Turismindustrins & klimatförändringars påverkan på paradiset Mauritius

Turismindustrins

&

klimatförändringars påverkan

på paradiset Mauritius

Författare: Jennie

Fredriksson

Frida

Johansson

Handledare: Christer

Foghagen

Program: Turismprogrammet

Ämne: Turismvetenskap

Nivå och termin: C-nivå, VT 2008

H

andelshögskolan BBS

Copyright (©) 2008

Jennie Fredriksson och Frida Johansson Baltic Business School, Högskolan i Kalmar

All rights reserved.

Eventuellt otillåtet användande av material av denna Dokumentation sker på användarens egen risk. Reproduktion, distribution, nyutgivning och återutsändning av materialet är förbjuden utan upphovsrättsinnehavarnas medgivande.

Sammanfattning

Syftet med denna kandidatuppsats är att göra en kvalitativ undersökning av turismens betydelse för Mauritius och hur klimatförändringarna och turismindustrin påverkar denna turistdestination. Uppsatsens forskningsfrågor som vi har arbetat efter är; Vilken betydelse har

turismen för Mauritius? Hur har den lokala miljön på Mauritius påverkats av turismindustrin? Hur kommer eventuella klimatförändringar att påverka destinationen Mauritius?

Intresset för Mauritius uppkom under tidigare c-uppsats i marknadsföring under hösten 2007 vid Handelshögskolan BBS vid Högskolan i Kalmar, då vi gjorde en tre veckor lång fältstudie på plats på destinationen. Där undersökte vi hur den lilla paradisidylliska ön utanför Afrikas östkust arbetar med sin platsmarknadsföring samt turistiska utveckling. Under fältstudien väcktes ytterligare frågor hos oss författare om exempelvis hur ön påverkas av dagens klimatförändringar och vilka sociala, ekonomiska samt miljömässiga påverkningar till en följd av turismen som landet har utsatts för och hur destinationen kommer att utvecklas i framtiden i relation till dessa.

I dagsläget, 2008 tar Mauritius emot knappt 800 000 turister per år vilket är något som myndigheterna har beslutat att mer än fördubbla till år 2015 med 2 miljoner turister. I och med ett högre antal inkommande turister kommer landet i stort påverkas genom såväl ekonomiska, sociala och kulturella samt miljömässiga aspekter. På grund av detta mål anser vi att det är väsentligt att undersöka samt förstå kopplingen mellan mänskliga handlingar och den ekologiska responsen för att försöka uppnå en hållbar turismutveckling på ön. Turismindustrin är en viktig inkomstkälla för Mauritius och på grund av en snabb turistisk tillväxt har detta inneburit såväl miljömässiga som sociala bekymmer på destinationen. Förändringar på den lokala miljön på Mauritius i samband med eventuella klimatförändringar är av stor relevans för hur landet kommer att utvecklas och påverkas i framtiden av turismen. Det är inte enbart essentiellt för turismindustrin utan även för lokalbefolkningen och landet som helhet. Långdistansflyg är en av de största bidragande faktorerna till negativ klimatpåverkan och flygen är i och med detta en stor ”bov i dramat” då det endast går att ta sig till Mauritius med flyg.

På grund av människans handlingar och klimatförändringar påverkas exempelvis Mauritius kustzoner och korallrev negativt. Av destinationens turism baseras ungefär 70 % av turismen på kustrelaterade aktiviteter som snorkling, båtturer och fiske vilket innebär att miljön kring kustområdena är viktig att bevara. Det är därför av största vikt att involvera så många som möjligt i utvecklingen av turismen på Mauritius för att uppnå en hållbar utveckling. Det är emellertid viktigt att poängtera att turismindustrin ej enbart har en negativ påverkan på landet. Mauritius anses vara en framgångssaga när det gäller den ekonomiska situationen för en liten önation vilket är viktigt att belysa i diskussionen om turismens påverkan på destinationen. I anknytning till det annalkande klimathotet och Mauritius snabba turistiska utveckling anser vi att det därför är viktigt att fokusera på sambanden mellan den ekonomiska hållbarheten, myndigheternas arbete och ansvar, den miljömässiga hållbarheten, hållbarhet för lokalbefolkningen tillsammans med diskussionen om eventuella klimatförändringar och turismindustrins roll i det hela för att Mauritius ska gå en ljus framtid till mötes.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ____________________________________________________________ 7

1.1Forskningsstrategi___________________________________________________________ 7

1.1.1Bakgrund till uppsatsens ämnesval___________________________________________________ 7

1.2Bakgrund __________________________________________________________________ 7 1.3 Problemdiskussion __________________________________________________________ 8 1.4 Forskningsfrågor___________________________________________________________ 10 1.5 Syfte _____________________________________________________________________ 11 1.6 Mauritiuspussel ____________________________________________________________ 11 1.7 Avgränsningar_____________________________________________________________ 12

2. DEN HERMENEUTISKA RESAN TILL MAURITIUS _________________________ 13

2.1 Reseförberedelser __________________________________________________________ 13

2.1.1 Förförståelse ___________________________________________________________________ 13

2.2 Den hermeneutiska resans syfte_______________________________________________ 14

2.2.1 Fallstudie _____________________________________________________________________ 15

2.3 Kvalitativ forskning ________________________________________________________ 16

2.3.1 Induktion______________________________________________________________________ 17 2.3.2. Validitet ______________________________________________________________________ 17

2.4 Insamling och användning av litteratur ________________________________________ 18 2.5 Insamling av empiriskt material ______________________________________________ 18

2.5.1 Intervjumetod __________________________________________________________________ 19

2.6 Metodkritik _______________________________________________________________ 21

3. TURISMEN OCH KLIMATFÖRÄNDRINGARS PÅVERKNINGAR PÅ SMÅ

ÖNATIONER _____________________________________________________________ 23

3.1 Resans tre teoretiska begrepp ________________________________________________ 23 3.2 Försörjningsstrukturer på små önationer ______________________________________ 24

3.2.1 Turismens ekonomiska betydelse för små önationer ____________________________________ 24 3.2.2 Destinationens påverkan av turism __________________________________________________ 25 3.2.3 Lokalbefolkningen i relation till turism ______________________________________________ 25

3.3 Miljöpåverkningar på turistdestinationer ______________________________________ 26

3.3.1 Sambandet mellan turism och klimatförändringar ______________________________________ 26 3.3.2 Klimatförändringars konsekvenser för turismen _______________________________________ 27

3.4 Myndigheter och aktörers arbete på en turistdestination__________________________ 29

3.4.1 Lokala aktörer__________________________________________________________________ 29 3.4.1.2 Bärkraftig turism och zoning _____________________________________________________ 30 3.4.2 Nationella aktörer och myndigheters ansvar för en hållbar turismutveckling _________________ 31 3.4.3 Internationella aktörer____________________________________________________________ 32 3.4.4 Flygindustrins påverkan samt ansvar ________________________________________________ 32 3.4.5 Turismindustrins ansvar och arbete _________________________________________________ 33

3.5 Den teoretiska resan mot Mauritius ___________________________________________ 34

4. DESTINATIONEN MAURITIUS___________________________________________ 35

4.1 Försörjningsstrukturer på Mauritius __________________________________________ 36

4.1.1 Mauritius ekonomiska utveckling___________________________________________________ 36 4.1.2 Turismens betydelse för Mauritius __________________________________________________ 37

4.1.3 Lokalbefolkningens inställning till turismindustrin på Mauritius___________________________ 39

4.2 Lokala miljöpåverkningar på Mauritius _______________________________________ 40

4.2.1 Lokala konsekvenser på Mauritius orsakat av turismindustrin_____________________________ 41 4.2.2 Eventuella klimatförändringars påverkan på Mauritius __________________________________ 42 4.2.2.1 Vem är ansvarig för klimatförändringarna? _______________________________________ 43 4.2.3 Miljöpåverkan på Mauritius från andra industrier än turismen ____________________________ 44

4.3 Samarbeten mellan aktörer och myndigheter på Mauritius________________________ 44

4.3.1 Lokala aktörer och myndigheternas ansvar ___________________________________________ 45 4.3.2 Bärkraftig turism och zoning ______________________________________________________ 46 4.3.3 Air Mauritius och övriga flygindustrins ansvar ________________________________________ 47 4.3.4 Turismindustrins ansvar __________________________________________________________ 49

4.4 Framtidsutmaningar och visioner för Mauritius _________________________________ 49 4.5 Den framtida resan _________________________________________________________ 51

5. TURISMENS OCH KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS PÅVERKAN PÅ MAURITIUS 52

5.1 Försörjningsstrukturer______________________________________________________ 53

5.1.1 Mauritius diversifiering av ekonomin________________________________________________ 53 5.1.2 Turismens betydelse för Mauritius __________________________________________________ 54

