Fritidshemmets profil på sociala medier

BARNDOM, UTBILDNING OCH SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet fritidspedagogik

Fritidshemmets profil på sociala medier

Leisure time centers’ profile on social media

André Gustafsson

Jona Hartelius Jörpeland

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i Examinator: Mattias Nilsson-Sjöberg fritidshem, 180hp Handledare: Annette Mars

Förord

Grunden till vårt examensarbete lades vid en tidigare kurs i termin fem där vi skulle skapa en forskningsplan. I kursen fick vi inspiration av en lärare som tipsade om netnografi och fenomenet naturligt förekommande data. Metoden och den typen av utformning på empiri kändes som ett självklart val med rådande omständigheter kring Covid-19 och begränsningar i möjligheten att besöka skolor. Vi har under hela arbetets gång arbetat tillsammans med alla kapitel, dock har Jona haft större ansvar för teori medan André har haft ansvar för metod och tidigare forskning. Då undersökningens empiriska material har analyserats genom tolkning har vi tillsammans bollat idéer fram och tillbaka, om vad fritidshemmens inlägg innehåller. Arbetet har stundtals varit krävande och inneburit många baksteg och förändringar av delar för att skapa en tydlig helhet. Det har varit en lärorik tid som testat de kunskaper vi lärt oss under utbildningens gång. Vi vill tacka vår handledare Annette Mars för de givande samtalen som motiverat oss att fullfölja detta arbete.

Abstract

Under den rådande pandemin av Covid-19 har många fysiska möten och kommunikationen med andra människor förflyttats till att istället ske via digitala plattformar på sociala medier.

Syftet med föreliggande studie har varit att synliggöra hur bilder med tillhörande text på Instagram fungerar som kommunikation mellan fritidshem, vårdnadshavare och omvärlden samt hur bild med tillhörande text fungerar som representation av fritidshemmets verksamhet. Föreliggande studie grundas i kvalitativ forskningsmetod och socialsemiotisk teori. Empirin för studien har hämtats med netnografisk grund där vi som forskare har gått in i rollen som “lurker”. Empirin har inhämtats från tre utvalda fritidshems Instagramkonton. I en tolkningsprocess analyserar vi med hjälp av socialsemiotiska begrepp inlägg från de utvalda fritidshemmens Instagramkonton. Resultatet visar hur multimodala arrangemang kompletterar varandra genom bild och text, som tillsammans skapar en helhet av vad verksamheten vill synliggöra, men även till viss del ensidig inblick i verksamheten. Vidare visar resultatet att elever i bilder inte kan representera verksamheten som subjekt eftersom fritidshemsverksamheten måste förhålla sig till regler som finns kring personuppgifter, och att pedagoger har olika lösningar kring avidentifiering.

Nyckelord: Emoji, Fritidshem, Instagram, Kommunikation, Meningsskapande, Multimodalitet, Representation, Semiotik, Social Media

Innehållsförteckning

1.Inledning……….4

1.1 Syfte och forskningsfrågor………...6

2.Tidigare forskning………. 7 2.1 Socialisering………... 7 2.2 Sociala medier……….... 9 2.3 Emoji………... 10 3. Teoretiska perspektiv………..11 3.1 Socialsemiotisk teoriram………..11 3.1.1 Semiotiska resurser………...13 3.1.2 Re:presentation……….14 4. Metod……….... 15 4.1 Kvalitativ forskningsmetod……….... 15 4.1.1 Hermeneutik……….... 15

4.2. Naturligt förekommande data……….... 16

4.3 Netnografi………. 17

4.4 Analytiska begrepp inom semiotik………. 17

4.5 Urval………... 18 4.6 Analysprocess………..19 4.7 Forskningsetiska överväganden………... 20 5. Resultat……….... 22 5.1 Arrangerade intentioner………. 22 5.1.1 Synliggörande av aktiviteter……….. 26

5.1.2 Lov och traditioner………. 31

5.1.3 Kommunikation med emoji……….... 34

5.2 Avidentifiering………... 35

5.2.1 Representation genom objekt……….. 37

5.3 Miljö………... 38 6. Diskussion………... 41 6.1 Metoddiskussion……….... 41 6.2 Resultatdiskussion………... 42 6.3 Vidare forskning………... 45 Referenser………....46

1. Inledning

Eriksson och Göthlund (2012) menar att bild under lång tid har använts som tecken för kommunikation. Genom exempelvis grottmålningar och forntida Egypten är multimodala arrangerade teckensystem i form av gestaltande bilder, färg, symboler och skrift något som bär på betydande kulturella berättelser. Idag möter människor ständigt bilder i vardagen via sociala medier, mobilen, TV, böcker, fotoalbum eller utställningar. Bilden kan dock långt ifrån ses som det dominerande tecknet i västerländska samhället kopplat till, lärande (Eriksson & Göthlund, 2012).

Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, reviderad 2019 (Skolverket, 2019) ska skolan vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling (Skolverket, 2019 s. 9). Skolans arbete med barnens fostran och utveckling ska enligt Skolverket ske i samarbete med vårdnadshavare och hemmen. Fritidshemmet har ett betydelsefullt ansvar för inskrivna barn och beskrivs av Alfakir (2010) som en viktig förmedlingsarena i kommunikationen mellan hem och skola (Alfakir, 2010). Kommunikationen mellan hemmet och fritidshemmet kan ske fysiskt på plats, via lappar, veckobrev men även digitalt via olika plattformar som sociala medier eller bloggar (Skolverket, 2020).

Enligt Skolverkets allmänna råd för fritidshem ska personal bland annat informera och prata med vårdnadshavare om hur aktiviteterna i verksamheten leder till syften och mål (Skolverket, 2014). Ett av fritidshemmets syfte är att stimulera elevernas utveckling och lärande men även ge eleverna en meningsfull fritid:

“Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande” (Skolverket, 2019, s.22).

I nuläget sker kommunikation med vårdnadshavare inte fysiskt på plats på grund av pågående Covid-19 pandemin i samhällen runt om i världen. Då vårdnadshavare inte får vistas fysiskt i skolans lokaler på grund av lokala eller nationella restriktioner grundar sig föreliggande studies

intresse kring vad vårdnadshavare har tillgång till för information på andra platser som till exempel fritidshemsverksamhetens Instagramkonton, samt hur verksamheten representeras utåt via Instagram. Selg (2010) lyfter att en fördel med sociala medier är att en känsla av social närvaro går att uppnå utan att fysiskt vara på plats. Socialt småprat sker inom digitala plattformar precis som i konversation ansikte mot ansikte, något som bidrar till känslan av social närvaro (Selg, 2010).

Användningen av digital plattform och sociala medier fungerar även som en plats för pedagogisk dokumentation av verksamheten i form av bild och text. Eftersom verksamheten delas offentligt blir fritidshemsverksamhetens Instagramkonto ett sätt där fritidshemslärare systematiskt dokumenterar verksamheten, samt att offentligheten förenklar för såväl lärare, elever och vårdnadshavare att kunna ta del av innehåll i verksamheten genom dokumentationen. I Grundskolans och fritidshemmets stödmaterial, Kvalitetsarbete i praktiken (Skolverket, 2015) framskrivs dokumentation av fritidshemsverksamheten som en central del av fritidshemmets uppdrag. Enligt Skolverket (2015) är dokumentationen ett sätt att visa vad i verksamheten som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt (Skolverket, 2015). Dokumentationen syftar till att kunna följa den kvalitetsutveckling som sker i fritidshemmets verksamhet över tid, för att synliggöra effekterna av utvecklingsarbetet samt för att sprida erfarenheter till andra (Skolverket, 2015).

På Instagram utgör bild, gest och text huvudsakliga tecken för att skapa mening, sprida erfarenheter och budskap till andra. Utifrån ett socialsemiotiskt perspektiv är det multimodala arrangemanget för meningsskapande genom bild, gest och text på Instagram ett medvetet val som lärarna på fritidshemmet har gjort för att synliggöra, kommunicera och representera verksamheten (Bezemer & Kress, 2015). Då rådande Covid-19 pandemi medför begränsade möjligheter i en fysisk miljö för kommunikation mellan pedagoger och vårdnadshavare ger Instagram möjlighet för pedagoger att i en digital miljö kommunicera verksamheten utåt. Genom multimodala arrangemang av bild och text inlägg där kommentarsmöjligheter medföljer kan pedagogerna lägga upp och synliggöra verksamhetens innehåll, och omvärlden har möjlighet att ta del av samt föra dialog med. Då fritidshemmet har ett utskrivet ansvar gentemot hemmet att förmedla elevernas och verksamhetens innehåll kan sociala medier, i föreliggande studie Instagram, vara ett sätt att genom bild synliggöra och med text tydliggöra innehållet i verksamheten. Fritidshem som väljer att dela sin verksamhet på offentliga sociala

medier kommunicerar inte bara verksamheten med vårdnadshavare, utan väljer även att kommunicera och representera verksamheten till allmänheten.

