FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET • NR 1 – 2011
Viktigt att
Ur innehållet:
Ett bidrag till långsiktig
kunskapsutveckling? ...8
Fokus på föräldrar till barn med
funktionsnedsättningar ... 10
”Vi har skapat en god anda” ... 11
GHB uppmärksammat
i Rosenbad ... 15
Ansvarig utgivare Elisabeth Hajtowitz, tel 031-335 51 88
elisabeth.hajtowitz@grkom.se
Layout Infogruppen GR, tony.dahl@grkom.se Text och bild Märit Malmberg Nord om inget annat anges Redaktör Märit Malmberg Nord, tel 031-335 50 77
marit.malmberg.nord@grkom.se
Nytt från FoU i Väst/GR
1–2011Kampen för att bli Någon
Bilder av förorten och risk-fyllda utvecklingsvägar i Göteborg
FoU-rapport 1:2011 Torbjörn Forkby och Susanne Liljeholm Hansson
Denna rapport är ett bidrag till att nyansera bilden av för-orten som uppväxtmiljö för unga. Här framkommer dels uppfattningar om förorten som ett litet och tryggt sam-manhang och dels som ett område som präglas av ano-nymitet och utanförskap. I rapporten visas också hur vägen in på riskabla utveck-lingsvägar kan se ut. En väg där sökande efter respekt och status inneburit att brottslighet blivit en del av vardagen. Rapporten inne-håller också berättelser om hur unga brutit med denna livsföring och vad som varit viktigt för deras förändringsprocess. n
Vill du få
per e-post?
Meddela oss på fou@grkom.se så byter vi ut
din papperstidning mot en e-prenumeration.
Möjligheternas hus
En fallstudie av en sysselsättnings- och rehabiliteringsverksamhet för personer dömda till rättspsykiatrisk vård FoU-rapport 2:2011 Malin Albrektsson och Rafael Lindqvist
Vilka möjligheter och pro-blem uppstår när sysselsätt-ning och arbetslivsrehabi-litering anordnas i öppna former för personer dömda till rättspsykiatrisk vård? Det övergripande temat för den här studien är hur olika aktörer bidragit till att utfor-ma verksamheten vid Möj-ligheternas hus, som drivs i kommunal regi. I rapporten beskrivs bland annat hur olika synsätt på målgruppen
och på verksam hetens inriktning påverkat aktiviteterna vid Möjligheternas hus. De arbetsmetoder som används beskrivs och diskuteras också. n
Från rapport till implementering
En utvärdering av Handisams utbildning ”Motverka onödig ohälsa”
Sara Nordenhielm
Myndigheten för handikappolitisk sam-ordning (Handisam) genomförde våren 2010 en utbildning riktad till politiker, tjänstemän och representanter från bru-karorganisationer. Den här utvärderingen undersöker vilken nytta deltagarna i efter-hand kunde se med utbildningen, samt om den gjort att de hade ändrat förhållnings-, arbets- och samarbetssätt. n
Verkstäder för utvärdering i välfärdsverksamheter
– erfarenheter från några svenska FoU-enheter och högskolor
Elisabeth Beijer, Bengt G Eriksson, Jennifer C Greene, Kari Jess, Ove Karlsson Vestman, Per-Åke Karlsson och Laila Niklasson I denna rapport beskrivs och värderas erfarenheter från utvärderingsverkstäder, som är en pedagogisk form för att lära om utvärdering samtidigt som man utvärderar. n
(På väg mot) ett riktigt jobb
Introduktionsanställningar för nyanlända flyktingar och invandrare Theresa Larsen och Eva Sennemark
För att öka nyanlända flyktingars och invandra-res möjligheter att etablera sig i arbetslivet, sat-sade Göteborgs Stad under en period på särskilda introduktionsanställningar. Det här är en utvär-dering av den satsningen. n
Fler rapporter finns på
grkom.se/fouivast
"Det finns lika många vägar att gå som det finns individer". Att förändra attityder till personer med funktionsnedsättning
Utvärdering av Projekt Alliera i SDN Lundby i Göteborgs Stad Ingegerd Winqvist
En utvärdering av Projekt Alliera, som är en del i en förändrings-process inom funktionshindersverksamheten i Lundby när det gäller den egna personalens attityder, förhållningssätt och arbetssätt i förhållande till personer med funktionsnedsättning. n
Om studiecirklar och lärande kring rehabiliterande förhållningssätt
En utvärdering inom Alingsås äldreomsorg Marianne Lundgren och Leena Odebo
En utvärdering av en satsning på studiecirklar för att öka medvetenheten hos vårdpersonalen och gå från ett vårdande till ett främjande förhållningssätt, som ökar aktiviteten och självständigheten hos vårdtagarna. n
Samverkansteamet och Vändzonen
Utvärdering av två verksamheter i Partille kommun
Marianne Lundgren
Samverkansteamet och Vändzonen syftar till att arbeta utifrån ett inkluderande per-spektiv med insatser som riktas mot skol-enheter och elever. Målet är att skapa en helhetssyn som innebär att kommunens förvaltningar har ett gemensamt ansvar för barn och ungdomar i förskola och skola med psykosociala och inlärningsmässiga svårigheter. n
Socialtjänstens arbete med att uppmärksamma riskbruk av alkohol i några kommuner i Västra Götalands län
Christina Andersson med kommentarer av Fredrik Spak
En kartläggning av hur socialtjänsten arbetar för att tidigt uppmärksamma riskbruk av alkohol. n
Bild: Theresa Lar
sen.
Aktuell forskning
om barn och familjer:
Välbesökt konferens
följs av reportagebok
Över 500 personer kom tidigt i våras
till konferensen Barn av vår tid för att lyssna på forskare från skilda discipliner som ur olika perspektiv belyste barns och familjers villkor i Sverige idag. Till sommaren publi-ceras en reportagebok, där bland andra de forskare som deltog på konferensen inter-vjuas. Tanken är att det ska bli en bok som vänder sig till yrkesverksamma, politiker, forskare, studenter och andra med intresse för aktuell forskning om barn och famil-jer. Bakom det här arbetet står forsknings-nätverket Barns välbefinnande och familjers villkor, där representanter från bland andra FoU i Väst/GR, Göteborgs universitet och Länsstyrelsen i Västra Götalands län ingår.
Boken kommer att kunna beställas eller laddas ner från grkom.se/fouivast. n
Ale, Härryda, Kungälv, Mölndal och Tjörn har
fått 1,4 miljoner kronor från regeringsuppdraget
Bo bra på äldre dar. Det är en satsning som
drivs av Hjälpmedelsinstitutet och som syftar
till att stimulera kommuner till nytänkande
kring bostäder och boendemiljöer för äldre.
Tillsammans med FoU i Väst/GR och GR
Pla-nering ska kommunerna utveckla metoder för inven-tering av äldres behov och önskemål om boende som kan användas vid strategisk boendeplanering. Genom att samverka över sektorsgränserna mellan äldreom-sorg och samhällsbyggnad samt över
kommungrän-serna, vill man utveckla metoder för att undersöka äldres behov och preferenser gällande sin nutida och framtida boendesituation.
Projektet heter Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre. Kunskaper från äldre, pensionärs- och brukar-organisationer kommer att ha stor betydelse under arbetets gång. På så sätt kan attraktiva boendemiljöer skapas utifrån behov som äldre själva har varit med och formulerat. Att både större och mindre kommuner ingår i projektet ger förutsättningar för att projektet skapar generella kunskaper och erfarenheter som kan föras vidare till andra delar av landet.
Målet med projektet är att skapa en databas som innehåller verktyg för en strategisk boendeplanering.
n
Kommuner i Göteborgsregionen
samarbetar för äldres boende
Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn?
deT var TemaT när över 700 personer samlades på Biograf Draken i Göteborg till en regional konferens som
arrangerades av Göteborgsregionens kommunalförbund, FoU i Väst och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Föreläste gjorde bland andra författare till de kunskapssammanfattningar som UPP-centrum (Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa) vid Socialstyrelsen publicerat.
