Resultat av byggväderprognoser - säsongen 1984/85

(1)

SMHI

METEOROLOGI

Nr 3, 1986

Resultat av byggväderprognoser

(2)

(3)

SMHIMETEOROLOGI

Prognossektionen

Resultat av byggväderprognoser

Säsongen

84-85

Karl- Ivar lvarsson

(4)

(5)

Hur bra var byggväderprognoserna säsongen 84-85?

t

samband med Allan Murphys besök gjordes en, ganska omfattande

undersökning av byggväderprognoserna.

Av tidsskäl har vi bara kunnat verifiera Norrköping.

George Ericsson har gjort merparten av arbetet .i form av

in-matning av data och programutveckling.

Prognoserna kan indelas i fyra prognoslängder:

1) En för innevarande dag som görs på morgonen:

prognosintervall 07-09, 09-11, 11-13, 13-16

2) En för nästa dag som görs på eftermiddagen:

prognosintervall 16-07, 07-12, 12-16. Då görs också prognoser ..

3) För nästa natt och övermorgon (19-07, 07-19)

4) För därpå följande natt och dag Il

Om vi för enkelhetens skull kallar prognoserna för dygn 0, 1,

2 och 3 får vi följande resultat för olika nederbördsformer:

Dygn 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 Prog längd timnar 2,2 8 12 12 2,2 8 12 12 2,2 8 12 12 Prog genomsnittl. sannolikhet obs Brier frekvens score nederbörd >0.1 mn: 20% 25% 26% 24% 14% 17% 17% 14% 14% 28% 36% 33% 0.901 0.825 0.781 0. 777 snötäcke >0 an ("snö") 9% 20% 24% 23% 0.936 0.875 0.839 0.838 Ski1lscore rel.test . klimatologi 16.9% 12.4% 4.2% - 0.3% 22.3% 20.5% 12.5% 7.7% Antal fall 396 297 197 197 396 297 197 197 nederbörd >0 .1 rrm utan nysnötäcke ("regn")

6% 5% 0.963 8% 8% 0.943 10% 11% 0.922 9% 11% 0.923 18.4% 23.2% 20.6% 19.2% 396 297 197 197

Ett systematiskt fel i prognoserna visar sig speciel 1 t i n.

ysnö-täckesprognoserna och som sedan ger utslag i prognoserna som av

-ser den totala nederbörden: ( p g a summeringseffekt) .

För korta prognosperioder 2-3 timmar för dygn O är våra sanno

-likheter för nysnötäcke genomsnittligt för höga(ca 5% för högt)

för långa tidsintervall är de i stället för låga. Vi har i

ge-nomsnitt inte justerat sannolikheten p g a att risken ökar ju

längre prognosperiod~n är och tvärtom. Precis samma systematiska

(6)

Ett annat genomgående drag att vi ar bättre att. skilja ut ''snö"

och "regn" situationer från sådanautan resp. nbd. slag jämfört med

att skilja ut nederbörd - oavsett slag - från uppehåll.

Det gör att skillscore är bättre eller t o m betydligt bättre

för "regn" och "snö" än för nederbörd överhuvudtaget.

Detta kan tyckas konstigt då summan av sannolikheten för neder-börd > 0.1 mm utan nysnötäcke ("regn") och dito med nysnötäcke blir sannolikheten för nederbörd> 0.1 mm överhuvudtaget.

Att dessa kan skilja sig väsentligt i kvalite trots additions-sambandet förstås lättast med ett exempel:

•

~ N Obs Temp

prognos nr 1 0 % 50 % 50 %

_*

-

2

"

2 50 % 0 % 50 %

..

+ 4

"

3 40 % 40 % 80 % + 2

stående klim. prognos 20 % 20 % 40 %

skill 43% 43% -29%

"Regn"-och "snö"-prognoserna är uppenbarligen av bättre kvalite

ty "ren" resp. "snö" inträffar när prognosssannolikheten är som

högst men för nederbörd-av-något-slag är det tvärtom. Därför blir skillscore helt olika.

För dygn 3 är skillnaden markant: Skill: "regn" + 19.2%

"snö" + 7. 7 %

nbd 0.3%

(ett mycket bra resultat!)

Varför är nu "regn"-prognoserna (och delvis även "snö"-prognoser-na så mycket bättre än de för nederbörd av någondera slaget: Man frestas att tro att den kalla perioden januari t i l l februari har bidragit genom att det ju då varit rätt ofarligt att sätta 0% risk för "regn".

Viss roll har nog detta haft, men det förklarar inte varför också

"snö"-prognoserna är bättre. Min förklaring är att våra

tempera-turprognoser som ligger t i l l grund för om det skall bli nysnö-täcke eller ej, är av hög kvalitet, (som vi senare skall se). I exemplet med de tre prognoserna har även exempel på temperatur-prognoser lagts in. Det är lätt att inse att även om nederbörds-prognosen då stämmer dåligt så blir då "snö" och

"regn"-prog-nosen bättre i fall temperaturprognoserna är tillförlitliga. Det är värt att notera att skill för dygn 2 och 3 är bättre än för dygn

O

i "regn"-prognoserna!

Resultatet redovisas nedan i diagramform. Det som sätter ner prognostesultatet för nederbörd och för nysnötäcke dygn 2 t i l l 3 är i huvudsak att vi är för tvärsäkra vid låga sannolikheter. I framför allt diagrammen för regn är det våldsamma "hopp" i relativfrekvensen. Det betyder nödvändigtvis inte dåliga prog -noser utan lika gärna att antalet fal 1 är få. Antalet fal 1 för varje sannolikhetsklass (10%, 20% . . . o s v ) är angiven i dia-grammen. (Relativfrekvensen är alltid på den lodräta axeln och prognoserad sannolikhet på den vågräta axeln).