Tecknets konstruktion beskrivs utifrån Kress (1996) av Falthin (2015) som grundar sig i att tecken konstrueras som en reflektion av teckenskaparens intresse. Bakom teckenskapande ligger på så vis motiverade tankeprocesser till grund för konstruktion och syfte, riktat mot att fylla en viss funktion inom den givna kontexten. Konstruktion grundas i sin tur av att budskapet anses meningsfullt att förmedla, och att förmedlaren arrangerar budskapet på så sätt som förväntas eller anses fånga in och förmedla budskapet på bästa sätt för sammanhanget (Falthin, 2015). Generellt för att dela mening väljer människor att använda tecken, modaliteter och resurser som anses passa bäst för att skapa och förmedla mening i kontexten budskapet verkar inom (Kress, 2010).

1.1 Syfte och forskningsfrågor

Syftet i föreliggande studie är att synliggöra hur visuell kommunikation via inlägg på digital plattform som Instagram representerar och kommunicerar fritidshemsverksamheten utåt. Utifrån ovan formulerade syfte har följande frågeställningar formulerats:

● Vad väljer fritidshem att kommunicera och representera genom tecken arrangemang på Instagram?

● Vilka kommunikativa funktioner synliggörs genom bild, tillhörande beskrivande bildtext och kommentarer på fritidshemsverksamheternas Instagramkonton?

2.Tidigare forskning

I detta kapitel redogörs för tidigare forskning kring de relevanta område som rör vår studie. Inledningsvis beskrivs begreppet socialisering i förhållande till fritidshemmet och hemmet. Vidare redogörs forskning kring användning av sociala medier och avslutningsvis forskning kring

emoji.

2.1 Socialisering

Ankerstjerne (2015) beskriver att en avgörande faktor för utvecklingen mot dagens fritidshem är 1960-talets högkonjunktur, som resulterade i att svenska kvinnor i allt större utsträckning gick ut på arbetsmarknaden, och med det växte behovet av offentlig barnomsorg (Ankerstjerne, 2015). Från ett traditionellt utvecklingspsykologiskt perspektiv på barns uppfostran, socialisering och omsorg med uppdelning av barnens primära socialisering från hemmet och sekundära socialisering från offentlig sektor, beskrivs barnens uppfostran, socialisering och omsorg idag istället som grundat i en dubbelsocialisering (Ankerstjerne, 2015). Socialiseringen av barn i Sverige sker i ett komplementärt förhållande mellan olika sociala arenor och värdesystem där ena socialiseringen inte går att bortse från andra (Ankerstjerne, 2015). I dagens samhälle menar Ankerstjerne (2015) dock att en förskjutning av ansvaret för barnets socialisering har skett och att offentlig arena idag fått större betydelse än privat kring barns uppfostran, socialisering och omsorg (Ankerstjerne, 2015). Begreppet dubbelsocialisering kopplas i föreliggande studie till relevansen i att kommunikationen mellan fritidshemmet och hem inte endast är något som enligt Skolverket (2014) ska ske, utan begreppet socialisering är även en central del i kommunikationen kring ett komplementerande uppdrag i barns socialisering (Skolverket, 2014).

Idag är 82 % av alla barn mellan 6–9 år samt 20% 10–12 år i Sverige inskrivna i fritidshemmet (Skolverket, 2021). Fritidshemmet kan på så vis menas vara vanligaste omsorgsformen utanför skoltid för inskrivna barn (Ankerstjerne, 2015). Offentlig arena menas på så vis ha tagit över delar av ansvaret i barns utveckling och omsorg som tidigare ansetts tillhöra hemmet och privat arena. Fritidshemmet har utifrån begreppet dubbelsocialisering traditionellt haft en stor och betydelsefull roll för barnens uppfostran och utveckling. För barn till föräldrar som arbetar eller studerar blir fritidshemmet en kompensatorisk plats där barnen i frånvaro av vårdnadshavare ska få omsorg utifrån sina egna behov och intressen och spendera sin fritid

(Ankerstjerne, 2015). Samtidigt karaktäriseras fritidshemmet som en miljö för socialt lärande och utveckling, där barns lärande sker i såväl egna verksamheter som i samspel med andra barn och vuxna (Boström, 2015).

Fritidshemmet roll kopplat till skolan och styrdokument Lgr11 (Skolverket, 2019) har medfört att begreppet lärande fått en allt större roll för verksamheten, ett begrepp som tidigare inte hört till fritidshemmet utan främst ansetts tillhöra skolan (Boström, 2015). Fritidshemmets uppdrag i förhållande till införandet av dess läroplan Lgr11 (Skolverket, 2019) ger en tydlig bild av att fritidshemmet regelbundet åläggs att lösa mer än en uppgift och intar därmed en dubbelroll (Ankerstjerne, 2015). Med fritidshemmets dubbla roll menas att fritidshemmet å ena sidan förväntas ge omsorg men samtidigt understödja och förbättra barnens utveckling och lärande i förhållande till såväl barnens behov som läroplanen. Fritidshemmets funktion kan idag utifrån Ankerstjerne (2015) definieras som barnets rum för utveckling, lärande och omsorg. Att fritidshemmet har integrerats i skolan med tillhörande skollag, har medfört att samhällets politiska diskussion även gäller fritidshemmets verksamhet. Sveriges politiska diskussion i förhållande till skola är till stor del fokuserad och präglad av behovet att påvisa att ett lärande sker, vilket har gjort verksamhetens meningsfullhet svårare för fritidshemmet att i samhället påvisa, synliggöra och tydliggöra i sitt berättigande i samhället (Ankerstjerne, 2015). Föreliggande studie syftar till att synliggöra hur fritidshemsverksamheten kommunicerar men även representerar sin verksamhet offentligt. Samhälleliga och institutionella ökade krav på att synliggöra, att det sker ett lärande, kan vara en anledning till att några fritidshem väljer att representera och dela innehåll i verksamheten offentligt.

Enligt Hansen (2017) är en utmaning för verksamhetens berättigande kring lärande att innehållet i verksamheten skall styras av elevernas intressen, behov och önskningar, snarare än kunskapsmål. Läroplaner skall enligt Hansen (2017) ses som riktlinjer och vara ett stöd för utveckling och lärande på fritidshemmet, snarare än någonting som styr verksamheten i grunden (Hansen, 2017). Pihlgren (2017) menar att en annan utmaning är att, i fritidshemmets planeringsarbete inte alltid kan synliggöra ett självklart lärande kopplat till kunskapsmål samt att ange lärandet på förhand, däremot kan fritidslärare ange vilka kunskapsmöjligheter ett visst utforskande, aktivitet eller kreativitet kan tänkas bära på (Pihlgren, 2017). Med dubbelrollen som fritidshemmet spelar i samhället medför att fritidshemmet och ena sidan förväntas representera, kommunicera verksamheten och föra dialog med vårdnadshavare och familj.

Samtidigt som fritidshemmet behöver ta hänsyn till att synliggöra, tydliggöra och bekräfta verksamhetens meningsfullhet och innehåll i relation till kunskapsmål och elevernas lärande utifrån politiska styrdokument som Lgr 11 (Skolverket, 2019).

2.2 Sociala medier

Enligt Dennen, Rutledge och Bagdy (2020) ger sociala medier en möjlighet till interpersonell kommunikation samt delning av information i en miljö som existerar i ett offentligt nätverk. Elevernas användning av Instagram beskrivs som ett sätt att kommunicera sina liv visuellt till varandra. Eleverna laddar även upp bilder på sina dagar som spenderas i skolan, på så sätt dokumenteras vad som händer. Några av lärarna i studien använder Instagram privat för att kommunicera och anknyta till familj eller vänner (Dennen, Rutledge & Bagdy, 2020). Men i studien finns även lärare som använde Instagram som plattform i sin undervisning, till exempel använde en lärare sig av ett särskilt Instagramkonto i en klass för att ladda upp en bild på vad eleverna ska åstadkomma (Dennen, Rutledge & Bagdy, 2020). Fritidshemsverksamheter delar sina “liv” eller verksamheter visuellt precis som eleverna i studien ovan. Att sociala medier ger möjlighet för interpersonell kommunikation och delning av information är också av relevans för fritidshemmet då det ger vårdnadshavare och allmänheten en inblick i fritidshemmets verksamhet.

Bezemer och Kress (2015) forskning utgår från multimodala analyser där tonvikten läggs på att beskriva och belysa potentialer kring olika modaliteter, samt sammansättningar av modaliteter för meningsskapande av tecken, kommunikation och lärande (Bezemer & Kress, 2015). Bezemer och Kress (2015) exemplifierar skillnader som utgörs i kommunikation på sociala medier utifrån olika modaliteter. Resultatet visar fyra aspekter av kommunikation. Första aspekten är att kommunikationen kan ske från olika platser och kommunikationen kan ske vid olika tidpunkter. Andra aspekter av kommunikation är att de inblandade inte kommunicerar ansikte mot ansikte, kommunikationen är faciliterad av en internetplattform. Tredje aspekten av kommunikation är att digitala plattformar erbjuder olika typer av modaliteter. Fjärde aspekten av kommunikation handlar om relationen och maktordningar som kan existera mellan personerna som är inblandade och på så vis påverkar vad som kommuniceras (Bezemer & Kress, 2015). Instagram stämmer in på alla fyra aspekter av kommunikation och är därför grundläggande för vår studie.

