• No results found

Utveckling av en PCR-baserad metod för detektion av plasmidburna kolistinresistens, mcr-1 och mcr-3 gener i extended-spectrum beta-lactamase (ESBL)-producerande enterobacteriaceae

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Utveckling av en PCR-baserad metod för detektion av plasmidburna kolistinresistens, mcr-1 och mcr-3 gener i extended-spectrum beta-lactamase (ESBL)-producerande enterobacteriaceae"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete, 15 HP

Kandidatexamen i Biomedicinsk laboratorievetenskap

Höstterminen 2017

Utveckling av en PCR baserad metod för

detektion av plasmidburna

kolistinresistens, mcr-1 och mcr-3 gener i

extended spectrum beta-lactamase

(ESBL)-producerande Enterobacteriaceae

Aden Ahmed

(2)

PCR-baserad metod för detektion av plasmidresistens gener mot kolistin

Ökning av multiresistenta gramnegativa bakterier och brister i utveckling av nya antibiotika leder till svårbehandlade infektioner och då krävs mycket dyrare behandling. Extented-spectrum-beta-laktamas (ESBL)-producerande Enterobacteriaceae är multiresistenta gramnegativa bakterier som bryter ner de nya generationerna av beta-laktamas-antibiotika. Kolistin (polymyxin E) är ett gammalt polypeptidantibiotikum som upptäcktes år 1950. Det används som reserv antibiotika och som sista utväg för att behandla svåra fallen av infektioner av ESBL-bildande bakterier även mot antibiotikagruppen karbapenemer (ESBL-carba). I Kina upptäckte Liu et al. (2015) en ny gen av kolistin-resistens som hade en ökad förekomst i olika bakteriearter. Genen hade tidigare suttit i genomet hos bakterien, men fanns nu i plasmider och kallas därför mcr (colistin mobil resistance) som kan överföras mellan olika bakterier som samexisterar, t.ex. i tarmfloran eller vattendrag. Det finns olika varianter av kolistinresistensgener hos Enterobacteriaceae som är nyligen identifierade såsom mcr-1 mcr-2 och mcr-3. Nya studier har observerat ESBL-generna eller ESBL-carba och kolistingenen på samma plasmid och risken är att de genbärande bakterierna sprids och orsakar infektioner likt de utbrott som under senare år orsakats av t. ex. ESBL-producerande Enterobacteriaceae. I Sverige upptäcktes två patientfall med infektioner orsakade av bakterier med kolistinresistensgenen. Den ökande förekomsten av kolistinresistenta bakterier orsakas troligen av enormt stora användningen av kolistin som tillväxtfrämjande medel i djuruppfödningen i många länder. I Schweiz undersöktes förekomsten av kolistinresistens på isolat insamlade från vattendrag 2012, och ett av 74 isolat hade mcr-1-genen. En forskargrupp vid Högskolan Kristianstad har sedan 2013 samlat in bakterieisolat med ESBL-resistens från Kristianstads vattenrike. Syftet med detta projekt var att utveckla en Polymerase Chain Reaction (PCR) metod för att screena dessa angående förekomsten av mcr-1 och/eller mcr-3 genen. För att testa metoden användes positiva kontroller, d.v.s. DNA prov från kända bakterier som innehåller mcr-gener, och specifika primerpar. Därefter utprovades tre olika temperaturer för att kopiera DNA. Efter optimering kördes kontrollerna och proverna parallellt för att identifiera mcr-generna. Resultatet visade att PCR-metod fungerade men ingen mcr-gen hittades i de 60 bakterieisolaten från vattenriket i Kristianstad.

(3)

Svenska titel

Utveckling av en PCR-baserad metod för detektion av plasmidburna kolistinresistens, mcr-1 och mcr-3 gener i extended-spectrum beta-lactamase (ESBL)-producerande enterobacteriaceae.

Engelsk titel

Development of a PCR-based method for detection of plasmid-mediated colistin resistance, mcr-1 and mcr-3 genes in extended-spectrum beta-lactamase (ESBL)-producing enterobacteriaceae.

Handledare/Supervisor

Fariba Vaziri-Sani, Doktor i medicinsk vetenskap. Docent i experimentell autoimmun diabetes, Högskolan Kristianstad

Ann-Sofi Rehnstam-Holm, Leg BMA, professor i mikrobiologi, Högskolan Kristianstad. Examinator

Bodil Hernroth, legitimerad BMA, professor i biomedicinsk laboratorievetenskap Sammanfattning

Kolistin är ett gammalt polypeptidantibiotikum och används som sista utväg för behandling av allvarliga infektioner orsakad av multiresistenta gramnegativa bakterier. Nya studier har påvisat kolistinresistensgener, mcr (mobil colistin resistance), hos extended spectrum beta-lactamase (ESBL)-producerande Enterobacteriaceae. Mcr-genen ligger i plasmider som kan överföras mellan bakterier, vilket innebär att det är mycket svårare att behandla människor och djur vid infektion orsakad av patogen som erhållit denna resistens. Syfte med detta projekt var att utveckla en PCR-baserad metod för detektion av mcr-1 och mcr-3 gener. I denna studie optimerades en PCR-metod och sedan screenades 60 ESBL-isolat från Kristianstads vattenrike. Därefter undersöktes PCR-produkt med hjälp av agarosgelselektrofores. Resultatet visade att 51oC är den optimala annealingtemperaturen vid

multiplex-PCR för detektion av mcr-1 och mcr-3. Ingen av mcr-generna kunde detekteras i de 60 ESBL-isolaten. Positiva kontrollstammar med specifika primers kunde detekteras i PCR-analyser som genomfördes i denna studie, vilket tyder på att den optimerade PCR metoden kan vara pålitlig för detektion av mcr-1 och mcr-3 generna.

Ämnesord

Kolistin, mcr-gener, ESBL-producerande Enterobacteriaceae, annealingtemperatur och PCR. Abstrakt

Colistin (polymyxin E) is an old polypeptid-antibiotic and the last line of defence against serious infections caused by multidrug-resistant gram-negative pathogens. However, researchers recently discovered different variants of mcr (mobil colistin resistance) genes of Extended Spectrum beta-lactamses (ESBL) producering Enterobacteriaceae. These genes are located on a transferable plasmid and can spread from one bacterium to another and it is therefore much more difficult to treat these bacterial infections in both humans and animals. The aim of this study was to develop a polymerase chain reaction (PCR) method to detect mcr-1 and mcr-3 genes in ESBL-producing Enterobacteriaceae isolates from water resources in Kristianstad. Sixty ESBL-producing Enterobacteriaceae isolates collected between 2013 and 2016 in Kristianstad were screened using optimized multiplex PCR method. Agarose gel electrophoresis used to separate and visualize the PCR-products. The results showed that the optimal annealing temperature for amplification and detection of mcr-1 and mcr-3 genes was at 51oC. Mcr-1 and mcr-3 genes was not

identified in these isolates. The positive controls with specific primers were detected in PCR reactions, suggesting that the optimized PCR-based method could be useful for the identification of mobil colistin resistance genes.