(7)

lO{)-60· 50-.:--40-, 20,· .. fRECI.PITATIO~ .) I . . ÖAY 0. bAY l .j ' . , . I . l ·--~---· l · ---· 1~---·i-

---a>U+--•·-__,sNJ

__

>• ...

q..

drn.1

· .

.

...

.

-1

•

i :

· --

~!~

--

f~

· •=

· ~

.L .. , . -10---: .. l 100 90

80

70 60 ~ 40 30-, . 20 ' ... 1:,·· ! ... ,. .... l.. l Rain: 0. 1 11111

.

. .

'

cJ?.Y

9.

~

'

!

dcay)

---·•· ... I ••• ·. :1 . ~ t·

i

-'.+"-",1'-.,1~,.;.:._~F'h-+"'-+--~-'+---'--+-"-:--+---,._ . - :

h--+--

_I

'-

~

1 l-0

! ·

..

L -

-1

·--

-·

-

j

·

· i

· ··

'·

t

-90--·-· .JNQ~-~--Q _cm .

.L .. [

...

_

j

.

-

• -

i

.

I 1.

!

! __ ₈₀_ ... DAY __ ~_ ,,-_J __ __ ; ___ 1 .: ....

b1w_~

_

~

-

-'.:!

.

I

l

(8)

Undersökning av regnskurar och snöbyar

Även snöbyar och regnskurar separat har studerats.

Antal inträffade fall är mycket få. Det är också svårt att

veri-fiera exakt d v s efter regeln att det skulle vara uppehåll

minst en halvtimme. Några bestämda slutsatser kan man därför,

inte dra av resultatet.

Nysnötäcke mer än 3 cm och mer än 10 cm

Av praktiska skäl har vi bara kunnat verifiera för dygn 2 och 3

samt natten t i l l dygn 1, beroende på att nysnötäcket måste mätas

manuellt, vilket är besvärligt vid korta tidsperioder. För snö

-mängd mer än 10 cm är fallen för få, 2 st för att man skall

kunna dra några säkra slutsatser. För snömängd över 3 cm får vi

följande resultat:

Dygn prog. prog.genom- obs- Brier- Skill- Antal Antal

längd snittlig frekvens score score fall fall

>

3 an

timnar sannolikhet

1 15 10% 7% 0.928 -9.6% 99 7

2 12 8% 6% 0.942 -0.9% 198 11

3 12 9% 7% 0.945 +5.5% 198 13

Att prognoserna för dygn 3 är bättre än dygn för dygn 2 kan vara

en tillfällighet p g a att fallen är få. Prognoserna är litet för

tvärsäkra främst gäller detta dygn 1. Därav det då~iga

skill-värdet. När vi har satt en risk mellan 20 och 100% var den

genom-snittliga prognoserade risken ca 40% medan motsvarande relativ

-frekvens är ca 20%. Detta gäller dygn 1, för dygn 2 och 3 är

överprognoseringen vid höga sannolikheter (tvärsäkerheten)

mind-re uttalad. De kortfristiqa prognoserna är alltså sämre än de

långfristiga 1 1 • 1· i ' · · ·' · • · · • ! · · 1 • ·· I

. \

o

J' ---'

-

!

-

+-' ....

.

l

. -

-:·

--

· ---~-

-

-1-

--

: .

1 _-·_--_{- -} _-_~- _- _:-_{-__1}

1 _

_

__

.

__

I

! . . . . Il . : ! ! t I : ; : • \ " : • •• •' I 90 : j

s

O ~M : I I • .

t

• -

-

}~~

_,

_-

_,-

1

iPT

+-·SO--- ·

7

DAY

--+-~-+--

rf

+--·~·1-. -+----,.--1--+---+----+--+---1

.L

1 __

L_

_

L

_

I.

i

lL

~~

-~

f:

_

:

·...,,

:

~

-

·-+-·--+---+--•

F .

l : __

_

_ · __

.

· .

:.t .. : __

_

[i :- .

' : ' 1' ; : . -60---- ·---. - ;. .. ....,..._-+--+-~ -~ - -~ ~ I C-.JC--+--T-+--. i I I i -+----...,..-+-~+--+-+A---

-'

i

(9)

Vind

För första gången har byvindprognoserna verifierats. (Mot

Brå-vallas vindmätare) . Resultatet är av skiftande karaktär. De

korta prognoserna är 1 allmänhet bra, de som gäller längre fram

1 tiden är dåliga.

Vi har gjort prognoserna utan att riktigt veta ;hur stor risken

är för byvindar när vi har en viss medelvind. Nedanstående

dia-gram visar vad vi fick för resultat under den aktuella perioden:

i-C

c.

i

.

• :

.. _

_

i ! , ... ·"•

:J ...

i

'-~

i!i >4:, ,,r. I ,. , :'::,~; ";"

1ffi'/.:-

'

:,;'!, :. ··.: .;

,

!'.;J

·t~-

--

-

'.,•,·.~•.•,H_•·:1;4:,:. ; c.cc ~;-'-_:_;,._+-,:,:_. •.•.•.•.~.:.•, .. •.,i•·•• i: : ••• :: I '

:._

.... -...

~

-•--

:

·•·r·

...

.

,,

T ,; ... ,, .... ,·•! !iii !Lli~!i ,d11 ,. , .. 1H1.... , ,ti.. ,, . . •. ,., , ... ,, I:

!

\

.... ·-

.

~"

-

•f

,

,~·

1'-'

+~~

+

'."f

1t'.