2.3 Emoji

Ett symboliskt fenomen av kommunikationen på sociala medier är användandet av emoji. Ordet emoji härstammar från japan och betyder bild-ord. 2010 önskade företag som Apple och Google att emoji skulle bli del av unicode standard, vilket innebär en standardisering för hur text hanteras och representeras genom teknologi. Standardiseringen syftar till att emojis skrivs ut och visas likadant oavsett språk (Danesi, 2016). Emojis huvudsakliga funktion finns i informella interaktioner mellan vänner, familj och kollegor för att hålla uppe en glad och vänlig stämning i kommunikationen. Emoji används sällan i formella sammanhang som akademiska tidskrifter, forskning eller uppsatser (Danesi, 2016). I språklig kommunikation används uttal, gester och röst för att förmedla vilket känslomässigt tillstånd personen befinner sig i eller vill förmedla. I kommunikation används emojis även för att ersätta ansikts gester för att förmedla något istället för ett ord som till exempel en tumme upp när något är positivt (Danesi, 2016). En studie gjord av appen swiftkey år 2015 fick fram resultatet att 70% av alla emoji som skickades var för att beskriva positiva känslor, 15% neutrala och 15% för att förmedla negativa känslor (Danesi, 2016). En aspekt av emojis som utmärks som problematiskt är tvetydigheten, på grund av kulturellt kodade symboler. Ett exempel är tummen upp symbolen som i vissa delar av världen tolkas som något positivt medan i andra delar av världen ses symbolen som en stor förolämpning likt att ge någon långfingret (Danesi, 2016). Användandet av emoji i sociala medier kan variera mellan att förmedla en känsla, förstärka något eller för att kommunicera något på ett enkelt sätt (Danesi, 2016). På Instagram är emoji till synes vanligt förekommande i titlar, kommentarer men har även funktioner för att ersätta subjekt och objekt i bild.

3. Teoretiska perspektiv

Följande kapitel beskriver de teoretiska perspektiv och begrepp som ligger till grund i föreliggande studie. Inledningsvis beskrivs Socialsemiotisk teoriram. Vidare redogörs för

Semiotiska resurser som finns tillgängliga i multimodala arrangemang. Avslutningsvis redogörs

för begreppet representation som centralt för meningsskapande inom och mellan kulturer.

3.1 Socialsemiotisk teoriram

Teoretisk utgångspunkt i föreliggande studie grundas i teorier om kommunikation samt teorier om tecken som meningsbärare. Begreppet kommunikation kommer i föreliggande studie utgå från multimodala uttryck som utifrån Eriksson och Göthlund (2012) bär på sociala, politiska och kulturella betydelser, vilket innebär att kommunikation är arrangerat, motiverat och bärare av många olika kommunikativa dimensioner. Begreppet kommunikation betyder i grunden att göra gemensamt, att göra något gemensamt betyder att dela något med andra (Eriksson & Göthlund, 2012). I föreliggande studie tolkas bilder ur ett perspektiv som representation av fritidshemmets verksamhet, representationen är en handling, skapad av någon som genom olika semiotiska resurser vill förmedla ideer, händelseförlopp eller värderingar till andra (Kress, 2010). Bild kan i föreliggande studie ses som en yta som återger eller representerar ett objekt, en miljö, ett fenomen, händelse eller tanke, en återgivning av något som kan ersätta något eller någon i dess frånvaro (Eriksson & Göthlund, 2012). Visuella uttryck och intryck är någonting som genomsyrar vårt samhälle och vår förståelse av världen påverkas dagligen av visualiseringar dominerat av bilden (Machin, 2014).

Semiotiken som teori handlar om hur människor kommunicerar via tecken och är i grunden läran om tecken och hur tecken ges betydelse och mening (Leijon & Lindstrand, 2012). I föreliggande studie ligger Kress, (1996 & 2010) samt Bezemer och Kress (2015) socialsemiotiska teoriram till grund för undersökningen. Kress mentor Halliday (1978) påvisar i sitt arbete utifrån lingvistiken att mening skapas i människors arbete med språklig kommunikation och att människans sociala värden skapas och omskapas i vårt användande av språket (Leijon & Lindstrand, 2012). Språket är som begrepp kopplat till endast talade och skrivna språket inom lingvistisk teoriram. Kress (2010) har under en längre period forskat under Halliday (1978) och utvecklar utifrån Halliday (1978) ett multimodalt, socialsemiotiskt

perspektiv. Perspektivet medför en förflyttning från lingvistisk teoriram till socialsemiotisk teoriram. Synen på hur mening skapas och hur kunskaper förmedlas förändras därmed utifrån Kress (1996, 2010; Bezemer & Kress, 2015). Meningsskapande sker inte bara genom språket (talade och skrivna), mening skapas inom alla tänkbara teckensystem, vilket innebär att socialsemiotisk teoriram innefattar meningsskapande genom teckensystem även utanför teckenskapande i talat och skrivet språk (Kress, 1996). Med socialsemiotiskt perspektiv lade Kress (1996) m fl grunden till ett multimodalt perspektiv och begreppet multimodalitet. Modaliteter innefattar exempelvis text, bild, video, tal och gester. Begreppet multimodalitet innefattar att kommunikation alltid sker i flera teckensystem samtidigt (Leijon & Lindstrand, 2012). När flera modaliteter används då i ett sammanhang begreppet multimodalitet. Alla modaliteter har ett visst meningserbjudande, som påverkar vad modaliteten kan användas till och vilket semiotiskt arbete som går att utföra. Modaliteters meningserbjudande har olika potential i kommunikation samt för hur och vilket lärandet som kan ske. Tillgängligheten av modaliteter påverkar vad som kan och vad som inte kan kommuniceras samt läras ut. En text kan beskriva en byggnads dimensioner medan en bild på byggnaden ger tolkaren en uppfattning om storleken (Bezemer & Kress, 2015).

Teorin Bezemer och Kress (2015) utvecklar, medför en tanke om att teckenskapande,

kommunikation och lärande är tätt sammankopplat, och går inte att skilja från vartannat i

meningsskapande praktiker (Bezemer & Kress, 2015). I jämförelse med en lingvistisk teoriram som värderar och utvärderar talat och skrivet språk vill Bezemer och Kress (2015) värdera och utvärdera potentialen kring funktioner i alla tänkbara teckensystem. Tanken är att teckenskapare lättare med hjälp av socialsemiotisk teori och semiotiska och multimodala “glasögon” ska kunna använda och sammansätta modaliteter som passar ett specifikt sammanhang (Bezemer & Kress, 2015). Exempelvis kan ett visuellt stöd passa bättre i ett sammanhang för att lära ut något än text till någon som har lässvårigheter och passar i sammanhanget kanske bättre för just den personen. Inom socialsemiotisk teori anses att miljön och individerna inom miljön alltid har en påverkan på kommunikation, meningsskapandet och lärandet. Bezemer och Kress (2015) ger några exempel på begrepp inom digitala miljöer som används för att beskriva lärande, e-learning, digital learning, online

learning, formellt/informellt lärande. Bezemer och Kress (2015) anser att adjektiva begrepp inte är

nödvändiga, då lärande är lärande och kommunikationen är kommunikation. Ett förslag på begrepp utifrån Bezemer och Kress (2015) är, lärande inom en digital miljö. Om adjektiv används för att beskriva lärandet som digital learning, kan digital learning missuppfattas och tolkas som en

ny typ av lärande i sig. Lärandet och kommunikationen är densamma fast i en annan miljö (Bezemer & Kress, 2015).

3.1.1 Semiotiska resurser

Inom socialsemiotiken är intresset för meningsskapande, resurserna som används för meningsskapande, personernas sociala agens, intresse och behov av meningsskapande i miljön, inom vilket tecken är riktat centralt (Bezemer & Kress, 2015). Resurser som används för meningsskapande, skapas och omskapas ständigt av människor inom kulturer och är beroende av socialt intresse och behov för människor inom kulturen. Semiotiska resurser innefattar både de materiella egenskaperna av modaliteter men även icke-materiella, konceptuella egenskaper. Materiella egenskaper av modaliteter kan exempelvis vara färgen röd. Icke-materiella, konceptuella egenskapen kan om färgen röd används i formen av ett hjärta i västerländsk kultur fungera som resurs för att förstärka budskapet av kärlek. Varje modalitet eller sammansättning av modaliteter medför sin specifika möjlighet kring vilka resurser som finns tillgängliga i kommunikationen (Bezemer & Kress, 2015).

“In a social semiotic approach to multimodality, all modes, The two central, foundational categories in social semiotics are sign and mode. Signs as rerealized – made material – in all modes, and they are shaped by means of non-material, conceptual resources. As three examples, think of a gesture, an image and a text.” (Bezemer & Kress, 2015 s. 28).