Keywords

(4)

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ...5

1.1. Extended spectrum beta.lactamase (ESBL)-producerande Enterobacteriaceae ...6

1.2. Kolistin ...7

1.2.1 Kolistins verkningsmekanism ...8

1.2.2. Kolistinresistensgener ...9

1.3. Polymerase Chain Reaction och gelselektrofores ...10

1.4. Syfte ...11

2. Material och metoder ...11

2.1. Kontroller och prover ...11

2.2. PCR-optimering ...12

2.2.1. Optimering av annealingtemperatur ...12

2.2.2. Optimering av multiplex PCR-metod för detektion av båda mcr-1 och mcr-3 gener i samma reaktion ...14

2.2.3. Multiplex-PCR för detektion av mcr-1 och mcr-3 gener i poolade okända prov, bakterieisolat från Kristianstads vattenrike ...15

2.3 Etiska övervägande ...16

2.4 Statistisk bearbetning ...16

3. Resultat ...17

3.1. Optimering av annealingtemperatur ...17

3.2. Optimering av multiplex PCR-metod för detektion av båda mcr-1 och mcr-3 gener i samma reaktion ...19

3.3. Multiplex-PCR för detektion av mcr-1 och mcr-3 gener i poolade okända prov, bakterieisolat från Kristianstads vattenrike ...21

4. Diskussion ...22

5. Slutsats ...24

(5)

5

Referenser ...24

1. Inledning

Upptäckten av penicillin i början av 1900-talet följt av andra antibiotika har förändrat världen efter andra världskriget och har lett till ökade livslängd bland människorna med mer än tio år. Antibiotika är ett effektivt läkemedel som används mot olika former av bakterieinfektioner hos båda människor och djur (Exner et al. 2017; Frasca & Dahyyot-Fizelier 2008; Folkhälsomyndigheten 2013).

I många länder såsom Kina, USA och Brasilien används antibiotikabehandling i hög grad bland människorna och även som tillväxtfrämjande medel (antimicobial growth promoter, AGP) i djurfoder och vatten för att uppnå bättre djurhälsa samt producera kött av bättre kvalité (Qiao et al. 2017; Irrgang et al. 2016). Inom Europeiska Unionen (EU) förbjöds tillväxtantibiotika som tillsats i djurfoder år 2006 (Folkhälsomyndigheten 2013). Djur som får antibiotika i fodret kan ge ökad selektion av resistenta bakterier som sedan kan överföras till människor. Den moderna medicinen kräver att man inför stora operativa ingrepp och vid transplantationer kan förbehandla med antibiotika så att inte infektioner uppstår. Konsekvensen av den växande antibiotikaresistensen bland annat orsakat av en överanvändning, innebär att det i framtiden kan bli svårt att genomföra dessa behandlingar. Dessutom har avsaknaden av forskning för att ta fram helt nya typer av antibiotika gjort att infektioner orsakade av multiresistenta bakterier ibland inte går att behandla (Exner et al. 2017; Bialvaei & Kafil 2015).

Därför är ökning av multiresistenta gramnegativa bakterier ett enormt hot i den globala världen mot modern sjukvård. Enterobacteriaceae, Pseudomonas aeruginosa och

Acinetobacter baumannii är gramnegativa bakterier som kan utveckla resistens och

motståndskraft mot de flesta kända antibiotikan såsom -laktamer, fluorokinokoloner, kabapenemer och aminoglykosider. Detta har lett till att man har omvärderat gammal antibiotikan, t.ex. kolistin, som är sista substans som går att använda för att behandla multiresistenta gramnegativa bakterier. I studier från Kina, USA och Spanien har forskarna funnit mobila kolistin resistensgener så kallade mcr-1, -2 och -3 i gramnegativa bakterier som lätt sprids (Folkhälsomyndigheten 2013; Chabou et al. 2016; Hernandez et al. 2015; Pragasam et al. 2017; Liu et al. 2016).

(6)

6

1.1. Extended spectrum beta.lactamase (ESBL)-producerande Enterobacteriaceae

Enterobacteriaceae är en familj av gramnegativa bakterier som innehåller många av de vanligaste patogena bakterierna såsom Escheria coli, Klebsiella spp, Salmonella spp,

Enterobacter spp, Yersinia spp, Shigella spp, Citrobacter spp. Dessa kan finnas i alla

miljöer som jord, på växter, i vatten och som tarmflora hos djur och människor (Exner et al. 2017; Rupp & Fey 2003). Betalaktamantibiotika inbegriper penicilliner, cefalosporiner, och karbapenemer. Betalaktamantibiotika inhiberar bakterieväggsyntesen genom att binda till penicillinbindande protein (PBP) som är involverad i syntes av peptidoglykan. Men förekomsten av multiresistenta gramnegativa bakterier har under senaste åren ökat dramatiskt i hela världen. Exempel på multiresistenta gramnegativa bakterierna är Extented Spectrum Beta Lactamase (ESBL). Det innebär att dessa bakterier bildar enzymer (ESBL) med förmåga att hydrolysera och inaktivera många betalaktamantibiotika, speciellt tredje och fjärde generationen cefalosporiner samt karbapenemer (Shaikh et al. 2015).

De första ESBL generna hittades i E. coli och Klebsiella pneumoniae och det finns hundratals olika varianter uppdelade i olika typer såsom Cefotaximase-München (CTX-M), Temoniera betalactamase (TE(CTX-M), Sulfhydryl variable beta-lactamase (SHV), Cephamycinase (CMY) och Oxacillinase-type betalactamase (OXA). Man kan klassificera enlig Ambler (klass A-D)- system eller enligt Bush-Jacoby (Ghafourian et al. 2015). Det är aminosyrasubstitution av ESBL-genen som orsakar förändring av enzymstrukturen och aktiviteter vilka leder till olika fenotyper av betalaktamanenzymer. Dessutom kan varje bakterie innehålla flera gener av dessa enzymer som ger resistens mot flera antibiotika. ESBL-gener sitter ofta på en mobil vektor (plasmid eller transposon) som underlättar överföring av resistensgenerna mellan bakterier och därmed en snabb spridning. Utbrott av ESBL producerande bakterier har rapporterats från hela världen (Liakopoulos et al. 2016; Ghafourian et al. 2015; Karageorgopoulos & Falagas 2009).

(7)

7

1.2. Kolistin

Kolistin är ett gammalt polypeptidantibiotikum som tillhör polymyxinfamiljen, även kallas polymyxin E. Kolistin upptäcktes år 1950 av japanska forskare som odlade vissa stammar av Bacillus polymyxa var colistinus, gram positiva bakterier som producerar cykliska polypeptider av kolistin via icke ribosomal peptidsyntes. Det betyder att kolistin är en naturprodukt och kännetecknas av en snabb bakteriedödande effekt (Kumazawa & Yagasiwa 2002; Falagas & Kasiakou 2005). Kolistin används mest inom veterinärmedicin och som tillväxtfaktor i djurfoder (Rhouma et al. 2016; Irrgang et al. 2016). Hos människor används kolistin mycket sällan på grund av dess toxiska effekter och allvarliga biverkningar på njurarna och nervsystemet. Toxiciteten hos kolistin är relaterad till deras naturliga positiva laddning. I dag återanvänds kolistin ändå eftersom det är mer effektiva mot vissa allvarliga infektioner av multiresistenta gramnegativa, till exempel ESBL-producerande Enterobacteriaceae. Kolistin ska användas som reservantibiotikum och sista utväg för att behandla de svåra fallen av infektioner av ESBL-carba (Rhouma et al. 2016; Pragasam et al. 2017). Det finns olika grupper av polymyxiner såsom A, B, C, D och E, men endast B och E används som läkemedel. För närvarande är två typer av kolistin kommersiellt tillgängliga såsom kolistinsulfat och kolistinnatriumsulfat. Kolistinsulfat är bredspektrumantibiotika som används som oralt läkemedel (tablett) för tarminfektioner eller som pulver och i krämer mot hudinfektioner, eller också administreras intravenös. Kolistinnatriumsulfat är däremot mindre giftig och är en smalspektrumantibiotika jämfört med kolistinsulfat och administreras parenteralt. Båda typer av kolistin är tillgängliga för inhalationsbehandling som aerosol spray till patienter med cystisk fibros. Kolistins struktur innehåller en cyklisk polypeptid (polymyxin A och B) som liknar cellmembranets fosfolipid d.v.s. cykliska aminosyror med en sidokedja av tre aminosyror samt en fettsyra i sin N-terminal) (Rhouma et al. 2016; Martis & Leroy, 2014; Li et al. 2005, se Figur 1).

