? jag Vadvälja ska

INFÖR VALET TILL

GYMNASIESKOLAN

För elever i Ale, Alingsås, Göteborg,

Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum,

Lilla Edet, Mölndal, Partille,

Stenungsund, Tjörn och Öckerö

2011

?

ska

jag

Vad

välja

SKOLORNA ...64

Ale ...

65

Alingsås ...

65

göteborg ...

₆₆

HärrydA ...

74

KungsbAcKA ...

₇₅

Kungälv ...

76

lerum ...

77

lillA edet ...

78

mölndAl ...

78

PArtille ...

79

stenungsund ...

₈₀

tjörn ...

81

öcKerö ...

81

Naturbruksprogrammet i

Västra Götalands län och

Hallands län ...

₈₂

Studier efter

gymnasieskolan ...

₈₄

Gymnasiesärskolan

.... 85

Adresser ...

₈₈

Särskilt år i år ...4

Policy för studie- och

yrkesvägledning inom GR ...5

GYMNASIESKOLAN

Om gymnasieskolan ...6

Ansökan ...9

Studieekonomi ...11

Programmen ...12

Nationella program ...14

YRKESPROGRAM

barn- och fritidsprogrammet ...18

bygg- och anläggningsprogrammet ...20

el-och energiprogrammet...22

Fordons- och transportprogrammet ...24

Handels- och administrationsprogrammet ...26

Hantverksprogrammet ...28

Hotell- och turismprogrammet ...30

industritekniska programmet ...32

naturbruksprogrammet ...34

restaurang- och livsmedelsprogrammet ...36

vvs- och fastighetsprogrammet ...38

vård- och omsorgsprogrammet ...40

HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM

ekonomiprogrammet ...42

estetiska programmet ...44

Humanistiska programmet ...46

naturvetenskapsprogrammet ...48

samhällsvetenskapsprogrammet ...50

teknikprogrammet ...52

ALTERNATIVA UTBILDNINGSFORMER ...54

IDROTTSUTBILDNINGAR ...56

INTRODUKTIONSPROGRAM ...58

2011

Välkommen!

*GRs antagningsområde

Antagningsområdet är Göteborgsregionens kommunal -förbunds (GR) 13 medlemskommuner (se kartan).

Dessutom ingår naturbruksgymnasierna i Västra Götalands och Hallands län.

I den här katalogen får du information om

• hur gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan fungerar,

• program,

• skolor,

• hur antagningen går till,

• studieekonomi,

• fortsatta studier och mycket mer…

Lycka till med ditt val och dina studier!

Du får en presentation av Göteborgsregionens

kommunalförbunds (GR) antagningsområdes*

skolor och vilka program som finns på respektive

skola. Du hittar adresser, telefonnummer och

skolor nas webbadresser, där du kan få mer

infor-mation om skolan och programmen. Ta tid på

dig att samla information om programmen och

skolorna. Besök gärna skolorna vid deras Öppet

hus (för tider se www.indranet.se) för att bilda dig

din egen uppfattning. Din studie- och

yrkesväg-ledare hjälper dig i valet.

• Högre behörighetskrav till gymnasieskolan • Historia blir obligatoriskt ämne på alla program • 18 nationella program: 12 yrkesprogram och 6

hög-skoleförberedande program • Specialutformningar försvinner, lokala varianter minskar drastiskt • Större skillnad mellan yrkesprogram och högskole-förberedande program • Mer tid för yrkesämnen på yrkesprogram • Yrkesprogrammen kan läsas som lärlingsutbildning • Det individuella programmet ersätts av fem intro-duktionsprogram • Förändrad programstruktur • Arbetslivet får inflytande över yrkesprogrammen genom programråd • En yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen • Ämnesplaner ersätter kursplaner • Entreprenörskap betonas • Ny betygsskala • Skärpta krav för grundläggande högskolebehörighet Det har också kommit en ny skollag och några föränd-ringar från tidigare skollag är följande:

• Samma regler ska gälla för fristående och offentliga skolor. Det innebär bland annat att friskolorna, med vissa begränsade undantag, ska följa ämnes-, kurs- och läroplaner och sätta betyg.

• Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Det gäller även elever som lätt uppnår kunskapsmålen.

• Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också stu-die- och yrkesvägledning. Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor.

• Fler beslut än i dag ska kunna överklagas. Det ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Bland annat ska beslut om åtgärdsprogram och beslut om rätt till skolskjuts kunna överklagas.

• Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och tillfällig avstängning även i grundskolan är några nya åtgärder.

• Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. • I enstaka fall är det tillåtet att ta ut frivilliga avgifter för

skolresor och liknande.

• Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig.

Varje kommun och gymnasieskola har stor frihet att själva bestämma vilka program, inriktningar och kurser som ska anordnas. Det kan också innebära att sådant som var riktigt när denna katalog skrevs, kan ha ändrats. Därför är det viktigt att du tar kontakt med din studie- och yrkes-vägledare, direkt med gymnasieskolan eller på annat sätt kontrollerar uppgifterna och tar reda på att informationen stämmer. Du kan också titta på Gymnasieantagningens webbplats som uppdateras så fort vi fått reda på föränd-ringar, www.indranet.se l

Särskilt år i år!

Ny gymnasieskola

Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är många och stora förändringar och

med hjälp av denna katalog kommer du att kunna läsa hur gymnasieskolan är tänkt att

fungera. De största förändringarna från tidigare gymnasieskola är följande:

Inom GR ska det ges likvärdiga möjligheter till studie- och yrkesvägledning inför framtida karriärval. Studie- och yrkesvägledning är en opartisk och oberoende verksam-het som sätter individen i fokus. Bemötande av individer grundas på respekt och en strävan efter att etablera goda relationer. Professionens yrkesetik och uppdrag utgår ifrån de etiska värden som kan härledas ur ”EU:s resolution om vägledning 9286/04”,”ILO:s konvention nr 142 om yrkesvägledning”, ”Skollag 2010:800” och ”Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering”.

Omvärlden

Förändringarna i omvärlden är omfattande, komplexa och sker över kort tid. Det gäller i synnerhet arbetsmarknaden, kravet på anpassat utbildningsutbud samt nya former för vägledning. Detta ställer krav på organisationer liksom studie- och yrkesvägledare som är uppdaterade, flexibla och nytänkande.

Idag behöver barn, ungdomar och vuxna betyd-ligt mer omfattande stöd i att utforska, formulera och utveckla sina möjligheter än tidigare. Det handlar om väsentligt mer än att skaffa sig information för att göra ett enda val. Individen behöver utveckla och bli med-veten om sig själv, sina behov, intressen och skaffa sig kunskap om omvärlden. På denna grundval gäller det att skapa strategier för att själv kunna forma sin framtid i önskad riktning. ”Hur bygger jag min karriär?” i stället för ”Hur väljer jag utbildning eller yrke”.

Policy för studie- och

yrkesvägledning inom GR

Studie- och yrkesvägledning

Studie- och yrkesvägledning är en processinriktad verksamhet som ger ökad kunskap för individer i alla åldrar att välja utbildning, yrke som bidrar till en bättre livsplanering. Studie- och yrkesvägledarens arbete ska engagera och uppmuntra individen för att stimulera till eget ansvarstagande och beslutsfattande. Genom att arbeta med olika verktyg och metoder, där väglednings-samtalet enskilt eller i grupp är centralt, ger studie- och yrkesvägledaren individen tillfälle till reflektion och ökad medvetenhet om sig själv, sina förutsättningar och de alternativ som finns. l

Kunskap om mig själv

Kunskap om alternativen

Genomförande Val och beslut _





För examen på yrkesprogram krävs att du har: - läst 2 500 gymnasiepoäng

- 2 250 gymnasiepoäng godkända

- godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk 1, engelska 5, matematik 1

- godkända betyg på kurser inom de programgemen-samma ämnena med minst 400 gymnasiepoäng - godkänt betyg på gymnasiearbetet

För examen på högskoleförberedande program krävs att du har:

- läst 2 500 gymnasiepoäng - 2 250 gymnasiepoäng godkända

- godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk 3, engelska 6, matematik 1

- godkänt betyg på gymnasiearbetet

Högskolebehörighet

Krav för grundläggande behörighet till högskolan för yrkesprogrammen är samma som för de högskoleför-beredande programmen. Vill du under eller efter ett yrkesprogram få grundläggande behörighet behöver du läsa svenska/svenska som andraspråk kurs 2 och 3 (200 poäng) och engelska kurs 6 (100 poäng). Du har rätt att göra detta inom ditt individuella val som utökad kurs eller i vuxenutbildningen efter gymnasieskolan. Läs mer under avsnittet Studier efter gymnasieskolan.