5.2 Lokala miljöpåverkningar ___________________________________________________ 55

5.2.1 Eventuella klimatförändringarnas påverkan på Mauritius ________________________________ 55 5.2.2 Turismindustrins påverkan på den lokala miljön _______________________________________ 57

5.3 Myndigheter och aktörers samarbeten för Mauritius turistiska utveckling ___________ 57

5.3.1 Myndigheternas samt turismindustrins ansvar _________________________________________ 57 5.3.2 Flygindustrins ansvar ____________________________________________________________ 59

6. MAURITIUS FRAMTIDSRESA____________________________________________ 61

6.1 Förslag på framtida forskning ________________________________________________ 63

7. KÄLLFÖRTECKNING ___________________________________________________ 64 BILAGA 1 ________________________________________________________________ 69

FIGURFÖRTECKNING

Figur 1.1 Karta över Mauritius, Antal anländande turister____________________________8 Figur 1.2 Mauritiuspussel ____________________________________________________11 Figur 3.1 Teoretisk begreppsapparat____________________________________________23 Figur 3.2 Turism på små önationer i relation till klimatförändringar ___________________28 Figur 5.1 Hållbarhetstriangeln_________________________________________________52 Figur 6.1 Hållbar utveckling för Mauritius _______________________________________62

TABELLER

Tabell 2.1 Respondenter _____________________________________________________20 Tabell 4.1 Beskrivning av aktörer som organisationer och myndighetsorgan ____________35

FÖRORD

Vår uppsats i Turismvetenskap grundar sig i en tre veckor lång fältstudie på Mauritius som gjordes under hösten 2007 till vår tidigare gjorda c-uppsats i marknadsföring. Under denna fältstudie fann vi även intressant material som kom att berika denna uppsats i turismvetenskap. Under vår fältstudie och tidigare skriven uppsats hade vi med oss kollegan och nära vännen Alexandra Pettersson. Vi vill skänka Alexandra ett hjärtligt tack för hennes medverkan under fältstudien på Mauritius då vi samlade in stora delar av vårt material samt även det stöd hon gett oss inför och under denna kandidatuppsats. Vi skulle vidare vilja tacka alla respondenter på Mauritius och i Sverige, utan deras information och engagemang hade denna uppsats ej varit möjlig. Vi vill även tacka vår handledare Christer Foghagen för ett bra samarbete och en god vägledning genom vår uppsatsprocess.

Målet med vår uppsats är att vill vi öka vår förståelse om hållbar utveckling på små önationer med fokus på Mauritius och sprida denna kunskap till dem det intresserar. Vi hoppas även kunna ge läsaren en intressant resa genom uppsatsen och öka deras kännedom och medvetenhet om turismindustrin samt klimatförändringars påverkan på destinationen Mauritius.

Trevlig läsning önskar

5

Jennie

______________________ ______________________

Jennie Fredriksson Frida Johansson

1. INLEDNING

I inledningskapitlet motiverar vi vårt uppsatsämne samt bakgrund till Mauritius historiska utveckling som turistdestination. Vi berättar om vår forskningsstrategi och för en problemdiskussion som resulterar i våra forskningsfrågor. Vi argumenterar i detta kapitel för uppsatsens syfte samt redogör för vilka avgränsningar vi använt oss av i vår uppsats. Avslutningsvis presenterar vi ett resonemang kring Mauritius som vi liknar vid ett pussel.

1.1 Forskningsstrategi

Vi har valt att bygga upp vår uppsats på ett sådant sätt att vi kommer att likna den vid en resa som hela tiden tar oss fram med ny kunskap och där våra tidigare resor påverkar vår förkunskap samt fördomar om ämnet. Vi kommer genomgående att särskilja vår ”uppsats resa” med den ”fysiska resan” vi gjorde till Mauritius 2007, för att inte förvirra läsaren. Den ”fysiska resan” under hösten 2007 kommer vi att benämna som fältstudie och denna uppsats som den hermeneutiska resan. Vidare i uppsatsen benämner vi oss själva som resenärer och forskare som ständigt är på jakt efter ny kunskap (Holme & Solvang 2006). Under vår resa stöter vi ibland på problem som måste lösas för att vi ska kunna ta oss vidare vilket sedan kommer att nämnas i vår metodkritik. Resan har underlättats med olika kartor (litteratur) samt vår kompass (handledare) vilka har kommit att bli några av våra styrmedel i jakten på ny kunskap. Denna resa kan liknas vid vad Molander (2003) nämner som vår hermeneutiska resa (cirkel), där vi ständigt söker efter och får nya kunskaper allt eftersom resan fortlöper. Med vidgade vyer och en ökad uppfattning om ämnet är vårt mål att bredda vad Molander (2003) benämner som vår förståelsehorisont. Under resans gång påverkas vi ständigt själva som personer av alla våra intryck och upplevelser som vi stöter på under exempelvis våra olika intervjuer. I vår resa har vi kontinuerligt uppnått nya kunskaper som vi i denna uppsats liknar vid nya stämplar i våra pass.

1.1.1 Bakgrund till uppsatsens ämnesval

Intresset för Mauritius uppkom under tidigare uppsats i marknadsföring under hösten 2007, då vi gjorde en tre veckor lång fältstudie på Mauritius. Där undersökte vi hur den lilla paradisidylliska ön utanför Afrikas östkust arbetar med sin platsmarknadsföring samt turistiska utveckling. Under fältstudien väcktes ytterligare frågor hos oss författare om exempelvis hur Mauritius påverkas av dagens klimatförändringar och vilka sociala, ekonomiska och miljömässiga påverkningar till följd av turismen som landet har utsatts för samt hur destinationen kommer att utvecklas i framtiden i relation till dessa. Med dessa frågor i bagaget beger vi oss nu ut på en ny resa med målet att utvidga våra kunskaper om turistdestinationen Mauritius.

1.2 Bakgrund

Den afrikanska republiken Mauritius ligger beläget i Indiska Oceanien utanför Madagaskar i Afrika. På Mauritius bor det cirka 1,2 miljoner invånare med ett blandat ursprung såsom européer, indier, afrikaner och asiater på en yta jämförbart lika stort som Öland. Landet har under långa perioder varit koloniserat av såväl Holland, Frankrike och England men är i dagens läge självständigt med engelska som det officiella språket (UI 2003). Mauritius har 7

utvecklats till ett land med många olika framgångsrika sektorer såsom textil och turism. Tidigare var det ett monokulturellt ekonomiskt land i över 150 år som förlitade sig på en enda ekonomisk stöttepelare, nämligen sockerindustrin. Turismindustrin har haft en stor betydelse för Mauritius under de senaste 30 åren och har ytterligare stora tillväxtmöjligheter i framtiden (Durbarry 2004). Idag står turismsektorn för den tredje största inkomstkällan efter textil- och sockerindustrin och Mauritius satsar starkt på turismen tack vare de ansenliga möjligheterna till tillväxt (UI 2003). Tidigare kategoriserades Mauritius till ett låginkomstland men de senaste åren har Mauritius även utvecklats till ett land som hör till en övre medelklassnivå bland världens övriga länder (Durbarry 2004). Myndigheterna på Mauritius arbetar kontinuerligt med att förbättra deras ekonomi och är även det mest välvårdade ekonomiska landet i Afrika med högst BNP per capita (Bloomfield 2007). Vidare är det viktigt att uppmärksamma att turismindustrin har en stor påverkan på landet som helhet och det är angeläget att beakta såväl de ekonomiska, sociala samt de miljömässiga aktiviteterna på Mauritius (Durbarry 2004).

Figur 1.1 Karta över Mauritius Antal anländande turister

Tourist Arrivals

Tourist Arrivals

Tourist Arrivals

Källa: Fritidsresor MTPA PowerPoint presentation on MICE (2007) Myndigheterna på Mauritius arbetar mycket med både lagar och strategier som ska leda dem till landets mål med 2 miljoner inkommande turister till år 2015 vilket är en fördubbling av turismen jämfört med idag, 2008. Figuren 1.1 ovan visar på Mauritius turistiska utveckling de senaste åren samt deras nästkommande mål. För att uppnå antalet turister till Mauritius har myndigheterna arbetat fram utvecklingsprogram där landet måste ses som en helhet för att lyckas framföra och skapa en särpräglad och hållbar destination (Durbarry 2007).

1.3 Problemdiskussion

Turismindustrin är en av världens största industrier och under år 2002 reste över 700 miljoner turister i världen varav 26 miljoner av dessa reste till small island developing states (SIDS) som exempelvis Mauritius. Turismindustrin är en viktig inkomstkälla i många SIDS länder och på grund av en snabb tillväxt har detta inneburit såväl miljömässiga som sociala bekymmer på önationerna (Payet 2006). SIDS representerar små önationer som har 8

gemensamma utgångslägen när det gäller hållbar utveckling av dessa. Gemensamma nämnare för länderna är att de blandannat har en relativt liten befolkning, begränsade resurser samt dess avlägsenhet (SIDSNET).