Missade du konferensen? Eller vill du se någon av föreläsningarna igen? Du hittar allt material från den här dagen på grkom.se/fouivast. n
den 10-11 och den 24-25 mars anordnade FoU
i Väst/GR i samarbete med Göteborgs Stadskansli utbildningsdagar för politiker. Utbildningen ge-nomfördes på uppdrag av kommunstyrelsens styr-grupp för politikerutbildningar och riktade sig till ledamöter i stadsdelsnämndernas individutskott i Göteborgs Stad. Samma program hölls vid två till-fällen och sammanlagt deltog 65 leda möter.
Förra året hade utbildningstillfället temat ”Ungas etablering i vuxenlivet”, medan det i år fokuserades på aktuell kommunal- och förvaltningslagstiftning samt missbruks- och beroendefrågor. Juristenheten vid stadskansliet höll i första dagen och ledamöter-na fick uppskattade genomgångar av bland anledamöter-nat kommunallagen, socialtjänstlagen och tvångslag-stiftningarna. Den andra dagen syftade till att lyfta missbruks- och beroendefrågor ur olika perspektiv med stöd i forskning och praktik. Här medverka-de bland annat Kent Wetterskog, Brukarråmedverka-det för missbruks- och beroendevården i Västra Götaland, och Elisabeth Beijer, samordnare FoU i Väst/GR, som tillsammans reflekterade kring brukarper-spektiv inom missbruks- och beroendevården samt Peter Molin, utvecklingsledare Askim-Frölunda-Högsbo, som gav en tankeväckande presentation av skolelevers drogvanor. Av den utvärdering som gjordes framgick att ledamöterna överlag var nöjda med utbildningen och att de ansåg att den stämde väl överens med deras politiska uppdrag.
Text & bild: Sara Nordenhielm
Konferensdeltagarna välkomnades på morgonen av elever från Nord-hemsskolans musikklasser.
Politikerutbildning för andra året i rad
Tillgängligheten på droger i samhället har ökat markant, me-nade Mattias Gullberg, socionom vid Mini Maria Hisingen, i sin presentation kring ungdomars användning av cannabis, nätdroger och GHB. Det finns en uppsjö av droger på nätet som ungdomar utan svårigheter kan beställa direkt hem i brevlådan, berättade Mattias.
Göteborgs Stad är en av tre
försökskommu-ner som får statliga medel för att investera
i tillgänglighet, teknik och gemenskap så att
äldre ska kunna bo kvar hemma längre.
pengarna kommer från
Hjälpmedelsinstitu-tet, som på uppdrag av regeringen fortsätter satsa på teknik för äldre.
– Vår utgångspunkt är att när vi gör bra för äldre i projektet så blir det ”gôrbra för äldre”. Huvudsyftet är att staden på sikt ska göra strategiska förbättringsåtgär-der så att äldre kan bo kvar längre hemma, säger pro-cessamordnare Elna Hansson vid Senior Göteborg.
Tanken är att detta gynnar de äldre själva och deras anhöriga men också fastighetsägare och kommunen.
Inom ramen för Gôrbra för äldre kommer ett antal olika projekt att genomföras. Ett handlar om att kart-lägga äldres
bo-stadssituation och behov och att till-gänglighetsmärka bostäder för att på sikt bättre kunna matcha individer och bostäder.
– Kan vi finna ett sätt som gör att äldre kommer till ändamålsenliga bostäder? Det är frågan vi ställer oss, säger Elna.
Ett annat projekt fokuserar på teknik som förenklar vardagen och ökar tryggheten. Det kommer att finnas visningsmiljöer där äldre och anhöriga kan ta del av ny teknik, IT-lösningar för kommunikation, larm för anhöriga med mera.
Andra projekt som också handlar om att öka äldres möjligheter till ett aktivt och oberoende liv rör till-gänglighet i entréer, allmänna utrymmen och utemil-jöer. Att öka känslan av gemenskap genom att skapa mötesplatser både inom- och utomhus finns också med som en del av Gôrbra för äldre.
Ytterligare ett projekt handlar om att bygga om be-fintliga badrum och göra dem mer tillgängliga.
– Tre badrum i äldre fastigheter byggs om för att visa på vilka möjligheter som finns. Genom Gôrbra
för äldre vidtas åtgärder i liten skala men med ett läran-deperspektiv på detta är tanken att på sikt skapa förut-sättningar för förändringar i större skala, säger Lisbeth Lindahl vid FoU i Väst/GR som utvärderar projektet. Lisbeth kommer att intervjua projektledare och projektmedarbetare och en viktig del av utvärdering-en utgörs av dutvärdering-en självutvärdering som projektledarna kommer att hålla i. Även äldre och anhöriga som pro-var teknikstöd av olika slag eller bor i de fastigheter som byggs om kommer att intervjuas.
Lisbeth har ett särskilt fokus på samverkan: – Samverkansperspektivet är det viktigaste per-spektivet så att ett lärande sker mellan de olika pro-jekten, mellan olika aktörer och över organisations-gränser.
I utvärderingen ingår även att göra en ekonomisk analys.
– Det finns en undran från alla parter men
kan-ske främst från fastighetsägarna: Vem står för kostna-derna? Var finns nyttorna? Var hamnar vinsterna? Den ekonomiska analysen är tänkt som ett bidrag till en samhällsekonomisk diskussion om den här typen av investeringar, säger Elna.
Projektet pågår under 2011 och 2012 och involverar flera olika förvaltningar i Göteborgs Stad, bostadsfö-retag, äldre och anhöriga, Boplats Göteborg, Centrala pensionärsrådet, Primärvården och Primärvårdsre-hab i Väster och Centrum, Område Hjälpmedel inom Västra Götalandsregionen samt FoU Väst/GR. n
Gôrbra för äldre genom
tillgänglighet, teknik och
gemenskap
På vilket sätt kan FoU i Väst/GR och
andra FoU-miljöer verka långsiktigt för att
förbättra socialtjänsten?
regeringen och sveriges kommuner
och Landsting (SKL) vill främja en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Tanken är att verksam-heten ska bygga på bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, brukarnas erfarenheter och önskemål samt de professionellas erfarenheter och kunskaper. Och regeringen satsar pengar på att bygga upp regionala strukturer över hela landet som ska borga för att detta sker på ett långsiktigt och hållbart sätt.
I sammanhanget har det diskuterats vilken roll regi-onala FoU-miljöer kan spela. Därför kom SKL, Läns-styrelsen i Västra Götalands län och FoU i Väst/GR överens om att studera vilken konkret betydelse en FoU-enhet kan ha för att sprida och etablera evidens-baserad kunskap. Som exempel valdes FoU i Väst/ GR:s arbete kring missbruks- och beroendevård.
Annika Hallén Hemb och Björn Trägårdh har genom fört studien och intervjuat ett 30-tal personer med olika erfarenhet av FoU i Väst/GR:s arbete med missbruks- och beroendevård. De har också gjort en mängd observationer vid möten, chefsnätverk, sam-verkansmöten och konferenser.
I sin rapport beskriver de hur FoU i Väst/GR ar-betar med att bygga ny kunskap och illustrerar med
den kunskapsutveckling som skett kring drogen GHB. De belyser också hur FoU i Väst/GR genom utvärderingar stödjer praktikens egen kunskaps- och verksamhetsutveckling. Och så har de studerat hur man medverkar i nationella satsningar och sätter FoU i Väst/GR i relation till andra aktörer inom riskbruks-området.
– Vi har funnit fyra bärande komponenter som ut-märker FoU i Väst/GR inom det här området och vår slutsats är att de här komponenterna gör det möjligt att bidra till en evidens- eller kunskapsbaserad utveck-ling, säger Björn.
Det första som studien pekar på är hur FoU i Väst/ GR bidrar till en mer reflekterad praktik genom att koppla ihop erfarenheter och kunskaper från olika delar av ett praktikområde till en helhet. Detta sker genom att man sammanför praktik och forskning, professionella yrkesutövare och brukare eller olika professioner eller organisationer.
Den andra och tredje komponenten handlar om hur man i FoU-projekten samspelar med praktiken respektive anpassar sig till omvärlden.