Estetisk verksamhet

Alla elever har rätt att få estetisk verksamhet som indivi-duellt val. Estetisk verksamhet kan vara exempelvis bild, dans, musik, drama och foto.

Entreprenörskap

Entreprenörskap skall prägla hela gymnasieskolan och löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Entreprenörskapsperspektivet kommer i vissa fall att skrivas in i gymnasieskolans examensmål. Alla elever i den nya gymnasieskolan kommer att ha möjlighet att läsa kurser inom området entreprenörskap och företagande. Möjligheten att driva UF-företag (Ung företagsamhet) i gymnasieskolan kommer att bli större än idag. På yrkesprogrammen kommer det att bli möjligt att utföra gymnasiearbetet i företagsliknande former.

Om gymnasieskolan

Hur fungerar gymnasieskolan?

Jämfört med grundskolan finns en del skillnader i gym-nasieskolan. Gymnasieskolan är en frivillig skolform som du efter grundskolan kan välja att gå i. De olika gymna-sieprogrammen ger en basutbildning inom ett speciellt område. Detta är en grund som du sedan bygger vidare på när du kommit ut i arbetslivet eller genom att fort-sätta studera. För att efter gymnasieskolan söka vidare till högre utbildning behöver du ett slutbetyg och grundläg-gande behörighet för universitets-, yrkeshögskole- och högskolestudier. Du kan läsa mer under avsnittet Studier

efter gymnasieskolan.

Kommunala och fristående skolor

I regionen finns både kommunala och fristående skolor. De kommunala skolorna har kommunen som huvudman (ägare). De fristående skolorna har en annan huvudman. Alla fristående skolor är riksrekryterande och finansieras genom kommunala bidrag från elevernas hemkommuner. Fristående skolor måste ha tillstånd av Skolverket för att anordnas. Fristående skolor har i och med nya skollagen, som träder i kraft 1 juni 2011, också skyldighet att följa ämnes-, kurs- och läroplaner och sätta betyg, med vissa begränsade undantag.

Ämnen och kurser

I gymnasieskolan finns många olika ämnen. Varje ämne har mål och krav på vilka kunskaper du ska ha för att få betyg. Ämnena är uppdelade i kurs 1, 2 och så vidare och bygger ofta på varandra. Ämnesplanerna hittar du på Skolverkets webbplats, www.skolverket.se.

Gymnasiepoäng

Gymnasiepoäng är ett mått på studieomfattningen av en kurs. En fullständig gymnasieutbildning på ett nationellt program består av 2 500 gymnasiepoäng.

Betyg

Betygsskalan i gymnasieskolan är A, B, C, D, E och F, där A är högst och F är lägst. A till och med E räknas som godkända betyg. F är inte godkänt.

Examen

Examen skall betona helheten i programmet. Det finns två examina, en för yrkesprogram och en för högskole-förberedande program.

GYMNASIESKOLAN

Moderna språk

Moderna språk (ex franska, tyska, spanska) består av upp till 7 kurser/steg om vardera 100 poäng och bygger på varandra. Kurserna har fått beteckningarna Steg 1 – Steg 7 och hänger ihop genom grund- och gymnasieskolan. Om du fått betyg på ett steg och vill fortsätta läsa språket, måste du fortsätta på nästa steg och får inte ”läsa om” ett steg. Nedan kan du se när du läser de olika stegen, bero-ende på om språket läses som språkval (med början i åk 6) eller som eget val (med början senare i grundskolan). Börjar du med ett nytt språk i gymnasieskolan, börjar du på steg 1. Vill du läsa de högre stegen får du utöka dina språklektioner genom exempelvis ditt individuella val. På vissa program är det obligatoriskt att läsa moderna språk. Den som har läst moderna språk sedan grundskolan kan ha god nytta av det senare på gymnasieskolan eftersom språk ger meritpoäng. Läs mer under avsnittet Studier

efter gymnasieskolan.

Engelska räknas inte som modernt språk och börjar i gymnasieskolan på steg 5.

GRUNDSKOLAN GYMNASIET År 6 År 9 År 1 År 3

Var kan du söka?

Fritt att söka inom GRs antagningsområde

För dig som bor inom GRs antagningsområde (se karta på sidan 3) finns ett samverkansavtal som säger att du får söka till vilket nationellt program som helst inom regionen. Samverkansavtalet reglerar bl a samarbetsformer, antagning, kvalitet, ekonomi, gemensamt kursutbud och så kallad regional garanti för gymnasieutbildningar inom GRs antagningsområde. Avtalet finns att läsa i sin helhet på www.grkom.se.

Naturbruksprogram i Västra Götalands

och Hallands län

Naturbruksprogram kan du söka i det län där du bor. Både Västra Götalands län och Hallands län (för boende i Kungsbacka) har ett brett utbud av naturbruksprogram-mets inriktningar.

Fristående skolor

De fristående skolorna kännetecknas av att de har en an-nan huvudman än kommun eller landsting. Alla fristående skolor är riksrekryterande och finansieras genom

kom-Riksrekryterande utbildningar

Utbildningarna är inriktade mot ett särskilt område som ofta finns på få ställen i landet. Till riksrekryterande ut-bildningar kan sökande från hela landet tas emot i första hand. Utbildningarna skall innehålla gymnasiegemen-samma ämnen men får annars avvika från vad som gäller för nationella program i fråga om struktur, innehåll och examensmål. För behörighet till riksrekryterande utbild-ning får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller ämnesområde som är utmärkande för utbildningen. Riksutbildningar finns också för särskilda målgrupper, exempelvis döva, rörelsehindrade eller för en särskild idrott. Riksrekryterande utbildningar finns också särskilt anordnat inom matematik eller naturveten-skapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen och kallas spetsutbildningar. Läs mer om dessa på www. spetsutbildningar.se

Gemensamma gymnasiet - gemensamt

kursutbud i GRs antagningsområde

I flera av Göteborgsregionens gymnasieskolor anordnas kurser som kan vara intressanta för elever från andra skolor i regionen. Genom det regionala samarbetet är det möjligt för en elev att välja en kurs som inte finns i den egna gymnasieskolan. Dessa kurser kallas gemensamma kurser. Det är främst språkkurser i udda språk, t ex kinesiska eller japanska, men också språk på högre nivåer som den egna skolan inte kunnat anordna, t ex spanska steg 5. Genom NTI erbjuds också ett stort antal kurser som distanskurser. Modersmålsundervisning anordnas också för hela regio-nen. Kurserna startar endast under förutsättning att antalet kursdeltagare är tillräckligt många. Kurserna anordnas på en centralt placerad skola för gruppen, oftast i Göteborg på exempelvis Hvitfeldtska gymnasiet, Schillerska gymna-siet eller Burgårdens utbildningscentrum. Ta kontakt med studie- och yrkesvägledaren eller rektor på din gymnasie-skola, som också måste godkänna din ansökan. På www. grkom.se kan du läsa mer om Gemensamma gymnasiet.

Frisök

Frisök innebär att du som elev kan bli mottagen som sö-kande till en annan kommunal skola utanför GR-området i de fall du söker ett nationellt program och nationell inriktning som även finns inom GRs antagningsområde. Frisök innebär också att du betraktas som andrahandssö-kande. Om du söker t ex Samhällsvetenskapsprogrammet i en kommun utanför GRs antagningsområde så kommer du bara att bli antagen där i mån av plats. Det innebär att alla förstahandssökande (främst de elever som bor i den kommunen eller det samverkansområdet) ges förtur till sökt program. Om du blir antagen genom frisök har du inte rätt till inackorderingstillägg. Du har däremot rätt till dagliga resor, vilket förutsätter att det är möjligt att pendla mellan skolan och bostaden.

FÖR DIG MED INVANDRARBAKGRUND

Dispens från betyg i engelska

En sökande till ett nationellt program som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav ska ändå anses behörig om den sökande på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, och bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet.