I dagsläget, 2008 tar Mauritius emot knappt 800 000 turister per år vilket är något som myndigheterna har beslutat att mer än fördubbla till år 2015 med 2 miljoner turister (Durbarry 2007). Detta gör att miljöpåverkan från turismindustrin samt eventuella klimatförändringar enligt oss blir ett intressant perspektiv att undersöka då bland annat flygen är en stor ”bov i dramat” då det endast går att ta sig till Mauritius med flyg. Gössling et al (2002) hävdar vidare att transporter till och från små önationer är ansvarig för en stor del av det som påverkar klimatförändringarna negativt och långdistansflyg är en av de största bidragande faktorerna till negativ klimatpåverkan. Gössling & Hall (2006) hävdar i och med detta att turismen är en starkt bidragande faktor till de globala klimatförändringarna, vilket även Becken & Hay (2007) poängterar, samtidigt som de anser att det är den ekonomiska sektorn som antagligen kommer att påverkas starkast av förändringar i klimatet. Rubbningar i den lokala miljön samt eventuella klimatförändringar har en stor betydelse för såväl turisterna, turismbranschen samt länderna som är beroende av turismen vilket är viktigt att beakta i ett lands utveckling av dess turismindustri (Gössling & Hall 2006).

SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, klargör klimatet som ett känsligt system. En förklaring på hur växthuseffekten och klimatförändringar hänger samman kan förklaras som följande;

”Växthuseffekten påverkar den globala strålningsbalansen, dvs. balansen mellan inkommande solstrålning och utgående värmestrålning, och därmed vårt klimat. Klimatförändringar är klimatets fysikaliska respons på en påverkan som i slutändan ska

återskapa strålningsbalansen, vilket alltså sker på bekostnad av ändringar i klimatet”

SMHI 1 080415

Enligt SMHI föreligger inga som helst tvivel på att människans föroreningar och utsläpp av växthusgaser gör att värdena i atmosfären ökar samt stärker växthuseffekten. Under 1900-talet har den globala medeltemperaturen ökat med 0,6 grader vilket enligt SMHI är en otäck ökning (SMHI 2). Konsekvenser av detta är bland annat stigande havsnivåer, förändrade nederbördsmönster samt varmare jord (SMHI 3). Enligt Becken & Hay (2007) är interaktionerna mellan turism och klimatet tydliga då klimatet är en stor förutsättning och komponent för turism. Samtidigt som klimatet kan ses som ett villkor på en destination, blir det till ett hot för dess överlevnad om det sker klimatförändringar. För de destinationer som är beroende av vädret och kan utsättas för dessa hot drabbas såväl de som arbetar inom turismindustrin samt även landets ekonomi i övrigt (Becken & Hay 2007).

I och med ett högre antal inkommande turister till exempelvis en liten önation som Mauritius kommer landet enligt Gössling & Hall (2006) i stort påverkas genom ekonomiska, sociala och kulturella samt miljömässiga aspekter. Durbarry (2004) anser därför att det är av största vikt att involvera så många som möjligt i utvecklingen av turismen på Mauritius för att uppnå en hållbar utveckling. Av Mauritius turism baseras ungefär 70 % av turismen på kustrelaterade aktiviteter som snorkling, båtturer och fiske vilket innebär att miljön kring kustområdena är viktiga att bevara. På grund av människans handlingar och klimatförändringar påverkas dock Mauritius kustzoner och korallrev negativt genom exempelvis temperaturhöjningar i vattnet (Ramessur 2002). Det är dock viktigt att påpeka att det inte endast är turismen som har en negativ påverkan på miljön utan även andra industrier på Mauritius (KPMG 2002). Högre 9

temperaturer i havet är dock ett exempel som har lett till seriösa negativa konsekvenser för Mauritius korallrev samt ökningen av alger i vattnet. Mauritius kuststräcka är av kritisk relevans för landet, både för lokalbefolkningen samt turismindustrin. Ytterligare negativa konsekvenser för Mauritius kustområden som orsakas av vädermässiga förändringar är erosionen av sandstränderna på grund av allt fler stora vågor som en följd av ökningen av stormar och cykloner (Ramessur 2002). Det är därför essentiellt att förstå kopplingen mellan mänskliga handlingar och den ekologiska responsen för att försöka uppnå en hållbar utveckling av destinationen Mauritius i framtiden. Enligt Magnuson (2008) är det väsentligt att ta hänsyn till de miljöpåverkningar som turismen på Mauritius bidragit till i arbetet med att utveckla landets turismindustri. I denna diskussion menar Gössling (2003) på att små tropiska öar är extra sårbara och känsliga på grund av dagens klimatförändringar, den snabba turistiska utvecklingen och deras avlägsna lokalisering. Diskussionen om turismindustrins påverkan på Mauritius är därmed ett aktuellt ämne i och med myndigheternas beslut att fördubbla turismen inom några år. Förändringar på den lokala miljön på Mauritius i samband med eventuella klimatförändringar är av stor relevans för hur Mauritius kommer att utvecklas och påverkas i framtiden av turismen. En ytterligare utveckling av turismindustrin kommer utan tvivel enligt Gössling (2003) att påverka dagens klimatpåverkningar ännu mera och i denna utveckling är det viktigt att involvera både de politiska och ekonomiska faktorerna på en turistdestination (Gössling 2003).

Det är emellertid av största vikt att poängtera att turismindustrin för Mauritius del ej enbart har en negativ påverkan på landet. Mauritius anses exempelvis av Durbarry (2004) vara en framgångssaga när det gäller den ekonomiska situationen på en liten önation vilket är viktigt att belysa i diskussionen om turismens påverkan på Mauritius. Landet har gått ifrån att vara en typisk liten önation med fokus på sockerindustrin till ett land med många framgångsrika ekonomiska sektorer som exempelvis turism. Durbarry (2004) hävdar i och med detta att turismen har en betydelsefull och positiv påverkan på Mauritius ekonomiska utveckling. Turismen bidrar inte enbart med ekonomiska faktorer utan även med arbetstillfällen och försörjningsmöjligheter för lokalbefolkningen vilket leder till en ökad levnadsstandard för Mauritierna (Magnuson 2008). Vidare anser Gössling (2003) att eftersom turismen ofta har en sådan pass viktig roll i dessa länders ekonomi är det viktigt att beakta de motsättningar som kan komma att uppstå mellan exploatörerna, turisterna och befolkningen i den turistiska utvecklingen.

I anknytning till det annalkande klimathotet och Mauritius snabba turistiska utveckling är det därför viktigt att fokusera på sambanden mellan den ekonomiska hållbarheten, myndigheternas arbete och ansvar, den miljömässiga hållbarheten, hållbarhet för lokalbefolkningen tillsammans med diskussionen om eventuella klimatförändringar och turismindustrins roll i det hela.

1.4 Forskningsfrågor

Under vår resa har vi arbetat utifrån följande forskningsfrågor;

Vilken betydelse har turismen för Mauritius?

Hur har den lokala miljön på Mauritius påverkats av turismindustrin?

Hur kommer eventuella klimatförändringar att påverka destinationen Mauritius?

1.5 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse turismen har för Mauritius och hur klimatförändringarna och turismindustrin påverkar Mauritius som turistdestination.

1.6 Mauritiuspussel

Vi har valt att illustrera Mauritius turistiska situation som ett pussel där alla bitarna bör passa ihop för att uppnå ett slutligt resultat och en hållbar turismutveckling för landet. Fallerar en del i pusslet kommer pusslet ej att kunna fullföljas. Detta visar på betydelsen av ett helhetsperspektiv där alla delar är lika viktiga att beakta för att tillsammans uppnå en plan för en hållbar utveckling av destinationen Mauritius. Eftersom vi innan uppsatsens start inte har fullständig kunskap om hur Mauritius som destination arbetar med dessa bitar, kommer pusselbitarna att fyllas på under resans gång. Vi vill i och med denna uppsats belysa vårt syfte

”att undersöka vilken betydelse turismen har för Mauritius och hur klimatförändringarna och turismindustrin påverkar Mauritius som turistdestination”. Vidare vill vi under uppsatsens

gång öka vår insikt kring Mauritius turistiska utveckling och sedan sammanställa de mest essentiella pusselbitarna i Mauritiuspusslet för en hållbar turistutveckling. Vi anser att pusslet är ett enkelt och tydligt sätt att poängtera hur Mauritius arbete ser ut i verkligheten. I dagens läge är några av pusselbitarna utsatta med frågetecken vilket innebär att vi innan uppsatsen inte har den fullständiga lösningen på detta dilemma som vi i denna uppsats vill belysa. Figur 1.2 Mauritiuspussel 11 Ekonomi Lokalbefolkningen Turismindustrin Myndigheter Klimathotet / miljön

?