%i

:~::i:;:::

t'~tr:

! j: ~! ;;;' ::::

mj

G

1

i

\-rt

8

fW,

]+t :}

:-i'

rt

%

Hm

H~

7 :w

H

· +--

rtH :::

i

:

• i::

H

n

r,·

h . . •· / ; :•1 1

l :

;

/tTI :(

. "

,.

r •·••

,, ... 1.. .. ~ ... : .. _ ... ... ;· 1 ·-,- r-·,--1- -T·-l : '

I

c

,.:

MA

1 'ND

:

;

8

M

/91

· ·•

t

i •. ·•·

·

1 -·:---

j ·. : j _· -+-'+~~.: ... L ... F L ~-Jf-c.+c-+4-b~..L..J.cc-+4-"--+,...=+--'--• + + ~-'fl---:-·f-:-+c.tt;-'-,++ '-1

;

-i

:

1-..: -- . ·

!

-

!

-

t

.

l

-+

-,

+-+•-f-.:+::..+-'1.:....+';~ + : + ' ·~ cc;.:.c+ i ··1 ! ' 5& ·-:·

(10)

Diagrammen visar frekvensen byvindar > 8 m/s för olika medel-vind (tjock linje). Streckad linje visar motsvarande frekvens då vi har prognoserat en viss medelvind. Om vi skulle göra per-fekta medelvindsprognoser och dessutom vet exakt hur stor risken för byvind över 8 m/s för varje medelvind så kommer linjerna att sammanfalla. Prickad linje visar den genonsnittliga frekvensen för över 8 m/s när vi prognoserat en viss medelvind. Den

samman-faller med den streckade endast,om vi korrekt kan bedöma risken

vid varje utfärdad prognos (perfekt tillförlitlighet).

För dygn 0 rör det sig alltså om 2-3 timmars perioder. Lägg märke t i l l att vid så hög vind som 6 m/s i genomsnitt så är det vind> 8 m/s i endast ca 40% av fallen. Inte ens vid 7 m/s är det 100% säkert för byvind > 8 m/s. Motsvarande värden för 12-tirnmars perioder i dygn 2 och 3 är 82% och 100%. (Pga vind-mätarens tröghet i byar har vindmarkering från och med 8 m/s

tolkats som över 8 m/s). Vinden verkar ovanligt lite "byig'' men

kan bero på att 1 uften ju oftast: .är stab i 1 på vintern.

Som synes är tillförlitligheten i våra sannolikhetsprognoser be-tydligt bättre för dygn 0 än för dygn 2 och 3, där tillförlit-ligheten är mycket dålig. Byvindar över 8 m/s inträffar inte

värst mycket,mer sällan när vi har Om/si medelvind (och oftast

0% risk) än vid 11-12 m/s (då vi satt 100% risk).

Det är inget fel att sannolikheten ej alltid ligger på 100% när

medelvinden är över 8 m/s. Detta beror på att medelvinden ju är

osäker, kanske bör sannolikheterna justeras ytterligare nedå~

i dessa fa11. Dessutom bör vi1 som senare strax skall visas~ minska

varialbiliteteni de kategoriska prognoserna när prognosperioden är relativt lång, 12-15 timmar.

Kategoriska vindprognoser

Resultatet dygn för dygn finns i tabellen nedan. Som jämförande

prognos används att alltid sätta 5 m/s i medelvind. 5 m/s är:

ungefär medelvinden klimatologiskt. Som synes är den prognosen inte alltid så lätt att slå. (Bias, medelabsolut fel och RMS fel skall alla vara så nära noll som möjligt. RMs fel

ger större utslag på stora fel än medelabsolut fel~t. Medel-absolut felet ger förhållandevis större utslag på många mindre fel än RMS felet). Dygn 0 1 1 2 3 prognos per längd 2.2 15 4.5 12 12 bias (m/s) -0.8 -0.7 -0.7 -0.9 -0.9 medel RMS absfel (m/s) (m/s) 1.5 2.0 1.6 2.0 1.6 2.1 1.8 2.3 1.9 2.4 bias alltid 5 m/s -0.2 0.2 -0.2 0 0 medel absfel 5 m/s 1. 7 1.2 1. 7 1.3 1.2 RMS fel 5m/s 2.2 1.7 2.1 1. 7 1.6 standardavvikelse mets. obs. prog. (m/s) 2.3 2.2 2.0 1.7 2.0 2.1 2.0 1. 7 2.1 1.6

Standardavvikelsen ger mått på spridningen 1 prognoserna resp.

observationerna. Den är betydelsefull när det gäller att föt~

klara det dilliga resultatet för kommande natt samt 2- och 3

(11)

Vi skall först titta på kontingenstabeller: för dygn 1, kommande natt (eg. både dygn O och 1), för dygn 1 (för- och eftermiddag) och för dygn 3:

För dygn 3 ser vi att en stående prognos på 5 m/s ger bättre bias, medelabsolutfel och RMS fel än meteorologens prognos. Under "sum" finns en rad "medel" som visar medelvärdet: på ob-serverade vindar när vi prognoserat en viss vindhastighet. Vi ser att det spelar ingen större roll vad vi prognoserar.

I genomsnitt blir det alltid 4-6 m/s 1 medelvind.