Modersmålsundervisning

Du som har annat modersmål än svenska kan välja att läsa detta i gymnasieskolan. Förutsättningen är att språket talas i din familj och att det finns tillgång till behöriga lärare. Det är viktigt att du talar om redan när du söker till gymnasieskolan att du vill ha modersmålsundervisning. Du kan välja att läsa modersmål istället för moderna språk eller som individuellt val. Om du läser ditt modersmål som modernt språk kan det ge meritpoäng inför hög-skolan. Läs mer under avsnittet Studier efter gymnasieskolan. Modersmålsundervisningen anordnas antingen på din gymnasieskola eller inom det Gemensamma gymnasiet. Läs mer under rubriken Gemensamma gymnasiet ovan.

Svenska som andraspråk

Du kan välja att läsa Svenska som andraspråk om du har annat modersmål än svenska. Kursen ger samma behörig-het för högskolestudier som svenska.

Introduktionsprogrammet

Språkintroduktion

Språkintroduktion ska ge ungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket och med snabb övergång till annan utbildning. Utbildningen skall erbjudas av hemkommunen. Se avsnit-tet Introduktionsprogram.

Information om gymnasieskolan

på andra språk

På Skolverkets utbildningsportal www.utbildningsinfo. se kan du läsa om gymnasieskolan på (förutom svenska): albanska, arabiska, bosniska/serbiska/kroatiska, engelska, finska, franska, persiska, polska, ryska, somaliska, spanska, sydkurdiska, thailändska, tigrinska och turkiska. l

Tänk på din hälsa när du väljer

Det är viktigt att du tar reda på vilka krav olika yrken och branscher ställer på din hälsa. Var särskilt uppmärksam om: • du har besvär med rygg och ben, • du har allergiska eller astmatiska besvär (kan utlösas av exempelvis oljor, lacker, rengöringsmedel, starka dofter, pälsdjur, vatten), • du har nedsatt hörsel eller tinnitus, • du medicinerar regelbundet mot någon sjukdom (ex-empelvis diabetes, epilepsi),

• yrket du tänkt dig har särskilda krav på syn, färgseende eller hörsel (exempelvis inom el, sjöfart, estetiska yrken) På www.arbetsformedlingen.se och www.jobbafrisk.se kan du läsa mer. Kontakta också skolhälsovården och din studie- och yrkesvägledare om du har frågor.

Så här söker du

Antagningen till gymnasieskolan sköts av Gymnasiean- tagningen och kontrolleras av en särskild nämnd, Utbild-ningsgruppen. Utbildningsgruppens ledamöter utses av de kommuner som ingår i GRs antagningsområde.

Ansökan

Du som går i grundskolan får runt den 10 januari 2011 ett brev med lösenord hemskickat till din folkbokfö-ringsadress för att kunna göra din gymnasieansökan på Gymnasieantagningens sida www.indranet.se. Du kan också ansöka via en ansökningsblankett som du kan skriva ut från samma hemsida, få på din skola eller hos Gymnasieantagningen. Du använder samma ansöknings-blankett till samtliga program du söker. Du som inte går i grundskolan kan beställa ett lösenord via samma hem-sida. Ansökan till gymnasieskolan bör alltid kompletteras med samtal med skolans studie- och yrkesvägledare. Sista ansökningsdag för: • nationella program, riksrekryterande utbildning med egna examensmål, särskild variant, spets-utbildning, International Baccalaureate: 1 mars 2011 • regionalt sökbara introduktionsprogram: 6 maj 2011 Ansökan ska till kommunala gymnasieskolor i Göte-borg kompletteras med en överlämningsblankett.

• nationellt godkänd idrottsutbildning, riksrekry-terande idrottsutbildning

Ansökningsblanketter tillhandahålls av respektive spe-cialidrottsförbund och ansökningsdag varierar från den

Ansökan till introduktionsprogram

Ansökan till introduktionsprogram görs via din hemkom-mun. Ansökan till introduktionsprogrammen i Göteborg ska vara gjord senast 6 maj 2011. För ansökan till övriga kommuner, kontakta din studie- och yrkesvägledare.

Om du väljer att skicka eller lämna in din

ansökan i pappersformat, gör detta till:

Gymnasieantagningen Besöksadress: Gårdavägen 4 Box 5073

402 22 Göteborg

Omval och nyval

Omval och nyval i din gymnasieansökan går att göra fram till den 1 juni 2011 via din studie- och yrkesvägledare. Estetiska program och Naturbruksgymnasierna i Västra Götalands- och Hallands län har tidigare sista dag för omval och nyval. Andra datum kan gälla för kommuner utanför GRs antagningsområde. Ta kontakt med din studie- och yrkesvägledare.

Antagningsbesked

I mitten av april får du ett preliminärt förhandsbesked skickat till din folkbokföringsadress. Om du går i årskurs 9 grundar sig förhandsbeskedet på ditt höstterminsbetyg, för övriga på slutbetyget. Av din studie- och yrkesvägledare får du besked om hur det ska fyllas i och när/om det ska lämnas tillbaka. Sökande utanför GRs antagningsområde behöver bara skicka tillbaka svarskortet om de avstår en antagen- eller reservplats.

Det definitiva antagningsbeskedet kommer efter att slutbetygen från årskurs 9 lämnats till Gymnasiean-tagningen. Senast den 1 juli 2011 ska alla som sökt till gymnasieskolan ha fått ett skriftligt besked till sin folk-bokföringsadress om resultatet av antagningen. När du får detta besked ska du bara skicka tillbaka svarskortet om du avstår en antagen- eller reservplats. Det är viktigt att du läser all information på antagningsbeskedet och sparar det. Där står det var du ska vara på uppropet om du är antagen.

På antagningsbeskedet kan du se om du

• blivit antagen • blivit reserv • inte har kommit in

Antagen

Om du är antagen till en plats står dag, tid och plats för första dagen på skolan. Gymnasieantagningen bevakar

Reserv

Du får reservplats för alla utbildningar du inte blivit antagen till som är högre prioriterade än den plats du blivit antagen till, förutsatt att du är behörig sökande. I augusti ser Gymnasieantagningen vilka elever som tackat nej till sina utbildningsplatser och startar därmed reserv-antagningen. Reservplatserna erbjuds de elever som står i tur på sin poäng till respektive utbildning. Reservantag-ningen pågår fram till början av september. Det är viktigt att du anger dina telefonnummer, både hem och mobil, i din ansökan. Detta för att vi lättare ska kunna kontakta dig om du blir aktuell för reservantagning.

Om du inte har kommit in

Om du inte kommer in på någon av de utbildningar du sökt eller inte längre vill ha din plats ska du ta kontakt med din studie- och yrkesvägledare. Då kan du få hjälp med att göra omval eller få förslag till andra alternativ. Särskilda regler gäller för omval efter definitivantagningen. Kon-takta din studie- och yrkesvägledare för mer information.

Frågor om antagningen under sommaren

Frågor om antagningen besvaras i första hand av den studie- och yrkesvägledare som hjälpt till med ansökan. Telefonnummer till andra studie- och yrkesvägledare i din kommun framgår av bilagan som kommer med antagningsbeskedet.

Antagningsbestämmelser

Behörighet

Du är behörig att söka till gymnasieskolan om • du har avslutat årskurs 9

• du inte tidigare genomgått ett nationellt eller special-utformat program

• du är 19 år eller yngre det år du söker

För behörighet till yrkesprogram krävs godkända betyg i: • svenska/svenska som andraspråk

• engelska* • matematik

• och 5 andra ämnen

För behörighet till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i:

• svenska/svenska som andraspråk • engelska*

• matematik

• och 9 andra ämnen

För behörighet till introduktionsprogram:

• behörighet till introduktionsprogram varierar mellan de olika programmen. Se avsnittet Introduktionsprogram.

För behörighet till Ekonomiprogrammet, Humanistiska programmet och Samhällsvetenskapsprogrammet krävs att du har godkänt i geografi, historia, religion och samhälls- kunskap och för behörighet till Naturvetenskapsprogram-met och Teknikprogramkunskap och för behörighet till Naturvetenskapsprogram-met krävs att du har godkänt i biologi, fysik och kemi.

Antagningspoäng

Om det till en utbildning finns fler sökande än det finns platser används betygen som urvalsinstrument. Eleven med högsta betyget kommer in först. Det är på slutbe-tyget från årskurs 9 som du räknar poäng när du söker till gymnasieskolan.

Inför urvalet räknar man om betygen till siffror. MVG ger 20 poäng, VG ger 15 poäng och G ger 10 po-äng. Det är de 16 bästa betygen som räknas och du måste uppfylla behörighetskraven för sökt utbildning. Du kan få tilläggspoäng för arbete eller förberedande kurs om du avslutat grundskolan. På www.indranet.se hittar du antagningspoäng från tidigare år. Antagningspoängen varierar från år till år beroende på vilka betyg eleverna som söker har och hur många gymnasieplatser det finns.