Utifrån Bezemer och Kress (2015) medför varje modalitet och sammansättning av modaliteter epistemologiska skillnader. Vad och hur kunskap förmedlas kommer skilja sig i en sång som i en bild eller text. Hur kunskap förmedlas om en atom kommer med en beskrivande text att se annorlunda ut än om resursen varit endast bild på en atom, likaså förändras förutsättningarna för kunskap om bild och text arrangeras tillsammans. I kommunikation finns alltid ett medfört lärande, hur lärandet sker är beroende av såväl kultur, agens från sändaren som behov och intresse hos mottagaren. Människor lär alltid i någon form i möten med varandra. Bezemer och Kress (2015) skriver att, istället för att oroliga föräldrar frågar sitt barn, vad har du lärt dig idag? Kan man fråga sig när vi inte lär oss? Och vad som inte är lärande? (Bezemer & Kress, 2015). Teckenskapare använder och arrangerar de resurser som finns tillgängliga inom kulturen för meningsskapande, på ett sådant sätt som anses representera meningsskapandet på bästa sätt för dess syfte och sammanhang (Bezemer & Kress, 2015). I föreliggande undersökning av hur pedagoger väljer att representera sin verksamhet på Instagram finns en

tydlig ram för de resurser som används i representation och kommunikation. Genom att använda Instagram som medium tillkommer ett visst “resurspaket” där framförallt bild med tillhörande text och gester utgör huvudsakliga modaliteter.

3.1.2 Re:presentation

Stuart Hall (2013) menar att representation är ett centralt begrepp kring meningsskapande för människor inom och mellan kulturer. Begreppet representation är ett begrepp som förenar

mening och språk till kulturer (Hall, 2013). Leijon och Lindstrand, (2012) beskriver utifrån Kress

(2010) och van Leeuwen (2001) att, kommunikativa praktiker alltid innefattar både representation och interaktion, som alltid inom socialsemiotiken är motiverad till skillnad från mer traditionell semiotik, där representationen snarare ses som något arbiträrt (Leijon & Lindstrand, 2012). Att representationen är motiverad betyder att representationen i sammanhanget verkar som meningsskapande och är med mening arrangerat mot en viss publik för ett specifikt syfte. I föreliggande studie representeras fritidshemmens verksamhet genom främst bild och textarrangemang med syfte att fungera just som representation av fritidshemsverksamheten. Tecknen som valts att kommunicera innehåll till omvärlden är arrangerade och riktade av lärare som utåt representerar verksamheten. Multimodala arrangemang som fotografier anses besitta en hög trovärdighet och fungerar i representationen som ett “ögonvittne” av verksamhetens innehåll och tydliggörs med tillhörande bildtext (Eriksson & Göthlund, 2012). Representationen av verksamheten ramas in genom de tecken, modaliteter och resurser som pedagogerna väljer att arrangera och Instagram som medium erbjuder. Representationen av verksamheten hade med ett stycke musik fungerat annorlunda, och inte haft samma representativa trovärdighet som bild och text komplementering utgör. I socialsemiotiska perspektivet finns alltid ett samband mellan form/uttryck och innehåll i teckenskapande. (Leijon & Lindstrand, 2012). Mening är inte något färdigpaketerat, utan omskapas hela tiden i en tolkningsprocess utifrån ett specifikt socialt sammanhangs tillgångar, intressen och behov (Leijon & Lindstrand, 2012).

4. Metod

I kapitlet redogörs den metod och de begrepp som används vid tolkning och analys i studien. Inledningsvis beskrivs Kvalitativ forskningsmetod och sedan Hermeneutik som utgör den vetenskapliga teori som vi anser på bästa sätt kunna skapa reliabilitet och validitet i undersökningen. Vidare beskrivs Naturligt förekommande data som innefattar vår empiri i studien. Därefter redogörs vår forskningsmetod Netnografi. Sedan beskrivs Analytiska begrepp

inom semiotik för att ge förklaring till de begrepp som är centrala för analysen. Vidare redogörs Urval och Analysprocess. Avslutningsvis knyter vi an till Forskningsetiska övervägande.

4.1. Kvalitativ forskningsmetod

Kvalitativ metod innefattar bland annat intresset för tolkning av meningsskapande och innebörder till skillnad från kvantitativ metod där forskaren intresserar sig för statistiska samband (Alvehus, 2019). Fritidshemmen vi valt att undersöka kan utifrån kvalitativ vetenskapsteori bara ge ett resultat och möjlighet till slutsatser som gäller för den specifika undersökningens kontext. Vi undersöker inte fritidshemsverksamheter frånskilda från sin kontext, och kan inte ge svar på hur kommunikation och representation ter sig generellt på Instagramkonton tillhörande fritidshem. Kvale och Brinkmann (2017) menar att kvalitativ forskningsmetod medför svårigheter kring att kunna göra generaliserade slutsatser i resultatet av undersökningen. Genom kvalitativ metod kan vi inte göra några generella slutsatser utan endast ge svar på vad undersökningens resultat visar inom den kontexten undersökningen sker. Kvalitativ metod och tolkning medför även svårigheter i att tala om huruvida undersökningen har reliabilitet eller inte, på så vis att tolkningen sker utifrån våra ögon, och det vi ser är nödvändigtvis inte vad en forskare i en liknande studie ser (Kvale & Brinkmann, 2017).

4.1.1. Hermeneutik

Hermeneutiken som vetenskaplig teori har ett intresse för subjektivitet, som innefattar intresse för vad som är meningsfullt för människan. När subjektet tolkar, tänker och upplever grundas tolkningen i vårt medvetande men även i den kontext och kultur subjektet lever inom (Brinkkjaer & Høyen, 2020). En hermeneutisk forskare vill ha reda på vad som är meningsfullt men även meningsfullhetens grund, i den givna kulturella kontexten. Hermeneutikens ontologi eller världsbild beskrivs som intresset för mänskliga skapelser som text, handlingar eller verk.

Mänskliga skapelser ska tolkas inom sitt kulturella och historiska sammanhang som de skapas inom (Brinkkjaer & Høyen, 2020). Hermeneutikens epistemologi, alltså kunskapssyn och hur kunskap kan skapas beskrivs som att forskaren vill förstå kontext och betydelse som mänskliga skapelser har men även vad skapelserna kan ge en bild av (Brinkkjær & Høyen, 2020).

Inom hermeneutiken eller specifikt metodologisk hermeneutik, vilken tillhöra humaniora och samhällsvetenskap, finns en strävan att hela tiden försöka nå bättre förståelse (Brinkkjaer & Høyen, 2020). För att synliggöra hur ökad förståelse inom metodologisk hermeneutik sker, visualiseras tolkningsprocessen med hjälp av illustrationen av en hermeneutisk cirkel.

Illustrationen beskriver den hermeneutiska tolkningsprocessen där tolkaren rör sig mellan del och helhet: “delen ger förståelse av helheten, som i sin tur ger förståelse av delen” (Brinkkjaer & Høyen, 2020 s.83).

Föreliggande studie kommer med en hermeneutisk utgångspunkt utgå från att bilder bär på en berättelse. Bilden bär på ett budskap eller en berättelse som bilden kommunicerar (Eriksson, 2017). Vid analys av de utvalda bilder från fritidshemmens verksamhet används socialsemiotiska begrepp och angreppssätt som metod för att analysera empiriskt material.

4.2. Naturligt förekommande data

Centralt för vårt empiriska material i föreliggande studie är naturligt förekommande data. Johan Alvehus (2019) beskriver hur David Silverman argumenterar för att kvalitativa forskare borde använda sig mer av naturligt förekommande data och inte lika mycket fabricerad data. Fabricerad data innebär empiriskt material som blivit framställt på grund av en studie som till exempel en

intervju, medan naturligt förekommande data innebär material som framställs oavsett om en forskare är inblandad eller inte (Alvehus, 2019). Inom ramen för vår studie omfattar naturligt förekommande data bilder med tillhörande text som laddas upp på de olika fritidshemmens Instagramkonto. För information om sökprocess se Bilaga 1.

4.3. Netnografi

Netnografi är en förgrening av etnografi och material på internet. Etnografi är en forskningsmetod där forskaren närmar sig sociala grupper eller kulturer för att förstå deras världsbild och sätt att leva (Alvehus, 2019). Etnografiska studier kan grunda sig till exempel intervjuer, observationer, samtal men även föremål (Alvehus, 2019). Vår studie grundar sig i en form av observation men även bildanalys. Netnografi är en form av etnografi där forskaren studerar det som finns på internet. Via netnografi går att observera material som sker naturligt på internet eftersom forskaren inte nödvändigtvis behöver göra sig tillkänna är inte materialet skapat specifikt för studien (Alvehus, 2019). I vårt fall kommer naturligt förekommande data att ske genom bilderna, tillhörande text men även av kommentarmaterial kopplat till bilderna.