(8)

8

Figur 1. (a) Strukturen av kolistin. (b) struktur hos kolistinmetansulfat (Li et al. 2005).

1.2.1 Kolistins verkningsmekanism

Kolistin har en baktericid effekt genom att tränga in i cellen och störa cellmembraner hos gramnegativa bakterier. Kolistin är polykatjonisk och har båda hydrofoba och hydrofila delar vilka underlättar bindning till lipopolysackarider (LPS). Kolistin och LPS interagerar p.g.a. de elektrostatiska krafterna mellan det negativt laddade LPS och det positivt laddade kolistinet genom att förskjuta kalciumjoner och magnesiumjoner från det yttre membranet, vilken leder till ökad permeabilitet och osmos. Detta leder i sin tur till att cellen spricker och dör. Kolistin är också ett anti-endotoxin eftersom det aktivt binder till lipid A i LPS och neutraliserar därigenom detta endotoxin (Li et al. 2005; Yu et al. 2015; Martis & Leroy 2014, se Figur 2;). Det har påvisats att kolistin kan ta sig in i cytoplasman och påverka ribosomerna, vilken innebär att kolistin också är ett anti-ribosomalt antibiotika som hämmar proteinsyntesen (Falagas et al. 2005).

(9)

9

Figur 2: Kolistins verkningsmekanism på bakteriemembran (Martis & Leroy 2014).

1.2.2. Kolistinresistensgener

Resistens mot kolistin har tidigare hittats i bakteriekromosomer med låg förekomst och det antogs att resistens mot kolistin inte kunde överföras mellan bakterier (Irrgang et al. 2016). Men i slutet av 2015 visade en studie av Liu et al. en plasmidmedierad kolistinresistensgen kallad mcr-1 för första gång, vilket är en kolistinresistens som kan överföras mellan bakterier eftersom den ligger på en mobil plasmid. Mcr-1 genen har identifierats hos bakterier från djur, patienter och livsmedel i Kina och här i Sverige har den hittats hos mänskliga tarmisolat av E. coli och Klebsiella. Mcr-generna finns nu allmänt spridda i Europa, Asien och USA (folkhäsomyndigheten 2017; Bialvaei & Kafil 2015). Det finns olika varianter av kolistinresistensgener hos Enterobacteriaceae som nyligen identifierats, mcr-2 och mcr-3 (Hernandez et al. 2015: Qiao et al. 2017). I flera studier har man observerat ESBL och kolistingener på samma plasmid (Rhouma et al. 2016; Pragasam et al. 2017). Dessa mcr-gener producerar enzymer som modifierar lipopolysackariderna i yttermembranet hos gramnegativa bakterier, vilket gör kolistin ineffektiv och oförmögen att binda in till sitt mål. Principen av resistensmekanism är att mcr-enzymer överför phosphatidylethanolamine till lipid A i LPS vilken leder till

(10)

10

modifiering och reducering av den negativa laddningen i LPS. Detta i sin tur ger lägre affinitet för bindning till kolistin (Rhouma et al. 2016; Hinchliffe et al. 2017, se Figur 3).

Figur 3. Resistensmekanism av kolistin (Hinchliffe et al. 2017).

1.3. Polymerase Chain Reaction och gelselektrofores

Polymerase chain reaction (PCR) används för att amplifiera stora mängder DNA utifrån en enskild DNA-sekvens. Detta projekt använde PCR-metod för att identifiera kolistingenresistentgener (mcr-1 och mcr-2) genom att använda specifika primer (Foward och Reverse) och Taq PCR maxtermix (Taq DNA-polymeras, buffert, deoxyribonukeotid trifosfat (dNTPs) och MgCl2) användes för amplifiering. PCR reaktionens består av tre steg (denaturering, hybridisering/annealing och förlängning/syntes av DNA) (Garibyan & Avashia 2014, se Figur 4). PCR-produkterna visualiserades med hjälp av gelelektrofores på en agarosgel.

(11)

11

Figur 4: Schematisk presentation av PCR-principen (Garibyan & Avashia 2014).

1.4. Syfte

Målet med projektet var att sätta upp en multiplex-PCR metod för att sedan undersöka om generna mcr-1 & mcr-3, som kodar för kolistin-resistens, finns i de bakterier som isolerats från Kristianstads vattenrike under åren 2013–2016.

2. Material och metoder

2.1. Kontroller och prover

Optimering av en specifik PCR metod för detektion av mcr-1 och mcr-3 genomfördes med positiva kontrollstammar med generna: E. coli COL4NKZ 144801-08C för mcr-1 och Salmonella SSI AC 26mcr-1 för mcr-3. Den negativa kontrollen innehöll allt utan DNA-templatet för att upptäcka eventuell kontaminering. Till PCR-analysen användes specifika primerpar till Mcr-1 (Liu et al. 2015) samt primerpar till mcr-3 (Yin et al. 2017). En tidigare studie av Zurfuh et al. 2016 undersökte förekomsten av colistinresistens på isolat insamlade från vattendrag under år 2012, och ett av 74 isolat hade mcr-1-genen.

(12)

12

Därför ingick i detta projekt analys av bakterieisolat (60 DNA-prover) med ESBL-resistens från Kristianstad vattenrike samlade mellan 2013–2016. Alla bakterieisolat odlades på agarplatta, kolonier blandades i sterilt vatten och kokades därefter för att frigöra DNA. Efter PCR-optimering analyserades positiva kontrollstammar (för 1 och mcr-3 gener) samt okända prover parallellt.

2.2. PCR-optimering

Annealingtemperatur (Ta) är den optimala temperaturen för att specifika primer kan binda till mål-DNA sekvensen (hybridisering). I denna studie testades tre olika Annealingtemperaturer (51°C, 53°C och 55°C) för optimering av PCR-analysen.

2.2.1. Optimering av annealingtemperatur

Mcr-1 specifik forward-primer, CL-F (5´CGGTCAGTCCGTTTGTTC) och reverse-primer, CLR-R (5´-CTTGGTCGGTCGTAGGC) (DNA Technology, Danmark) var tillgängliga i Högskolan Kristianstad (se Tabell 1). Innehållet av PCR-reaktionen för positiva kontrollstammar av mcr-1 (se Tabell 2) samt koncentration av foward- och reverse-primer specifika för mcr-1 gen, Taq PCR-mastermix och sterilt vatten beskrivs nedan (se Tabell 3). Tre olika annealingtemperaturen 51°C, 53°C och 55°C testades för att bekräfta den optimala annealingtemperaturen för mcr-1 gen PCR-analys.

Mcr-3 specifik forward-primer (5´-TTGGCACTGTATTTTGCATT) och reverse-primer (5´-TTAACGAAATTGGCTGGAACA) (DNA Technology, Danmark) var tillgängliga i Högskolan Kristianstad (se Tabell 1). Innehållet av PCR-reaktionen för positiva kontrollstammar av mcr-3 (se Tabell 2) samt koncentration av foward- och reverse-primer specifika för mcr-3 gen, Taq PCR-mastermix och sterilt vatten beskrivs nedan (se Tabell 3). Tre olika annealingtemperaturen 51°C, 53°C och 55°C testades för att bekräfta den optimala annealingtemperaturen för mcr-3 gen PCR-analys.

(13)

13

Tabell 1. Primerpar sekvenser som användes i PCR-analysen för mcr-1 och för mcr-3.

Tabell 2. Positiv kontrollstam som användes i PCR-analysen.