– Något som genomsyrar FoU i Väst/GR är hur organisationen finns i ett sammanhang där man är noga med att hela tiden skapa nätverk och föra en dia-log. FoU i Väst/GR agerar inte utifrån en expertroll utan som en intressent bland många andra, som är noga med att vara lyhörd för nya behov och önske mål, säger Annika.
FoU – ett bidrag till långsiktig
kunskapsutveckling?
Annika Hallén Hemb och Björn Trägårdh kommer att berätta om sin studie
FOU – i Takt med tid och omvärld vid den nationella
FoU-konferensen, som i år äger rum i Sundsvall den 23-25 augusti. Mer infor-mation om konferensen finns på fouvalfard.se
Länka samman delar i systemet till en fungerande enhet
Samspela med praktiken i uppläggning och
genom-förande av projekten
Anpassa FoU-organisation
till omvärlden
Anpassa universella koncept till praktikens
förutsättningar
FoU-modellen
FoU-modellen med de bärande komponenterna för en evidens-baserad praktik, enligt Annika Hallén Hemb och Björn Trägårdh.
Samtidigt framhåller hon och Björn att det här är ett förhållningssätt som innebär begränsningar. – Man är mån om att agera som en serviceorga-nisation till praktiken och tillfredsställa snarare än att utmana med alternativa och möjliga sätt att bedriva verksamheten. Man gör mycket för att utveckla det klientnära arbetet men mindre för att utveckla klient-arbetets organisering, säger Björn.
Den fjärde och sista aspekten handlar om hur FoU i Väst/GR anpassar universella koncept till praktiken. Begreppet evidensbaserad praktik har omtolkats och fyllts med ett innehåll som stämmer bättre med praxis i socialtjänsten. Praktiskt i enskilda projekt söker FoU i Väst/GR balansera bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, brukarnas erfarenheter och önskemål samt de professionellas erfarenheter och kunskaper.
– Genomgående arbetar man med att stärka det element av den evidensbaserade praktiken som är svagast inom ett område,
ex-empelvis genom att i en utvär-dering betona brukarperspek-tivet, säger Annika.
Tanken är alltså att den här studien ska bidra till diskussio-nen om vilken betydelse
FoU-miljöer kan ha för att främja en evidensbaserad praktik i socialtjänsten.
– Jag vet inte hur mycket man kan generalisera och säga att det vi har funnit i vår studie också går att över-föra på andra FoU-miljöer. Vi har ju under arbetets gång mött enheter med helt andra inriktningar och sätt att arbeta, säger Annika.
Björn tror att det finns vissa återkommande drag. – Om vi hade undersökt flera FoU-miljöer tror jag att de bärande komponenterna hade dykt upp igen. Men för det fortsatta arbetet med att bygga regionala strukturer får vår studie ses som ett exempel på hur en FoU-miljö kan arbeta.
Rapporten FoU – i takt med tid och omvärld? Om FoU i Väst/GR:s roll och betydelse för utveckling av evidensbaserad praktik inom missbruks- och beroendevården kan inom kort beställas eller laddas ner från grkom.se/fouivast. n
Vilka avtryck kan en FoU-miljö göra när det gäller att sprida och etablera evidensbaserad kunskap? Det exempel som studerats är FoU i Väst/GR:s arbete kring missbruks- och beroen-devård.
Vilket stöd finns idag? Hur ser behoven ut? Och
hur skulle stödet till föräldrar med barn som
har funktionsnedsättningar kunna förbättras?
deTTa är några av frågorna som ska besvaras
inom ramen för ett projekt som leds av Malin Broberg, Psykologiska institutionen och Mikaela Starke, Insti-tutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.
– Vi vet att det finns en förhöjd risk för stress och depression hos föräldrar till barn med funktionsned-sättning, säger Mikaela.
Syftet med projektet är att undersöka hur samhället kan minska stressen hos
föräldrarna och göra det möjligt för dem att leva så likt andra barn-familjer som möjligt.
– I den första fa-sen av projektet ska vi kartlägga hur det ser ut. Vilka behov finns och vad brister enligt för-äldrar och enligt
perso-nal i verksamheter som möter familjerna? Handlar det om resurser, lagstiftning, kompetens eller något annat? säger Mikaela.
Projektets andra fas är inriktad på åtgärder.
– Kartläggningen ska leda fram till en diskussion om vad man kan göra för att underlätta för familjerna. Förbättringsförslag ska tas fram och några arbetssätt
ska också utvärderas. En sak som jag tror mycket på är att föra samman den kompetens som finns i olika verksamheter, säger Malin.
Projektet är en del av det regeringsuppdrag som Statens folkhälsoinstitut har och som handlar om för-äldrastöd.
– Regeringen satsade 130 miljoner kronor på gene rellt föräldrastöd för tre år sedan. Flera handi-kappförbund reagerade då och undrade var familjer med speciella behov fanns i den satsningen. Så gjorde man en kompletterande utlysning och det är de med-len vi har fått del av, säger Malin.
Projektet är ett samarbete mellan Göteborgs uni-versitet och Göte-borgs Stad, FoU i Väst/GR, Kungälvs och Tjörns kommu-ner, Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän, Bräcke Diakoni, Ågrenska, Kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionshinder vid Sahlgrenska universitetssjukhu-set (DART), Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB), Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) och Autism- och Aspergerförbundet. Projektet pågår under tre år. n
Fokus på föräldrar till barn
med funktionsnedsättningar
Seminarium: Föräldrars behov av generellt och
riktat stöd när barnet har en funktionsnedsättning
De flesta forskningsstudier visar att föräldrar som har barn med funktionsnedsättningar upplever mer stress än andra föräldrar. Föräldrastressen kan i sin tur påverka barnet och medföra risk för ohälsa hos såväl föräldrar som barn. Samhällets stöd är ofta avgörande för att vardagen ska fungera. Vad vet vi idag om hur situationen för föräldrar till barn med funktionsnedsättningar kan se ut, vilka behov av stöd som kan finnas och hur samhällets insatser upplevs av föräldrarna? Hur skulle vi kunna möta behoven på bästa sätt via ordinarie stödstrukturer och i specifika insatser? Välkommen till ett FoU-seminarium den 31 augusti där dessa frågor blir belysta! Mer information på grkom.se/fouivast. n”Vi vet att det finns en förhöjd
risk för stress och depression hos
föräldrar till barn med
Nyligen presenterades Missbruksutredningens
slutbetänkande Bättre insatser vid
miss-bruk och beroende.
i sluTbeTänkandeT fÖreslås en
genom-gripande reform av missbruks- och beroendevården, bland annat genom mer tidiga insatser, förändrad ansvarsfördelning, stärkt ställning för individen och bättre kvalitet, kunskap och kompetens.
– Jag tycker att många av förslagen i Missbruksut-redningen är bra, men det finns också en oro för hur det kommer att påverka det samarbete vi har utvecklat i Västra Götaland, säger Claudia Fahlke, professor vid Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet och vid Beroendekliniken, Sahlgrenska universitets-sjukhuset.
Missbruksutredningen är ute på remiss fram till i oktober.
– Vi har skapat en god anda där socialtjänsten, hälso- och sjukvården, kriminalvården och universi-tetet arbetar tillsammans med forskning, utveckling och utbildning och våra konferenser är välbefolkade med personal från olika verksamheter. Jag känner en liten oro för att Missbruksutredningen kan leda till en söndring av det goda klimat vi har idag genom beto-ningen av organisationsgränser. Det skulle vara ett steg
tillbaka. Vi kommer att tycka olika om utredningens förslag och det måste vi respektera. Det är viktigt att vi kan hantera meningsskiljaktigheter utan att slå sönder den samverkan vi har i Västra Götaland, säger Claudia. Hon är sammankallande i Forskningsrådet för missbruks- och beroendefrågor – nätverk i Västra Götaland (FMB). I den rollen hade hon särskild an-ledning att glädjas åt utredningen eftersom FMB där lyfts fram som ett exempel på hur kunskapsspridning om missbruk sker på regional nivå.
