada.
Länkar från denna sida
Gif Wizard:www.webreference.com/services/gw Planeten: www.hj.se/~planeten Stava 2.3: www.nada.kth.se/stava Odin: www.odin.dk
Gif Wizard
Tycker du att det är svårt att krympa storleken på Gif-bilder med hjälp av bildbehandlingsprogram? Pröva i så fall Gif Wizard. Ange i formulä- ret var bilden finns (vilken katalog) samt vilken bakgrundsfärg webbsi- dan har där bilden ska ligga. Klicka sedan på knappen Gif Wizard och vips skapar tjänsten en kopia av bilden som krympts enligt konstens alla regler.
Konferens i höst Om IT och lärande
Connect är arbetsnamnet för en konferens som arrangeras i höst på temat IT och lärande. Konferensen är en uppföljning till ”Mot bättre vetande” som hölls förra året. Connect har fått en tydligare interna- tionell dimension och är öppen för alla som arbetar med lärande i någon form. Konferensen inleds den 26 oktober och pågår i tre dagar.
Ny grafisk profil för Nordiska Skoldatanätet
Odin, det vill säga det Nordiska Skoldatanätet, har fått en ny grafisk profil och en modernare struktur. Odin innehåller en hel del informa- tion om undervisning och diverse projekt samt länkar till de nationel- la skoldatanäten i Norden. Här finns också ett kontaktgalleri för den som vill delta i projekt eller själv vill annonsera ut ett projekt.
Skolor kan själva publicera sina bilder på Planeten, webbplatsen för yngre elever.
www.popexpo.net/english.html www.paperparadise.com/freelinks.htm
www.trivialpursuit.com
A V M A T S L U N D S T R Ö M
BYGG MODELLER AV PAPP
Via denna amerikanska tjänst kan man hämta hem pappersmodeller och bygga själv. Har man tillgång till en färgskrivare blir det naturligt- vis bäst. Det finns till och med små animationer som visar hur man går till väga när man klipper och klistrar.
www.bo.se BARNOMBUDSMANNEN PÅ WWW Barnombudsmannen, som egentligen är en kvinna och heter Louise Sylwander, finns nu på World Wide Web. Hos Barnombudsmannen finns en mängd information om barns rätt i samhället som riktar sig till både vuxna och barn, bland annat FN:s barnkonvention. Det är också möjligt att kommunicera med ombudsmannen och tycka till om såndant som är dåligt.
För att ta del av materialet krävs att insticksprogrammet Shockwave finns installerat i webbläsaren.
www.trivial.net
NÖRD-TEST!
Vad är en nörd? Svar: En person med överdrivna kunskaper om datorer och Internet. Nu kan du testa om du kvalar in bland nör- darna genom att genomgå ett eller flera webbspel med tio frågor var om datorteknik. En varning dock: Frågorna är absolut inte av någon trivial karaktär så bli inte besviken om du inte klarar mer än några stycken. Vill du hålla dig à jour så finns det även en mai- linglista där en fråga skickas ut varje dag.
www.comedia.se/~pascal/FRENCH/vocabulaire.shtml LÄTTANVÄNT FRANSKT LEXIKON
Ett webb-baserat franskt lexikon som har en del ovanliga förtjänster finns tillgängligt via företaget Comedia. En stort steg framåt, jämfört med de fles- ta andra lexikon på webben är att det bara finns ett sökfönster där svenska eller franska ord skrivs in.
Tjänsten känner sedan automatiskt av om ordet är svenskt eller franskt. Tyvärr innehåller lexikonet inte mer än cirka 8 000 svenska ord och omkring dubbelt så många franska ord.
SMART BEFOLK- NINGSRÄKNARE
Varje sekund föds det fem människor medan ”bara” två dör. Det behövs inte en kalkylator för att inse att jordens befolkning ökar i en rasande takt. Det franska museet Musée de L'Homme har satt samman en smart räknare där det bland annat är möjligt att sätta in egna värden för att se hur befolkningsökningen förändras. Kom ihåg att det krävs att Shockwave är installerat för att räknaren ska fungera.
TRIVIAL UTMANING
Trivial Pursuit är utan tvekan ett av världens mest populära spel.
Vid 15-årsjubileet förra året firade tillverkaren med att öppna en begränsad version på webben. Fortfarande handlar det dock om hela 4 800 frågor i sex kategorier och med tre svårighetsgrader.
Kom ihåg att svårighetsgraden är hög vilket beror på att det är den engelska versionen av spelet.
www.torget.se/mamma www.stockholm98.se
INTE BARA HUVUDSTADEN
Inte många kan ha undgått att Kulturhuvud- stadsåret inletts i Stockholm. Trots kon- centrationen till huvudstaden ska arrange- manget förbättra kulturens ställning i hela landet. Kulturhuvudstadsårets webbtjänst är självklart tillgänglig för alla oavsett geo- grafisk position. Här finns en sökbar data- bas där information om alla evenemang finns tillgängliga.
www.kulturpool.se/hansson www.pbs.org/internet/timeline
www.omander.com/tavling www.kanalen.org/foraldrar
NYTTIG FOTOKURS
Min kamera och ljuset heter en kurs i fotografi som skapats av Lennart Hansson. Han förklarar på ett enkelt och informativt sätt betydelsen av en mängd svåra begrepp inom fotografi såsom släpljus eller sidoljus. Det är dessutom möjligt att pröva kunskaperna i de övningsuppgifter som ingår i kursen.