Tabell 3. PCR-reaktionens.

Colistin-resistensgen primersekvenser Fragmentstorlek Tm°C

mcr-1 Liu et al. 2015 309 bp CLR-F CGGTCAGTCCGTTTGTTC 56°C CLR-R CTTGGTCGGTCTGTAGGG 58°C mcr-3 Yin et al. 2017 542 bp MCR3-F TTGGCACTGTATTTTGCATTT 54°C MCR3-R TTAACGAAATTGGCTGGAACA 58°C Positiv kontrollstam mcr-1

E. coli COL 4 NKZ 144801-08C mcr-1 COLISTIN

Salmonella SSI AC 261 mcrr-3 Colistin

PCR-reaktion 1 2 3 (Negativ kontroll)

Primer F mcr-1/mcr-3 (2 µM) 1 µL 1 µL 1 µL Primer R mcr-1/mcr-3 (2 µM) 1 µL 1 µl 1 µL PCR Master Mix 12,5 µL 12,5 µl 12,5 µL

Stam mcr-1/mcr-3 1 µL 1 µL 0

(14)

14

PCR-analysen genomfördes i PCR-maskinen (Applied Biosystems, Singapore) enligt nedanstående program (Se Tabell 4).

Tabell 4. Program till PCR-analys för mcr-1 med olika annealingtemperatur 51oC, 53oC och 55oC

vid separata försök.

PCR-produkt analyserades därefter genom gelelektrofores på en 1.5 %-ig agarosgel (i 1xTAE-buffert) som kördes för en timme i 100 V. DNA-band visualiserades i en UV-transilluminator (BIO RAD, USA) (för detaljerad metodbeskrivning av gelelektrofores se Bilaga 1).

2.2.2. Optimering av multiplex PCR-metod för detektion av båda mcr-1 och mcr-3 gener i samma reaktion

Positiva kontrollstammar för både mcr-1 och mcr-2 gener poolades i samma prov dels för att testa specificiteten för båda geners primerpar för detektion av respektive gen samt för att optimera volym av poolade DNA-prover i samma reaktion.

Först testades specificiteten av mcr-1 primerpar (Foward och Reverse) i en reaktion som innehöll positiv kontrollstam av mcr-1 (0,5 µl) och olika volymer av positivkontrollstam av mcr-3 (0,5 µl-4,5 µl) (se Bilaga 1 för detaljerad beskrivning av alla PCR-reaktioners innehåll).

På samma sätt testades specificiteten av mcr-3 primerpar (Foward och Reverse) i en reaktion som innehöll positiv kontrollstam av mcr-3 (0,5 µl) och olika volymer av positivkontrollstam av mcr-1 (0,5 µl-4,5 µl) (se Bilaga 1 för detaljerad beskrivning av

Steg Temperatur Tid Antal cykler

Initial denaturering 94oC 15 min 1

Denaturering 94oC 30 sekunder 30

Hybridisering (Annealingtemperatur) 51oC, 53oC, 55oC 90 sekunder

Elongering 72oC 60 sekunder

Final Elongering 72oC 10 min 1

(15)

15

alla PCR-reaktioners innehåll). I nästa försök testades två olika volymer av poolade positiva kontrollstammar (mcr-1 och mcr-3) (0,5 µl respektive 1 µl av varje DNA-prov) i en PCR-reaktion som innehöll båda mcr-1 och mcr-3 primerpar. Detta gjordes för att optimera volym av tillsatta DNA-prover i PCR-reaktionen.

Till sist testades poolade positiva kontrollstammar (mcr-1 och mcr-3) (1 µl av varje DNA-prov) i en PCR-reaktion som innehöll båda mcr-1 och mcr-3 primerpar. Innehållet av multiplex PCR-reaktion redovisas i Tabell 5.

Tabell 5. Optimering av multiplex-PCR reaktion för både mcr-1 och mcr-3 positiva kontrollstammar.

Multiplex-PCR-produkter analyserades därefter genom gelelektrofores på samma sätt som beskrevs ovan i separata avsnitt för mcr-1 och mcr-3 (för detaljerad metodbeskrivning av gelelektrofores se Bilaga 1).

PCR-reaktion Positiva kontroller Negativ kontroll

Primer F mcr-1 (2 µM) 1 µL 1 µL Primer R mcr-1 (2 µM) 1 µL 1 µl Primer F mcr-3 (2 µM 1 µL 1 µL Primer R mcr-3 (2 µM) 1 µL 1 µL PCR Master Mix 12,5 µL 12,5 µl Stam mcr-1 1 µL 0 Stam mcr-3 1 µL 0 Dest. vatten 6,5 µL 8,5 µL Total volym 25 µL 25 µL

(16)

16

2.2.3. Multiplex-PCR för detektion av mcr-1 och mcr-3 gener i poolade okända prov, bakterieisolat från Kristianstads vattenrike

Optimerade förhållandena gällande annealingtemperatur (51oC), volym av tillsatta

DNA-prov (positiva kontrollstammar för mcr-1 och mcr-3 gener) (1 µl av varje) användes för att köra en multiptlex-PCR analys för att screena poolade okända proverav bakterieisolat från Kristianstads vattenrike (1 µl av varje prov=total 5 µl av DNA pool) (Se Tabell 6). Multiplex-PCR-produkter analyserades därefter genom gelelektrofores på samma sätt som beskrevs ovan (för detaljerad metodbeskrivningen gelelektrofores se Bilaga 1). Tabell 6. Multiplex-PCR reaktion för screening av okända bakterieisolat.

2.3 Etiska övervägande

Det behövdes inga etiska tillstånd för genomförandet av studien.

2.4 Statistisk bearbetning

Statistisk dataanalys genomfördes inte för detta projekt. Inga positiva prover med mcr-1 eller mcr-3 gener detekterades i 60 bakterieisolat.

PCR-reaktion Positiva kontroller Negativ kontroll Prover Okända poolade prover

Primer F mcr-1 (2 µM) 1 µL 1 µL Primer F mcr-1 (2 µM) 1 µL

Primer R mcr-1 (2 µM) 1 µL 1 µl Primer R mcr-1 (2 µM) 1 µl

Primer F mcr-3 (2 µM 1 µL 1 µL Primer F mcr-3 (2 µM 1 µL

Primer R mcr-3 (2 µM) 1 µL 1 µL Primer R mcr-3 (2 µM) 1 µL

PCR Master Mix 12,5 µL 12,5 µl PCR Master Mix 12,5 µl

Stam mcr-1 1 µL 0 5 µl

(1 µl varje okänt prov) 5 µl

Stam mcr-3 1 µL 0

Dest. vatten 6,5 µL 8,5 µL Dest. vatten 3,5 µL

(17)

17

3. Resultat

3.1. Optimering av annealingtemperatur

Resultat för PCR-analys med tre olika annealingtemperaturer för detektion av mcr-1 gen i positiva kontrollstammen visas i Bild 1. PCR-produkter från tre separata analyser med olika annealingtemperaturer visualiserades samtidigt på en 1,5 % agarosgel. DNA-band storlek för PCR-produkterna jämfördes med DNA-marker, M (3000 bp-100 bp). Den förväntade storleken för mcr-1 gen-produkt är 309 bp. Alla tre annealingtemperaturer visade band för mcr-1 gen i närheten av förväntade storlek för mcr-1 gen. Alla negativa kontroller var negativa.

Bild 1: Gelbilden visar resultat för optimering av PCR-analys med tre olika annealingtemperaturer: 51oC (Prov 1), 53oC (Prov 3) och 55oC (Prov 5) för positiva

kontrollstammen av mcr-1 gen. Negativa kontroller (Prov 2, 4 och 6) var negativa och DNA-marker (M) visar band av olika storlek (3000 bp-100 bp). Förväntade PCR produkten för mcr-1=309 bp.