Källa: Egen sammanställning

Dessa bitar anser vi kan utgöra en del av grundstommen för en hållbar utveckling för Mauritius där påverkningar på den lokala miljön har en essentiell betydelse för landets framtid som turistdestination. Våra förkunskaper säger oss att det är viktigt för Mauritius att involvera

såväl offentliga samt privata intressenter som lokala restauranger, internationella hotellkedjor och myndigheter. Det dyker upp många politiska utmaningar för en turistdestination i utveckling, och det är därför viktigt för politiker att bygga upp riktlinjer snarare än restriktioner för att främja en hållbar utveckling av destinationen. Det är viktigt att fokusera på de människorelaterade negativa faktorerna på den lokala miljön på Mauritius och de eventuella klimatförändringarna för att kunna utveckla en hållbar miljömässig profil för landet. Detta är inte något som vi anser är helt problemfritt då turismens ekonomiska funktion spelar en viktig roll för landet i övrigt.

1.7 Avgränsningar

Vi har valt att avgränsa oss i våra forskningsfrågor i enlighet med Andersen´s (1998) resonemang om vad det är vi vill undersöka. Då vi valt att undersöka de lokala miljöpåverkningarna av turismen samt klimatförändringar på Mauritius har vi använts oss av en geografisk avgränsning. En ytterligare avgränsning vi valt är att vi undersöker fenomenet klimatpåverkningar på små önationer som är beroende av turismindustrin samt hur denna industri kommer att påverkas av de globala förändringarna i miljön. Vidare har vi valt att begränsa vår studie kring tre begrepp, försörjningsstrukturer, lokala miljöpåverkningar samt

myndigheter och aktörer. Genom att vi valt att fokusera vår studie kring dessa begrepp har vi

som Hartman (2001) uppkallar det använt oss av ett teoretiskt urval vilket gör att vi avgränsat oss från övrig teori.

2. DEN HERMENEUTISKA RESAN TILL MAURITIUS

I detta kapitel kommer vi att sammanföra vår metod för vår studie om förändringarna på den lokala miljön på Mauritius som en följd av turismen samt klimatförändringarna. Inledningsvis presenterar vi vårt vetenskapsteoretiska synsätt hermeneutiken och sedan klarlägger vi resans syfte och reder ut vår kvalitativa studie och vår studieprocess. Utöver detta förklarar vi vår ansats och hur vi samlat in och bearbetat materialet, såväl litterärt som empiriskt. Avslutningsvis introducerar vi våra respondenter samt nämner vår metodkritik.

2.1 Reseförberedelser

I ett tidigt skede av vår uppsats diskuterade vi vilken metod som skulle komma att lämpa sig bäst för vår studie och tillsammans kom vi fram till att en kvalitativ metod med intervjuer var att föredra. Vår avsikt med uppsatsen är inte att presentera våra resultat i form av statistik utan vi vill snarare öka vad Alvesson & Sköldberg (1994) nämner som vår förståelse av vårt valda ämnesområde. Vi bestämde oss tidigt i vår arbetsprocess för att använda oss av såväl värderingar som egna kunskaper i tolkandet av våra resultat vilket innebar att det vetenskapsteoretiska synsättet vi valt att använda oss av under vår resa är hermeneutiskt (Molander 2003). Vi själva har hela tiden varit en del av forskningen vilket är typiskt för det hermeneutiska synsättet och det är vidare viktigt att förstå att den uppfattande sanningen är av mindre mening då den förstådda verkligheten alltid är förmedlad av någonting (Molander 2003). Under vår uppsats har vi forskare kontinuerligt tolkat samt ansträngt oss för att begripa mänskliga situationer och erfarenheter under bland annat våra intervjustunder. Den vanligaste översättningen av hermeneutiken är tolkningslära och enligt Olsson & Sörensen (2007) är det ett av de äldsta kvalitativa perspektiven. Engdahl et al (1977) beskriver vidare grunden i hermeneutiken som;

”mötet mellan text och tolkning” Engdahl et al 1977:11

Engdahl et al (1977) hävdar med detta citat att det är förståelsen och tolkningarna i vår resa som är det väsentliga. Vidare anser vi att en viktig del under vår resa har varit att uppnå nya kunskaper om såväl hur vi tolkar samt hur vi bör tolka texter och situationer (Molander 2003). Under hela vår uppsatsresa har vi ställts inför olika situationer och händelser såsom möten med nya människor och olika intervjusituationer vilka alla har påverkat våra resultat. Molander (2003) anser i och med detta att empati är viktigt för oss för att klara av att förstå objekten som vi arbetar med. Alvesson & Sköldberg (1994) beskriver vidare om de empatiska inslagen i vår resa som de stunder där vi sätter oss in i situationen och försöker leva oss in i de förhållanden som råder. Vårt val av det hermeneutiska synsättet har även påverkat och styrt oss i våra val när det kommer till såväl insamling samt bearbetning av vårt material under resans gång. Vi anser på grund av detta att det är av största vikt att vi i ett tidigt skede på vår resa redogör för vår förförståelse (Olsson & Sörensen 2007).

2.1.1 Förförståelse

Intresset för Mauritius uppkom under en tidigare fältstudie där vi utforskade Mauritius platsmarknadsföring och deras turistiska utveckling. Tidigare erfarenheter samt kunskaper om Mauritius kommer även att påverka oss i denna uppsats vilket gör att vi omöjligen kommer att kunna hålla oss helt objektiva under vår forskningsprocess. De kontakter vi har på Mauritius 13

sedan tidigare uppsats och andra berörda parter i Sverige kommer även i denna uppsats nyttliggöras. Vi anser vidare att den förförståelse samt kunskaper som vi besitter från tidigare forskning och erfarenheter enbart kommer att tillföra denna studie positiva fördelar. Som hermeneutiska forskare tillåts vi att använda oss av tidigare kunskap och även våra känslor under resan mot ny kunskap. Under vår hermeneutiska resa har forskningen ständigt pendlat mellan en uppfattning av både helheten samt delar av problemet och på så sätt har vi kunnat uppnå en större förståelse av våra upplevelser. Både vår förståelse och tolkning som vi kunnat åstadkomma genom våra nya lärdomar har resulterat i ny förståelse som i sin tur lett till en ny tolkning (Holme & Solvang 2006). Det har även dykt upp olika situationer som exempelvis möten med berörda aktörer under forskningen som har påverkats av såväl våra tankar och känslor som sedan har resulterat i en ny helhetsbild av materialet till vår forskning (Molander 2003). Del- och helhetsperspektivet är något som vi anser har varit betydande i arbetet med att bearbeta och tolka materialet. Alvesson & Sköldberg (1994) styrker detta i citatet nedan;

”meningen hos en del kan endast förstås om den sätts i samband med helheten”

Alvesson & Sköldberg 1994:115

Både Olsson & Sörensen (2007) och Alvesson & Sköldberg (1994) anser att det är väsentligt att beakta del- och helhetsperspektiven under resan för att förstå förhållanden mellan dem. Vi anser att för vår uppsats skull har det varit viktigt för oss att först se och förstå delarna i det insamlade materialet för att sedan kunna skapa oss en förståelse kring helheten. Ett mål med resan, med både intervjuer och insamlandet av våra teoretiska referensramar, har varit att tolka olika situationer. Meningen med vår hermeneutiska resa har dock inte varit att finna en absolut sanning om fenomenet utan att snarare öka vår förståelse. Det är även viktigt att klarlägga att vi forskare är medvetna om att de tolkningar vi gjort under resans gång även kan ha präglats av den kulturella förförståelse som vi innehar (Molander 2003).