4.4. Analytiska begrepp inom semiotik

Inom semiotiken används begreppet tecken för att tolka budskapet. Föreliggande studie utgår från Eriksson och Göthlunds (2012) beskrivning av semiotikens begreppsram, som skriver att: i semiotiken bärs bildens betydelse av tecken och deltecken, vilket innebär likt en hermeneutisk cirkel att bilden tolkas i sin del och helhet utifrån olika delbetydelser som tillsammans skapar bildens helhet (Brinkkjær & Høyen, 2020). Tecknen består i sin tur av uttryck och innehåll men även av kod. Kod kan ses som ett specifikt språk som används vid tolkning inom en viss kontext. Tolkaren av bilden behöver ha en förståelse för språk och bildens specifika kultur samt kontext (Eriksson & Göthlund, 2012). I föreliggande studie blir språket för tolkning beroende av olika begrepp kopplat till grundskollärarutbildningen samt skolans och fritidshemmets verksamhet. Begrepp som aktivitet, planering, lärande och elevernas intressen hade inom språklig kod kopplat till rymden tett sig aningen meningslösa att använda. Eftersom studien är direkt kopplad till fritidshemsverksamhet är språket som används i tolkning av bilder och tillhörande text del av yrkesspråket, relevant för vår studie och fritidshemmets verksamhet.

Bilders betydelsebärande element fungerar som en representation av verkligheten. Desto större likhet ett objekt, händelse eller fenomen har till verkligheten desto trovärdigare blir representation (Eriksson & Göthlund, 2012). Inom semiotiken kallas trovärdigheten för ikon, desto högre ikonicitet desto trovärdigare är något i förhållande till verkligheten. Ett fotografi är ett exempel på bild med hög ikonicitet inom visuell kommunikation. Inom semiotisk analys används även begreppen indexikala tecken och symboler. Om två eller flera tecken visar på kausala samband används begreppet indexikala tecken, en bild med en blixt är ett index på åska. Symboler är inom semiotiken tecken som kan vara en ikon men även ha ett värderande innehåll. Ett exempel på en symbol är en bild på en vit duva, som kan vara både en ikon för djuret, men även en symbol inom våra kulturella konventioner för fred. Ett annat exempel på symboler som förekommer specifikt på sociala medier är Emoji. Med semiotisk analysmetod innebär att analys av såväl bildens helhet som del analyseras, var för sig och tillsammans. Semiotiken använder sig av begreppen denotation och konnotation som metod för uppdelning och olika analytiska tolknings ingångar/perspektiv till analys (Eriksson & Göthlund, 2012). Denotationen är den del av tolkningen som i analys sker först. I denotationen beskrivs och identifieras vad bild föreställer. Efter denotativ beskrivning av bild, identifieras bildens merbetydelser som benämns konnotationer. Här tolkas värderingar bilden ger uttryck för samt de associationer bilden ger upphov till (Eriksson & Göthlund, 2012). Tolkningen av en bilds konnotationer har stark koppling till kulturella konventioner och personliga subjektiva erfarenheter och blir beroende av såväl kultur, miljö och sammanhang som subjektet verkar och bilden tolkas och förekommer inom (Sonesson, 2012).

4.5 Urval

Urvalet i föreliggande studie utgörs av tre stycken fritidshem, Fritidshemmet Violen, Rosen och

Vitsippan (fiktiva namn). Fritidshemmen som valts ut har gemensamt att de väljer att

kommunicera och representera fritidshemsverksamheten utåt genom offentliga Instagramkonton. På Instagram finns många fritidshem som mer eller mindre kommunicerar eller representerar sin verksamhet offentligt, på ett eller annat sätt. I vissa fall finns aktivitetsinlägg i form av bild och text, i andra fall finns endast uppdateringar av bilder på pedagogiska verksamhetsplaneringar, vissa fritidshem väljer att aktivt och regelbundet lägga ut mycket material med variation av bilder för att representera fritidshemsverksamheten. I föreliggande studie utgörs empirin för tolkning och analys av fritidshem i ett strategiskt urval där vi valt att undersöka verksamheter som regelbundet lägger upp och uppdaterar, samt har mycket och varierande inlägg som representerar verksamheten. Genom att välja ut konton

med mycket och varierat innehåll anser vi att tre fritidshem utgör en större reliabilitet och validitet i förhållande till undersökningens syfte och frågeställningar.

Utifrån utvalda fritidshem gjordes en urvalsprocess kring bild. Bildurvalet grundas i att bild förhåller sig enligt GDPR, samt valdes bild ut med en så stor variationsbredd som möjligt. Urvalets variationsbredd har varit utgångspunkten för tematisering under analys och resultat. Variationsbredden utgörs av vanligt förekommande “bildteman” vi kunde urskilja på fritidshemmen. Tematiseringen av inlägg blev, Arrangerade intentioner, Synliggörande av aktiviteter,

Lov och traditioner, Kommunikationer med emoji, Avidentifiering, Representation genom objekt och Miljö.

Utifrån centrala teman valdes inlägg ut som enligt oss har intressant innehåll i förhållande till tematiseringen och semiotiken.

4.6 Analysprocess

Vid analys av föreliggande studies material användes i analysen ett semiotiskt schema för bildanalys hämtat från (Bildrummetblog, 2021). Vid analys av de bilder med tillhörande text som valdes ut i föreliggande studie tolkas först bildernas tillhörande text, där får läsaren en första uppfattning i vilket syfte fritidshem vill kommunicera/representera med inlägget. Efter tolkningen av texten analyseras bild i två steg, denotation och konnotation. Bild och text tolkas först ur sitt denotativa perspektiv, även kallat bildens grundbetydelser. Vad föreställer bilden? I vilket perspektiv är bilden tagen, vilka semiotiska resurser har använts för att kommunicera? I vilken miljö är bilden tagen? Vilka föremål och/eller personer syns i bilden? Vilka händelser eller situationer representeras i bilden? När tolkning av bildens grundbetydelser finns på plats tolkas bilden i sitt konnotativa perspektiv, även kallat bildens bibetydelser. Vilka tankar, känslor och associationer ger bild upphov till? Finns föremål och händelser i bild och text som ger tolkaren kopplingar till gemensamma associationer? Många glada människor i samma bild kan exempelvis skapa associationer till gemenskap (Bildrummetblog, 2021). Efter att bild och text har tolkats ur ett denotativt och konnotativt plan tolkas inlägget i sin helhet. Denotativa och konnotativa tolkningar tillsammans med tillhörande text och tillhörande kommentarer vävs samman till en helhetstolkning och analys med grund i föreliggande studies begrepp och teoretiska ramverk. Vi diskuterade med vår handledare när en del analyser var klara för att försäkra oss om hur mycket material som behövdes och vad som var rimligt att leta efter. Bild tematiseras och delas in i olika analyskategorier. Bild och text inom temat kommer där att tolkas och analyseras tillsammans i såväl del och helhet. Bild och text utgör en deltolkning,

analyskategorier och tema utgör ytterligare del som sedan vävs ihop till en sammanhängande stringent helhet. När tematisering och bilderna analyserats i sin helhet fördes ytterligare en diskussion med handledaren för att fastställa om resultatet var tillräckligt täckande för att föras in i resultatkapitel.

4.7 Forskningsetiska överväganden

Inom all forskning krävs att etiska principer efterföljs. Inom netnografi handlar ställningstagande om att inte individers privatliv lämnas ut eller röjs på internet, vilket vi hela tiden är ytterst vaksamma över i val av empiri för analys. Alvehus (2019) argumenterar för att materialet är publicerat offentligt på internet, vilket å ena sidan innebär fördelar genom att forskaren inte behöver påverka subjekt och miljö som undersöks, genom att vara en lurker, vilket innebär någon som läser utan att kommentera eller göra sig tillkänna (Alvehus, 2019). Och andra sidan om forskaren inte gör sig tillkänna kan inte forskaren heller ställa frågor för att få en djupare förståelse för de observationer som gjorts eller frågor som dyker upp. Samtidigt påverkas empirin av att en lurker i frånvaro av ett godkännande behöver vara ytterst noggrann, försiktig och sparsam med urvalet av bild. Studiens naturligt förekommande data är inte låst bakom en stängd profil utan utgörs uteslutande av Instagramkonto som är öppna för allmänheten. Alvehus (2019) beskriver att en problematik med forskning som lurker utifrån Kozinets (2011) där utgångspunkten är att netnografi bör studeras som vanlig fysisk etnografi och att deltagandet är centralt eftersom om etnografens deltagarroll tas bort försvinner även möjligheten för kulturell förståelse (Alvehus, 2019). Zimmer och Kinder-Kurlanda (2017) menar att forskare endast kan uppnå etisk medvetenhet kring sina metoder och att etisk forskning i den sociala tidsåldern inte går att uppnå. I föreliggande studie är en betydande faktor i slutändan att inlägg som analyserats inte avslöjar någons identitet. Alla bilder som valts ut för analys och som lagts ut från fritidsverksamhetens Instagramkonto, utgör bilder där elever är avidentifierade av de som publicerat bilderna. I Vetenskapsrådets God forskningssed (2017) menas att forskaren har ansvar för att de observerades identitet inte kommer att röjas. Europaparlamentets och rådets förordning ((EU) 2016/679) beskriver personuppgifter enligt flera definitioner och på nummer 14 står: “biometriska uppgifter: personuppgifter som erhållits genom en särskild teknisk behandling som rör en fysisk persons fysiska, fysiologiska eller beteendemässiga kännetecken och som möjliggör eller bekräftar identifieringen av denna fysiska person, såsom ansiktsbilder eller fingeravtrycksuppgifter,” (EU) 2016/679, s. 34). Eftersom föreliggande studie inte behandlar empiriskt material eller naturligt förekommande data som ingår i nämnda definitioner kommer inte observerade bilder eller förklaringar av

elevernas identitet att kunna röjas. Vidare står även i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679) att: “behandling av foton bör inte systematiskt anses utgöra behandling av särskilda kategorier av personuppgifter, eftersom foton endast definieras som biometriska uppgifter när de behandlas med särskild teknik som möjliggör identifiering eller autentisering av en fysisk person“ (EU) 2016/679, s. 34). Bild på elever där minsta subjektiva koppling ens kan urskiljas, går inte att använda. På så sätt blir vi med vald metod i undersökningen begränsade att inte få möjlighet att dra några slutsatser till representation av fritidshemsverksamheten genom elevernas subjektiva personligheter eller åsikter.