Natten t i l l dygn 1

För- och eftermiddag dygn 1

ANTAL BfriANOLAOf FALL

ANTAL l~SNIN~AH 1090

ALLTIO PROb 2 ~I~ GER MEOELARSFEL 2.8 M/S o:o

ALLTID PROb 3 ~/S GER MEOELA~SFEL 1.9 M/S O:O

.ALLTID DROG 4 M/S GlR MEOELABSFEL 1.3 M/S 1>:u ALLTID PHOb 5 M/S GER MEDELARSFEL 1.2 M/S 1>:o ALLTID DROb ~ ~,s GER M[DELARsFEL 1.7 M/s o:o ALLTIO PROu 7 ~,s GER MfO[LARSFEL 2.5 M/S o:o MfT S ARSFEL: 1.~ M/S D:o RMS:

·z.o

RMSFEL: RMS FEL: RMSFEL: RMSFEL; RMSFEL: RMSFEL:

MfT S STOAVJK.: 2.1 M/S l>:o f~R OBSERVATION: 1.7

PROGNOS: U 1 2 l 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 H ObS O O O O O O O O O O O O O O O O 0 085 1 U 1 0 0 0 0 0 0 . O O U O O o O O oas 2 u o 2 1 u n ·u · o · o o o o · ₀ o _O· -₀ oas ~ u 3 7 7 5 2 0··1 ·T o o o· o o O 0 oas 4 u 1 3 ~ 2 3 2 1 o o o o o o o o oas 5 o l s 5 10 3 3 2 1 o o o _{O O O 0}

g::

6 o n o n 5 3 1 2 o o o, o o o o o 7 0 0 1 1 0 7 . 1 2 0 0 0 0 0 0 0 0

~=: :

~

g

~

g

~

g g

~

g g g g

r

g g g

g::

10 0 0 0 0 U O O 1 1 1 0 O O O o O 11 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 O O O O O O

~=:

12 U O O. 0 0 0 0 0 0 0 0 0 O O O O 13 o o o o o n o o o o o o o n o o oas 14 o n o ··o ·o o o · o-·o n -0 - o O O 0- ~

oas H u o o · o o n -o · o · o· o· · o-·o--.o ·· o · o · o

KfSUl>"'fL u 8 19 17 20 13 7 10 l 1 0 0 1 0 0 0 n O 4 4 4 5 5 5 6 6 10 0 0 8 0 0 0 MEDEL IDEAL O 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12, 13 MfDflV~ROF TOTALT: 14 15 OBS : 407 .. PROG: BIAS: -• 7.

ANTAL BEHANDLADE FALL 198 ANTAL Lll"S•HNGAII 109U

ALLTID PROb 2 ~,~ (;fll .,EDHABSFEL :s~ 2 M/S o:o· RMSFEL All TID PROI. 3 M/S _{GE.R MEOHABSFEl} _2.:s_MIS _o:o_RMSFEL ALLTID PROG 4 "'IS r.e11 ME.DELAl:ISFEL 1.8 M/S o:o RMSFEL ALLTlll PRO(j _{5 "'IS} GER ,,.EDELABSFEL 1.7 M/S o:o RMSFH ALLTID PROc; 6 .. , s GE.Il "'EDELAijSFEL 1.9 M/S o:o RMS Ftt. ALL Tlll PROb 7 ~,s GE Il "'tt'IE.LAASFEI. 2.5 M/S D:O RMSFEI.

MEJ s ARSFEI.; 1. I'- M/S O:O RMS: 2.1

~,E T s STOAVH:.: ?.o /111/S D:O fliR OBSERVATION: 2.1

PIIOGNOS: _O!!S 0 1 _c J 4 5 6 7 ₈ 9 10 11 12 1l 14 1 5 0 u 0 u 0 u 0 ₀ 0 0 0 0 0 0 0 _{u n} OtlS 1 u n 1 0 i) 0 u 0 0 0 0 0 0 0 u 0 OBS ;? _I.i 1 j ₂ 4 n u n _u n 0 n u ·n _u _n Ot1S 5 1 4 10 9 () ? j 1 1 0 u n 0 0 0 n 01!S _oas 4 _c; (J 1 8 9 4 12 2 3 1 0 0 0 0 0 u 0 u 0 1 6 12 8 6 2 1 0 0 0 0 0 () 0 Ol:IS 6 u 0 j 4 5 <> ) 1 2 1 0 0 0 0 0 0 ns~ 7 u 0 1 1 5 2 0 0 0 1 1 n 0 n 0 0 01!S I! u n _u 1 1 1 r 1 2 1 0 0 0 0 u n Ot1~ 9 u fl u 1 1 0 5 2 u 0 0 0 0 0 . U. n oas 10 u 0 0 0 u 0 2 3 u o. /. n 1 0 _u 0 oas 11 _u 0 0 n 0 0 ll 1 1 0 0 n 0 0 u 0 O!!S 17 u n u 0 0 0 0 0 0 0 0 .n u n u n OBS 1 5 u n u n

"

n J n 0 n 0 n 0 n ₀ 0 n1:1s 14 u n _ll n u n u n u n ₀ _n ₀ _{n u} ₀ 1)11<; 1 c; u n u Il _u _n _u _n _u ₀ _u _n _u _n _u _n · SUM ₁ 6 n _.B

'tl

_.:i4 ,u ₁₄ _Il ₃ _j _n ₁ _n _u ₍₎ ,-tf Il EL j 5

..