2.2 Den hermeneutiska resans syfte

Syftet med vår resa är som nämnts tidigare, inte att uppnå några exakta sanningar utan vi har istället satsat på att tolka våra resultat (Holme & Solvang 2006) för att på så sätt förstå hur turismindustrin och eventuella klimatförändringar påverkar Mauritius. Vi önskar i och med vår forskning att uppnå vad Alvesson & Sköldberg (1994) nämner som en djupare förståelse om destinationen Mauritius. Under resans gång har vi använt oss av både karta (litteratur) och kompass (vår handledare) för att inte förlora rätt riktning i vår forskning. Dessa hjälpmedel har även lett oss vidare på resan då vi stött på problem eller då vi känt oss vilsna och tillsammans med dessa redskap har vi tagit ut nya riktningar framåt (Molander 2003). Hur vi har tolkat vår kunskap beror enligt Olsson & Sörensen (2007) dels på oss själva och dels på situationerna vi stött på. Då vi har ett hermeneutiskt förhållningssätt till vår forskning har det även inneburit att vi velat skapa en insikt i vår kunskap för att utvidga vår tidigare kunskap och berika vår förståelse kring Mauritius. Med detta menar vi att vi vill skapa en ytterligare mening till det som inte är uppenbart i våra tidigare kunskaper (Alvesson & Deetz 2000). Vi har tidigare nämnt att vi liknar vårt hermeneutiska tillvägagångssätt vid en resa och Holme & Solvang (2006) har beskrivit denna kvalitativa forskningsprocess som en kognitiv samt en normativ cirkel. Vår kognitiva cirkel har sitt utgångsläge i våra tidigare erfarenheter och tillhörande förförståelse och det är genom denna förförståelse som vi har utformat våra 14

forskningsfrågor. Vår förförståelse om destinationen Mauritius grundar sig först och främst i de kunskaper som vi uppnådde under vår fältstudie som vi genomförde under hösten 2007. Vidare har Turismprogrammet som vi studerar vid Högskolan i Kalmar lagt grunden för de insikter vi har om turismbranschen. Vi anser även att de dagsaktuella diskussionerna om klimatförändringar i nyhets- samt forskningssammanhang har ökat vår förståelse samt intresse för ämnet. Enligt Holme & Solvang (2006) är de fördomar och den förförståelse som vi har innan vår avresa en förutsättning för att vi ska kunna vidareutveckla ny kunskap. I den normativa cirkeln av vår resa finns de fördomar som grundar sig i den sociala kontext vi vuxit upp i och i de värderingar som vi burit med oss sen tidigare. Under resans gång har dessa värderingar ständigt omprövats vilket inneburit att vissa har justerats och andra bekräftats. En av våra fördomar innan vår studie som vi nu har fått justera var att vi ej var medvetna om det välarbetade turistiska arbetet som sköts på Mauritius. Med fördomen om att Mauritius var ett fattigt och ej speciellt utvecklat turistland fick vi omvärdera våra åsikter och utvidga vår förståelse kring ämnet på plats på Mauritius under vår fältstudie. Denna kunskap anser vi ej att vi kunnat uppnå utan vår fältstudie för det var under denna tid många av våra fördomar förkastades och även bekräftades. Tack vare att vi befann oss på Mauritius under vår fältstudie 2007 fick vi en större förståelse av hur verkligheten såg ut på Mauritius och denna kunskap har vi fortsatt burit med oss under denna uppsats.

Vår resa kan anses vara komplex eftersom våra tolkningar i enlighet med Holme & Solvang (2006) ständigt gjort sig påminda då vi kontinuerligt behövt analysera om våra egna tankar och sätta dessa i relation till varandra i olika situationer. Våra kognitiva samt normativa resor har fungerat som ledande och styrande faktorer och de har ständigt berört och påverkat varandra. Det har under vår resa ideligen skett en växelverkan mellan oss, våra respondenter samt vår teoretiska begreppsapparat och på så sätt har våra resultat sedan vuxit fram (Holme & Solvang 2006). Under resan har våra kunskaper om turismens och klimatförändringarnas påverkan på Mauritius ständigt förändrats och blivit än mer djupare. Vi anser att vår hermeneutiska resa inte har ett definitivt slut då den ständigt kommer att kunnas byggas på med ny kunskap och det är vårt hermeneutiska synsätt enligt Molander (2003) som hela tiden tar oss steg för steg längre på vår resa.

Vi har under vår resa haft en subjektiv synvinkel på de situationer vi stött på och i enlighet med Holme & Solvang (2006) anser vi att det skulle ha varit ogenomförbart att ta sig ut på den hermeneutiska resan utan vare sig förkunskaper eller fördomar om problemet som vi undersökt. Växelspelet och utbytet av kunskap mellan oss och våra respondenter har kontinuerligt tagit oss ett steg längre på vår resa och har även påverkat våra val vi gjort. Detta har gjort att vi under vår resa ibland har behövt stanna upp och orientera oss med hjälp av vår karta och kompass för att finna den rätta vägen vidare igen.

2.2.1 Fallstudie

Uppsatsens forskningsstrategi har varit att göra en fallstudie av Mauritius där vi undersökt hur landet påverkas av dagens turismindustri samt eventuella klimatförändringar. Eftersom vi har valt att fokusera på ett begränsat område, i detta fall destinationen Mauritius anser vi i enlighet med både Merriam (1994) och Olsson & Sörensen (2007) att det är en fallstudie. Vår forskningsresa började under hösten 2007 och bestod då i en tre veckor lång fältstudie på Mauritius där vi tog fram material dels till en uppsats i marknadsföring samt det grundläggande material till denna uppsats inom turismvetenskap. Vi har även grundat vår fallstudie i våra tidigare nämnda forskningsfrågor (Yin 2007). Det främsta arbetet i denna fallstudie har gått ut på att komma fram till och uppnå en förståelse av den miljömässiga 15

påverkan på Mauritius som en följd av turismen samt deras framtid i kombination med eventuella klimatförändringar. Vidare är det karaktäristiskt för fallstudier som denna att de spänner sig över en limiterad tid (Svenning 2003) vilket vår uppsats har gjort då det är en 10-veckors period som uppsatsen skrivs under. En ytterligare anledning att vi valde att göra en fallstudie var att vi önskade att få svar på frågor som ”hur?” och ”varför?” (Yin 2007).

2.3 Kvalitativ forskning

Vi som hermeneutiska forskare har valt att gestalta vårt empiriska material i form av intervjuer och genom att uppnå en helhetsbild av problemet har vi sedan kunnat besvara och förklara våra forskningsfrågor. Vår kvalitativa forskning fokuserar på vår tolkning och vi valde det kvalitativa perspektiv då vi ville att våra respondenter skulle ha möjligheten att tänka fritt och att ge oss tillfället att ställa följdfrågor till dem under intervjuns gång (Bryman 2004). Tack vare vårt tidigare insamlade material från vår fältstudie på Mauritius 2007 valde vi en kvalitativ ansats då vi ville ha möjligheten att studera ämnet mer på djupet. I vår nuvarande insamlingsperiod av material valde vi därför enbart ett fåtal respondenter för att möjliggöra en närhet till dem som vi undersökt. En viktig del för oss under våra intervjuer har varit att försöka sätta oss in i respondenternas sits för att på så sätt uppnå en större förståelse kring situationen (Holme & Solvang 2006). Kvalitativ forskning präglas enligt Olsson & Sörensen (2007) av forskarens subjektivitet där kunskapen successivt byggs fram under processens gång och där forskaren arbetar efter att uppnå en helhetsförståelse.

Genom vårt teoretiska och empiriska underlag har vi kunnat utveckla nya tankar och därmed skapat en bredare och rikare beskrivning kring ämnet vilket enligt Alvesson & Deetz (2000) är typiskt för kvalitativ forskning. Olsson & Sörensen (2007) anser att kvalitativ forskning handlar om att behandla fenomen med en beskrivande karaktär vilket vi kontinuerligt gjort under resans gång. Kvalitativa studier enligt Svenning (2003) präglas även av att vi har haft ett litet material som utgångspunkt i vår problematisering som vi sedan analyserat på djupet. Den kvalitativa forskning vi använt oss av har inneburit att vi kontinuerligt sökt en rad förklaringar av verkligheten på Mauritius. Då vi har ett hermeneutiskt förhållningssätt till verkligheten påverkas tolkningarna av resultaten av vår förförståelse. Under forskningen våren 2008 har det varit betydelsefullt för oss med våra tidigare kunskaper om landet Mauritius och vår idérikedom kring ämnet för att förstå såväl detaljerna som del- och helhetsperspektiv (Svenning 2003). Vi som forskare har under resans gång kodat vårt material och genererat en egen begreppsapparat som vi sedan använt oss av i vår uppsats. Med kodning menas att vi har brutit ned respondenternas svar för en djupare tolkning för att finna mönster i respondenternas åsikter som vi sedan har använt oss av när vi analyserat materialet (Bryman & Bell 2005). Då vi gått igenom vårt insamlade material har vi kontinuerligt kodat samt analyserat vår information och applicerat vår begreppsapparat ytterligare. Något som vi kontinuerligt har beaktat under vår forskning är att minimera risken med de brister som kan uppstå i en kvalitativ forskning. Problem som kan uppstå enligt Svenning (2003) är exempelvis att forskare helt och hållet förhåller sig till intervjupersonernas information som;

”kronvittnen från verkligheten” Svenning 2003:163

Enligt Svenning (2003) betyder det att vi i och med detta utesluter våra egna analyser av situationen. Detta är något som vi ansett har varit oerhört viktigt att undvika då vår

hermeneutiska resa har inneburit att vi arbetat med att förankra både våra egna kunskaper, det empiriska materialet och styrkt det med vetenskapliga teorier. Vi är även medvetna om att kvalitativa intervjuer kan innebära att forskaren medvetet eller omedvetet styr intervjun. För att undvika detta har vi försökt låta våra respondenter svara så fritt som möjligt på frågorna med stöd ifrån oss. Den kvalitativa prägeln på vår resa har inneburit att vi klarlagt vissa företeelser specifikt för destinationen Mauritius samt fördjupat vår förståelse kring ämnet (Andersen 1998).