Lehner-Mear (2020) beskriver hur the british psychological society (2017) skiljer på vad som är publikt och privat på internet och menar att om något är privat ligger materialet bakom till exempel ett lösenord eller ett medlemskap. Om något är publikt krävs ingen aktiv handling för att komma åt materialet (Lehner-Mear, 2020). Några exempel kan vara att ansöka om medlemskap i en Facebookgrupp eller ett Instagramkonto som du måste följa för att kunna se bilder. Lehner-Mear (2020) nämner Hudson och Bruckman (2005) som menar att i en online miljö där medlemskap inte är ett krav för att komma åt material och lurking är vanligt finns inga möjligheter för avskildhet, materialet är publikt (Lehner-Mear, 2020). Med en förståelse för konto på sociala medier som är öppna, kan deltagarna på sociala medier ses som författare av åsikter som söker en publik (Lehner-Mear, 2020). I föreliggande studie har bilderna med tillhörande text analyseras av oss, om en bild inte blivit censurerad korrekt eller om privat information hade delgivits via text hade materialet uteslutits.

5. Resultat

I detta kapitel beskrivs resultatet av föreliggande studie tolkning och analys för de specifika fritidshemsverksamheterna, som inleds med Arrangerade intentioner. Intentionerna består av

Synliggörande av aktiviteter det efterföljs av Lov och traditioner och avslutningsvis Kommunikation med emoji. i Nästa tema som beskrivs är Avidentifiering vilken innehåller Representation genom objekt.

Avslutningsvis beskrivs hur Miljö representeras i nstagrambilderna.

5.1 Arrangerade intentioner

Det finns ingen bild som inte medför någon/några kommunikativa aspekter eller funktioner. Olika typer av kommunikativa funktioner och aspekter går dock att urskilja i representationerna. Tecken som till synes inte är direkt arrangerade att representera innehållet i fritidshemsverksamheten är, bild med tillhörande text som kommunicerar och innehåller främst direkt information till vårdnadshavare.

“I dessa tider måste vi hjälpas åt. Till alla vårdnadshavare! Ni uppmanas att hämta / lämna era barn utomhus, för att minska smittspridning. Tack på förhand önskar alla pedagoger 🤗” (Instagramkonto, fritidshemmet Rosen)

Inlägget är av sin tid och har ett direkt informativt innehåll. Inlägget består av bild med tillhörande text och kommunicerar ett tydligt budskap att hålla avstånd och ta ansvar. Inga vårdnadshavare får under pågående pandemi vistas inomhus i skolans och fritidshemmets

lokaler. Till alla vårdnadshavare uppmanas av fritidshemmet Rosens pedagoger att ingen hämtning och lämning av elever sker inomhus under pågående pandemi. Inlägget är en vädjan om att alla skall hjälpas åt under rådande omständigheter för att minska smittspridning. Trots ett något dystert pandemiskt uttryck i inlägget ger symboler som,🤗 i text, och hjärtan i bild, upphov till positivitet i budskapet.

“Vilken härlig dag ☀ korvgrillning och strandhäng med världens bästa kidz🤩 Sprita gör vi i alla väder ute, inne vid havet och överallt😅” (Instagramkonto, Fritidshem Vitsippan)

Bilden visar tre flaskor med handsprit och tillhörande text beskriver att fritidshemsverksamheten spritar i alla väder, ute och inne. Handspriten är ett index för att eleverna och pedagogerna spritar händerna för att minska smittspridning i verksamheten. Bilden i sig visar att eleverna befinner sig utomhus men inga andra indikationer på vilken aktivitet som sker, det är handspriten som är i fokus. Utan texten går det inte att urskilja vad som har skett. Textens funktion är att beskriva aktiviteterna korvgrillning och strandhäng men bilden har en annan funktion där endast handsprit visas i en utomhusmiljö. Det multimodala arrangemanget är en representation av att aktiviteter sker men fritidshemsverksamheten är duktiga på att förhindra smittspridning oavsett vad.

Frånvaron av elever och lärare i bilden visar att det viktiga med bilden är att genom handsprit kommunicera och representera ansvar, trygghet samt säkerhet till föräldrar, familj eller andra som ser inlägget. Innehållet i flaskorna visar även på att det inte bara vid detta tillfälle fritidshemsverksamheten använder handsprit då flaskorna redan är delvis använda och en är nästan slut.

“Måndag & tisdag är fritids stängt. Skolan börjar på onsdag kl 8:00. Frukost serveras kl 7:30.” (Instagramkonto, fritidshemmet Violen)

Bild och text utgör ytterligare ett vanligt förekommande exempel på inlägg från fritidshemsverksamheten som främst har en informativ funktion. Arrangemanget består av en bakgrundsbild som innehåller en färgexplosion av flertalet blommor samt växter som tillsammans formar en stor blomma. Pedagogerna har sedan valt att centralt i bild lägga in en stor svart text som kommunicerar att fritidshemmet är stängt. Texten kompletterar i sammanhanget bild med ett tydliggörande av vilka dagar fritidshemmet är stängt samt öppnar igen. Informativa bilder av olika slag är vanligt förekommande på fritidshemsverksamheternas Instagramkonton. Verksamhetsplaneringen är ytterligare en informativ bild som återkommande synliggörs i kommunikationen mellan pedagoger och vårdnadshavare/allmänheten.

Texten är en rak och tydlig beskrivning av innehållet i fritidshemmets bild på aktivitetsplanering för vecka 50.

(Instagramkonto, fritidshemmet Violen)

I bild synliggörs veckoplaneringen. Text ger en tydlig beskrivning av vad bild innehåller, och bild ger en mer ingående beskrivning av veckans struktur kring vilka aktiviteter som ingår och när. För att tydligt kommunicera budskap och innehåll har lärare valt att färgkoda varannan dag blå och varannan dag svart. Bilden har dålig skärpa men budskapet kommuniceras med hjälp av det multimodala arrangemanget i bilden på ett tydligt sätt för syftet. Bilden ger inte mycket utrymme för fri tolkning, mer än i de konnotationerna i form av de associationer och indexikala tecken specifika aktiviteter medför. Innehållet i inlägget har som funktion att på ett tydligt sätt med informationsbild och text kommunicera det planerade innehållet för vecka 50. Något händer varje dag, vissa dagar mer än andra och aktiviteterna är varierade. Fritidshemmet erbjuder aktiviteter av Lek (Sjöbomben-lek, Among us, Elden är lös, brännboll), skapande och estetiska aktiviteter (Pyssel, Just Dance, Filmskapande, Karaoke). Fritidshemmet har under denna vecka även ett utskrivet filmtema kring normer och värden i planeringen på måndag och onsdag. Fritidshemmet representerar på så sätt sin verksamhet visuellt utåt genom bild och text genom aktivitetsplaneringen. Det framgår dock inte om eleverna ska titta på film eller själva skapa film eller på vilket sätt, eller med vilka tekniker och material som formar elevernas deltagande. Varken text eller bild beskriver vad aktiviteterna går ut på eller syftar till, informationen kanske inte anses vara relevant eller finns förväntningar på att den kunskapen redan existerar som kod inom den kulturella kontexten mellan

kommunikatörerna. Synliggörande av aktiviteter genom visuell representation i form av bild och text är en central kommunikativ aspekt av fritidshemsverksamheternas Instagramkonto. Alla bilder går att tolka utifrån att det sker någon form av synliggörande kring händelser kopplat till aktiviteter.

5.1.1. Synliggörande av aktiviteter

(Instagramkonto, fritidshemmet Rosen)

Bild utgörs här av två separata bilder, tagna vid olika tillfällen, tillhörande samma aktivitet. Fritidshemmet väljer här att kommunicera innehållet i form av en bildkedja, ett händelseförlopp som kommunicerar och representerar en process av aktiviteter inom ett tema. Pedagogerna har till synes i bild till höger ordnat och positionerat material som färg kopplat till aktiviteten utifrån begränsade valmöjligheter för eleverna, färger eleverna har tillgång till tycks vara samma, guld och tvåtonig brun färg. Pinnarna ger i sin naturliga form tillgång till fler nyanser av brunt än innehållet i färgflaskorn. I vänster bild representeras det ordnade materialet i from av färger, pinnar och penslar, bilden ger associationer och indexikala tecken på att en kreativ aktivitet är planerad, vilket synliggörs i representationen i höger bild. Till höger i bild representeras materialet och aktiviteten vidare i ett linjärt tidsförlopp där, några elever sitter vid ett bord, skyddat av en vaxduk, med varsin pensel, pinne och papptallrik där portionerade färgklickar ligger uppdelade. Då vänster bild kommunicerar aktiviteten genom ett arrangemang av material kommunicerar höger bild en realisering av materialet, en kreativ händelse. Elevernas händer i höger bild synliggör att aktiviteten medför en skapande, kreativ process. Elevernas händer förflyttar materialet i vänster bild och gör materialet mer “levande”.