Färdighetsprov

Om en utbildning inom det estetiska området kräver att den sökande har speciella färdigheter, kan vid urvalet som ett komplement, förutom betygen, hänsyn tas till ett färdighetsprov eller ett intyg om färdigheterna.

Fri kvot

Ett mycket begränsat antal platser på varje utbildning kan användas till elever som av medicinska eller sociala skäl behöver företräde till sökt program. Skriftligt angivna skäl över elevens situation lämnas med ansökan senast den 1 mars 2011 och prövas på ett frikvots-sammanträde. Ansökan kan göras på egen hand eller via studie- och yrkesvägledare. Även du som söker i fri kvot måste vara behörig till sökt utbildning. Skäl eller intyg från elev-vårdskonferensen på skolan väger tyngre än egna brev och skrivelser. Läkarintyg kan vara en bra komplettering men är ingen garanti för att bli antagen. Läkarintyg eller liknande måste dock skickas in om du åberopar medi-cinska skäl i din ansökan.

Följande faktorer, förutom de medicinska eller so-ciala, spelar in vid bedömningen:

• elevens förutsättningar att klara av sökt utbildning • elevens betyg

• intresse för utbildningen

Sökande med utländska betyg och sökande med omdö-men istället för betyg prövas också i fri kvot.

* En sökande till ett nationellt program som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav ska ändå anses behörig om den sökande på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, och bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet.

Kan antagningsbeslut

överklagas?

Du kan inte överklaga Utbildningsgruppens beslut. Om du ändå anser att din ansökan behandlats felaktigt kan du skriva till Gymnasieantagningen och påpeka det. Om det har gjorts något fel kommer Gymnasieantagningen att rätta till det. Adressen är: Gymnasieantagningen Besöksadress: Gårdavägen 4 Postadress: Box 5073 402 22 Göteborg

Studieekonomi

Studiehjälp

Du kan få studiehjälp till och med vårterminen det år du fyller 20 år om du ska studera på Skolverkets god-kända kommunala och fristående gymnasieskolor eller gymnasiala utbildningar på kompletterande skolor eller folkhögskolor. Du får bara studiehjälp för heltidsstudier. Du måste vara med i undervisningen. Om du inte är svensk medborgare gäller särskilda regler. Du kan i vissa fall få studiehjälp för att studera utomlands.

Studiehjälpen består av • studiebidrag

• extra tillägg • inackorderingstillägg

Studiebidrag

Studiebidraget är på 1 050 kr/månad och beviljas utan ansökan när du är inskriven på en gymnasieskola.

Extra tillägg

Extra tillägg är ett bidrag som prövas med hänsyn till dina och dina föräldrars ekonomiska förhållanden. Ansökan görs via www.csn.se.

Inackorderingstillägg

Inackorderingstillägg är en form av studiehjälp för dig som på grund av lång restid tillfälligt måste bosätta dig på skolorten. Den totala restiden fram och åter mellan föräldrahemmet och skolan måste vara minst 2 timmar per dag. Tillägget är ett bidrag till kostnader för boende och hemresor. Hur stort bidraget blir beror på avståndet

mellan hemmet och skolan, och ligger mellan 1 190-2 350 kronor per månad. Studerar du inom den kommu-nala gymnasieskolan är det din hemkommun som prövar ansökan om inackorderingstillägget, annars sker ansökan via CSN. Du kan inte få inackorderingstillägg om du blir antagen via frisök.

Utbetalning

Studiehjälp utbetalas för studietid, normalt tio månader per läsår. Om du är omyndig betalas studiehjälpen ut till din vårdnadshavare. Från och med månaden efter du fyller 18 år betalas den till dig själv. Studiehjälp betalas ut sista bankdagen i månaden. För närmare information, kontakta din studie- och yrkesvägledare eller Centrala Studiestödsnämnden CSN, www.csn.se

Skolkort

De gymnasieelever som har 6 km eller längre till skolan är berättigade till skolkort för sina dagliga resor till och från skolan. I vissa kommuner måste man ansöka om skolkort. Mer information och blanketter för detta finns på kom-munernas hemsidor eller på respektive skola. Undantag gäller för alla elever som bor i Göteborgs kommun. De får skolkort oavsett avstånd till skolan.

Skolkortets giltighetsområde är tryckt på kortets framsida. Det gäller på alla Västtrafiks fordon och vissa tåg mån-fre kl 04-19 med uppehåll under jullovet. Skolkort eller Startkort delas vanligtvis ut den 1:a skoldagen på höst-terminen. Första resan till skolan får eleven själv bekosta. Om eleven har haft skolkort redan i grundskolan, kan det kortet användas fram till den 15 september, under förutsättning att gymnasieskolan ligger i det område som kortet är giltigt.

Om eleven behöver ett skolkort med större geo-grafisk giltighet än det som delas ut vid skolstart, kan man i vissa fall ansöka om det hos skolan. Undantag gäller för alla elever som bor i Göteborgs kommun. De får på egen bekostnad utöka skolkortet hos Västtrafiks kundservice i Brunnsparken. Mer information om hur det går till och vad som krävs kan fås av skolan. Med skolkortet följer en informationsfolder som beskriver hur man visar kortet vid resa och vilka regler som gäller för Västtrafiks skolkort. l

Programmen

NATIONELLA PROGRAM

Gymnasieskolans nationella program är uppdelade i yrkesprogram och högskoleförberedande program. Yr-kesprogrammen skall först och främst förbereda inför yrkeslivet eller yrkeshögskola och de högskoleförbere-dande programmen skall förbereda inför högre studier efter gymnasieskolan.

Yrkesprogram, sidan 18-41

I gymnasieskolan finns 12 yrkesprogram. Varje yrkespro-gram har nationella och lokala proyrkespro-gramråd som arbetar för att stärka samarbetet mellan gymnasieskolan och arbets-livet. Programmen kan läsas som traditionell skolförlagd utbildning eller som lärlingsutbildning. Lärlingsutbild-ning innebär att minst hälften av utbildLärlingsutbild-ningen sker på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Se förklaring av skillnaderna nedan. Alla yrkesprogram skall innehålla minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande APL om inte annat följer av meddelade föreskrifter. Yrkesprogrammen kan leda fram till yrkesexamen och då krävs att du har: • läst 2 500 gymnasiepoäng • 2 250 gymnasiepoäng godkända • godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk 1, engelska 5, matematik 1 • godkända betyg på kurser inom de programgemen-samma ämnena med minst 400 gymnasiepoäng • godkänt betyg på gymnasiearbetet

Med yrkesexamen skall du kunna påbörja en yrkesbana direkt efter gymnasieskolan och samtliga yrkesprogram och inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkes-högskola. Vill du under eller efter ett yrkesprogram få grundläggande högskolebehörighet behöver du läsa svenska/svenska som andraspråk kurs 2 och 3 (200 poäng) och engelska kurs 6 (100 poäng). Du har rätt att göra detta inom ditt individuella val, som utökad kurs eller i vuxenutbildningen efter gymnasieskolan. Det är i vissa fall möjligt att uppnå dubbla behörigheter.

Yrkesprogrammen är Barn- och fritidsprogrammet, Bygg- och anläggningsprogrammet, El- och energipro-grammet, Fordons- och transportprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogram-met, Hotell- och turismprogrammet, Industritekniska programmet, Naturbruksprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet.

Skolförlagt eller lärling?

Du kan läsa ett yrkesprogram antingen som en traditionell skolförlagd utbildning eller som lärling. Lärlingsutbildning är därför ingen egen utbildning utan enbart ett alternativt lärande inom ett yrkesprogram. Alla gymnasieskolans yrkesprogram erbjuder minst 15 veckor arbetsplatsförlagt

lärande APL om inte annat följer av meddelade föreskrif-ter. På lärlingsutbildningen är ännu större del förlagd till en arbetsplats. Det betyder att du går på ett av yrkespro-grammen och läser samma ämnen men på ett annat sätt. Minst halva utbildningstiden genomförs på arbetsplats utanför skolan. Vissa delar av dina ämnen läser du i skolan. Du har lika stor andel gymnasiegemensamma ämnen som de elever som har en skolförlagd utbildning. På det sättet får du en stark koppling till arbetsmarknaden inom det område du studerar. Genom lärlingsutbildning får du en utökad arbetslivserfarenhet och kanske ett större kontakt-nät som eventuellt ökar dina chanser till en anställning ef-ter avslutade studier. Skolan och arbetsplatsen samarbetar om din utbildning. Under den arbetsplatsförlagda delen har du en handledare som du och din lärare lägger upp din studieplan tillsammans med, men det är läraren som sätter betyg på det du gör på arbetsplatsen i samråd med handledaren. Din lärare besöker dig kontinuerligt på din arbetsplats. Du har samma möjligheter till en yrkesexamen från gymnasieskolan som elever som går en skolförlagd utbildning och har också samma möjlighet att utöka din studieplan för att uppnå grundläggande högskolebehörig-het. Samtliga yrkesprogram och inriktningar kan också leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.