FMB är ett samarbete mellan Göteborgs univer-sitet, Beroendekliniken vid Sahlgrenska universitets-sjukhuset och FoU i Väst/GR kring frågor som rör forskning, utveckling och utbildning om riskbruk, missbruk och beroende. FMB deltar i expertgrupper och medverkar på olika vis i konferenser, seminarie-serier och forsknings- och utbildningsinsatser.
– Genom det vi har åstadkommit sedan starten 2004 har FMB blivit ett namn både regionalt och nationellt. Vi finns i expertgrupper kopplade till exempelvis pro-jektet ”Kunskap till praktik” som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting. Vi har medverkat i Miss-bruksutredningen och de nationella riktlinjerna för missbruksvården. Lokalt blir vi kontaktade av verksam-heter som ska starta upp en utvärdering eller vill att vi ska komma och utvärdera. Jag tycker att vi har åstad-kommit mycket under dessa år med så få medel!
” Vi har skapat en god anda”
i gÖTeborgsregionen finns cirka 60 kompetensstödjare som, främst på
den egna arbetsplatsen, ska verka för att de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård blir kända och använda. De ska också bidra till ökad samverkan mellan myndigheter. Kompetensstödjarna arbetar inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt Kriminalvården.
Keith Alsterlind har tidigare arbetat gentemot kompetensstödjare inom projektet Riktlinjer I Samverkan i Västra Götaland (RIS). Syftet med projektet har varit att bidra till implementeringen av de nationella riktlinjerna. Sedan årsskiftet arbetar Keith vid FoU i Väst/GR för att på olika sätt stödja kompetensstödjarna.
– Man kan säga att mitt uppdrag är att nätverket av kompetensstödjare ska få fäste i de regionala strukturerna, säger Keith.
Han kommer att bistå kompetensstödjarna på de områden som de själva lyfter fram som angelägna. Till hösten arrangeras bland annat ett etikseminarium.
Keith ska också fungera som bollplank när det nu börjar bli dags att följa upp de baskurser som utgick från de nationella riktlinjerna.
– Tanken är att kommunerna ska arrangera fördjupningskurser där de bjuder in hälso- och sjukvården och Kriminalvården. På så sätt hamnar fördjupningskurserna inte i ett projekt vid sidan av verksamheten. Samtidigt kan kommunerna behöva ett bollplank och det blir min roll. n
Keith stödjer stödjare
Keith Alsterlind.
Ett aktuellt exempel på ett lokalt projekt som FMB står bakom finns på den medicinska vård-avdelningen MAVA på Östra sjukhuset. Där vårdas varje år cirka 5 000 personer för högt blodtryck, hjärt-sjukdomar, lungsjukdomar med mera.
– Personalens känsla sa att bakom de här sjuk-domarna döljer sig alkoholproblem i omkring 30 procent av fallen. De ville veta om detta stämde och i så fall hur man hanterar det, säger Claudia.
Därför erbjöds alla patienter att fylla i ett frågefor-mulär som används för att skatta alkoholvanor. Det vi-sade sig att personalens uppskattningar stämde ganska väl och nu har ett antal sjuksköterskor fått utbildning i att föra motiverande samtal med patienterna om deras alkoholvanor. Verkar problemen allvarliga hänvisar personalen vidare till mottagningar inom Beroende-kliniken.
– De håller på att hitta sina former för det här sät-tet att arbeta på avdelningen. Men det är helt klart att personalen har gått från att vara tveksam till att
över-huvudtaget prata om alkohol eftersom det kan kännas obekvämt, till att det är fullt möjligt att ställa frågor. Nu kan man med enkla medel identifiera behov, föra korta rådgivande samtal och om så behövs motivera till att söka vidare. Vi kommer att följa upp detta om något år.
MAVA-projektet är ett av många inslag på den nationella konferensen Förebygg.nu, som äger rum i Göteborg i november, se faktaruta nedan. n
Förebygg.nu
den 16-17 november äger konferensen Förebygg.nu rum i Göteborg. Det är en nationell
kon-ferens för alla som jobbar med främjande eller förebyggande arbete inom tobak/alkohol eller andra droger. Ett av spåren kommer att handla om att uppmärksamma riskbruk där bland annat erfarenheter från socialtjänsten kommer att presenteras.
Mer information: forebygg.nu.
Forskningsrådet för missbruks och beroendefrågor - nätverk i Västra Götaland Mer information om FMB:s verksamhet finns på fmb-vg.se
Bild: T
on
Det finns många fördelar med att tidigt
upp-täcka riskbruk av alkohol. Men hur arbetar
socialtjänsten med den här frågan?
chrisTina andersson är chef för den
social-medicinska enheten inom individ- och familje-omsorgen i Stenungsunds kommun. Verksamheten vänder sig till personer med olika slags missbruk.
– År från år möter vi personer sent i missbrukskar-riären och vi vet att det är väldigt svårt med insat-ser när missbruket är befäst och man har förlorat så mycket, säger hon.
Hon har länge arbetat för att sjukvården i ett tidigt skede ska remittera patienter till mottagningen där hon arbetar och hon är mycket glad för det samarbete som finns i Stenungsund idag. Christina framhåller att primärvården på många håll i landet har goda erfaren-heter av att arbeta förebyggande kring riskbruk och hon tror att mycket skulle vara vunnet om socialtjäns-ten anammade ett liknande arbetssätt.
Så när FoU i Väst/GR sökte någon som ville kart-lägga hur socialtjänsten arbetar med att uppmärk-samma riskbruk av alkohol nappade Christina. Sam-manlagt nio kommuner och två stadsdelar i Göteborg ingår i hennes studie, som gjorts med ekonomiskt stöd från länsstyrelsen.
– Det som slog mig när jag ringde runt till kom-munerna var intresset! Man har sett att här finns något att göra och på många håll har man fått utbildning i metoder som MI, AUDIT och DUDIT, säger Chris-tina.
Drygt hälften av kommunerna i kartläggningen har rutiner för upptäckt av riskbruk och alkohol- och narkotikaproblem. De flesta har rutiner för samverkan
mellan socialtjänstens olika enheter och hälften har rutiner för samverkan med exempelvis primärvård och psykiatri för att tidigt upptäcka riskbruk.
Socialtjänstens arbete på det här området riktar sig enligt kartläggningen främst mot personer som ansö-ker om försörjningsstöd samt unga.
– Att systematiskt och med evidensbaserade meto-der arbeta för att ta reda på om personer som söker hjälp hos socialtjänsten – kanske för helt andra orsaker – har ett riskbruk borde vara en del i den utredning som görs, säger Christina.
Samtidigt framhåller hon att det finns inneboende svårigheter i detta: ovana vid att använda de metoder som krävs, svårigheter att hinna med och sist men inte minst att det kan vara känsligt att fråga om människors alkoholvanor.
Ett par av kommunerna i kartläggningen valde Christina att studera lite närmare. En av dessa var Skövde.
– De har gjort en särskild satsning på att skapa ru-tiner för att upptäcka riskbruk hos personer med för-sörjningsstöd. Man har lagt ner ett jättearbete på att förankra idéerna och det krävs eftersom detta är en lite perifer fråga inom socialtjänsten.
Framöver tror dock Christina att fler kommuner kommer att göra satsningar liknande den som Skövde gjort.
– Det vore intressant att följa några av de som nu ligger i startgroparna.
Den här kartläggningen har publicerats i en rapport som finns att beställa eller ladda ner från grkom.se/ fouivast. Utöver Christinas studie innehåller rapporten också kommentarer signerade Fredrik Spak, docent vid Socialmedicin, Sahlgrenska akademin och FoUU, Primärvården i Göteborg. n
För att riskbruk
inte ska bli
missbruk
Christina Andersson har kartlagt hur socialtjänsten arbetar med att uppmärksamma riskbruk av alkohol.
deT är frågor som ska besvaras i projektet
Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen – stödinsatser och vardagsliv. Projektet drivs med stöd från Europeiska flyktingfonden av FoU i Väst/GR i samarbete med kommunerna i Göteborgsregionen och Gryning Vård AB.
Antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige ökar varje år. Från och med den 1 juli 2006 an-svarar kommunerna för stöd och boende för ensam-kommande barn.