Multimodala arrangemang som utgörs av bild, text och emoji möjliggör och skapar en tydliggörande komplementär sammansatt funktion i kommunikationen. Det hör till ovanligheten att bildens kommunicerande innehåll på Instagram inte ingår i en multimodal sammansättning med tillhörande “beskrivande” text, textens syfte är till synes att på något sätt beskriva det som i bilden inte är självklart, för att synliggöra eller tydliggöra.

”Harry Potter.. ”MAGI” trollstavar ...🤩 vi har nu även förstått att man måste få ett antagningsbeskedet från Hogwarts 🤓🤔 vi får se om det kommer något 🤭🤭” (Instagramkonto, fritidshemmet Rosen)

Genom texten tydliggörs tema, material och händelse i bild. Texten kompletterar bilden genom att beskriva att eleverna på fritidshemmet Rosen planerar att skapa magiska trollstavar med inspiration från Harry Potter. Texten synliggör att aktiviteten är en del av ett större tema kring Harry Potter genom att vidare i texten skriva att det kanske kommer ett antagningsbesked till eleverna för att få gå på den magiska skolan Hogwarts som Harry Potter går i. I texten används emojis som konnoterar till, 🤩: att symbolisera magin, 🤓: Harry Potter och utklädnad, 🤔: frågan om hur aktiviteten kommer att utvecklas, kanske det kommer något antagningsbesked?, 🤭🤭: ger en positiv känsla och att det kommer en fortsättning på aktiviteten och att temat känns roligt. Harry Potter symboliserar “MAGI” ett temat som associerar till att eleverna är en del av det fantasifulla och magiska. Harry Potter är i västerländsk kultur en populärkulturell karaktär som för många barn har betydelse. Temat och aktiviteterna är ett indexikalt tecken på att till viss del ha utgångspunkt i elevgruppens populärkulturella intressen, som medför att representationen bär på kulturell betydelse. En vanligt förekommande central aspekt av kommunikationen via Instagram som medium är att den som ser inlägget har möjlighet till dialog eller ge feedback.

Genom att kommentera eller ge en bild en Like möjliggör Instagram funktioner i kommunikationen där den som vill kan uttrycka sig och ge feedback. Kommentarerna varierar och kan vara sammansättningar av text och emoji såväl som endast text eller endast emoji. Like funktionen ger till skillnad från kommentarsfunktionen ingen möjlighet att uttrycka åsikter utan möjliggör endas feedback i form av en tumme upp, ett uttryck för att snabbt kommunicera att man tagit del av inlägget och att det inte finns några vidare invändningar på inlägget.

“Hoppas jag får ett ! Fast jag är inte inskriven på fritids...😔🤔🤣” (Instagramkonto, fritidshemmet Rosen)

Kommentaren till bilderna ovan uttrycker med en sammansättning av text och emoji en positiv feedback. Personen som kommenterar ger bekräftelse på att innehållet i inlägget skapar en lust att själv få vara en del av fritidshemsverksamheten och aktiviteterna, och kommunicerar att hen själv hade velat ha en trollstav och vara inskriven på fritidshemmet. Vidare i bildkedjan representeras tema och aktiviteter med ytterligare bild och text.

(Instagramkonto, fritidshemmet Rosen)

Bilderna är en fortsättning av temat Harry Potter. Eleverna har slutfört aktiviteten som innefattar skapandet av trollstavar. Representationen sker i form av ytterligare aktivitet och material. I bild ligger elevernas färdiga trollstavar tillsammans med dubbelvikta papper som utgör en “bok” till eleverna med trollformler. I bild synliggörs att “boken” innehåller flertalet trollformler med tillhörande text och visuell representation av trollstavens rörelsemönster

tillhörande specifika trollformler. Till skillnad från bilderna tidigare i bildkedjan som synliggör och representerar material och kreativ process kring skapandet av trollstavar, synliggör bild vidare representation kopplat till en aktivitet där eleverna deltagit i planerad lek inom temat.

“Idag hade vi besök av professor Snape 🎩 barnen fick lära sig olika formler o besvärjelser 🤭 akta er.. ni kanske vaknar som en groda eller något 😂” (Instagramkonto fritidshemmet Rosen)

Texten beskriver att de ska få träffa en av lärarna på skolan Hogwarts för att lära sig magiska formler och besvärjelser. Texten kommunicerar även till vårdnadshavare på ett något skämtsamt sätt att de skall passa sig efter att deras barn lärt sig nya formler så inte vaknar upp förhäxade. Emoji som 🎩: används för att symboliserar en trollkarlshatt,🤭: kommunicerar att var roligt och spännande att lära sig trollformler😂:kommunicerar humor i skämtet om att vårdnadshavarna skall passa sig för att inte vakna upp förtrollade till en groda eller något annat.

“󰘮🐸” “󰘮󰗨”

“Alltså vet ni vad... jag är stum. 😍 Så fint ni gör.” (Instagramkonto, fritidshemmet Rosen)

Kommunikativ feedback sker till bild i form av två kommentarer bestående av endast emoji samt en med sammansättning av text och emoji. Kommentarerna som utgörs av endast emoji i detta sammanhanget verkar inte ha någon annan funktion än att bekräfta inlägget på ett positivt sätt i form av 󰗨 likt Like funktionen. Emoji utgör i sammanhanget på så sätt en sammansatt visualisering med bekräftande funktion. Texten innehållande kommentarer med både text och emoji, utgör till skillnad från kommentarerna med bara emoji ett tydligare värderande uttryck. Kommentaren uttrycker i text att personen som kommenterat blir stum för att fritidshemmet gör det så fint, det värderande uttrycket förstärks av emoji 😍, som symboliserar och uttrycket en positiv känsla av tacksamhet och kärlek till innehållet i fritidshemsverksamheten.

Genom att representera delar av fritidshemsverksamheten i bildkedja med tillhörande text och emoji i ett tidsanpassat händelseförlopp, synliggör fritidshemslärare en tydligt helhetsbild av tema och sammanhang kring aktiviteter inom händelseförloppet. Genom ett multimodalt arrangerat representativt kronologiskt händelseförlopp möjliggör fritidshemsverksamheten för omvärlden att få ta del av en berättelse kring processer eleverna ingår i. Hur verksamheten motiverar och arrangerar innehållet med olika tecken för kommunikation påverkar på vilket sättet omvärlden får möjlighet att ta del av fritidshemsverksamhetens innehåll.

(Instagramkonto, fritidshemmet Vitsippan)

Fritidshemmet Vitsippan har likt fritidshemmet Rosen ordnat aktiviteter utifrån elevernas populärkulturella intressen och valt att representera fritidshemsverksamheten utifrån en aktivitet inspirerad av Harry Potter. I bild ser vi fyra stycken trollspön som några av eleverna på fritidshemmet Vitsippan skapat. Trollspöna är till synes gjorda av olika material som pinnar, piprensare, presentsnöre och färger, som ger ett index på att verktyg som limpistol och penslar har använts i aktiviteten. Bild ingår till skillnad från fritidshemmet Rosens representation av fritidshemsverksamheten med tema Harry Potter inte i ett händelseförlopp. Fritidshemmet Vitsippan väljer att i inlägget representera ett resultat av skapandet men väljer inte att synliggöra process varken före eller efter resultatet mer än i tillhörande text.

“På fritidsrådet önskade eleverna får göra trollstavar.

Harry Potter är en av många lekar som eleverna tycker är kul!!

Här är några trollspö 😀” (Instagramkonto, fritidshemmet Vitsippan)

Bildens tillhörande text beskriver innehållet i bilden som, trollspö skapade av elever med inspiration från Harry Potter. Innehållet framgår i texten som en önskad aktivitet i form av lek från eleverna och uttrycker samtidigt att det är kul för eleverna. Uttrycket kul förstärks i texten av en glad emoji 😀. Texten uttrycker aktiviteten som interaktiv genom en pluralistisk framskrivning av eleverna. Utifrån texten beskrivs aktivitet som grundad i demokratiska förhandlingar mellan elever och pedagoger i from av fritidsråd med utgångspunkt i elevernas populärkulturella intressen. Motiv och arrangemang för representation av fritidshemsverksamheten utgår i både fritidshemmet Rosen och Vitsippan från tema Harry Potter, läsaren får dock i arrangemangen olika möjligheter att i innehållet ta del av verksamheten. Fritidshemmet Rosen synliggör olika delar och process av en helhet vilket fritidshemmet Vitsippan väljer att inte göra. Fritidshemmet Vitsippan väljer till synes att lägga fokus på att skriva ut vikten av demokratisk delaktighet från eleverna, och synliggör vikten av att elevernas vilja är central i sammanhanget och resultatet av ett skapande. Hur eleverna sedan använder trollspön återlämnas till läsarens fantasi. Centralt i bägge fallen är till synes att fritidshemmet representerar verksamheten utifrån elevernas intressen och något elever tycker är lustfyllt.