4 s c; 1 7 0 7 9 0 10 n 0 n ..,EOE.L Jl>EAL u 1 2 3 4 c; 0 7 8 9 10 11 12 13 14 1 5 MFOfLVAlll>F r.-,T•Lr:

O'IS : .5. 1 PROc;: 4. c; _RI-S: _-.6

Dygn l(natt) .s. 2 2.4 1.&

1.,

2.1 2.8 BTAS BIAS IITAS llTAS B(AS BTAS 0 1 3 19 i:!O 32 11 7 3 n 3 0 0 0 0 0 99 Dygn :s. 8 BTAS: 3.0 BIAS: 2.4 BIAS: 2.1 BTAS: 2.:s BIAS: 2 • IS BTAS: 0 1 1 n 37 40 36 30 11 1 4 9 8 2 IJ n n n 191! -2.11 -1.& -.8 • i:! 1.2 2.2 l(dag) -3.2 -2.i:! -1.2 -.2 .ö 1.8

(12)

Dygn 3

A>IT AL tlEHANllLADf fALL 1911

ANT-l Lil>"HlbAI! 1 UQU

ALLTlll PROG ;, ,. IS (;lp "'IE.OHAASFE.1. j.U "1/S D 0 RMSFEl 3.4 BTAS -j.0 ALLT 10 PH01.1 3 ., IS GER ME;Ol;LAASFEL 2.u M/S D u RMSFll 2.6 t!IAS -i!.U ALLTlD PHOc; 4

..

,~

(jfl1 MlDELARSFEL 1 ... M/S 0 0 RMSFH 1 • 9 tllAS -1.u

Al.LTI!> PHOG

.,

"IS GER MEDHARSFEL 1.2 M/S D 0 RMSFEl 1.6 BIAS .o

AI_LTll> PHOG ~ "IS f,f R "'E.DELAl'lSfEL 1.6 M/S 0 0 RMSFEL 1. 9 BTAS _1.u

Al.LTlr> PR01, 7 .. , s GU! MtllELA"SFEL '-. 2 111/S D 0 R"'SFEL 2.s BTAS j! .u

Dygn 3 11 MFI E T s s STDAvH A8SFEl.: .• : 1.Q 2.1 M/S "1/S ~:() o:o IIMS: fl:IR 2.4 ORSfHVATlON: 1.6 PROGNOS: iJ 1 2 3 4 5 b 7 8 9 10 11 ,12 13 14 15 oss n u n 0 n 0 n iJ 0 0 0 0 0 0 n u 0 0 OtlS 1 _{u n} 0 n 0 n 0 n 0 0 0 n 0 0 u n n nus 2 u ? 1 n u n 0 0 0 n 0 0 0 0 u 0 3 Ot,S 3 u 7 0 7 4 l u 1 2 0 0 0 0 0 0 0 j2 OBS 4 ₁ 2 5 10 6 Il 7 0 1 0 u 0 0 0 u 0 40 oas 5 u n 14 13 12 Il 7 4 2 1 1 1 1 0 0 0 64 oas 6 u 1 1

_"

7 6 1 2 2 0 0 0 0 0 0 0 26 oss 7 J n u

.,

3 4 1 2 2 n 1 0 0 n 0 0 1'l OtlS Il _u 1 . 1 1

'

2 1 n 1 0 o·--o o· n u n 9 oss 9 _u n u () ₁ 1 1 0 · o · · o ·---0--0---0 ·· 0 0 0 3 OtlS 10 u n u () ₂ () u ₁ u

i

;':

li

!};

J

0 u 0 3 oas 11 u 0 u 0 u () ₀ ₀ ₀ ₀ ₀ _n _n OBS 12 iJ n u n u 0 u 0 0 0 0 n 0 (lUS 13 u n u () 0 n 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 n ous 14 u n C, n _u n u n 0 0 0 0 0 0 u n n nu!: 1-; u n u () _u () ₀ _n ₀ ₀ o ··n ·--u ('I _U' n () SU" 1 n 3U 4? H 32 10 10 10 1 2 1 1 0 u () ₁₉₁₁ MEDF.L 4 4

..

5 6

.,

5 6 5 5 6 5 5 0 u 0 "EDE.L TOEAL u 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ~lfOElV(IIOf TOTALT:

URS _: 5.0 Pl(O(j: 4.1 BIAS: -.Il

Det finns bara en svag

tendens

ti 11 höga resp. låga värden när vi prognoserar höga resp. låga vindar. Medel ideal är värdet,

vi får om prognoserna skulle stämma genomsnittligt. Ideal får inte tas bokstavligt. Det behöver t e x inte vara fel att ge något för höga värden vid höga vindhastigheter för att varna. Det bör väl dock inte gå så långt som det har gjort här.

Om vi tittar på dygn 3 (natt resp~ dag) så finner vi att prog-noserna längre fram i tiden (nästa dag) är förhållandevis

bättre än den för kommande natt (jämfört med stående prognos 5m/s). Ser man på spridningen i prognoserna är de ungefär lika stora för 4-5 timmars perioderna som för 15 timmar perioden, men den ob-serverade spridningen är mindre för de långa prognosperioderna. Vi har alltså inte kompenserat tillräckligt mycket för att medel-värdet blir "utjämnat" när prognosperioden blir längre.

Det är troligen också en förklaring t i l l det dåliga

re-sultatet för 2-och 3-dygnsprogndserna. Eftersom prognoserna är osäkra på längre sikt skadar det inte att ha något mindre sprid-ning än den observerade i dessa prognoser.

För övrigt har vi underskattat vinden relativt Bråvalla med knappt 1 m/s. Det kan dock lika gärna innebära att Bråvall~- är, eller uppfattas som lite för blåsig observationsplats som att vi underprognoserar systematiskt.

(13)

Sannolikhet för vindbyar > 8 m/s:

Om vi först ser på resultatet dygn för dygn ser det ut så här:

Dygn 0 1 2 3 Prag. längd 2.2 8 12 12 Prag. genom-snitt. sann. 33% 32% 30% 30% Obs,..;. Brier frekvens score 31% 0.851 40% 0.786 44% 0.716 45% 0.684 Skillscore 31.1% 10.5% -13.5% -27.9% Antal fall 396 297 198 198 Som synes finns här samma typ av systematiskt fel som för

ne-derbörd:

Kort prognosperiod - något för hög sannolikhet

Lång " för låg " (skiljer sig 15%!)