– Det finns önskemål inte minst från politiskt håll om att få mottagningen av ensamkommande barn ge-nomlyst. Det övergripande syftet med projektet är att förbättra mottagandet, bidra till god integration och möjligheter till ett bra liv för dessa barn och ungdo-mar, säger projektledare Live Stretmo.
En del av projektet är en registerstudie som om-fattar de ensamkommande barn som kom till Göte-borgsregionen via Migrationsverkets asyl- och mot-tagningsenhet i Kållered under 2008. Syftet med registerstudien är att ta reda på hur det har gått för barnen sedan de kom till Sverige. Det handlar både om hur de hanterar sin situation under asylprocessen och hur det går för dem efter beslut om permanent uppehållstillstånd eller beslut om avvisning.
Ett antal barn ska också intervjuas om sina erfa-renheter och upplevelser av att komma till Sverige. Intervjuer kommer även att göras med personer inom bland annat socialtjänst, skola, primärvård och boen-den som i sitt arbete kommer i kontakt med barnen.
Syftet med intervjuerna är att belysa de ensam-kommande barnens vardagsliv, hälsa och välbefin-nande samt de olika insatserna och verksamheterna.
– Få systematiska studier av ensamkommande barn har gjorts i Sverige, men det vi vill göra omfattar ett ganska stort antal barn och ungdomar. Det har inte heller gjorts så många intervjustudier, säger Live.
Därför när hon stora förhoppningar om att projek-tet ska kunna bidra till kunskaps- och verksamhets-utveckling.
– Projektet ska lyfta fram goda erfarenheter inom skola och boende. Det kan till exempel handla om hur olika skolinsatser eller hur olika boendeformer fung-erar för olika grupper av barn. Att utveckla strukturer och strategier för ett ökat samarbete mellan de aktörer som möter barnen blir också en viktig del av detta arbete, säger Live.
Projektet pågår under 2011 och 2012. n
Hur går det för ensamkommande
barn i Göteborgsregionen?
Följ FoU i Väst/GR
på Facebook!
vill du på eTT enkelt sätt få tips om konferenser,
seminarier, rapporter, pressmeddelanden och annat som är aktuellt vid FoU i Väst/GR? Då kan du följa oss på Facebook. Du hittar oss genom att söka på ”FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalför-bund” på Facebook. Eller så går du in på grkom.se/ fouivast och klickar på länken till Facebook som finns på förstasidan.
Hur är det för barn och ungdomar att komma själva till Sverige för
att söka asyl? Kan mottagandet bli bättre? Hur ser situationen ut för
de barn som kom till Sverige för ett par år sedan?
En hearing om GHB och näraliggande preparat hölls den
11 maj i Rosenbads konferenscenter. Hearingen syftade till
att sprida kunskap om preparatet från ett risk-, missbruks-
och beroendeperspektiv och att lyfta frågan på nationell
nivå. Under hearingen presenterades den helt färska studien
Balansering på medvetandets gräns som tagits fram inom
FoU i Väst/GR av Torbjörn Forkby och Solveig Olausson.
eTT flerTal projekT kring drogen GHB har under åren bedrivits
inom FoU i Väst/GR. Starten var att personal på Rådgivningsbyråer och i uppsökande arbete hade uppmärksammat att en ny drog hade bör-jat användas i vissa ungdomsgrupper. Då kunskap saknades kring såväl preparatets verkningar, dess roll i ungdomskulturen som hur stöd- och behandlingsarbete kunde läggas upp, växte behovet av undersökande studier fram. Det var därför särskilt glädjande att
statssekreteraren Ragnwi Marcelind hos barn och äldreminister Maria Larsson i öppningsan-förandet framhöll att tidi gare studier inom FoU i Väst/GR inneburit att departement och reger-ing fått upp ögonen för drogens skadliga inver-kan. Studien hon avsåg var Jari Kuosmanen och Matthias Gullbergs GHB, Användning, spridning och samhällsinsatser. Hon sade också att insatser mot GHB och näraliggande preparat innefattas i regeringens nyligen framlagda ANDT-strategi. Det var en smärre delegation från Göte-borgsregionen som slöt upp till hearingen. Flera presenterade sin forskning och praktiska erfa-renheter. Exempelvis gav Matthias Gullberg,
Göte borgs Stad och Anna-Lena Sellergren, Mölndals Stad perspektiv på att möta personer med missbruksproblematik. Kai Knudsen, Sahlgren-ska Universitetssjukhuset, berättade om sin mångåriga forskning och Ulf Sammels från samma sjukhus talade om svårigheter förknippade med abstinensbehandlingen. Under den avslutande paneldiskussionen fram-hölls värdet av samordnade och proaktiva insatser till de som använder GHB, och även behovet av att anpassa det förebyggande arbetet så att det fungerar för mer ovanliga droger. Jag angav i min slutkommentar värdet av studier som kopplar samman såväl medicinska, sociala och ungdoms-kulturella aspekter samt, för att återknyta till hearingen syfte: att även om GHB i första hand verkar ha fått spridning i Västsverige är det likafullt en drog som behöver fortlöpande uppmärksamhet på nationell nivå.
Torbjörn Forkby
balansering på medvetandets gräns
FoU i Väst/GR har på Folkhälsoinstitutets uppdrag tagit fram en kunskapsinventering kring dro-gen GHB och nära liggande preparat. I inventerindro-gen ingick knappt 500 vetenskapliga artiklar, samt därutöver annat material för svenskt vidkommande. Uppdraget genomfördes i samarbete med Forskningsrådet för missbruks- och beroendefrågor – nätverk i Västra Götaland (FMB) och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Rapporten är publicerad i Folkhälsoinstitutets skriftserie.
GHB uppmärksammat i
Rosenbad
Solveig Olausson och Torbjörn Forkby.
Bild: Claudia F
ahlk
i våras bildades en samrådsgrupp kopplad till
projektet med representanter från GR-kommuner-na och Västra Götalandsregionen. Gruppen ska följa GR:s arbete med att utveckla en regional struktur för en evidensbaserad praktik som leder till ett bättre liv för äldre.
Vid sitt första möte slog samrådsgruppen fast att gruppen ska vara handlingsinriktad och samarbeta i konkreta kunskapsutvecklingsprojekt för att bidra till ett regionalt lärande, snarare än att fastna i diskussioner om samverkan och samverkansavtal.
Gruppen diskuterade vilka områden som är ange-lägna att fokusera på inom ramen för projektet och framförde bland annat att det finns ett behov av GR-stöd i arbetet med öppna jämförelser och andra kvali-tetsregister. Dessutom efterfrågades stöd i uppföljning och utvärdering av projekt samt kring hur goda re-sultat på ett bättre sätt kan tas tillvara i ordinarie verk-samhet.
På det här området händer det för närvarande en del inom GR. Det finns en referensgrupp med represen-tanter från Alingsås, Mölndal, Stenungsund, Härryda, Tjörn, Lilla Edet och Ale som träffas regelbundet för att diskutera öppna jämförelser. Till nästa möte har man bjudit in Västra Götalandsregionens analysenhet för öppna jämförelser.
FoU i Väst/GR kommer att starta en FoU-cirkel för att öka kunskapen och sprida erfarenheter om hur löpande verksamhetsuppföljning, med fokus på brukarperspektiv, kan genomföras tillsammans med öppna jämförelser och olika kvalitetsregister.
Under året publicerar FoU i Väst/GR en studie där Lena Lindgren har undersökt vad öppna jämförelser är samt hur de används och vilka effekter det får i tre GR-kommuner. Till sommaren kommer även en kunskapsöversikt på temat Hur används brukarunder-sökningar? från samma författare.
En angränsande fråga som också kommer att aktua-liseras i det här projektet är lagen om valfrihetssystem (LOV). I dagsläget finns ett nätverk med deltagare från Mölndal, Stenungsund, Lerum, Alingsås, Öckerö, Härryda och Kungälv. Nätverket fördjupar sig
Evidensbaserad praktik i äldreomsorgen:
Från ord till handling
i Göteborgsregionen
GR:s samrådsgrupp för Evidensbaserad praktik i äldreomsor-gen ska följa arbetet med att utveckla en regional struktur för en evidensbaserad praktik som leder till ett bättre liv för äldre.