Resultat för PCR-analys med tre olika annealingtemperaturer för detektion av mcr-3 gen i positiva kontrollstammen visas i Bild 2. PCR-produkter från tre separata analyser med olika annealingtemperaturer visualiserades samtidigt på en 1,5 % agarosgel. DNA-band storlek för PCR-produkterna jämfördes med DNA-marker, M (3000 bp-100 bp). Den

mcr-1= 309 bp

M 1 2 3 4 5 6 M

(18)

18

förväntade storleken för mcr-3 gen-produkt är 542 bp. Alla tre annealingtemperaturer visade band för mcr-3 gen i närheten av förväntade storlek för mcr-3 gen. Det starkaste bandet påvisades däremot för PCR-produkten vid annealingtemperaturen 51oC. Alla negativa kontroller var negativa

Bild 2: Gelbilden visar resultat för optimering av PCR-analys med tre olika annealingtemperaturer: 51oC (Prov 1), 53oC (Prov 3) och 55oC (Prov 5) för positiva

kontrollstammen av mcr-3 gen. Negativa kontroller (Prov 2, 4 och 6) var negativa och DNA-marker (M) visar band av olika storlek (3000 bp-100 bp). Förväntade PCR produkten för mcr-3=542 bp.

Utifrån resultatet från Bild 1 och 2 valdes den optimala annealingtemperatur (51°C) som för att köra en Multiplex-PCR med både positiva kontrollstammar (mcr-1 och mcr-3) i samma PCR-reaktion. Denna temperatur användes även för att screena okända prover (60 st. bakterieisolat från Kristianstads vattenrike) i en Multiplex-PCR.

mcr-3 = 542 bp

(19)

19

3.2. Optimering av multiplex PCR-metod för detektion av båda

mcr-1 och mcr-3 gener i samma reaktion

Specificiteten av mcr-1 primerpar (Foward och Reverse) testades i en reaktion med innehåll av positiv kontrollstam till mcr-1 (0,5 µl) och olika volymer av positiva kontrollstammen till mcr-3 (0,5 µl-4,5 µl) (se Bild 3).

Resultatet för detta försök (vid annealingtemperatur 51°C) visade band för DNA-produkter på alla reaktioner förutom prover 6, 8 och 10 vilket kan ha orsakats av fel pipettering.

Bild 3: Multiplex-PCR med poolade positiva kontrollstammar av mcr-1 (0,5 µl) och mcr-3 (0,5µl-4,5 µl) (Prov 1–9). Här testades bara mcr-1 primerpar i PCR-reaktionen. Prov 10 visar negativa kontrollen som saknar DNA.

Specificiteten av mcr-3 primerpar (Foward och Reverse) testades i en reaktion med innehåll av positiv kontrollstam till mcr-3 (0,5 µl) och olika volymer av positiva kontrollstammen till mcr-1 (0,5 µl-4.5 µl) (se Bild 4). Resultatet för detta försök (vid annealingtemperatur 51°C) visade band för DNA-produkter på alla reaktioner.

mcr-1= 309bp

M 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 M

(20)

20

Bild 4: A. Multiplex-PCR med poolade positiva kontrollstammar av mcr-3 (0.5 µl) och mcr-1 (0,5µl-2.5 µl) (Prov 3, 5, 7, 9). Prov 1 innehåller bara mcr-3 positiva kontrollstammen. Negativa kontroller saknar DNA-prov (Prov 2, 4, 6, 8, 10). B. Multiplex-PCR med poolade positiva kontrollstammar av mcr-3 (0.5 µl) och mcr-1 (2,5–4,5 µl) (Prov 1, 3, 5, 7, 9). Negativa kontroller saknar DNA-prov (Prov 2, 4, 6, 8, 10).

Poolade positiva kontrollstammar (mcr-1 och mcr-3) testades även med olika volymer (0,5 och 1 µl av varje DNA-prov) i en PCR-reaktion för optimering av DNA-provers volym för att få tydligare band. PCR-reaktioner innehöll båda mcr-1 och mcr-3 primerpar. Resultaten visade att en volym av 1 µl av varje positiv kontrollstam (mcr-1 respektive mcr-3) ger tydligare band för mcr-3 (se Bild 5).

M 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

M M 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 M

A

B

(21)

21

Bild 5: Multiplex-PCR med poolade positiva kontrollstammar av mcr-1 och mcr-3. Här testades både mcr-1 och mcr-3 primerparer i PCR-reaktionen. Prov 1 och 2 är dubbletter och innehåller 1 µl av både mcr-1 och mcr-3 positiva kontrollstammar. Prov 4 och 5 är dubbletter och innehåller 0,5 µl av både mcr-1 och mcr-3 positiva kontrollstammar. Negativa kontroller saknar DNA-prov (Prov 3 och 6).

3.3. Multiplex-PCR för detektion av mcr-1 och mcr-3 gener i

poolade okända prov, bakterieisolat från Kristianstads

vattenrike

En optimerad multiplex-PCR med annealingtemperatur (51oC) och 1 µl av varje positiva

kontrollstammar (1 µl mcr-1+ 1µl mcr-3) genomfördes för att screena okända poolade bakterieisolat från Kristianstads vattenrike prover (1 µl av varje prov=total 5 µl av DNA pool). Resultaten visade band bara för positiva kontrollstammar. Inga PCR-produkter påvisades för varken mcr-1eller mcr-3 gener i dessa okända prov vilket visar att alla testade prover i denna studie (tot. 60 st) var negativa. Bild 6 visar ett exempel av dessa analyser för 20 st. poolade okända prover (se Bild 6).

M 1 2 3 4 5 6 M 1 2 3 4 5

6 M mcr-3= 542 bp mcr-1= 309 bp mcr-1= 309 bp mcr-3= 542 bp mcr-3 mcr-1

(22)

22

Bild 6: Multiplex-PCR för screening av poolade okända bakterieisolat (tot. 20 st.) genomfördes med både mcr-1 och mcr-3 primerparer i PCR-reaktionen. Prov 1 innehåller 1 µl av både mcr-1 och mcr-3 (1 µl/stam). Prov 3–6 innehåller 1 µl av 5 poolade okända prov (tot. 5 µl/pool). Negativa kontrollen saknar DNA-prov (Prov 2).

4. Diskussion

Målet med projektet var att optimera en PCR-baserad metod för att påvisa förekomsten av kolistinresistenta generna mcr-1 och mcr-3 i ESBL-producerande Enterobacteriaceae. En PCR-baserad metod för detektion av mcr-1 och mcr-3 gener optimerades med en annealingtemperatur (51oC) för amplifiering av två positiva kontrollstammarna till dessa gener. PCR-produkter visade förväntade storlek (bp) för både mcr-1 och mcr-3. Multiplex-PCR påvisade båda mcr-1 och mcr-3 generna hos positiva kontrollstammar men inga positiva prover detekterades i 60 st. bakterieisolat från Kristianstads vattenrike. En ny studie av Yin et al. (2017) har undersökt mcr-3 genen med samma primerpar fast med en annealingtemperatur på 50°C vilken låg nära den optimerade temperaturen i denna studie (51°C). Eftersom de tillsatta primerpar-koncentrationerna (2 µM) gav resultat i genomförda PCR-försöket, så optimerades inte detta förhållande i denna studie. Detektion av mcr-gener mot en bakgrund av högre volym av DNA (0,5–4,5 µl) testades i poolningsförsök med specifika primer till respektive mcr-gen i separata PCR-analyser. Detta visade specificitet av primer till sin respektive gen och detta trots tillsats av varierande volymer av den andra mcr-genen i PCR-reaktionen. Baserad på detta resultat

M 1 2 3 4 5 6

M

mcr-3

(23)

23

poolades 5 olika okända bakterieisolat från Kristianstads vattenrike (1 µl av varje prov, tot. 5 µl DNA i varje pool) i en Multiplex-PCR analys i närvaro av specifika primerparer för både mcr-1 och mcr-3 gener.