Att vara lärling innebär att du måste vara beredd på att delta i arbetsplatsens förutsättningar, vilket innebär att du kan börja 07.00 eller att arbetsdagen startar vid 12.00 och slutar först vid 20.00. Det kan också innebära längre resor än till skolan. Du ska dessutom vara beredd på att lägga ner tid på dina skolförlagda ämnen.

Högskoleförberedande program,

sidan 42-53

I gymnasieskolan finns 6 högskoleförberedande program. Programmen skall förbereda dig inför fortsatta studier efter gymnasieskolan. Programmen kan leda fram till en högskoleförberedande examen och då krävs att du har: • läst 2 500 gymnasiepoäng • 2 250 gymnasiepoäng godkända • godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk 3, engelska 6, matematik 1 • godkänt betyg på gymnasiearbetet Högskoleförberedande examen ger dig grundläggande högskolebehörighet och områdesbehörighet för olika högskoleutbildningar. Läs mer under avsnittet Studier

efter gymnasieskolan.

De högskoleförberedande programmen är Ekono-miprogrammet, Estetiska programmet, Humanistiska programmet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsve-tenskapsprogrammet samt Teknikprogrammet.

Särskild variant, sidan 54

En särskild variant skall ha en tydlig egen identitet och motsvara ett lokalt behov men i huvudsak rymmas inom examensmålet för ett program. Hela eller delar av det sammantagna utrymmet för en nationell inriktning och programfördjupning får avvika från vad som annars gäller. Avvikelsen skall omfatta minst 300 gymnasiepoäng. För behörighet till en särskild variant får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller ämnesom-råde som är utmärkande för varianten. De särskilda vari-anterna omfattas av frisök men är inte riksrekryterande. Beslut om särskilda varianter väntas senast 31 oktober och är därför inte fastställt när den här katalogen trycks.

Spetsutbildning, sidan 54

Spetsutbildningarna i gymnasieskolan ska ge elever möjlighet att i ökad studietakt fördjupa och bredda sina kunskaper i matematik eller naturvetenskapliga, samhälls-vetenskapliga eller humanistiska ämnen. De ska också göra det möjligt för eleven att läsa kurser vid universitet eller högskola parallellt med sina gymnasiestudier. Vid urval får kompletterande prov lov att användas. De finns på olika orter i landet och är riksrekryterande. Du kan läsa mer på www.spetsutbildningar.se. Beslut om spetsutbildningar väntas senast 31 oktober och är därför inte fastställt när den här katalogen trycks.

Riksrekryterande utbildning med

egna examensmål, sidan 54

Inriktning Sjöfartsteknik på Energiprogrammet och in-riktning Flygteknik på Fordonsprogrammet, återkommer i nya gymnasieskolan som riksrekryterande utbildning med egna examensmål inom sjöfart och flyg. Beslut om Riksrekryterande utbildning med egna examensmål väntas senast 31 oktober och är därför inte fastställt när den här katalogen trycks.

International Baccalaureate, IB,

sidan 54

International Baccalaureate IB är ett tvåårigt gymnasie-program med internationell standard som erbjuds i ett flertal länder och ger tillgång till universitet över hela världen. I svenska gymnasieskolor som erbjuder Inter-national Baccalaureate måste eleverna först gå ett förbe-redande år, dels för att förbereda eleverna på språket och undervisningen, dels för att gymnasieutbildningen enligt svensk skollagstiftning måste vara tre år. All undervisning sker på engelska. Programmet är uppbyggt av sex ämnen som eleven själv väljer efter vissa regler.

Utbildning för särskilda

Nationellt godkänd

idrotts-utbildning, NIU, sidan 56

En utbildning där ämnet specialidrott ingår får godkännas som en nationell idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskaraktär och ett etablerat samarbete med ett specialidrottsförbund som är relevant för utbildningen. Specialidrott får ingå med 200 gymnasiepoäng i pro-gramfördjupningen och med 200 gymnasiepoäng i det individuella valet. Dessutom får ämnet läsas som utökat program med högst 300 gymnasiepoäng. Utbildningen är inte knuten till något särskilt nationellt program. Du väljer själv det program du vill kombinera idrotten med utifrån den aktuella skolans programutbud. Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig ut-bildningen ska ges företräde vid urval till utut-bildningen. Till programmen sker antagning på betyg. Beslut om natio-nellt godkänd idrottsutbildning väntas senast 31 oktober och är därför inte fastställt när den här katalogen trycks.

Riksrekryterande

idrottsutbildning, sidan 56

En utbildning där ämnet specialidrott ingår kan vara riksrekryterande om det finns ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav och det ställs särskilda krav på gemensam träning. En skola där en sådan utbildning anordnas kallas riksidrottsgymnasium. Utbildningen syftar till att ge ungdomar med förutsättningar att nå internationell elitnivå i vuxen ålder förutsättningar att kombinera idrottsutövningen med en gymnasieutbild-ning. Specialidrott får ingå med 200 gymnasiepoäng i programfördjupningen och med 200 gymnasiepoäng i det individuella valet. Dessutom får ämnet läsas som utökat program med högst 300 gymnasiepoäng. Den riksrekryterande utbildningen är inte knuten till något särskilt nationellt program. Du väljer själv det program du vill kombinera idrotten med utifrån den aktuella skolans programutbud. Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Till programmen sker antagning på betyg.

Introduktionsprogram, sidan 58

Det finns fem olika introduktionsprogram:

• Preparandutbildning med syfte att bli behörig till ett nationellt program

• Programinriktat individuellt val PRIV inriktas mot ett nationellt program med snar övergång till ett sådant • Yrkesintroduktion som leder till arbetsmarknaden eller

till studier på ett yrkesprogram

• Individuellt alternativ som förbereder för

De nationella programmens uppbyggnad

Gymnasiegemensamma

ämnen

De gymnasiegemensamma ämnena är gemensamma för alla program. Dock ingår olika många kurser i dessa äm-nen beroende på program. Dessa skall tillsammans med de andra ämnena i ett program ge en god grund för såväl yrkesverksamhet och fortsatta studier som för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Äm-nena bidrar till utvecklingen av generella kompetenser och medborgarkunskap. De gymnasiegemensamma ämnena är: • Engelska • Historia • Idrott och hälsa • Matematik • Naturkunskap* • Religionskunskap • Samhällskunskap • Svenska/Svenska som andraspråk

Programgemensamma

karaktärsämnen

De programgemensamma karaktärsämnena utgörs av kurser som skall ge programmet en kärna och identitet och läses av alla elever på programmet.

Inriktningar

Alla program utom Vård- och omsorgsprogrammet har nationella inriktningar. Inriktningarna startar i år 2 eller 3 med undantag för Hantverksprogrammet, Industritek-niska programmet, Naturbruksprogrammet och Estetiska programmet som får starta inriktning redan i år 1. Inrikt-ningar startar under förutsättning att elevunderlag finns.

Programfördjupningar

Programfördjupningen är ämnen eller kurser som inom examensmålen kompletterar de gymnasiegemensamma ämnena, programgemensamma karaktärsämnena samt in-riktningskurserna och ger utrymme för specialisering. De skall också innehålla ett tillräckligt stort utbud för att göra det möjligt att anpassa utbildningarna utifrån lokala behov. De karaktärsämnen som erbjuds som programfördjupning på yrkesprogram ska svara mot krav som arbetslivet och branscherna ställer. På högskoleförberedande program skall programfördjupningen svara mot kurser som har särskild betydelse för fortsatta studier på högskolan, i synnerhet inom det område som programmet i första hand utbildar för. För samtliga program ingår kurser i entreprenörskap och företagande om sådana kurser inte är programgemensamma eller inom en inriktning. Det är också möjligt för elever på vissa yrkesprogram att inom programfördjupningen läsa in de kurser som behövs för särskild högskolebehörighet inom yrkesområdet.