FÖRÄLDER – SE HIT!
Föräldrakanalen är bra på många sätt, men bäst är nog listning- en av offentlig information som rör föräldrar. I övrigt finns här en överväldiganden mängd med tips och råd till både ”nya” såväl som gamla föräldrar. Självklart finns här också möjligheten till att kommunicera med andra föräldrar.
TÄVLA OCH VINN
Undrar du var din tävlingsinstinkt tagit vägen? Bege dig i så fall till Tävlingsweb som är en svensk startstation för tävlingar på WWW. Här finns hundratals tävlingar att delta i av varierande svårighetsgrad. Självklart finns det också priser att vinna, men glöm inte att de flesta tävlingarna genomförs i marknadsförings- syfte.
SÅ SKAPADES INTERNET
1960 fanns inget Internet. 1961 fanns det inte heller något Internet, men under perioden 1962 till 1969 växte embryot fram i ett forskningslabb hos det amerikanska förvaret. Allt detta och mycket mer görs åskådligt via PBS:s (Public Broadcast Service) tidslinje över Internets utveckling. Klart värt ett besök för den vetgirige webbsurfaren.
NÄR BARA MAMMA KAN SVARA En annorlunda webbplats är Mamma som hjälper till med frå- gor som bara en mamma kan svara på. Det kan handla om vil- ken present som passar bäst till pappa i huset eller recept på en bra efterrätt. Mamman som svarar heter Marianne Andersson och har mottot ”så lärde jag mig någonting idag också”.
www.edu.fi/svenska/oppimateriaalit/matikka.html www.sverigedirekt.riksdagen.se
www.barnenspolarbibliotek.com BRA SAMHÄLLSINFORMATION
På Sverige Direkt hittar du fortlöpande aktuell information rörande det offentliga Sverige. Det finns en tydlig översikt med länkar till alla kommuner, landsting och myndigheter. En annan nyttighet är Samhällsguiden. Den har utkommit i bokform sedan slutet av 1970-talet och är nu alltså tillgänglig på webben.
www.sjpersontrafik.sj.se
INGEN VÄNTAN PÅ SJ
En av det svenska samhällets verkliga institutioner, Staten Järnvägar, finns sedan några månader på webben. Den största fördelen är inte att det faktiskt går att både boka och betala för biljetten (om du råkar vara medlem i Postens webbtjänst Torget) utan för att det går att kolla hela tidtabellen. Tjänsten är bra utformad och underlättar för tågresenären och kortar telefon- samtalen till SJ. Väljer du att åka buss kan du exempelvis kolla Swebus, www.swebus.se som fungerar lika bra.
www.meterfilm.se/jeopardy
VAD ÄR JEOPARDY?
Jo, det är rätt svar på frågan: Vad heter det populärara frågepro- grammet i TV4 med Magnus Härenstam som programledare? Nu kan den som vill själv svara på frågor i webb-versionen av Jeopardy.
www.svt.se/ung/hjarnkontoret
HJÄRNKONTORET SVARAR PÅ FRÅGOR
Det omtyckta TV-programmet Hjärnkontoret har öppnat en frå- gechat där barn och ungdomar får tillfälle att ställa frågor till for- skare och experter i anslutning till programmens teman. Chatten äger rum på onsdagar från klockan 15.00.
ISKALLT BIBLIOTEK
Norrbottens barn kommer att kunna medverka i detta virtuella bibliotek. Ambitionen är att samla material om Norrbotten för barn. Här kan du söka böcker, artiklar, sagor, sånger på svenska men också på tornedalsfinska och samiska. Barnens Polarbibliotek presenterar också varje månad en författare.
VARDAGSMATEMATIK
I serien Vardagsmatematik på det finska Skoldatanätet presen- teras praktiskt betonade matematikuppgifter. Problemen finns i tre svårighetsgrader och även på svenska. Vi tycker nog att problemen är väl teoretiska för att benämnas vardagsmatema- tik och att sidorna kunde vinna på fler illustrationer.
X+Z(/2)=ZX-3
A V M A T S L U N D S T R Ö M
World Wide Web är en väv av webbplatser som är omöjlig att överblicka. Alexa är ett litet och underfundigt program som hjälper till att navigera i väven. Programmet består av en liten flytande palett och varje gång en webbsida öppnas i webbläsaren känner Alexa av vad det är för en webbplats och ger förslag på webbplatser med ett liknande innehåll.