Optimering av multiplex-PCR med positiva kontrollstammar för mcr-1 och mcr-3 gener utfördes med två olika volymer (0,5 µl och 1µl av DNA kontroller), vilket gav starkare band för mcr-1 gen vid användning av 1 µl av DNA-prov. Denna volym användes även för screening av okända prov i poolade PCR-reaktioner (1 µl av varje prov).

I en tidigare studie av Rodriguez-Lazaro & Hernandez (2013) diskuterar författarna om att stora skillnader i DNA-fragmenten kan främja amplifiering av de korta DNA-fragment i jämförelse med de långa DNA-fragment, vilket kan resultera i amplifiering av mindre mängd PCR-produkter (svagare DNA-band på gelelektrofores) för långa DNA-fragment. DNA-fragmentens storlek för 1 och 3 ligger nära i storlek (1=309 bp, mcr-3=542 bp) därför bör en sådan skillnad inte kunna vara orsaken till olika starka band. Colistinresistent minimal inhibitory concentrations (MIC-test) har använts i tidigare studier (Irrgang et al. 2016), då genomfördes MIC-test innan screening av mcr-gener. Av 505 isolat resistenta av kolistin MIC-test visade 402 närvaro av mcr-1 gen, vilken visade att MIC-testen inte var 100 % tillförlitlig i Irrgand studie. I en liknande studie av Barbieri et al. (2017) testades först 980 prover med kolistinresistent MIC-test och bara 12 prover blev resistenta. De 12 isolat screenades och påvisades närvaro av mcr-genen. Barbieri et al. (2017) använde samma sekvenser av primerpar till mcr-1 genen i PCR-analysen med samma reaktionsvolym (25 µl). Barbieri et al. (2017) genomförde PCR-analysen i en annealingtemperatur av 58°C med 25 cykler. Därför kan det vara intressant att i framtida studier även testa andra förhållanden till PCR-analysen för detektion av mcr-gener i bakterieisolat. Detta projekt har inte genomfört odling av bakterieprover och MIC-bestämning av kolistin för kontroll av rätt bakterietillväxt på odlingsplattor. På så sätt kunde ske screening av bakterier som är resistenta av kolistin vilket hade kunnat minska antal screenade prover. Andra PCR-liknande tekniker såsom TaqMan real time-PCR har använts i tidigare studier för snabb och effektiv identifiering av mcr-gener samt minskning av kontaminering och ingen gelelektrofores. Då ingår en oligonukleotidprobe i PCR-reaktionen som skickar fluorescenssignal som kvantifieras av en detektor (Chabou et al. 2016; Irrgang et al. 2016).

(24)

24

Avslutningsvis är helgenomsekvensering rekommenderad från ”European center for disease prevention and control (ECDC)” för detektion av nya genvarianter och ökad kunskap om tillhörande plasmidvektor, extra resistensgener och sekvenstyp.

5. Slutsats

Detta projekt visade resultat från en optimerad PCR-metod för detektion av mcr-gener i positiva kontrollstammar. Optimerade förhållandena användes i genomförandet av en multiplex-PCR för att påvisa närvaro av mcr-1 och mcr-3 gener i poolade bakterieisolat. Vidare utvecklingsarbete kan förbättra säkerhet och kvalitet av resultat i framtida liknade studier.

Tackord

Jag vill tacka min underbara lärare och handledare Fariba Vaziri-Sani som har hjälpt mig under laborationshandledning och uppsatsens gång. Jag vill tacka även Ann-Sofi för allt stöd under projektet. Slutligen stor tack till min familj och vänner som gett mig stöd under arbetet.

Referenser

Barbieril, L. N., Nielsen, W. D., Wannemuehler, Y., Cavender, T., Hussein, A., Yan, S. G., Nolan, L. K. & Logue, C. M. (2017). mcr-1 identified in Avian Pathogenic Escherichia coli (APEC). PLOS ONE, 12(3):e0172997. DOI: 10.1371/journal.pone.0172997

Bialvaei, A. Z. & Samadi Kafil, H. (2015). Colistin, mechanisms and prevalence of resistance. Curr Med Res Opin, 31(4):707–721. DOI: 10.1185/03007995.2015.1018989.

Chabou, S., Leangapchart, T., Okdah, L., Le Page, S., Hadjadj, L. & Rolain, J. M. (2016). Real-time quantitative PCR assay with Taqman probe for rapid detection of MCR-1 plasmid-mediated resistance. New Microbes New Infect, 13, ss. 71-74. DOI: 10.1016/j.nmni.2016.06.017.

Chen, X., Zhao, X., Che, J., Xiong, Y., Xu, Y., Zhang, L., Lan, R, Xia, L., Walsh, T. R., Xu, J., Lu, J., Li, J. (2017). Detection and dissemination of the colistin resistance gene, mcr-1, from isolates and faecal samples in China. J Med Microbiol, 66(2), ss. 119-125. DOI: 10.1099/jmm.0.000425

(25)

25

Exner, M., Bhattacharya, S., Christiansen, B., Gebel, J., Goroncy-Bermes, P., Hartemann, P., Heeg, P., Ilschner, C., Kramer, A., Larson, E., Merkens, W., Mielke, M., Oltmanns, P., Ross, B., Rotter, M., Schmithausen, R.M., Sonntag, H.G. & Trautman, M. (2017). Antibiotic resistance: What is so special about multidrug resistance Gram-negative bacteria?. GMS Hyg Infect Control, 12(Doc05), ss. 1-24. DOI: 10.3205/dgkh000290 Falagas, M. E., Kasiakou, S. K. & Saravolatz, D. (2005). Colistin: The Revival of Polymyxins for the Management of Multidrug-Resistant Gram-Negative Bacterial Infections. Clin Infect Dis, 42(12), ss. 1333–1341. DOI: 10.1086/429323.

Folkhälsomyndigheten. (2017). Plasmidmedierad kolistinresistens. Lägesrapport och

förslag till fortsatt övervakning hos människa. Artikelnummer: 02112-2017, ss. 1-22.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/p/plasmidmedierad-kolistinresistens/ [2017-11-07]

Frasca, D., Dahyot-Fizelier, C. & Mimoz, O. (2008). La Colistine en réanimation Colistine in the intensive care unit. Réanimation, 17, ss. 251–258

https://www.srlf.org/wp-content/uploads/2015/11/0805-Reanimation-Vol17-N3-p251_258.pdf .

Ghafourian, S., Sadeghifard, N., Soheili, S. & Zamberi S. (2015). Extended Spectrum Beta-lactamases: Definition, Classification and Epidemiology. Beta Curr Issues Mol

Biol,17, ss. 11-22. DOI: 10.21775/cimb.017.011.