5.1.2 Lov och traditioner

Många lov infaller i samband med högtider och traditioner, som i sin tur har ett samband med årstiderna. Fritidshemmen är i full gång under loven och eleverna som går på fritidshemmet har tillsammans med pedagoger hela dagarna till godo för lekar och aktiviteter. Elever som tillbringar sina lovdagar på fritidshemmet har till skillnad från vanliga dagar mer tid att tillsammans med kompisar och pedagoger vara del av fritidshemsverksamheten. Under

Sommarlovet, Höstlovet, Jullovet och Påsklovet är fritidshemsverksamheten i full gång, vilket syns

tydligt på fritidshemmens inlägg på Instagram. Särskilt utflykter och aktiviteter med utgångspunkt i skapande som pyssel representerar fritidshemverksamheten under loven.

“PÅSKLOV 😎🤩🐣🐥 Mycket verksamhet bedrivs självklart utomhus i dessa tider och det älskar ju vi! Plus i kanten att vädret har varit helt underbart också☀☀ Vi har gjort påskkort och påskvideohälsningar, varit på lekplatser och grillat nere vid havet! Detta blandat med vanlig fart och fläkt 😊 Imorgon blir det Vitsippantradition med påskiga lekar på Ängen 🙃🥳

#fritids #fritidsverksamhet #påsklov #påsklovsaktiviteter #pyssel #påskpyssel” (Instagramkonto, fritidshemmet Vitsippan)

(Instagramkonto, fritidshemmet Vitsippan)

Inlägget består av ett multimodalt arrangemang av text och bild, bildens innehåll utgörs i sin tur av flertalet påskbilder i ett bildkollage. Texten beskriver med stora bokstäver att det är PÅSKLOV följt av emoji symboler😎🤩🐣🐥 som kompletterar texten med visuellt uttryck. Fritidshemmet älskar att få bedriva mycket av verksamheten utomhus, vilket tillsammans med det fina vädret☀☀ passar bra under pågående pandemi av Covid-19. Texten uttrycker och ger även en bild av att det händer mycket och varierande aktiviteter på fritids under lovet. På fritidshemmet har elever under lovet besökt lekplatser, grillat vid havet, skapat påsk videohälsningar och påskkort. I bild synliggörs i ett kollage en kreativ aktivitet där ett antal elever sitter och skapar påskkort vid ett bord, runt om fotot synliggörs åtta stycken resultat av påskkort eleverna på Vitsippan skapat. Olika material används i skapandet och resultatet innehåller en flertalet olika symboler för påsken som, ägg, kycklingar och fjädrar i olika färger. Arrangemanget av bild och text utgör en komplementär multimodal representation av

fritidshemmet under påsklovet. Texten beskriver även en aktivitet som ska ske, i form av att fritidshemmet “imorgon” skall fira påsk på ett traditionellt Vitsippan sätt på ängen med påskiga lekar.

1. 2. 3.

(Instagramkonto, fritidshemmet Rosen)

1. ” Tomteverkstan fortsätter ✨ ✨✨✨ 2. Höstlov hos oss på fritids 🍁🍂🍁

3. Förbereder Midsommarfirande på fritids 🌸🌺🌸🌺🌼 #traditioner #skaparglädje” (Instagramkonto, fritidshemmet Rosen)

Fritidshemmet Rosen synliggör och väljer att visuellt representera fritidshemsverksamheten under loven med olika resultat av skapande kopplade till olika lov och årstider. Alla tre bilder är kopplade till traditioner som inträffar på lov, vilket tyder på att loven ofta är tematiserade kring dessa traditioner. Pyssel är till synes vanligt förekommande aktivitet för elever under loven. Bild och text 1 synliggör en del av ett resultat med tema jul från “Tomteverkstaden” där eleverna har skapat julgranar. Bild och text 2 synliggör flertalet resultat av skapande med tema Halloween på höstlovet i form av pappersspöken, målade pumpor och pärlade pumpor och spöken. Bild och text 3 synliggör resultatet av skapandet kring tema midsommar, text beskriver att fritidshemmet förbereder sig på midsommarfirande och bild synliggör elevernas skapande av små midsommarstänger. Arrangemangen representerar fritidshemsverksamheten

utifrån resultatet av elevernas skapande av vad i västerländsk kultur är traditionella symboler kopplade till traditionella högtider.

5.1.3 Kommunikation med emoji

En återkommande modalitet som framkommer i analysen är användningen av emoji vilka förekommer i såväl fritidshemmens instagrambilder som bildens tillhörande text. Emoji som kommunikation mellan fritidshem och föräldrar.

“På väg in i skogen i närområdet. Det är ju inget mindre än helt fantastiskt att gå in här 🍂🍃🍁🌳” (Fritidshemmet Vitsippan)

Texten beskriver hur någon är på väg in i närområdet och att det är fantastiskt att gå in där. Texten beskriver inte varför eller vad som är som är fantastiskt, men meningen avslutas med flera emoji med löv i olika färger som grön, höst gul och orange. Det är alltså fantastiskt att gå in här på grund av de fantastiska färgerna på löven. Emoji i sammanhanget blir ett sätt att kommunicera något utan ord, att komplettera texten. Texten tillhör en bild och stora delar av bilden är täckta av löv vilket bekräftas med hjälp av en annan modalitet som här är bild.

“En vecka på Fritidshem: 1 som har präglats av dans, musik och mycket sol.🌞🎼Vi har bland annat varit på utflykt till skogen 🌲och haft just-dance 🎤utomhus där melodifestivalen har varit i centrum.” (Instagramkonto, Fritidshemmet Vitsippan)

Texten beskriver att veckan har varit fylld av dans, musik och sol. Några av de aktiviteter som gjorts är en utflykt till skogen och Just-dance med melodifestivalen tema. Texten är enkel att förstå och visar inga tvivel om vad som gjorts. Författaren har valt att lägga in emoji efter några av orden för att förstärka texten. Efter beskrivningen av veckan med musik och sol har hen lagt till en glad sol för att representera fint väder och en g-klav för musiken. Efter ordet skogen har hen lagt till ett träd och efter Just-dance en mikrofon. Emoji för sig själva kan vara synonyma med orden som de förstärker men inte de kan även ha fler betydelser. Just-dance förstärks med en mikrofon, om mottagaren av bilden inte vet vad aktiviteten innebär kan en emoji ge en uppfattning av aktiviteten.

5.2 Avidentifiering

Ett annat användningsområde för emoji blir när fritidshemmen måste förhålla sig till skyddandet av elevernas personuppgifter och identitet. En form av avidentifiering eller som vi har valt att kalla fenomenet emojifiering.

(Instagramkonto, fritidshemmet Violen)

Bilden föreställer en grupp av elever som sitter i en snökoja, men eftersom eleverna medverkar i bilden behöver författaren dölja deras ansikte. Här har författaren valt att avidentifiera eller emojifiera eleverna med glada emoji, alla eleverna har fått samma ansikte och kan inte identifiera någon. En aspekt av kommunikation som sker här är att eftersom alla emoji är glada blir representationen av tecknet att eleverna är glada. Utifrån bilden går inte att avgöra vilket uttryck eleverna bär på , då elevernas verkliga ansiktsuttryck är dolda.

Vid analysen av bilderna upptäcktes flera olika tillvägagångssätt kopplat till avidentifiering, fritidshemmet Violen som ofta använt sig av emoji för att avidentifiera hade även fler tillvägagångssätt. På en av bilderna befinner sig eleverna i en snökoja och alla är vända mot kameran, här har författaren av inlägget valt att klippa in flera Henrik Dorsin ansikten för att avidentifiera. Funktionen av tillvägagångssättet liknar användningen av emoji för att avidentifiera skillnaden är att bilden förmedlar nu en form av vuxenhumor som eventuellt kräver en kulturellt förståelse för att mottagaren ska förstå. Om en kulturella förståelse saknas blir det förvirrande när ett barns ansikte ersätts med en medelålders man. Ett annat tillvägagångssätt är när elevernas ansikten täcks med ett fysiskt föremål, i detta fallet har eleverna byggt minecraft ansikten som de håller framför sina huvud.

(Instagramkonto, fritidshemmet Violen)

Bilden visar ett annat exempel på hur avidentifiering kan visa sig på fritidshems Instagramkonto, eleverna är vända med ryggen mot kameran att deras ansikte inte syns men eleverna håller fortfarande för sitt ansikte. Bilden visar att eleverna har en medvetenhet om att de inte får synas på bild, även om fotografen bett eleverna att täcka för ansikte är eleverna fortfarande vända med ryggen mot kameran.