Observera att i 1mästan hälften av fallen blev det byvindar över

8 m/s när prognosperioden var lZ timmar. (Om det beror på att

Bråvalla är för blåsig låter jag vara osagt).

I diagramform blir resultatet följande:

(14)

10

L

För dygn

O

är resultatet mycket bra frånsett att som tidigare nämnts en viss överprognosering förekommer. (Kurvan ligger. för lågt) . Redan vid dygn 1 börjar prognoserna bli lite för tvär-säkra. Detta förstärks sedan alltmer för dygn 2 och 3.

I 3-dygns prognoserna blir det över 8 m/s nästan lika ofta när vi sätter 10-20% risk som när vi sätter 80-90% risk!

Man kan fråga sig varför vindprognoserna överhuvudtaget är så dåliga på längre sikt. Studiet atr de kategoriska prognoserna visade att för hög spridning i prognoserna bidrog t i l l det då

-liga resultatet. För sannolikhetsprognoserna skulle en för-klaring kunna vara att vi anpassar dessa för hårt t i l l en o-säker prognos av medelvinden som i verkligh~t~fr' inte varierar så mycket som prognosen angav. Om medelvinden är osäker men troligen låg ( 't e x 2 m/s) utesluter det inte alls risken för

>

8 m/s i maxvind just p g a att ju osäkerheten innebär att

medel vinden kan bli högre. På samma sätt kan en prognoserad medelvind

>

8 m/s vara fel varvid byvinden ej måste bli 100%.

En annari och kanske viktigare sak är att vi troligen över

-skattar de numeriska prognosernas tillförlitlighet när det gäller tryckfältets utseende i de längre prognoserna.

Vi bör komma ihåg att om bara ett l~gtrycks bana blir lite felaktig kan vinden i det aktuella prognosområdet bli av helt annan riktning och styrka. Dessutom blir ju ibland gradienter-na för kraftiga p g a att lågtrycken fördjupas för kraftigt.

Ibland blir de istället för svaga i centrum av både högtryck och lågtryck kanske p g a diffusionstermers inflytande. Små intensiva störningar fångas också dåligt.

Temperaturprognoser

Bias, medelabsolutfel och RMS fel för temperaturprognoserna finns tabellerade nedan (alltsammans i grader

c

0 ) som synes är vi något för varma i maxtemperaturen och något för kalla i mintemperaturen. Det behöver dock inte vara något fel ty vi har förutQmkravet att temperaturprognosens max- och mintem

-peratur skall stämma var för sig med observerad tem-peratur så har vi det att intervallet mellan max och min skall täcka in det observerade intervallet. Dvs när prognosen är osäker skall det ingå en riskbedömning för låga och höga temperaturer så att intervall~t görs bredare. Dessa två krav står delvis

mot varandra och resultatet visar en ganska god avvägning mellan dessa krav. "% inom intervallet" visar hur stor del av prog-noserna som slagit rätt inom intervallet.

Som synes är medelabsolutfelet mindre än 2° upp till ca 1 dygn och når 3° först efter 3 dygn. Procent andel inom intervallet ligger för dygn

O

på ca 80% för att sedan gå ner t i l l 50-60% för dygn 1. För dygn 2 och 3 undersöks bara om max- resp. min-värdet överskrids resp. underskrids och Där ligger värdet på 60-65%.

(15)

OY(;N 0 OY1.,N 2 UY1,•1 3 OYt,N·O OY<,N 1 UYbN 2 UY(jN ' 7-9 Y-11 11-13 1,-10 16-0/ 7-12 12-16 7-19 7-19 1-Y ·· Y-11 11 -1.S 13-16 16-07 7-12 12-16 19-07 19-07 1 "'AX 2 "'AX 3 "1AX 4 "!AX 11 "!A )( 12 MAX 13 "1AX 19 "'AX l1 "'AX 1 "11'1 2 llllN 3 "'PI 4 "Il 'I 11 111p1 12 ~lN 1 3 "1 l ~• 18 'll!N 20 "llN l:l I I\S dTAc; l:lTAS ~TAS tiTAS ilTAS BTAS iJTAS !HAS !HA~ bl AS auc; bTAS ut AS UTAS u,r AS bJAS iHAS 1.2 ABSfEL 1.5 RMSfEL 2.1 1 .? AuSFEL 1.5 RMSfEL 2.0 1.5 AUSFEL 1.5 RMSf~L 2.1 1.c, AHSFFL 1~8 RMSf~L 2.4 .4 AbSfEL 1.l .RMSFEL 1.8 .6 AbSffL 1.8 RM\fEL 2.6 1.1 ABSFEL 2.0 HMSFEL 2.7 , .4 ~Uc;fFL 2.2 RMSFEL 3.0 .4 AUSFEL 2.7 RMSFEL 3.6

-1.1 •asFE( i~~ R~SFEL 1.8

•1.1 ABSFEL 1.4 N~SFEL 2.0 -1.2 Al:lSfEL 1.5 RMSFEL 2.0 -.7 ABSFEL 1.6 R~SFEL 2.1 -.5 AUSFEL 2.1 RMSFEL ?.6 -1.1 AUSFFL 2.4 RMSfEl 3.1 -.R AUSFEL 2.0 RMSFEL 2.8 -.5 A~SFEL 2.6 HMSFEL 3.5