Du kan se respektive programs fördjupningar i Skolverkets programstrukturer på www.skolverket.se

NATIONELLA PROGRAM

Fördelning av gymnasiegemensamma

ämnen

Yrkes- Högskole-program förberedande engelska 100p 200p Historia 50p 50p/100p/200p idrott 100p 100p matematik 100p 200p/300p naturkunskap 50p 100p (ej nA och te*) religion 50p 50p samhällskunskap 50p 100p/200p svenska 100p 300p

*Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet läser inte natur kunskap då naturvetenskapliga ämnen ingår i programmets utbud.

Individuellt val

Skolorna väljer i stort sett själva vilka kurser som skall erbjudas som individuellt val. Vissa individuella val måste dock erbjudas. Exempelvis måste elever på yrkesprogram erbjudas att läsa in grundläggande behörighet med svenska/svenska som andraspråk 200 poäng och engelska 100 poäng. Individuellt val ger ytterligare möjligheter för dig att forma din utbildning efter intresse och behov. Det individuella valet kan med fördel användas till att komplettera de områdesbehörigheter och meritkurser du kan behöva om du ska fortsätta med högre studier. Se avsnittet Studier efter gymnasieskolan eller hör med din studie- och yrkesvägledare.

Gymnasiearbete

Under studietiden ska du göra ett gymnasiearbete inom ramen för examensmålen. Ett godkänt gymnasiearbete är beviset på att eleven klarat av sina gymnasiestudier.

Arbetsplatsförlagt lärande APL

Arbetsplatsförlagt lärande APL med minst 15 veckor ska förekomma på alla yrkesprogram om inte annat följer av meddelade föreskrifter. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsför-lagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.

Examensmål

Examensmålen beskriver programmets syfte och karaktär, arbetssätt, inriktningar och mål för examensarbete. Målen gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbild-ning på yrkesprogrammen.

Examensmålen återfinns i den löpande text som finns under respektive program på programsidorna (på vissa program något reviderade av utrymmesskäl). l

Nationella program och inriktningar

YRKESPROGRAM

Barn- och fritidsprogrammet ... sidan 18

Fritid och hälsa • Pedagogiskt arbete • Socialt arbete

Bygg- och anläggningsprogrammet... sidan 20

Anläggningsfordon • Husbyggnad • Mark och anläggning • Måleri • Plåtslageri

El- och energiprogrammet ... sidan 22

Automation • Dator- och kommunikationsteknik • Energiteknik • Elteknik

Fordons- och transportprogrammet ... sidan 24

Godshantering • Karosseri och lackering • Lastbil och mobila maskiner • Personbil

• Transport

Handels- och administrationsprogrammet ... sidan 26

Administrativ service • Handel och service

Hantverksprogrammet ... sidan 28

Finsnickeri • Florist • Frisör • Textil design • Övriga hantverk

Hotell- och turismprogrammet ... sidan 30

Hotell och konferens • Turism och resor

Industritekniska programmet ... sidan 32

Driftsäkerhet och underhållsteknik • Processteknik • Produkt och maskinteknik

• Svetsteknik

Naturbruksprogrammet ... sidan 34

Djur • Lantbruk • Skog • Trädgård

Restaurang- och livsmedelsprogrammet ... sidan 36

Bageri och konditori • Färskvaror, delikatess och catering • Kök och servering

VVS- och fastighetsprogrammet ... sidan 38

Fastighet • Kyl- och värmepumpsteknik • Ventilationsteknik •VVS

Vård- och omsorgsprogrammet ... sidan 40

HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM

Ekonomiprogrammet ... sidan 42

Ekonomi • Juridik

Estetiska programmet ... sidan 44

Bild och formgivning • Dans • Estetik och media • Musik • Teater

Humanistiska programmet ... sidan 46

Kultur • Språk

Naturvetenskapsprogrammet ... sidan 48

Naturvetenskap • Naturvetenskap och samhälle

Samhällsvetenskapsprogrammet ... sidan 50

Beteendevetenskap • Medier, information och kommunikation • Samhällsvetenskap

Teknikprogrammet ... sidan 52

Design och produktutveckling • Informations- och medieteknik • Produktionsteknik

• Samhällsbyggande och arkitektur •Teknikvetenskap

BF

Barn och fritid

Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter

examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper

som behövs för att arbeta med barn, ungdomar eller vuxna

inom pedagogiska och sociala yrkesområden eller i fritids-

och friskvårdssektorn. Inom programmet ska eleverna

också ges möjligheter att läsa kurser som förbereder för

högskolestudier inom dessa områden.

Ovanstående kommuner erbjuder utbildning inom området.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i pedago-gik och deras färdigheter i att utföra arbetsuppgifter som förekommer inom de verksamheter programmet utbildar för. Utbildningen ska leda till att eleverna, beroende på inriktning, kan möta, assistera och stödja barn, ungdomar eller vuxna i deras utveckling.

Kunskaper om människors hälsa och levnadsvanor och om olika former av hälsofrämjande arbete är också centralt inom programmet. Arbetsmiljö- och arbetsorga-nisationsfrågor ska ingå i utbildningen för att förebygga arbetsskador och för att främja god hälsa.

Kännetecknande för de verksamheter som program-met utbildar för är samverkan, samarbete och kommuni-kation. För att arbeta med människor krävs bland annat förmåga att lyhört, kreativt och med omdöme skapa optimala förutsättningar för alla människors delaktig-het och lärande. Utbildningen ska därför ge eleverna möjlighet att särskilt utveckla dessa förmågor.

Verksamheternas betoning på arbete med männis-kor gör att ett etiskt förhållningssätt ska vara centralt i utbildningen. Kunskaper om grundläggande demo-kratiska värden och internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter är viktiga i de verksamheter som utbildningen förbereder för. Genom utbildningens betoning på möten mellan människor ska eleverna ges möjlighet att reflektera över och diskutera sociala och kulturella frågor.

Flera av de verksamheter som programmet utbildar för innebär arbete med människors hälsa. Därför ska utbildningen leda till att eleverna utvecklar ett hälso-främjande förhållningssätt. Eleverna ska också utifrån kunskaper om människors lärande och levnadsmiljöer kunna analysera och reflektera över människors olika levnadsvillkor och möjligheter att utvecklas. Utbild-ningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla ett ve-tenskapligt och kritiskt förhållningssätt.

Utbildningen ska inriktas mot problemlösning och stimulera till handlingsberedskap. Eleverna ska därför genomföra uppgifter och lösa praktiska problem såväl självständigt som i samarbete med andra. De ska också utveckla kunskaper i att planera, genomföra,

dokumen-tera och utvärdera arbetet, såväl på verksamhets- som på individnivå.

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla initiativförmåga och kreativitet för att kunna arbeta på ett utvecklingsinriktat sätt. Elevernas medverkan vid val av arbetsformer och innehåll i studierna har därför en särskild pedagogisk innebörd. Utbildningen kan även förbereda för eget företagande inom området.

Inriktningar

Inriktningen fritid och hälsa ska ge kunskaper om männis-kors fritid och om olika fritids- och friskvårdsverksamhe-ter samt om människors hälsa och hälsofrämjande arbete. Den ska förbereda eleverna för arbete inom fritids- och friskvårdssektorerna.

Inriktningen pedagogiskt arbete ska ge kunskaper om barns och ungas utveckling, lärande, behov och rättigheter samt om olika pedagogiska verksamheter. Den ska förbereda eleverna för arbete till exempel som barnskötare i förskolan eller elevassistent i skolan.

Inriktningen socialt arbete ska ge kunskaper om so-ciala processer och förhållanden och om socialpolitiska områden. Den ska förbereda eleverna för arbete inom exempelvis funktionshinderområdet eller bevaknings-området.