Garibyan, L. & Avashia, N. (2014). Research Techniques Made Simple: Polymerase Chain Reaction (PCR). J Invest Dermatol, 133(3):e6. DOI: 10.1038/jid.2013.1

Hernandez, M., Iglesias, M.R., Rodriguez-lazaro, D., Gallardo, A., Quijada, N., Miquela-Villoldo, P., Campos, M. J., Piriz, S., Lopez-Orozco, G., de Frutoz, C., Saez, J. L., Ugarte-Ruiz, M., Dominguez, L. & Quesada, A. (2015). Co-occurence of colistin-resistance genes mcr-1 and mcr-3 among multidrug-resistant Escherichia colu isolated from cattle, Spain. Euro Surveill, 22(31), ss. 30586. DOI: 10.2807/1560-7917.ES.2017.22.31.30586 Hinchliffe, P., Yang, Q.E., Portal, E., Youg, T., Li, H., Tooke, C. L., Carvalho, M. J., Paterson, N. G., Brem, J., Niumsup, P.R., Tansawai, U., Lei, L., Shen, Z., Wang, Y., Schofield, N. G., Mulholland, A. j., Shen, J., Fev, N., Walsh, T. R. & Spencer, J. (2017). Insights into the mechanistic Basis of Plasmid-Mediated Clistin Resistance from Crystal Structures of the Catalytic Domain of MCR-1. Scientific Report, 7:39392, ss. 1-10. DOI:10.1038/srep39392

Irrgang, A., Roschanski, N., Tenhagen, B.A., Grobbel, M., Skladnikiewicz-Ziemer, T., Thomas, K., Roesier, K. & Käsbohrer, A. (2016). Prevalence of mcr-1 in E. coli from Livestock and Food in Germany, 2010-2015. PLoS ONE, 11(7).e0159863. DOI:1371/journal. Pone.0159863

(26)

26

Karageorgopoulos, D. E. & Falagas, M. E. (2009). Extended-spectrum β-lactamase-producing organisms.. Journal of Hospital Infection, 73(4), ss. 345-354. DOI: 10.1016/J.JHIM.2009.02.021.

Kluytmans, J. (2017). Plasmid-encoded colistin resistance: mcr-one, two, three and counting. Euro Surveill, 22(31). pii: 30588. DOI: 10.2807/1560-7917.ES.2017.22.31.30588

Kumazawa, J. & Yagasiwa, M. (2002). The history of antibiotics: the Japanes story.

Journal of Infection and Chemotherapy, 8(2), ss. 125-133. DOI: 10.1007/s101560200022.

Li, J., Nation, R. L., W. Line, R., D. Turnidge, J. & Coulthard, K. (2005). Evaluation of colistin as an agent multiresistant Gram-negative bacteria. Antimicrobial Agents, 25(1), ss. 11-25. DOI: 10.1016/j.ijantimicag.2004,10,001.

Liakopoulos, A., Mevius, D. & Ceccarelli, D. (2016). Review of SHV Extented-Spectrum β Lactamases:Neglected Yet Ubiquitous. Front Microbiologi, 7(1374), ss. 1-24. DOI: 10,3389/fmicb.2016,01374.

Liu, Y. Y., Wang, Y., Walsh, T. R., Yi, L. X., Zhang, R., Spencer, J., Doi, Y., Tian, G., Dong, B., Huang, X., Yu, L.F., Gu, D., Ren, H., Chen, X., Lv, L., He, D., Zhou, H., Liang, Z., Liu, J.H., Shen, J. (2016). Emergence of plasmid-mediated colistin resistance mechanism MCR-1 in animals and human beings in China: a microbiological and molecular biological study. Lancet Infect Dis, 16(2), ss. 161-168. DOI: 10.1016/S1473-3099(15)00424-7

Martis, N., Leroy, S. & Blanc, V. (2014). Colistin in multidrug resistant Pseudomonas aeruginosa blood-stream infection: A narrative review for the clinician. Journal of

Infection, 69(1), ss. 1-12. DOI: 10.1016/j.jinf.2014.03.001

Pragasam, A. K., Shankar, C., Veeraraghavan, B., Biswas, I., Nabarro, L. E., Inbanathan, F.Y., George, B. & Verghese, S. (2017). Molecular Mechanisms of Colistin Resistance in Klebsiella pneumoniae Causing Bacteremia from India-A First Report. Front

Microbiol, 7(2135), ss.1-9. DOI: 10.3389/fmicb.2016.02135

Qiao, M., Ying, G. G., Singer, A. C. & Zhu, Y. G. (2017). Review of antibiotic resistance in China and its environment. Environment international, 110, ss. 160-172. DOI: 10.106/j.envint.2017.10.016

Rhouma, M., Beaudry, F., Thériault, W. & Letellier, A. (2016). Colistin in Pig production: Chemistry, M echanism of Antibacterial Resistance Emergence, and One Health Perpectives. Front Microbiol, 7(1789), ss. 1-22. DOI: 10.3389/fmicb.2016.01789. Rodriguez-Lazaro, D. & Hernamdez, M. (2013). Real-time PCR in Food Science: Introduction. Curr Issues Mol Biol, 15, ss. 25–38.

(27)

27

Rupp, M. E. & Fey, P. D. (2003). Extended spectrum beta-lactamase (ESBL)-producing Enterobacteriaceae: considerations for diagnostic, prevention and drug treatment. Drug, 63(4), ss. 353-365.

Shaikh, S., Fatima, J., Shakil, S., Rizyi, S. M. & Kamal, M. A. (2015). Antibiotika resistance and extended spectrum beta-lactames: types, epideminology and treatment.

Saudi J Biol, 22(1), ss. 90–101. DOI: 10.1016/j.sjbs.2014,08,002

Socialstyrelsen. (2013). Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Folkhälsomyndigheten. Artikel nummer (2013-11-26), ss. 1-37. https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/fe3b93fc84c84442939b911442c3b

d0f/antibiotikaresistens-och-vardrelaterade-infektioner-arsrapport-2013-for-samverkansuppdrag-2013-11-26.pdf [2017-12-03]

Yin, W., Li, H., Shen, Y., Liu, Z., Wang, S., Shen, Z. & Wang, Y. (2017). Novel plasmid-mediated colistin resistance gene mcr-3 in Escherichia coli. Mbio, 8(3):e00543-17. DOI: 10.1128/mBio.00543-17

Yu, Z., Cai, Y., Qin, W., Lin, J. & Qiu, J. (2015). Polymyxin E Induces Rapid Paenibacillus polymyxa Death by Damaging Cell membrane while Ca+ Can Proteckt Cells from Damage. PloS One, 10(8): e0135198. DOI: 10.1371/journal pone.0135198

Zurfuh, K., Poirel, L., Nordmann, P., Nuesch-Inderbinen, M., Hächler. & Stephan, R. (2016). Occurrence of the Plasmid-Borne mcr-1 Colistin Resistance Gene in Extended-Spectrum- β-Lactamase-Producing Enterobacteriaceae in River Water and Imported Vegetable Samples in Switzerland. Antimicrob Agents Chemother, 60(4), ss. 2594–2595. DOI:10,1128/AAC.00066–16

(28)

28

Bilagor

Bilaga 1: Verifiering av PCR-produkt på gelelektrofores Material: - Agaros - Erlenmeyerkolv (E-kolv) - Mikrovågsugn - 1x TAE-buffert - Gel red - Elektroforesapparaten - Handskar Utförande:

1. Tillsätt 0.9 g pulver agaros i en 60 ml E-kolv för att förbereda 1.5% agarosgel. 2. Tillsätt 60 ml 1xTAE till E-kolven med agaros och koka upp agarosen i

mikrovågsugn. Se upp, den kokar över mycket lätt! Agarosen skall vara helt smält och inga korn/sliror får synas om lösningen hålls upp mot ljuset.

3. Preparera en gelkammare med en gel kam.

4. Låt agarosen svalna till ca 50°C (knappt att man kan hålla i den).

5. Tillsätta 1 µl Gel red med koncentration för att möjliggöra visualisera av DNA i ultraviolett (UV) ljus.

6. Häll agaroslösningen i kammaren och låt stelna till rumstemperatur.

7. Ta bort kammarna ut ur gelen och placera gelen i elektroforesapparaten och häll med 1X TAE-buffert så att så att bufferten nådde upp till max-gränsen.