•.3 A&SFEL 3.i RMSFEL 4.0

't J 1•01'1 X INOM X 1 NOM % TNOM X I NOl'I X INOl'I X lNOM % I NOl'I X INOM % 1 NOM X 1 N01~ X TtiOM X TNOM X T NOl'I t J NOM X INOM % INOM X INOM lNlEt<VALLFT: i'l:\0 11 !NTfRVALLEJ: 7R.R lNlF.t<VALLEI: 8rt.x lNTfi<VALLEl: o,.6 lNTfRVALLEI; s,.c, lNTE RVALLF T~ 4 7. C, lNJERVALLFJ· 50.5 lNTEi<VALLET: 65.7 !NJE~VALLET; 61.i<, lNTFRVALLET: 7110 $1 Hlff'~VALLEl: 78.R lNJERVALLEt: ~0.R INTERVALLFr: 63.t'> lNJERVALLFJ: !>3.5 iNJERVHLFJ: .. 7.5 lNJFRVALLET; ~0.5 LNJ~RVALL~n o4.6 lNTfRVALLl:l: on .... 11

Verifikationsperioden kan splittras upp i två delperioder:

DYGN 0

C.YG•• 1

kl.

Den kalla perioden januari t i l l februari (medeltemp. ca -10)

och den ganska milda november-december samt mars (medeltemp.

ca +3). Det är mycket "tuffare" arbete att göra

temperat~r-prognoser under en kall vinterperiod då vi har kraftigare

temperaturvariationer 1 både tid och rum än under mild

väders-perioder. Det gör också att resultatet är sämre under den kalla perioden. (Obs. att vi var systematiskt för varma under

januari och februari 1 2- och 3-dygnsprognoserna troligen p g

a dåliga numeriska tolkningar).

JAN+ FES

NOV

+

DEC

+

MARS

BIAS AASFEL l<MSFEl

7-9 1.S 1.Y 2.8 t lNOfll lNT, 73.1! 6Q.n iiY(,'l 0 kl. l•\I 11-11 fil_~s 1 .1 1.0 1 • 1 1. 3 A8SFH l. 3 RMSFtL t 1. S lr,j0f1 lNT, 11?. ~ 116.0 9-11 1.4 1.8 2.) 11-13 1.5 1.( 2.:, n-10 1.a 2.1 2.9 16-()7 • 7 1 .6 2.l

1

7-12 1.2 2.7 .S.6 1,y1,,i 1 )I, 11-1 3 ( 1 ,-1 t,

r

11,-ot 1 .2 1 • '.) 1. 6

-~

I!> 7. 7 66.7 b 3.?

,..,_,

t: 12-16 1.) 2.6 3.6 DYGN 2 7-.19 09 .S.2 3.Y

~; :~

-

i

-

--tf;JJ; ____ -;;-~-~---~ ---.!! .. , .. 6 71 • 4 59.5 40.~ 35.7 .SI!. 1 66. 7 DYC,•1 2 uYG" 3 OYC,111 0 7-12 17-10 7-19 7-19 7-9 9-11 11 -1 j 13-16 .2 .2 • Il .o • 1 1 .1 1.!, 1.t> 2. 1 1 .1 1.0 1 • .! 1 . j 1.) 1. 9 I• 5 I• o I • 7 1. 9 1.3 I. 5 I. b 2.0 2.7 1. 4 I. 3 I~ b 1 • 7 1. 9 2 ... <!.O t! ... l.7 5q • .., t,4.Q _., 1.8 2.J. · Y•11 •1.4 1.9 2.7 11-n -1.3 2.0 2.:, IHG~ 1 n-16 _16-07 _-.3-.9 2.1 _2.Y 2.6 _.S.4 2 7•12 -.Y 3.1 !;.-;

r

12-16 -.9 2.0 .s.~ OYuN 2 19-07 .J J.6 <t.!> IIY(,N 3 19•07 .7 4.!> !> • .S . _2] ... 1_ n.8 t,Q. 0 71.4 ,Q.c; 40. c; 3c;. 7 31'. 1 50.0 "7. 6 OYl,N 1 _z 16-07 7•1? ! 12•16 IQ-()7 19-0/ -.9 -.8 -1.1 -.6 -.7 -1.3 -.8 -1 .1 -1.1 1.Y t!. l t,4. 'I a;,:-'r; 86. 0 117. 7 66. 7 63.2 56.1 5Q. 6 7c;. 4 70.;:, •

(16)

L

PROGNOS: oss >0 OBS -1'-4 O0S -~I-H Q'3, <-20 S\J,~ INDRING FRBN TILL >0 TILL -1/-4 "tl LL -5/-19 TI~L <-20 l110kl~G F k R N Tl LL >O r1 I. L. _, / -4 1"1LL -5/-19 TlLL <-20 Su'4 INOklriG FRBN "TILL >O TILL -1,-4 TILL -5/-19 TILL <-20 ;uM

Det finns 3 "kritiska" gränser för byggarna. En vid O grader

(vanlig fryspunkt}, en vid ca -4 (nödvändigt att blanda in

antifrysmedel i betongen} och vid ca -20 (utomhusarbete kan

ställas in}.

En viktig sak att verifiera är hur vi klarar förändringar över dessa gränser. Om vi ser på hur dessa klaras och jämför re-sultatet med en persistensprognos som är justerad med den under testet genomsnittliga dygnsvariationen så får vi det här re-sultatet för följande prognoser:

a} Ändringar från morgon t i l l eftermiddag (från kl 07-09 t i l l

13-16).

Jämförd prognos är persistensen plus 2 grader för både max- och mintemperatur.