2.3.1 Induktion

Vår uppsats har vuxit fram ur en induktiv process som startade med vår fältstudie på Mauritius hösten 2007. Det var under denna fältstudie som vi samlade in det grundläggande materialet till denna uppsats i turismvetenskap och i och med detta växte nya forskningsfrågor fram. Vi har sedan utgått från vårt emiriska material för att vidare kunna tolka samt samla in passande teorier att styrka vår empiri med. Det empiriska materialet har i och med detta styrt våra val av lämpliga teoretiska referensramar (Bryman 2004). Under vår fältstudie fick vi ständigt nya intryck och påverkades av de människor som vi mötte och av de platser som vi besökte och vi var hela tiden tvungna att pröva våra förutfattade meningar genom teoretisk fakta. Samtidigt var våra egna iakttagelser samt känslor inför nya äventyr av stor betydelse för att vi skulle kunna skapa vår egen tolkning. Både upplevelserna från vår fältstudie och under denna forskning våren 2008 har varit betydande under vår uppsatsprocess. Vi menar i enlighet med Holme & Solvang (2006) att vi genom det material vi samlat in har uppnått ny kunskap och våra forskningsfrågor har i första hand besvarats genom information från våra respondenter. Ett av våra främsta mål med vår uppsats har varit att uppnå samt finna ny kunskap. Vi som hermeneutiska forskare har hela tiden ställt delarna i forskningen mot helheten och sedan helheten mot delarna för att förstå sammanhanget kring den turistiska situationen i relation till klimatförändringarna på Mauritius. Vi har därför valt att analysera våra intervjuer först fråga för fråga för att sedan tolka sammanhanget som helhet för att vidga vår förståelse. En ytterligare viktig del inom det hermeneutiska synsättet enligt oss har varit att se på resultaten med både känsla och empati där vi har ställt oss själva som subjekt till objektet (Holme & Solvang 2006). Under vår resa har vi uppnått ny kunskap och ständigt utvecklat vår förståelse och vi menar att situationer under arbetsprocessens gång har färgats av våra subjektiva tolkningar där våra tidigare erfarenheter spelat en stor roll (Thurén 2002).

2.3.2. Validitet

17 Under vår resa har vi kontinuerligt gjort reflekterande val i vår forskningsprocess för att uppnå hög validitet (Merriam 1994). Enligt Olsson & Sörensen (2007) handlar validitet om hur väl forskarens tolkningar stämmer överens med verkligheten. Under vår forskningsresa har hermeneutikens tankesätt haft en stor betydelse för vårt tillvägagångssätt vilket även genomsyrar våra reseberättelser i uppsatsen. De undersökningar vi har gjort har på ett eller annat vis skildrat verkligheten samtidigt som vi själva uppnått en allt större förståelse för helheten av problemet. Något som har varit essentiellt i vår forskning är att vi har undersökt det som vi ämnat undersöka. Svenning (2003) hävdar även att det finns såväl yttre som inre validitet som vi forskare bör ta hänsyn till i vår forskning. Den inre validiteten i vår resa har berört förbindelsen mellan teori och empiri samtidigt som den yttre validiteten ser hela forskningen i ett större perspektiv med stöd i såväl vår empiri som teori. Den inre validiteten grundar sig i hur vi resenärer har planerat vår resa med tillhörande forskning. För att uppnå inre validitet krävs det att alla resans delar uppnår validitet. Val av intervjupersoner och vilka frågor som ställs till berörda parter har enligt oss även påverkat vår resa (Svenning 2003). En

av de fundamentala faktorerna i vår forskning har varit att vår empiriska bas är riktig enligt oss vilket inneburit att vi kunnat dra allmänna slutsatser utifrån våra resultat. Begreppet validitet har varit ett essentiellt begrepp för oss då det har rört kvalitén på vår forskning och som forskare samt tillika resenärer har det därför varit av stor vikt för oss båda att behandla vårt material på ett tillåtet sätt samt att vi kodat vår information i enlighet med det som var avsett (Andersen 1998).

2.4 Insamling och användning av litteratur

För att uppnå ett bra resultat har det för oss varit väsentligt att göra grundliga samt systematiska litteraturstudier och genom dessa studier har vi uppnått nya tankar kring vårt valda ämne genom redan framställt material. Enligt Andersen (1998) är;

”det nödvändigt att fortsätta den litteratursökning som man mer eller mindre systematiskt påbörjade under

det praktiska arbetet med problemformuleringen”

Andersen 1998:75

När vi i tidigt stadium valde att fortsätta studierna kring Mauritius valde vi inriktning mot hållbar turismutveckling, vilket senare tog oss vidare mot klimatförändringar och turismens betydelse för destinationen. Under vår resa har vi främst använt oss av två rapporter som vi kom i besittning av under vår fältstudie hösten 2007 på Mauritius. Dessa två rapporter avhandlar och representerar aktuell forskning inom hållbar turism på Mauritius vilket lämpat sig bra för oss även under denna hermeneutiska resa.

Vidare har vår informationssökning även skett via Internet och relevanta hemsidor som bidragit med väsentlig information om turismens och klimatförändringarnas påverkan på Mauritius. Patel & Davidson (2003) påstår vidare att vi resenärer måste vara noga med att bruka rätt sökord för att finna relevant fakta till vårt ämnesområde. Ord som präglat vår informationsökning är bland annat, klimatförändringar, turismens betydelse för små

önationer samt turismens ekonomiska betydelse. Klimatforskaren Stefan Gössling har varit

en betydande person under vår resa genom både teoretiska och empiriska infallsvinklar. Vi har dels använt oss av skriven litteratur av honom samt en telefonintervju. Valet av forskaren Gössling föll sig naturligt tack vare den litteraturen han har gett ut på aktuellt område och hans kunskaper om klimatförändringar, Mauritius samt liknande små önationer.

2.5 Insamling av empiriskt material

Resans empiriska material har samlats in dels under vår fältstudie på Mauritius hösten 2007 samt även med hjälp av kompletterande intervjuer med berörda parter våren 2008. Vi har valt att ta med intervjumaterial från fältstudien 2007 då vi anser att dessa kan berika nuvarande uppsats och att materialet även i denna uppsats enligt oss anses relevant. Intervjuerna har genomförts såväl på plats på Mauritius som i Sverige och vi har främst enligt May (2001) använt oss av en semistrukturerad - samt strukturerad intervjuform.

2.5.1 Intervjumetod

Vid de flesta av våra intervjuer har vi använt oss av främst semistrukturerad karaktär, men även strukturerade (May 2001). Vidare beskriver May (2001) att det i stora drag finns fyra olika intervjuformer vilka är; strukturerade, semistrukturerade, delvis strukturerade samt ostrukturerade intervjuer. Den semistrukturerade intervjumetoden kan enligt May (2001) beskrivas som en blandning mellan den fokuserade samt den strukturerande intervjun och förklaras enligt följande:

”den här typen av intervjuer gör det möjligt för de tillfrågade att besvara frågorna i egna termer, något som standardiserade intervjuer

inte tillåter, samtidigt som denna intervjuform är mer strukturerad än fokuserade intervjuer för att kunna skapa jämförbarhet”

May 2001:151

Den semistrukturerade intervjuformen möjliggjorde en friare struktur på intervjuerna för både oss forskare och respondenterna där vi tillsammans kunde föra ett samtal kring ämnesområdena utifrån förutbestämda frågor. Kvalitativa undersökningar fokuserar på att söka förståelse genom interaktioner med människor och sedan bearbeta samt analysera situationerna (Trost 1993). Den kvalitativa intervjuformen som vi under vår insamlingsprocess använt oss av gav en större möjlighet för respondenten att utveckla sina svar samt för oss att föra en djupare dialog (May 2001). Vi har under våra intervjutillfällen, både från fältstudien på Mauritius 2007 och de nyligen gjorda under 2008, utgått ifrån olika frågeformulär vilka legat till grund för intervjuerna men de har dock ej varit totalt styrande. Majoriteten av intervjuerna från höstens fältstudie skedde vid personliga möten på Mauritius och ett fåtal även i Sverige. Av de totalt sju intervjuer vi har gjort under vår forskningsresa 2008, för att komplettera till tidigare insamlat material, har två varit personliga intervjuer, fyra e-mailintervjuer och en via telefon. Under samtliga personliga intervjuer har vi prioriterat bort hjälpmedlet diktafon då det i våra tidigare studier visat sig att respondenterna ej velat att vi använt oss av detta verktyg. Vidare anledning av bortprioriteringen är att transkriberingen av intervjumaterial är väldigt tidskrävande. Vi har under våra intervjutillfällen i forskningsresan funnit en bra taktik som passar oss, där vi båda är delaktiga, samtalar och antecknar och direkt efter utförda intervjuer har vi sedan sammanställt och renskrivit intervjumaterialet.