8. Blanda 10 µl av proverna med 5 µl av loading dye buffert. 9. Tillsätta 2 µl Marker på första och sista brunna.

10. Pipettera 15 µl proverna och kontroller i varje brunna efter PCR. 11. Koppla till strömförsörjning och inställda på 100V, mellan 40–60 min. 12. Placera sedan i UV-transilluminator för att tolka resultatet av PCR-produkt.

Bilaga 2

Försök 1: Poolade test med mcr-1 och mcr-3 gener, Primerpar (Forward och Reverse till MCR-1). Gelelektrofores i 100 V med 51°C annealingtemperatur.

Reaktion 1: Positiv kontrollstam till MCR-1 (0.5 µl), positiv kontrollstam till MCR-3 standard (0.5 µl). Reaktion 2: Positiv kontrollstam till MCR-1 (0.5 µl), positiv kontrollstam till MCR-3 standard (1 µl). Reaktion 3: Positiv kontrollstam till MCR-1 (0.5 µl), positiv kontrollstam till MCR-3 standard (1.5 µl). Reaktion 4: Positiv kontrollstam till MCR-1 (0.5 µl), positiv kontrollstam till MCR-3 standard (2 µl). Reaktion 5: Positiv kontrollstam till MCR-1 (0.5 µl), positiv kontrollstam till MCR-3 standard (2.5 µl). Reaktion 6: Positiv kontrollstam till MCR-1 (0.5 µl), positiv kontrollstam till MCR-3 standard (3 µl). Reaktion 7: Positiv kontrollstam till MCR-1 (0.5 µl), positiv kontrollstam till MCR-3 standard (3.5 µl). Reaktion 8: Positiv kontrollstam till MCR-1 (0.5 µl), positiv kontrollstam till MCR-3 standard (4 µl).

(29)

29

Reaktion 9: Positiv kontrollstam till MCR-1 (0.5 µl), positiv kontrollstam till MCR-3 standard (4.5 µl). Reaktion 10: (Neg): Endast 0,5 µl dH20, Inga DNA-prov.

Försök 2: Poolade test med mcr-3 och mcr-1 gener, Primerpar (Forward och Reverse till MCR-3). Gelelektrofores i 100 V med 51°C annealingtemperatur.

Reaktion 1: Positiv kontrollstam till MCR-3 (0.5 µl)

Reaktion 2: Positiv kontrollstam till MCR-3 (0.5 µl), positiv kontrollstam till MCR-1 standard (0.5 µl). Reaktion 3: Positiv kontrollstam till MCR-3 (0.5 µl), positiv kontrollstam till MCR-1 standard (1 µl). Reaktion 4: Positiv kontrollstam till MCR-3 (0.5 µl), positiv kontrollstam till MCR-1 standard (1.5 µl). Reaktion 5: Positiv kontrollstam till MCR-3 (0.5 µl), positiv kontrollstam till MCR-1 standard (2 µl). Reaktion 6: Positiv kontrollstam till MCR-3 (0.5 µl), positiv kontrollstam till MCR-1 standard (2.5 µl). Reaktion 7: Positiv kontrollstam till MCR-3 (0.5 µl), positiv kontrollstam till MCR-1 standard (3 µl). Reaktion 8: Positiv kontrollstam till MCR-3 (0.5 µl), positiv kontrollstam till MCR-1 standard (3.5 µl). Reaktion 9: Positiv kontrollstam till MCR-3 (0.5 µl), positiv kontrollstam till MCR-1 standard (4 µl). Reaktion 10: Positiv kontrollstam till MCR-3 (0.5 µl), positiv kontrollstam till MCR-1 standard (4.5 µl). Reaktion 11: (Neg): Endast 0,5 µl dH20, Inga DNA-prov.

Bilaga 3: Screeningresultat av bakterieisolat från Kristianstas vattenrike.

Provnummer Referens Poolat mcr-1 mcr-3

1 1120 1 ̶ ̶ 2 515 1 ̶ ̶ 3 538 1 ̶ ̶ 4 1094 1 ̶ ̶ 5 944 1 ̶ ̶ 6 1091 2 ̶ ̶ 7 827 2 ̶ ̶ 8 624 2 ̶ ̶ 9 1133 2 ̶ ̶ 10 943 2 ̶ ̶ 11 819 3 ̶ ̶ 12 818 3 ̶ ̶ 13 795 3 ̶ ̶ 14 791 3 ̶ ̶ 15 476 3 ̶ ̶ 16 461 4 ̶ ̶ 17 433 4 ̶ ̶ 18 421 4 ̶ ̶ 19 420 4 ̶ ̶ 20 997 4 ̶ ̶ 21 996 5 ̶ ̶ 22 980 5 ̶ ̶ 23 978 5 ̶ ̶ 24 927 5 ̶ ̶

(30)

30 25 879 5 ̶ ̶ 26 825 6 ̶ ̶ 27 820 6 ̶ ̶ 28 442 6 ̶ ̶ 29 412 6 ̶ ̶ 30 411 6 ̶ ̶ 31 410 7 ̶ ̶ 32 409 7 ̶ ̶ 33 403 7 ̶ ̶ 34 361 7 ̶ ̶ 35 1037 7 ̶ ̶ 36 1017 8 ̶ ̶ 37 455 8 ̶ ̶ 38 454 8 ̶ ̶ 39 453 8 ̶ ̶ 40 452 8 ̶ ̶ 41 450 9 ̶ ̶ 42 449 9 ̶ ̶ 43 445 9 ̶ ̶ 44 456 9 ̶ ̶ 45 443 9 ̶ ̶ 46 698 10 ̶ ̶ 47 399 10 ̶ ̶ 48 356 10 ̶ ̶ 49 786 10 ̶ ̶ 50 700 10 ̶ ̶ 51 460 11 ̶ ̶ 52 459 11 ̶ ̶ 53 458 11 ̶ ̶ 54 457 11 ̶ ̶ 55 1009 11 ̶ ̶ 56 848 12 ̶ ̶ 57 841 12 ̶ ̶ 58 447 12 ̶ ̶ 59 839 12 ̶ ̶ 60 737 12 ̶ ̶

Figure

Figur 2: Kolistins verkningsmekanism på bakteriemembran (Martis & Leroy 2014).
Figur 3. Resistensmekanism av kolistin (Hinchliffe et al. 2017).
Figur 4: Schematisk presentation av PCR-principen (Garibyan & Avashia 2014).
Tabell 1. Primerpar sekvenser som användes i PCR-analysen för mcr-1 och för mcr-3.
+4

References

Related documents

Examensarbetets engelska titel: “Detection of Arthropod Borne, Zoonotic Viruses in Mosquitoes from Northern Sweden -Spotting Arboviral RNA with RT-PCR”. Handledare: Magnus Evander,

In this study we determined resistance profiles and genotypes of ESBL-producing bacteria in randomly selected Escherichia coli from Franklin´s gulls (Leucophaeus pipixcan) at

Förklara hur ett protein tillverkas (10.1) Begrepp: cellkärna, genkopia, ribosom, triplett, aminosyra, protein. Beskriv

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

In this study, results for the initial detection of ESBLs using the CLSI breakpoints for susceptibility show that isolates which demonstrated susceptibility to the third

Vid utodling på CHROMagar™ mSuperCARBA™ observerades växt av samtliga stammar som producerade ESBL CARBA och isolat från CPE-studie

Handledare: Fredrik Elgh och Jan Olsson, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet. Läraropponent: Maria Brohlin Examinator: Mari Norgren Datum för

The ability to differentiate isolates with high resolution methods is essential in order to define the strains that are transmitted in a local outbreak from those strains occurring