Exempel på yrkesutgångar: Badpersonal,

Idrottsplats-personal, Personlig tränare, Väktare, Personlig assistent, Assistent inom boende och daglig verksamhet, Barn-skötare, Elevassistent. l

BF

SKOLOR MED BARN- OcH FRITIDSPROGRAMMET

PROGRAMSTRUKTUR BF

Inriktning Fritid och hälsa

ALE: Ale gymnasium

ALINGSÅS: Alströmergymnasiet

GÖTEBORG: Aspero Idrottsgymnasium*, Burgårdens utbild-ningscentrum, Plusgymnasiet* (Spa Fitness & Hälsa) KUNGSBACKA: Aranäsgymnasiet

KUNGÄLV: Mimers Hus Gymnasium LERUM: Lerums Gymnasium + lärling MÖLNDAL: Krokslättsgymnasiet PARTILLE: Porthälla Gymnasium (lärling) TJÖRN: Tjörns gymnasieskola (lärling)

Inriktning Pedagogiskt arbete

ALE: Ale gymnasium

ALINGSÅS: Alströmergymnasiet

GÖTEBORG: Burgårdens utbildningscentrum + lärling, Göteborgs Praktiska Gymnasium* (lärling, Barnskötare, Elevassistent), MoveITgymnasiet Torslanda* (Ledarskaps-programmet)

HÄRRYDA: Hulebäcksgymnasiet

KUNGSBACKA: Aranäsgymnasiet, MoveITgymnasiet Kungsbacka* (Ledarskapsprogrammet)

KUNGÄLV: Mimers Hus Gymnasium LERUM: Lerums Gymnasium + lärling MÖLNDAL: Krokslättsgymnasiet STENUNGSUND: Nösnäsgymnasiet TJÖRN: Tjörns gymnasieskola (lärling)

Inriktning Socialt arbete

GÖTEBORG: Burgårdens utbildningscentrum + lärling, Göteborgs Praktiska Gymnasium* (lärling, Personlig assistent, Assistent inom boende och daglig verksamhet)

HÄRRYDA: Hulebäcksgymnasiet KUNGSBACKA: Aranäsgymnasiet KUNGÄLV: Mimers Hus Gymnasium STENUNGSUND: Nösnäsgymnasiet

Programmet utan inriktning

KUNGSBACKA: Kungsbacka Praktiska Gymnasium* (lärling) LILLA EDET: Elfhems Gymnasium (lärling), Lilla Edets Praktiska

Gymnasium* (lärling) *fristående skola inriKtningAr gymnAsiegemensAmmA ämnen 600 poäng ProgrAmgemensAmmA KArAKtärsämnen 700 P Engelska 5 ...100 p Histora 1a:1 ...50 p Idrott och hälsa 1 ...100 p Matematik 1 ...100 p Naturkunskap 1a:1 ...50 p Religionskunskap 1 ...50 p Samhällskunskap 1a:1 ...50 p Svenska 1 ...100 p eller Sv som andraspråk 1 ...100 p Hälsopedagogik ...100 p Naturkunskap 1a:2 ...50 p Kommunikation ...100 p Lärande och utveckling ...100 p Människors miljöer ...100 p Pedagogiskt ledarskap ...100 p Samhällskunskap 1a:2 ...50 p Svenska 2 ...100 p eller Sv som andraspråk 2 ...100 p

Fritid och hälsa 300 p

Fritids- och friskvårdsverksamheter ..200 p Fritids- och idrottskunskap ...100 p Pedagogiskt arbete 300 p

Barns lärande och växande ...100 p Pedagogiskt arbete ...200 p Socialt arbete 300 p Socialt arbete ...200 p Sociologi ...100 p Progr Am Fördju Pning Ar 600 P 200 P 100 P individuell t v Al gymn Asie Arbete

BA

Bygg och anläggning

Bygg- och anläggningsprogrammet är ett

yrkes-program. Efter examen från programmet ska eleverna

ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom något

av bygg- och anläggningsbranschens yrken, till

exem-pel som anläggningsarbetare, anläggningsmaskinförare,

byggnadsarbetare, byggnadsmålare eller plåtslagare.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i byggnation och anläggning vid till exempel nyproduktion, ombyggnad och renovering. Eftersom bygg- och anläggningsarbete påverkar samhällets infra-struktur och de miljöer man vistas i ska utbildningen ge kunskaper om ett rationellt, säkert och miljömässigt hållbart byggande. Utbildningen ska också ge kunskaper om branschens olika yrken och arbetsprocesser samt om entreprenörskap och företagande, vilket ger en god grund för samverkan på arbetsplatsen och med kunder.

Byggarbetsplatsen är föränderlig och arbetet sker både inomhus och utomhus. Dessutom förändras och utvecklas arbetsmetoder, material, verktyg och hjälp-medel. Detta ställer krav på ett flexibelt förhållningssätt och kontinuerligt lärande i arbetslivet. Utbildningen ska därför utveckla elevernas kreativitet och initiativför-måga. De ska kunna arbeta självständigt och tillsammans med andra. Arbetet ska genomföras på ett ergonomiskt, hälsosamt och säkert sätt för att förebygga förslitningar och andra arbetsskador. Utbildningen ska ge kunskaper om arbetsmiljöregler och säkerhetsbestämmelser.

Bygg- och anläggningsbranschen hanterar stora ekonomiska värden. Arbetet genomförs utifrån kundens beställning och i enlighet med gällande lagar, föreskrifter och andra bestämmelser. Utbildningen ska därför ge eleverna kunskaper om och färdigheter i att planera, genomföra, dokumentera och kvalitetssäkra arbetet med tidsenliga metoder och hjälpmedel. Eleverna ska kunna välja, använda och vårda material, verktyg och maskiner med hänsyn till säkerhet samt miljö, kvalitet och ekonomi, både när det gäller produktions- och livscykelkostnader. Utbildningen ska även utveckla elevernas förmåga att lösa problem i det dagliga arbetet och att ta till vara erfarenheter av tidigare byggprojekt. Utbildningen ska utveckla elevernas förståelse av sin egen och yrkets betydelse i arbets- och samhällslivet. I samarbetet på arbetsplatsen och i kundrelationer ställs krav på kommunikationsförmåga och förståelse för andra människor och andra yrkesgrupper. Eleverna ska därför i alla ämnen arbeta med att utveckla sitt språk och få möjlighet att möta och diskutera olika perspektiv på människors livsvillkor i samhället.

Lilla Edet

Ale

Ovanstående kommuner erbjuder utbildning inom området.

Inriktningar

Inriktningen anläggningsfordon ska ge kunskaper i mark-arbeten som schakt- och materialförflyttning inom väg- och ledningsarbete och ballast samt trafikkunskap.

Inriktningen husbyggnad ska ge kunskaper i nybygg-nation, renovering och ombyggnation av bostäder och lokaler samt även av broar och andra anläggningskon-struktioner.

Inriktningen mark och anläggning ska ge kunskaper i markarbeten för vägar, järnvägar, husgrunder, ledningar, gröna ytor samt asfalt-, platt- och stenbeläggningar.

Inriktningen måleri ska ge kunskaper i ny- och om-målning av invändiga och utvändiga ytor, uppsättning av olika väggbeklädnadsmaterial samt kunskaper om färgens estetiska och skyddande värden.

Inriktningen plåtslageri ska ge kunskaper i byggnads- och ventilationsplåtslageri för att förse byggnader med ett yttre klimatskydd och ett fungerande inneklimat, i en kombination av design och teknisk funktion.

Exempel på yrkesutgångar: Anläggningsmaskinförare,

Betongarbetare, Golvläggare, Murare, Specialyrken ex Glastekniker, Stålbyggare, Ställningsbyggare och Plattsät-tare, TräarbeGlastekniker, Stålbyggare, Ställningsbyggare och Plattsät-tare, BeläggningsarbeGlastekniker, Stålbyggare, Ställningsbyggare och Plattsät-tare, BergarbeGlastekniker, Stålbyggare, Ställningsbyggare och Plattsät-tare, Järn-vägstekniker, Väg- och anläggningsarbetare, Byggnads-målare, Byggnadsplåtslagare, Ventilationsplåtslagare. l

YRKESPROGRAM

BA

inriKtningAr gymnAsiegemensAmmA ämnen 600 poäng ProgrAmgemensAmmA KArAKtärsämnen 400 P

SKOLOR MED BYGG- OcH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET

Inriktning Anläggningsfordon

ALE: Lärlingsgymnasiet i Ale* (lärling) GÖTEBORG: Bräckegymnasiet + lärling

Inriktning Husbyggnad

ALINGSÅS: Alströmergymnasiet + lärling

GÖTEBORG: Bräckegymnasiet + lärling, Cybergymnasiet* + lärling, Göteborgs Praktiska Gymnasium* (lärling, Träarbetare, Golvläggare, Murare, Specialyrke: Platt-sättare, Glastekniker), Plusgymnasiet*