19 E-mailintervjuer har genomförts på grund av att det varit fysiskt omöjligt för oss att göra dem personliga då det varit för långt geografiskt avstånd till Mauritius. Intervjuerna har då varit av en strukturerad karaktär då vi använt oss av ett och samma frågeformulär som skickats till respondenterna. Enligt May (2001) är teorin bakom denna metod att det uppstår en realitet i svaren då intervjupersonerna svarar på samma frågor och det blir därför ingen följdriktighet av intervjumetoden. Vi har även fått göra frågorna på engelska då de vi skickat intervjufrågor till är Mauritier, men detta har dock ej setts som något hinder från vår sida. Vi har även gjort en telefonintervju för att det lämpat sig bäst i både vår situation samt respondentens. Enligt Andersen (1998) skall telefonintervjun konstrueras på ett väl kravuppfyllt sätt för både respondenten samt intervjuaren. Vidare nämner Andersen (1998) att en telefonintervju skiljer sig från den personliga intervjun i den bemärkelsen att vi ej kan använda oss av visuella hjälpmedel för att förtydliga frågor eller kunna observera respondentens kroppsliga uttryck. För att förbereda både oss och respondenten som vi gjort telefonintervju med, hade vi kommit överens om en utsatt tid för intervjun. Andersen (1998) anser att detta sätt är bra för att få intervjupersonen så närvarande som möjligt under intervjun och förhoppningsvis slippa bli

störd av andra element. Innan intervjun kom vi överens om att en av oss skulle ställa frågorna och att vi båda skulle anteckna och detta blev möjligt då vi använde oss av en högtalartelefon. Enligt Trost (1993) kan det vara till fördel att vara fler än en som intervjuar då det kan leda till en rejälare samt bättre intervju med bredare informationsmängd och förståelse än om enbart en skulle göra den. Det gäller emellertid att de personer som intervjuar är samspelta för att det ska resultera i en givande intervju vilket vi anser oss vara och vi hävdar att detta är mycket tack vare vår tidigare forskning tillsammans.

I tabellen 2.1 nedan presenteras samtliga respondenter som vi intervjuat i relation till våra studier kring Mauritius, detta från både tidigare fältstudie på Mauritius 2007 samt från vår forskningsresa 2008. De är uppdelade enligt insamlingsperiod och är därför benämnda som

Insamlingsperiod 2007 och Insamlingsperiod 2008. Även i vårt empiriska kapitel är samtliga

respondenter presenterade med ett årtal för att tydliggöra från vilken insamlingsperiod den är gjord. Intervjufrågorna som vi använt oss av som grund under intervjuerna 2008 finns att se i bilaga 1.

Tabell 2.1 Respondenter från Insamlingsperiod 2007 Myndigheter

1. Durbarry T. Mahmoud Ministry of tourism Higher executive officer 2. Mootoosamy Karl MTPA Director

3. Ramsooroof Sanjay Tourism police Police officer 4. Sachin Mohabeer Board of Investment Investment executive 5. Armoogum Yoven MTPA Tourist Office Tourist information officer 6. Chingadu Vishnu Hemraz AHRIM Economist

7. Goupal Raj Air Mauritius Senior marketing manager 8. Ramhut Robin MTPA Marketing manager 9. Magnuson Tord Air Mauritius Sverige Manager Sweden

Republic of Mauritius Honorary Consul General

Privata aktörer

10 Verbeck Alexandre Veranda Resort Assistant sales manager 11 Paul Lucy Heritage Golf och SPA Sales coordinator

12 Ramprogus Kalidass TAJ exotica Resort och SPA Human resources manager 13 Nordin Börje Before Travel VD

14 Sjöström Carl- Michael Sun Residence VD

Lokala entreprenörer

15 Amona Lokal entreprenör Boendeförmedlare 16 Bangary Lokal entreprenör Försäljare av turistaktiviteter 17 Beeharry Anju Easy World Apartment VD

Respondenter från Insamlingsperiod 2008 Myndigheter

1. Goupal Raj Air Mauritius Senior marketing manager 2. Magnuson Tord Air Mauritius Sverige Manager Sweden

Republic of Mauritius Honorary Consul General 3. Durbarry T. Mahmoud Ministry of tourism Higher executive officer

Privata aktörer

4. Nordin Börje Before Travel VD

Lokala entreprenörer

5. Amona Lokal entreprenör (Mauritius) Boendeförmedlare

Övriga

6. Moström Kajsa Fritidsresor Informationschef

7. Gössling Stefan Högskolan i Kalmar/Lunds Professor i Turismvetenskap universitet

Källa: Egen sammanställning

2.6 Metodkritik

Vi anser att vårt val att använda oss av det hermeneutiska vetenskapsteoretiska synsättet har passat vår studie bra. Vi är dock medvetna om att en annan typ av studie skulle kunna resulterat i ett annorlunda upplägg av uppsatsen. Vi menar vidare att vi forskare är medvetna om att vi ofrivilligt kan ha förvrängt information som vi tagit åt oss under vår forskningsresa (Alvesson & Sköldberg 1994). Vi är även väl medvetna om att resultaten vi kommit fram till är beroende på både vem det är som undersöker och vem det är som blir intervjuad. Intervjuer vid en annan tidpunkt eller under andra förutsättningar skulle kunna innebära andra resultat och vi som forskare kan även ha påverkat respondenten på det sätt att de kan ha anpassat svaren de gett till oss för att leva upp till våra förväntningar (Alvesson & Deetz 2000). Eftersom klimat- samt miljöfrågan är ett aktuellt ämne där många olika forskare hävdar olika saker är vi medvetna att om en annan forskare hade forskat just på detta område hade denne kunnat uppnå andra resultat beroende på både dennes tolkningsförmåga och förkunskaper. Vi vill även påpeka att den tolkning som läsaren gör kan komma att se olika ut beroende på läsarens egen förståelsehorisont (Molander 2003). Vi anser även att våra resultat från denna studie ej går att generalisera på andra liknande fall då studien är unik för just Mauritius. Trots att hermeneutiken är en vetenskapsteori innebär fallstudien inga exakta sanningar (Holme & Solvang 2006).

De problem som vi stött på under vår forskningsresa har varit främst det långa avståndet till Mauritius. Då vi ej haft ekonomiska möjligheter att göra en andra fältstudie på plats har vi inte haft möjlighet att befinna oss i position på Mauritius för att samla in vårt material. Men tack vare vår tidigare fältstudie 2007 där vi åstadkom material som är relevant även till denna uppsats och att våra respondenter varit en hjälpande hand har denna studie varit möjlig. Vi har i och med det tidigare besöket på Mauritius 2007 behållit kontakten med våra respondenter som ställt upp och hjälpt oss med ny information även till denna uppsats. Vår kontakt har dock varit väldigt begränsad då möjligheten till vidare kontakt försvårats på grund av avståndet. Vissa av de kontakter vi skickat e-mail till har vi ej fått någon respons på, vilket vidare lett till att vi fått minimera antalet intervjupersoner. Trots det långa avståndet till Mauritius har vi lyckats sammanställa tillräckligt med empiri för att kunna grundlägga vår studie på och detta till viss del tack vare våra goda kontakter med Tord Magnuson, generalkonsul för Mauritius i Sverige. Han har delgivit oss mycket god information samt varit en gyllene länk mellan oss som forskare och Mauritius. Vi har även kontaktat en del berörda parter i Sverige för att höra deras åsikter kring ämnet för att få en vidd på resultatet.

Det fysiska avståndet har varit vår största barriär under hela forskningsresan, men samtidigt en drivande och lockande faktor till varför vi valt att undersöka den lilla ön i Indiska oceanen. Det som började med en resa till Mauritius för snart ett halvt år sedan, startade en än mer omfattande forskningsresa som gett oss goda samt nyttiga kunskaper som vi kommer att bära med oss i bagaget livet ut.

3. TURISMEN OCH KLIMATFÖRÄNDRINGARS

PÅVERKNINGAR PÅ SMÅ ÖNATIONER

I detta kapitel ska ni få följa med på den teoretiska resan och samtidigt öka er förståelse och kunskap om hur den lokala miljön samt eventuella klimatförändringar påverkar små önationer. Vi kommer att presentera tre teoretiska begrepp; försörjningsstrukturer, miljöpåverkningar samt myndigheter och aktörer som vår forskningsresa kretsar kring och beskriva samt tolka deras betydelse för turismen på små önationer. Vi vill i och med det teoretiska kapitlet förbereda er läsare med mer kunskap så att det ska bli enklare att följa med på den empiriska resan i nästkommande kapitel.