Alexa har ytterligare några finesser, men det är just denna hjälpfunktion som är det fantas- tiska med programmet. Tyvärr gäller det bara toppdomänerna som inte är geografiskt bund- na (.com, .org, .net etc).
www.alexa.com
NYFIKEN PÅ JAVA?
Vad är Java? Hur används det och varför är det så populärt? Det är frågor som besvaras i en lättbegriplig svensk Java-kurs som satts sam- man av Pär Lannerö som också arbetar deltid på Skoldatanätet. Kursen är indelad i en all- män del för dem som vill bli allmänbildade och kanske använda Java på sina hemsidor och en del med mer avancerade avsnitt om att pro- grammera Java. Vet du lite eller inget så är
”Java för nyfikna” en naturlig startstation.
sunsite.kth.se/javaintro/agenda.html
FILTER FÖR E-POSTEN
Spam är obeställda e-postbrev med reklam som skickas till miljoner e-postkonton samti- digt. I USA är spam ett svårt problem och det är inte ovanligt att det anländer ett dussin brev med reklam (ofta med pornografiskt innehåll) till brevlådan varje dygn. I Sverige har vi hitintills varit förskonade från omfattande spam. Vill du vidta åtgärder kan du installera programmet Spamkiller som filtrerar bort brev från en mängd välkända spam-adresser.
Det går också att själv välja bort adresser som man vill undvika att få brev ifrån.
novasoft.base.org
FRÄSCHA E-POST- SIGNATURER
En av många fördelar med e-post är möjlighe- ten att automatiskt bifoga en signatur (en sig- fil) i varje brev som skickas. Signaturen brukar innehålla en del personuppgifter, namn, adress samt ibland något roligt citat. Skickar man ofta brev till samma adress blir det dock tja- tigt att samma signatur bifogas i varje brev.
Men det finns en lösning också på detta genom att installera ett signatur-program som slumpvis ändrar i sig-filen. På den här adres- sen finns minst tio program som genererar alltid lika fräscha signaturer.
www.windows95.com/apps/mail-sig.html
WEBBVERKSTADEN
Du har snickrat ihop en hemsida. Bra. Då är det dags att besiktiga den. Web Site Garage erbjuder flera test-körningar av hemsidan, från hur snabbt den laddas hem till kontroll av HTML-kodningen och automatisk registrering i hundratals sökmotorer. Det mest finns här samlat på en och samma sida.
www.websitegarage.com
WWW.DOMÄNNAMNET.
LEDIGT.NU?
Den här svenska tjänsten sparar en del tid för den som vill kolla om ett domännamn är ledigt. Knappa in det ord du vill kontrollera och tjänsten söker i följande toppdomäner:
.com, .org, .net, .se samt .nu. Det går även att söka efter delar av .com-adresser. Inom en snar framtid utökas antalet toppdomäner som inte är geografiskt knutna vilket kommer att öka betydelsen av den här typen av tjänster.
domain.dimac.net
Skriv till oss!
106 20 Stockholm
Ge oss tips! Tala om vad du tycker om tidningen!
E-POST
klassrum.skolnet@skolverket.se interakt.skolnet@skolverket.se
ADRESS
Skolverket Klassrum Direkt 106 20 Stockholm
På vår Internet-adress finns möjlighet att skriva ut hela tidningen. Adress:
www.skolverket.se/skolnet/klassrum4-97
Dessutom kan du söka i tidigare nummer av Klassrum Direkt på adress:
www.skolverket.se/skolnet/klassrum
Besök oss på Nätet
Beställningsnr: 98:350 Liber Distribution Publikationstjänst 162 89 Stockholm
TEL08-690 95 76
FAX08-690 95 50
E-POSTskolverket.ldi@liber.se
E-POSTagneta.rapp@liber.se Liber Distribution
DMD
162 89 Stockholm
FAX08-690 95 49 En årsprenumeration kostar 120 kronor. Om du redan
är prenumerant, var vänlig ange ditt kundnummer när du anmäler fortsatt prenumeration.
Enstaka exemplar kan beställas från Liber Distribution på adressen till höger.
Prenumerera kan du göra på flera sätt: via Internet på adress www.skolverket.se/skolnet/klassrum där du hit- tar ett formulär, eller skicka ett e-post, ett vanligt brev eller faxa.
Ring och beställ fler exemplar
Du kan även beställa:
Klassrum Direkt Nr 1 1996, Beställningsnr. 96:216 Klassrum Direkt Nr 2 1996, Beställningsnr. 96:239 Klassrum Direkt Nr 3 1996, Beställningsnr. 96:263 Klassrum Direkt Nr 1 1997, Beställningsnr: 97:288 Klassrum Direkt Nr 2 1997, Beställningsnr: 97:302 Klassrum Direkt Nr 3 1997, Beställningsnr: 97:315 Klassrum Direkt Netdays 1997, Beställningsnr: 97:323 Klassrum Direkt Nr 4 1997, Beställningsnr: 97:334