KUNGSBACKA: Aranäsgymnasiet

KUNGÄLV: Mimers Hus Gymnasium + lärling LERUM: Lerums Gymnasium + lärling MÖLNDAL: Fässbergsgymnasiet PARTILLE: Porthälla Gymnasium + lärling STENUNGSUND: Nösnäsgymnasiet TJÖRN: Tjörns gymnasieskola (lärling)

Inriktning Mark och anläggning

ALE: Lärlingsgymnasiet i Ale* (lärling)

GÖTEBORG: Bräckegymnasiet + lärling, Cybergymnasiet* + lärling, Göteborgs Praktiska Gymnasium* (lärling, Beläggningsarbetare, Järnvägstekniker, Väg- och anlägg-ningsarbetare: väg- och infrastruktur, gaturum och parker) KUNGÄLV: Mimers Hus Gymnasium + lärling

LERUM: Lerums Gymnasium + lärling

Inriktning Måleri

ALE: Lärlingsgymnasiet i Ale* (lärling) ALINGSÅS: Alströmergymnasiet (lärling)

GÖTEBORG: Bräckegymnasiet + lärling, Cybergymnasiet* + lärling, Göteborgs Praktiska Gymnasium* (lärling, Byggnadsmålare) LERUM: Lerums Gymnasium + lärling

STENUNGSUND: Nösnäsgymnasiet (lärling) TJÖRN: Tjörns gymnasieskola (lärling)

Inriktning Plåtslageri

ALINGSÅS: Alströmergymnasiet (lärling)

GÖTEBORG: Bräckegymnasiet + lärling, Cybergymnasiet* + lärling LERUM: Lerums Gymnasium + lärling

STENUNGSUND: Nösnäsgymnasiet (lärling) TJÖRN: Tjörns gymnasieskola (lärling)

Programmet utan inriktning

KUNGSBACKA: Kungsbacka Praktiska Gymnasium* (lärling) KUNGÄLV: Kungälvs Praktiska Gymnasium* (lärling) LERUM: Lerums Praktiska Gymnasium* (lärling)

LILLA EDET: Elfhems Gymnasium (lärling), Lilla Edets Praktiska Gymnasium* (lärling)

*fristående skola Engelska 5 ...100 p

Histora 1a:1 ...50 p Idrott och hälsa 1 ...100 p Matematik 1 ...100 p Naturkunskap 1a:1 ...50 p Religionskunskap 1 ...50 p Samhällskunskap 1a:1 ...50 p Svenska 1 ...100 p eller: Sv som andraspråk 1 ...100 p Bygg grund 1 ...200 p Bygg grund 2 ...200 p Anläggningsfordon 900 p Anläggningsförare – process ...100 p Anläggningsförare 1 ...200 p Anläggningsförare 2 ...200 p Anläggningsförare 3 ...200 p Anläggningsförare 4 ...200 p Husbyggnad 700 p Husbyggnadsprocessen ...200 p Husbyggnad 1 ...100 p Husbyggnad 2 ...200 p Husbyggnad 3 ...200 p Mark och anläggning 500 p

Anläggningsprocessen ...200 p Anläggning 1 ...100 p Anläggning 2 ...200 p Måleri 400 p Måleriprocessen ...200 p Måleri 1 ...200 p Plåtslageri 400 p Plåtslageriprocessen ...200 p Plåtslageriteknik ...100 p Ventilationsplåtslageri 1 ...100 p

PROGRAMSTRUKTUR BA

Progr Am Fördju Pning Ar 300- 800 P 200 P 100 P individuell t v Al gymn Asie Arbete

EE

El och energi

El- och energiprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från

programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta

med automatiserade produktionssystem, system för energi-, miljö-

och vattenteknik eller dator- och kommunikationssystem, eller

för att arbeta som elektriker inom eldistribution eller installation.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i att försörja och bistå samhällsviktiga basfunktioner som produktion, installation och distribution av el-, energi- och vattensystem. Den ska därför ge kunskaper om el- och energiteknik och automation samt färdigheter i att utföra arbetsuppgifter inom dessa arbetsområden. Dator- och kommunikationsteknik och samhällets IT- infrastruktur ska också vara centralt inom utbildningen. Säkerhetsfrågor är av yttersta vikt för arbete inom de olika yrkesområdena. Utbildningen ska därför leda till att elev-erna blir väl förtrogna med nationella och intyrkesområdena. Utbildningen ska därför leda till att elev-ernationella överenskommelser om teknologi, informationssäkerhet, standarder, arbetssäkerhet och arbetsmiljö. Utbildningen ska träna eleverna i att göra medvetna val, exempelvis att kunna använda rätt material och verktyg samt att kunna planera och utvärdera en arbetsprocess. Utbildningen ska vidare leda till att eleverna förstår vikten av att kunna dokumentera och gå systematiskt till väga för att lösa problem. Allt el-, energi-, automations- och datortekniskt kunnande bygger på naturvetenskapliga principer. Att kunna utföra korrekta beräkningar är en förutsättning för yrkesutövningen. Utbildningen ska ge kunskaper om hur eleverna kan bidra till yrkets, företagets och samhällets ut-veckling såväl nationellt som lokalt. Internationaliseringen inom el-, energi-, automations- och datorbranscherna kräver förmåga att använda språk. I yrkeslivet kommer eleverna att möta olika människor och ansvara för att ett professionellt arbete utförs, ofta i samarbete med andra yrkesgrupper. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att samarbeta med andra, bemöta kunder, ge service och att skickligt utföra arbete både på företag och i människors hem. Inom branscherna är både storföretag och enpersonsföretag vanliga.

Arbetsmiljöfrågor ska ha en central plats i utbild-ningen för att förebygga arbetsskador och för att främja god hälsa.

Inriktningar

Inriktningen automation ska ge systemorienterade kun-skaper i brytningen mellan elektroteknik, datorteknik samt drift- och underhållsteknik. Detta innebär att inriktningen ska utveckla elevernas förmåga att planera, installera och sätta automatiserade produktionssystem i drift. Inriktningen ska också utveckla elevernas förmåga att yrkesmässigt arbeta med underhållsarbete och

felsök-ning i industriella anläggfelsök-ningar. Inriktfelsök-ningen kan leda till yrken som till exempel automationstekniker, processtek-niker, industrielektriker och mekatroniker.

Inriktningen dator- och kommunikationsteknik ska ge kunskaper i att yrkesmässigt installera, administrera, un-derhålla och reparera dator- och kommunikationssystem samt kunskaper om informationssäkerhet. Inriktningen ska också utveckla elevernas förmåga att arbeta med system för presentation av data, bild, ljud och interaktiva tekniker. Inriktningen kan leda till yrken som till exem-pel nätverkstekniker, teknisk säljare, och supporttekniker.

Inriktningen elteknik ska ge kunskaper i att installera, underhålla och reparera elanläggningar, eldistributions-nät, larm samt tv- och datanät. Inriktningen kan leda till yrken som elektriker verksam inom installation el-ler eldistribution. Andra möjliga yrken är till exempel hisstekniker och larmtekniker.

Inriktningen energiteknik ska ge kunskaper i att genomföra drift- och underhållsarbeten samt service-funktioner inom energi-, miljö- och vattenteknikbran-scherna samt processbaserade branscher. Inriktningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta med specialiserade funktioner i många olika yrken inom energi- och processbranscherna. Möjliga yrken är till exempel drift- och underhållstekniker, driftoperatör, vattenmiljötekniker och laborant.

Exempel på yrkesutgångar: Drift- och

underhållstekni-ker i automatiserade anläggningar, Fastighetsautomation, Industriautomation , Robottekniker, Processautoma-tion, Eventtekniker, Elektronikproduktionstekniker, Elektroniksupporttekniker, Hemservicetekniker, IT-supporttekniker, Nätverkstekniker, Servicetekniker data, IT eller kontorsteknik, Teknisk säljare, Distributions-elektriker, Hisstekniker, InstallationsDistributions-elektriker, Indu-strielektriker, Järnvägstekniker el och signal, Larm- och säkerhetstekniker, Tele- och kommunikationstekniker, Driftoperatör (allmänt), Driftoperatör (vatten- och miljöteknik), Driftoperatör (kraft- och värmeteknik), Vattenkraftsoperatör. l Öckerö Ovanstående kommuner erbjuder utbildning inom området.

YRKESPROGRAM