3.1 Resans tre teoretiska begrepp

I vår hermeneutiska resa har vi valt att fokusera på de tre teoretiska begreppen

försörjningsstrukturer, lokala miljöpåverkningar och myndigheter och aktörer som vi

illustrerar i figuren 3.1 nedan. Först och främst kommer vi att presentera våra teoretiska reseskildringar om försörjningsstrukturer, sedan går färden vidare mot de lokala miljöpåverkningarna och sista stoppet inom de teoretiska ramarna blir om myndigheter och aktörer sammankopplat med det övergripande resonemanget om turismens och klimatförändringarnas påverkan på Mauritius.

Figur 3.1 Teoretisk begreppsapparat

23 2. Lokala miljöpåverkningar 1. Försörjnings- Strukturer 3. Myndigheter & aktörer Turismens & klimatförändringarnas påverkan på Mauritius

Källa: Egen sammanställning

Enlig Vikström (2005) är det väsentligt att du som läsare har kunskapen att reflektera över texter samt innehar en förförståelse över ämnena som berörs under resans gång. Vi har kontinuerligt kopplat samman de teoretiska begreppen från figuren 3.1 med turismens och

klimatförändringarnas påverkan på Mauritius under vår resa där resenärernas kompetens att tolka texter grundar sig i tidigare insamlad kunskap samt empiriska färdigheter. Vikström (2005) hävdar vidare att människor tolkar olika texter och situationer på olika sätt. Detta behöver dock inte innebära att tolkningarna befinner sig i kamp mot varandra. Vikström (2005) hävdar att olika människor förstår texter på olika sätt beroende på situationer. Vi anser i och med detta och i enlighet med Vikström (2005) än en gång att vår resa är hermeneutisk då det krävs att vi konstant förfäktar för våra tolkningars trovärdighet genom hela vår resa. En av hermeneutikens grundläggande förutsättningar är att all tolkning har innebyggda fördomar vilket vi anser har varit en betydande del i vår forskning. Detta innebär att läsaren och vi forskare kan se på situationer på olika sätt på grund av tidigare upplevelser och fördomar. Vikström (2005) anser vidare att den hermeneutiska resan vi är ute på konstant bör ifrågasätta alla absoluta sanningar.

3.2 Försörjningsstrukturer på små önationer

3.2.1 Turismens ekonomiska betydelse för små önationer

Den turistiska utvecklingen på små önationer satte fart under 1960-talet då flyget utvecklades samt internationella flygplatser upprättades runtomkring i världen. Turismens ekonomiska betydelse för små önationer ökar ständigt tack vara den upptrappade globaliseringen där många utvecklingsländer ser turismen som en alternativ ekonomisk stöttepelare till de traditionella industrierna såsom fiske och jordbruk. Turismindustrier utsätter dock den lokala marknaden på destinationer för konkurrens om arbetstillfällen och försörjningsmöjligheter vilket innebär att det blir svårare att försörja sig på traditionella yrken som fiske och jordbruk (Gössling 2003). Kustrelaterad turism har blivit allt mer essentiell för små önationer vilket även har inneburit att myndigheterna i dessa länder börjat uppmuntra turismutvecklingen i en sådan stor utsträckning att det på en del platser uppstår negativa följder. Konsekvenser såsom sociala problem och föroreningar är vanligt förekommande på dessa önationer (Payet 2006). Små önationer är i många fall beroende av inkomsten från turismen då dessa länder till en stor del består av en monokulturell ekonomisk verksamhet och ofta är beroende av import från andra länder på grund av deras geografiska och limiterade läge (Gössling 2003). I många av de länder där det skett en ekonomisk övergång från traditionella tillverkningsindustrier till en servicebaserad ekonomi såsom turism är ofta i stort behov av extern hjälp med såväl ekonomiskt som tekniskt stöd vilket visar på en global interaktion länder emellan inom bland annat turismindustrin (Payet 2006).

Turismindustrin är dock en sårbar industri där konkurrensen ständigt ökar samtidigt som både epidemier och naturkatastrofer kan komma att påverka dess verksamheter negativt (Gössling 2003). Wall & Mathieson (2006) anser dock att turismen medför positiva ekonomiska fördelar till turistdestinationer i och med att en turistisk utveckling på destinationer oftast förändrar dessa ställens ekonomiska strukturer som ett resultat av utveckling. Den största skillnaden sker som nämnts tidigare i de länder där de tidigare har präglats av en monoton tillverkningssektor. På de små önationer där en turismsektor har utvecklats drar även de övriga ekonomiska sektorerna ekonomiska fördelar av turismen. Exempel på detta kan vara den infrastrukturella utvecklingen, förbättrad vattenkvalitet och utvecklad sophantering. Utveckling av flygplatser ger även det fördelar för såväl lokalbefolkningen som övriga industrier (Wall & Mathieson 2006). Butcher (2003) anser att turismindustrin bör ses som en del i en helhet i relation till såväl den lokala miljön som den sociala, ekonomiska och

kulturella påverkan på nationen som den innebär. Vidare anser Butcher (2003) att de olika delarna inom dessa små nationer ej bör skiljas åt utan att det är först tillsammans som en vidare ekonomisk utveckling kan ske. Enligt Gössling (2003) karaktäriseras ävenledes små önationer av en ökad konkurrens öar emellan där såväl flygtillgängligheten och hotellstandarden spelar in. Ytterligare gemensamma nämnare för små önationer är att de ofta försöker att diversifiera sina ekonomier samt locka utländsk valuta till landet för vidare utveckling (Gössling 2003).

3.2.2 Destinationens påverkan av turism

Butcher (2003) anser att det kan uppkomma en del negativa konsekvenser på destinationer på grund av turism. Det kan handla om såväl miljömässiga som en negativ kulturell påverkan som lokalbefolkningen kan drabbas av. Enligt Gössling (2003) är dock en av de största faktorerna som påverkar en destination till en följd av turismen de miljömässiga påtryckningarna (Gössling 2003). Turister beskylls ofta för ansvaret för att förstöra både den lokala miljön samt ha en negativ påverkan på den lokala kulturen vilket innebär att en snabb ökning av turismen kan ha en stor inverkan på destinationernas invånare. Vidare hävdar Butcher (2003) att en utveckling av turistdestinationer är problematiskt och då inte enbart i relation till miljön utan även på det sociala planet. En social skörhet där sociala relationer, politik och inkomster har en inverkan kan anses ha en större negativ påverkan än förändringar på den lokala miljön. I en destinations utveckling är det därför viktigt att beakta alla dessa delar och det är viktigt att framhäva en positiv relation till både miljömässiga och sociala situationer på en destination för att finna en balans mellan människan och naturen. Det är centralt att finna en holistisk utveckling och bygga upp en relation mellan lokalbefolkningen, turismindustrin och den lokala miljön för att uppnå en positiv utveckling. I en turistisk utveckling av en destination är det essentiellt att inneha en tolerans och att få stöttning av lokalbefolkningen (Butcher 2003).

Ur ett socialt och kulturellt perspektiv påverkar turismen lokalbefolkningen även i skiftet mellan en tidigare tillverkningsekonomi till en serviceekonomi när det kommer till val av försörjningsmöjligheter. Små mikroekonomiska förändringar som att många yngre invånare väljer att satsa på turismindustrin istället för traditionella industrier som fiske och jordbruk påverkar en turistdestinations försörjningsstrukturer. I och med detta går traditionsenlig kunskap förlorad och turismrelaterade yrken tar över allt mer (Gössling 2003). Många yngre lockas av turismbranschen istället för att bibehålla deras förfäders traditionella yrken. Utveckling av turismindustrin ökar destinationers konkurrenskraft vilket även leder till högre landspriser. Högre priser för lokalbefolkningen kan medföra att allt färre har råd att köpa mark för att bedriva traditionell verksamhet. Den ekonomiska transformeringen kan leda till en ökad levnadsstandard samtidigt som negativa effekter kan påvisas av turismens utveckling. Sociala påverkningar på grund av turismen kan enligt Wall & Mathieson (2006) innebära en försämring av lokalbefolkningens livskvalité som en direkt konsekvens av turism av något slag på en destination. En viktig fråga att beakta är vem det egentligen är som drar nytta av den turistiska utvecklingen, lokalbefolkningen eller turismindustrin? (Wall & Mathieson 2006).

3.2.3 Lokalbefolkningen i relation till turism

25 Turismindustrin anses vara en av världens viktigaste aktiviteter då denna industri bidrar till en positiv utveckling för den sociala samt ekonomiska utvecklingen av små önationer. Gemensamt för många små önationer är även att turismen genererar många arbetstillfällen,