GR har med stöd av medel från Sveriges
Kommuner och Landsting startat projektet
Evidensbaserad praktik i äldreomsorgen
för att främja kunskapsutveckling inom
äldre omsorgen.
kring olika teman och i början på maj arrangerades ett seminarium om valfrihet, makt och inflytande i äldreomsorgen.
Andra aktiviteter har också genomförts, se bland annat artikel ovan om ett seminarium om vården för de mest sjuka äldre. Och mer planeras, dels inom de områden som redan nämnts, men samrådsgruppen kommer ock-så att diskutera exempelvis vård och omsorg vid demenssjukdom, äldres mun- och tandhälsa i vård och omsorg, palliativ vård och omsorg samt vård- och omsorgscollege. n
Vill du veta mer? Kontakta sara.nordenhielm@grkom.se, leena.odebo@grkom.se eller lars-goran.jansson@grkom.se.
i miTTen på april besökte regeringens
äldresam-ordnare Eva Nilsson Bågenholm Göteborg för att berätta om den satsning som görs under mandatpe-rioden för att förbättra vården för de mest sjuka äldre. Även Ulla Gurner från Sveriges Kommuner och Landsting var inbjuden till samma tillfälle. Hon beskrev projektet Kvalitativ
uppföljning av multisjuka äldre, där hon undersöker hur vård och omsorg fungerar för de äldre som har omfattande behov av sociala och medi-cinska insatser. Dokumen-tation från föreläsningarna finns på grkom.se/sociala.
G ö t e b o r g s re g i o n e n s kommunalförbund (GR) och FoU i Väst arrangerade den här dagen tillsammans med övriga kommunalför-bund i Västra Götaland samt Västra Götalandsregionen.
Hur kan vi förbättra vården
för de mest sjuka äldre?
I GR:s handlingsplan för evidensbaserad praktik i äldreomsorgen poängteras vikten av att förbättra sam-verkan och vårdplanering kring de mest sjuka äldre. GR och FoU i Väst planerar därför för fler aktiviteter inom det här området. n
Ulla Gurner. Eva Nilsson Bågenholm.
– Skolan i all ära. Men om faktorer på
fritiden inte vägs in, missar man sådant som
kan få ungdomar att växa positivt eller för
den delen inverka negativt på deras liv, säger
Torbjörn Forkby vid FoU i Väst/GR.
han Tror aTT många olika yrkesgrupper liksom
politiker kan ha intresse av forskning och utveckling om ungdomars fria tid.
– Det som händer på ungdomars fria tid när det gäller kamratsocialisation och identitetsutveckling har nära kopplingar till ungdomsbrottslighet exempelvis. Saknar man en bild av kamratrelationerna förlorar man viktig kunskap om vem ungdomen är. Och den förståelsen behövs för att kunna påverka den lokala ungdomskulturen med främjande och förebyggande åtgärder. Man kan inte bortse från ungdomars fritid om man vill göra skillnad i deras liv, säger Torbjörn.
Samtidigt är forskning om ungdomars fria tid ingen självklarhet.
– Det här är traditionellt inte ett forskningstungt område. Det finns de som anser att ungdomsarbete på fritiden i huvudsak handlar om att erbjuda arrang-emang och aktiviteter, alternativt att enbart tillgodo-se ett behov av att få träffa kamrater i en lugn miljö.
” Man kan inte bortse från
ungdomars fritid om man vill
göra skillnad i deras liv”
Men så finns det andra som ser verksamheterna som en möjlighet att stärka ungas egen kraft och kapaci-tet långsiktigt. Då fokuserar man på det pedagogiska arbetet och är angelägen om att få en förståelse för ungas villkor. Här kan forskningsresultat och effekter av olika insatser göra skillnad.
Torbjörn är övertygad om behovet av forskning och utveckling.
– Det behövs, inte minst för att undgå risken att ett ungdomsarbete som istället för att förebygga, förstär-ker de problem man avser att minska. Tyvärr är sådana processer inte helt ovanliga.
FoU i Väst/GR har deltagit och deltar i ett antal satsningar som rör ungdomars fria tid, bland annat partnerskapet Kunskapsutveckling I Dialog (KID) tillsammans med fritidsledarskolorna, Fritidsforum, Sveriges Kommuner och Landsting, Ungdomsstyrel-sen, Luleå tekniska universitet och Malmö högskola. Syftet med KID är att bygga långsiktiga strukturer för kunskapsutveckling inom verksamheter som inriktar sig mot ungdomars fria tid.
FoU i Väst/GR har också givit ut rapporter inom det här området och man medverkar även i flera skrif-ter utgivna av andra, se boktipsen här intill. n
Kampen för att bli Någon. Bilder av för-orten och riskfyllda utvecklingsvägar i Göteborg
FoU i Väst/GR rapport 1:2011
I rapporten framkommer dels uppfattningar om för-orten som ett litet och tryggt sammanhang och dels som ett område som präglas av anonymitet och utan-förskap. Här beskrivs hur vägen in på riskabla utveck-lingsvägar kan se ut men rapporten innehåller också berättelser om hur unga brutit med denna livsföring och vad som varit viktigt för deras förändringsprocess.
Främjande pedagogik. Perspektiv och läro-processer i ungdomsarbetet.
FoU i Väst/GR rapport 4:2008
Ungdomsstyrelsens projekt Förebyggande och Främ-jande syftade till att nå socialt utsatta ungdomar med främjande och kreativa metoder. Denna rapport handlar om satsningar inom projektet i Göteborgs-regionen. Här kan du bland annat läsa om hur fritids-ledare uppfattar sitt arbete och sin yrkesroll och om ungdomars läroprocesser.
Av egen vilja
Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:15
En kartläggning av förebyggande arbete och metoder för att förhindra och förebygga att unga blir gifta mot sin vilja.
Fokus 10 – en analys av ungas inflytande Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:10
Rapporten belyser ungas möjligheter till inflytande och delaktighet i den representativa demokratin, i fa-miljen, i skolan, i arbetslivet och på fritiden. Den tar också upp ungas ideella engagemang, förtroendet för demokratin och känslan av att vara delaktig i samhället.
Från snack till verkstad
Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:6
Rapporten belyser olika begrepp i det förebyggande arbetet, tar upp konkreta exempel på utvecklingsarbe-te och presenutvecklingsarbe-terar svårigheutvecklingsarbe-ter och möjligheutvecklingsarbe-ter kring samverkan.
Mötesplatser för unga – aktörerna, vägvalen och politiken
Ungdomsstyrelsens skrifter 2008:2
Den här antologin ger en samlad bild av dagens forsk-ning om ungas mötesplatser och en historisk över-blick av ungdomspolitikens och de öppna verksam-heternas framväxt. Boken ställer många frågor men ger också många svar, inspiration och konkreta förslag på hur man kan skapa en fungerande verksamhet som verkligen gör skillnad i unga människors liv.
INORDNANDE eller UTVIDGANDE – Om delaktighetens villkor på fyra fritids-gårdar
En rapport om vad som styr ungdomars upplevelse av delaktighet på fritidsgårdar. Rapporten är utgiven av Kvalitet och Kompetens i Samverkan (KEKS) och kan beställas från keks.nu.
Rapporter utgivna av FoU i Väst/GR och Ungdomsstyrelsen kan beställas eller laddas ner från
grkom.se/fouivast respektive ungdomsstyrelsen.se
Lärande som fortgår också efter det att
projektpengarna tagit slut eller chefen
lämnat. Om detta handlar två projekt som
Carina Abrahamson Löfström utvärderar.
REFLEX – En spegling i äldreomsorgen är ett projektsom genomförs i stadsdelen Norra Hisingen i Göte-borg. Syftet är att reflektion och lärande ska bli en naturlig del av vardagen, både på kort och på lång sikt. Personal i äldreomsorgen utbildas till reflektionsle-dare som leder reflektionsträffar med sina kollegor. På det här sättet skapas en lärande miljö
som kan användas för kompetensut-veckling inom många olika ämnes-områden.
Det ämne som personalen kom-mer att reflektera över inom ramen för REFLEX är ett salutogent eller hälsofrämjande förhållningssätt, vad detta innebär och hur det kan in-tegreras i äldreomsorgen på Norra Hisingen.
– Genom reflektionsledarutbild-ningen byggs kompetens upp hos personalen själv, vilket skapar
förut-sättningar för lärande också i framtiden. Nu handlar det om ett salutogent förhållningssätt, men den här metoden för reflektion kommer de att kunna använda för lärande överhuvudtaget, säger Carina.
Hon är noga med att framhålla att utbildning i sig inte är tillräckligt för att skapa en god lärandemiljö. Det visar bland annat hennes egen utvärdering av det
stora kompetensutvecklingsprojektet Kompetensste-gen i Göteborg.
– Min slutsats var att tid för reflektion är en nöd-vändig förutsättning för lärande och att man måste organisera för detta. Reflekterande måste betraktas som en ordinarie arbetsuppgift som planeras in och får ta tid. Och det är vad man nu gör i REFLEX.
Det andra projekt som Carina utvärderar, Orga-nisatoriskt lärande i Göteborgsregionen (GRo), riktar sig till verksamheter inom funktionshinderområdet och en måltidsverksamhet i kommunerna Ale, Kungälv, Lerum, Partille, Stenungsund och Härryda.
– Här arbetar man med att hitta me-toder som ger arbetsplatserna bättre kompetens för lärande, till exempel stu-diecirklar, nätverk, kollegiegranskning och arbetsskuggning, säger Carina.
Den typ av långsiktigt lärande som GRo och REFLEX handlar om är till sin karaktär verksamhetsnära, i både bokstavlig och bildlig bemärkelse.
– Ofta inbegriper det att man inte går iväg från arbetsplatsen. Och så rör det verksamhetsnära, verkliga problem och behov, inte principfrågor. Det som framkommer ska enkelt gå att bygga in i vardagen. Man utnyttjar och stärker de resurser som finns och på så sätt skapas långsiktiga strukturer.
Både GRo och REFLEX pågår under 2011 och 2012.
– Min roll är att vara följeforskare under hela den tid som projekten pågår och med ögonen på målet ge kontinuerlig återkoppling. GRo och REFLEX har inte med varandra att göra på annat sätt än att det är jag som utvärde-rar i båda fallen. Men i och med att de brottas med liknande fråge-ställningar kopplar jag till respektive projekt-ledning vad de gör i det andra projektet, när det känns relevant. n Läs mer om GRo-projektet på nästa sida.
Lära nära – nu och i framtiden
”Reflekterande
måste betraktas
som en ordinarie
arbetsuppgift som
planeras in och
får ta tid.”
Carina Abrahamson Löfström.Bild: Pia Schmidtbauer
Du är sedan nästan tio år tillbaka forskare vid FoU i Väst/GR. Nu har du blivit docent i socialt arbete. Vad innebär det?
– Docent är en akademisk titel som är ett bevis på att man har meriterat sig i vetenskaplig bemärkelse, någon form av kvalitetsstämpel kan man också säga.
Vad innebär det för FoU i Väst/GR att du har blivit docent?
– Det kan man se som en symbol som vi-sar på kopplingen mellan FoU-uppdra-get och den akademiska forskningen på universitet och högskolor. Vi har mycket med varandra att göra och vi samarbetar. Däremot verkar vi i olika sammanhang.
Hur kommer det sig att du började forska?
– Jag var praktiskt verksam socialarbetare i Mölndal under 90-talet. FoU i Väst/GR erbjöd möjligheten
att konkretisera och ställa frågor som var intressanta att fördjupa, på ett sätt som det kanske inte fanns tid till som praktiker.
Vad är det som gör att du har in-tresserat dig för just frågor som rör ungdomar?
– Det som är spännande med ungdoms-arbetet är att det finns stora öppningar. Det är möjligt att skapa en annan framtid och att göra skillnad även om det natur-ligtvis inte alltid lyckas. Det är en gåva att få komma ungdomar nära i deras livs-val i mer eller mindre utsatta positioner och att understödja att deras upplevelser kommer till uttryck på ett konstruktivt sätt. För mig som forskare är detta den väsentliga driv-kraften, på samma sätt som tidigare. Jag är fortfarande socialarbetare – socialarbetare kan man vara i många olika bemärkelser. n
Hallå där, Torbjörn Forkby…
Torbjörn Forkby, Fou i Väst/GR.
Bild: T
on
y Dahl.
är du inTresserad av kompetens- och
verk-samhetsutveckling? Eller frågor som rör funktions-nedsättning och måltidsservice inom skola och äldre-omsorg? Då kanske GRoprojektet.se är något för dig. GRo står för Organisatoriskt lärande i Göteborgs-Regionen. Projektet finansieras av Europeiska social-fonden och syftar till att skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande
i kommunala verksam-heter genom att ta fram, pröva och utvärdera olika modeller för utvecklings-arbete. Fem funktions-hinderverksamheter och en måltidsverksamhet med sammantaget över 1 000 anställda i kom-munerna Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Partille och Stenungsund deltar i projektet. GR är pro-jektägare.
För ett par veckor sedan lanserades GRo-projektets lär- och kom-munikationsplattform, GRoprojektet.se. Här finns mycket att hämta också för den som inte deltar i projektet. Vem
Ny lär- och kommunikationsplattform
som helst kan ta del av projektets dokumentation, chatta med kollegor, få lästips och mycket annat. Del-tagare kan anmäla sig till projektets aktiviteter samt gå webbaserade utbildningar. En central del av plattfor-men är GRo-bloggen där deltagare, brukare, chefer, kursledare, forskare och andra gästbloggar. n
sommarläsning i hängmattan!
När läste du en doktorsavhandling senast? Här hittar
du några aktuella lästips. Avhandlingar går att få tag på
via bibliotek eller respektive universitet/högskola. Vissa
avhandlingar går också att hitta i fulltext på internet.
Christina Andersson (2011) Women's alcohol and drug use. Risk indicators from everyday life. Göteborgs universitet.
Inger Benkel (2011) Loved ones within palliative care - understanding, strategies and
need for support. Göteborgs universitet.
Annette Bolin (2011) Shifting subordination. Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers. Göteborgs universitet.
Maine Carlsson (2011) Nutritional status, body composition and physical activity
among older people living in residential care facilities. Umeå universitet. Hanna Egard (2011) Personlig assistans i praktiken: beredskap, initiativ och
vänskaplighet. Lunds universitet.
Mats Ewertzon (2011) Anhörig till person med psykossjukdom: en studie om
erfaren-heter av bemötande och utanförskap inom psykiatrisk vård. Örebro universitet. Eva Jangland (2011) The Patient–Health-professional Interaction in a Hospital
Setting. Uppsala universitet.
Per Germundsson (2011) Lärare, socialsekreterare och barn som far illa: om
interprofessionell samverkan och sociala representationer. Örebro universitet. Susanna Johansson (2011) Rätt, makt och institutionell förändring. En kritisk analys
av myndigheters samverkan i barnahus. Lunds universitet.
Lise-Lotte Jonasson (2011) A comprehensive picture of ethical values in caring
encounters, based on experiences of those involved: Analysis of concepts developed from empirical studies. Linköpings universitet.
Pernilla Leviner (2011) Rättsliga dilemman i socialtjänstens barnskyddsarbete. Stockholms universitet.
Mikael Löfström (2010) Samverkan och gränser. Studier av samverkansprojekt i
offentlig sektor. Högskolan i Borås.
Pär Schön (2011) Gender Matters: Differences and change in disability and health among our oldest women and men. Stockholms universitet.
Ingela Steij Stålbrand (2011) A matter of life and health. Life satisfaction, personality
and mortality in two populations of elders. Lunds universitet.
Björn Tingberg (2010) Child abuse – clinical investigation, management and nursing approach. Karolinska Institutet.
”Bo kvar hemma med demenssjukdom – vad krävs av vårdgivarna?”
GR:s äldrechefsnätverk har under våren diskuterat demensfrågor och nu planerar GR för en konferens som genomförs under hösten. Konferensen vänder sig till de olika vårdgivarna och professionerna som stöttar i det egna boendet.
Kontakt: Leena.Odebo@grkom.se, tel 031–335 50 85. Mer information kommer
Biståndshandläggare i interprofessionell samverkan
Hur ser handläggarnas roll ut vid samverkan? Kring vilka frågor samverkar man? Med vem? Vilka dilemman upplever handläggarna i samverkan? Forskarna Anna Dunér och Maria Wolmesjö har genomfört fokus-grupper med biståndshandläggare i bland annat GR-kommunerna för att få svar på dessa och andra frågor. Resultaten presenteras på ett seminarium i höst. Kontakt: Leena.Odebo@grkom.se, tel 031–335 50 85. Mer information kommer
Livslots för seniorer
Tillsammans med Vårdalinstitutet har SDF Örgryte/ Härlanda genomfört forsknings- och utvecklingspro-jektet ”Livslots för seniorer”. Syftet är att utvärdera om aktiva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande interventioner har någon effekt eller betydelse för hälsa och livskvalitet. På ett seminarium presenteras resultaten.
Kontakt: Leena.Odebo@grkom.se, tel 031–335 50 85. Mer information kommer
Löpande verksamhetsuppföljning i äldreomsorgen
Användandet av öppna jämförelser och medverkan i oli-ka kvalitetsregister har öoli-kat på senare år. Detta leder till att de egna uppföljningssystemen ses över och föränd-ras. Därför kommer FoU i Väst/GR att starta en FoU-cirkel för att öka kunskapen och sprida erfarenheter om hur löpande verksamhetsuppföljning, med fokus på brukar-perspektiv, kan genomföras tillsammans med de olika nationella uppföljningarna.
Kontakt: Leena.Odebo@grkom.se, tel 031–335 50 85. Mer information kommer
Förebygg.nu
Den 16-17 november äger konferensen Förebygg.nu rum i Göteborg. Det är en nationell konferens för alla som jobbar med främjande eller förebyggande arbete inom tobak/alkohol eller andra droger. Ett av spåren kommer att handla om att uppmärksamma riskbruk där bland annat erfarenheter från socialtjänsten kommer att presenteras.
Mer information: forebygg.nu.
Föräldrars behov av generellt och riktat stöd när barnet har en funktionsnedsättning
De flesta forskningsstudier visar att föräldrar som har barn med funktionsnedsättningar upplever mer stress än andra föräldrar. Föräldrastressen kan i sin tur påverka barnet och medföra risk för ohälsa hos såväl föräldrar som barn. Samhällets stöd är ofta avgörande för att var-dagen ska fungera. Vad vet vi idag om hur situationen för föräldrar till barn med funktionsnedsättningar kan se ut, vilka behov av stöd som kan finnas och hur samhäl-lets insatser upplevs av föräldrarna? Hur skulle vi kunna möta behoven på bästa sätt via ordinarie stödstrukturer och i specifika insatser? Välkommen till ett FoU-semina-rium den 31 augusti där dessa frågor blir belysta!
Kalendarium
planeringen av FoU i Väst/Gr:s aktiviteter
pågår hela tiden och här följer endast ett axplock av vad vi har att erbjuda.
På grkom.se/fouivast upp dateras
kalendariet kontinuerligt.
Piaa Stenbäck tar emot anmälningar, rapport-beställningar och svarar på praktiska frågor. Tel 031–335 51 84, e-post fou@grkom.se
La yout: Inf ogruppen, GR. T ryck: Sandst ens, Göt eborg.
den 17 mars anordnades en mycket välbesökt
konferens med temat Barn av vår tid (se sid 5). Dagen möjliggjordes genom ett nära samarbete mellan Länsstyrelsen i Västra Götalands län, institutio-ner vid Göteborgs universitet samt FoU i Väst/GR och ett nätverk har bildats för att bland annat sprida och väcka intresse för aktuell forskning om barns väl-befinnande.
Alla människor är eller har varit barn i och av sin tid och tidens materiella, sociala och värderingsgrun-dande förutsättningar har präglat eller kommer att prägla allas liv. Ett krasst konstaterande som ingen kan säga emot.
Men vilken tid är det för barn nu? I Sverige? Jag är övertygad om att det inte har funnits någon tid i historien där respekten för barn varit så stor som den är nu och ingen tid där det funnits så goda kunska-per om barns förutsättningar, villkor och behov som det finns nu. Det har heller inte funnits någon tid där barn kommer till tals som barn gör nu i familjer, i skolan, i forskning, i media och så vidare.
Det har skett stora förändringar när det gäller in-tresse för och kunskaper om barns behov och försättningar de senaste 50-60 åren. I takt med den ut-vecklingen har synen på och attityder till barn föränd-rats och behovet av nya kunskaper och nytt lärande uppstått.
när jag var barn i min tid på 50-talet så var det
legitimt och accepterat att slå barn. Barn blev luggade i håret, nupna i örat, slagna på fingrarna och/eller fick smisk i stjärten både i skolan och hemma när barn var olydiga, elaka eller lata som det kunde heta. Det fanns en uppsjö av accepterade straffmetoder. Skolaga förbjöds 1958 och föräldrars rätt att slå sina barn upp-hörde i lag först 1979.
När jag var barn fick inte barn tala förrän vuxna talat till punkt. Det kunde betyda aldrig. När jag var barn fanns det barn som arbetade efter skolan och barn som till och med kunde få ledigt från skolan för att arbeta både hemma och borta. Barn från alla sam-hällsklasser kunde lämnas till främmande människor under kortare eller längre tider av många olika skäl. Begrepp som inskolning, närhet, anknytning eller kontinuitet var knappt uppfunna.
När jag var barn fick jag och mina kamrater tro-ligen aldrig frågan om vi hade någon som vi kunde anförtro oss till när vi hade det svårt. Hade vi fått den frågan så hade nog många svarat att man inte hade
någon vuxen att tala med och definitivt inte i skolan.
När jag arbetade som kurator på högstadieskolor och ung-domsmottagning under 80- och 90-talet frågade jag systematiskt alla unga jag mötte (minst 1000 personer) om de hade någon
vuxen att anförtro sig till utanför familjen. Det hade så gott som alla och inte sällan var det någon i skolan, till exempel skolsköterska, lärare, kurator eller vakt-mästare.
Det har utan tvivel skett en utveckling som är gynnsam för alla barn. Men det hindrar inte att sam-hällets skyddsnät för vissa barn allt jämnt är för svagt. Det är fortfarande så att det saknas kunskaper, resurser, metoder och kompetens för att upptäcka och stödja försummade barn, barn som har det svårt och barn med särskilda behov.
deT fÖrs många diskussioner i media och
poli-tik om ekonomisk tillväxt, social hållbar utveckling och samhällsplanering utan koppling till samhällets ambitioner för att stärka alla barns välbefinnande och möjligheter till utveckling trots att barnen är en för-utsättning för framtida samhällsutveckling. Det blir ingen ekonomisk tillväxt eller hållbar utveckling utan barnen, är ett annat krasst konstaterande. Barnkon-ventionen som antogs av FN 1989 och som gäller alla barn handlar bland annat om alla barns rätt till lika värde. Det finns ett starkt stöd i riksdagen för att kon-ventionen skall bli en lag. Men en konvention och en lag innebär inte med nödvändighet en förändring och utveckling. Det krävs också ständig uppmärksamhet på barnen och allt som rör barnen samt kontinuerlig kunskapsutveckling som leder till lärande. Därför är det värdefullt att Sveriges regering fattat beslut om stöd för evidensbaserad/kunskapsbaserad socialtjänst för arbete med barn som kan vara ett bidrag för att stärka Barnkonventionens ambitioner.
Det samarbete som nu etablerats och som kommer att utvecklas mellan Göteborgs universitet, länsstyrel-sen och FoU i Väst/GR kommer att kunna bidra till fortsatt och nödvändig kunskapsutveckling för bar-nens bästa och även för evidensbaserad socialtjänst. Detta kommer att gagna alla barn nu och i framtiden.
Elisabeth Hajtowitz Avdelningschef FoU i Väst/GR