Mintemperatur: Maxtemperatur:

,- , ''l1ETEOROLOGENS PROGNOS KONTil-t,ENS"r.ABELL

)0 4) 2 0 0 -1/-4 4 16 -5 / •1 Q 0 <•20 0 0 0 0 0 S111'1 4Y 22 28

· · PROC.NOS: -· ·- _>O _{•1 / •4 · •5/}•19 ·<-20 · -suM·

47 >O 41 2 0 0 43 >0 1. 00 .so 43 >0 1.00 • oo 43 0 0 ,1(1 4 28 0 ~2 0 9Y--KONTil"1ENSTABELL FÖRAAORil"1AR -1/-4 -~/-1Q <-2U SUM 8 0 0 49 1 6

,

4 0 ?2 21 6 28 0 0 0 • 0 25 25 6 99 OIIS >0 55 OBS •1/-4 5 OBS •5/•19 0 OBS <-20 0 SUl'I 60 llNDRING FRBN •I~L >0 TI~L -1 /-4 T lt:l •)/•19 'T ItL <·20 su~

AN>EL KLARADE FÖRAAORil"1AR METEOROROLOG

-1/-4 •5/-19 <•20 su"' · _TILLllNDRliiG _>OFRlN

.50

..

4Q TILL -1,-4 .81 .so

.

22 TILL •5/•19 1.ou 1.00 1.00 211 TILL <•ZO 0 SUM 25 25 6 99

A~EL KLARADE FÖRAAORI~R PERSISTENS+2°

-1 /-4 -S'/-19 <-20 SUM ' 1-NDR ING FRIN >0

.38 49 TILL >U 1.00 .63 .50 22 TJLL -1,-4 .oo .oo .90 .33 28 TlLL •5/•19

.

'• 0 TILL <•ZO 25 25 6 99 SUl'I 46 2 0 0 9 0 0 6 22 0 0 0 0 ,17 22 0 >o -1,-4 •5/-1Q <~20 45· 11 1 0 1 10 3 0 0 1 21 6 0 0 0 0 46 22 25 6 >O •1/•4 -5/-19 <-20 ,~oo ~112 · 1.00 ,~oo .60 .67 .uo .76 1.00 46 22 Z5 6 -1/•4 -51-19 <•20 .• 7l ~ -.

.

, .60 . -.\.. . .oo

.

.83

.

22 25 6

Överst är kontingenstabeller för meteorologens prognos (antal

fall i varje klass utan hänsyn t i l l förändringar}. Nästa ta-bell visar en kontingenstata-bell för övergång fråm fm 7-9 t i l l em 13-16. (Motsvarar även utfallet för en ren persistensprog~ nos utan temperaturjustering}. Tabellen visar alltså antal

fall som vid: viss övergång skett mellan de olika

temperatur-klasserna från kl 07-09 t i l l 13-16. De två tabellerna underst visar meteorologens resultat i form av andelen klarade fall

57 14 28 . 0. 99 SUl'I t;7 14 28 0 99 SUP'! 57 14 28 0 99 SUM 57 14 · za 0 99

(0

=

klarade aldrig övergången, 1

=

klarade alltid övergången}.

(17)

r

Om vi tittar på maxtemperaturen finner vi att vi har klarat

70-100% av alla övergångar mellan varje klass utom för

över-13

gång från -1/-4 t i l l -5/-19 (bara ett f~l\! ). En persistens

prognos +2 grader klarar en del övergångar ,uppåt ett steg men

na-turligtvis inte övergångar nedåt,~_ Ungefär samma sak gäller

för mintemperatur' men ·_Övergångar är kanske lite svårare att

klara båd~ för meteorolog och persistens. Två övergångar

kla-rades bättre av persistensen i övrigt är meteorologen bättre

eller lika bra. (De finns i maxtemperaturen och är inringande).

Resultat jämfört med persistens +2

Max MIN

Met pers.+2 Met pers.+2

Bias 1. 5 -0.1 -0.7 -0.3

medel obs- 1. 8 1. 9 1. 6 2.2

fel

RMS fel 2.4 2.6 2.1 3.0

Meteorologens höga bias i maxtemperaturprognosen gör att

medel-absolutfelet bara är obetydligt bättre.

i

mintemperaturprogno-serna är skillnaden relativt sett ganska stor mellan meteorolog

och persistens. Som nämnts förut är detta inte så allvarligt

p g a att vi kan och får göra intervallet mellan max- och min-temperatur bredare vid osäkra lägen.

b) ändring eftermiddag 13-16 t i l l natt 16:

mintemperatur 0 (relativt persistens -3 ) maxtemperatur relativt oförändrad persistens rk()1,'luS; our, > o o~s -11-4 . 0---s-;1-1~ os <-2u s " INORING Ffl8N iILL >0 "TILL-11-4 iI~L-51-19 -TILL<-ZIJ su~ )(/ 26 1 u u ?9 >0 33 1l l 0 49 >0 JINDRING fRIN TILL. >U TILL -11-4 T lLL -5/•19 • 85 . 1 .oo .l3 TILL <-20 su111 INDlllNG FRIN TILL >U TILL •1 /•4 TILL -51-19 TILL <-20 S 11"1 .;.. 49 >0

.n

.77 .oo 49 KONTIIIK,ENSTABELL METEOROLOG -1/-4 -5/-19 <-2U SUM R O O 36 1R 4 0 23 4 29 1 34 0 2 4 6 jO ~5 5 99 KONTIIIK,ENSTABELL FÖRAJIORIIIK,AR PROC.'fUS: oas >U OttS -11-4 08S -51-19 •Q!l~ <-;)<) SU" -1/-4 . -5/-19 <-20 SUM INORING FR8N 3 0 0 36- "Til;L >0 10 0 ---. 0 -- ·23·· Tit:L-1 /-4 9 22 0 34 TI~L-51-19 0 6 0 6 •ILL<-2U ~2 ~6 _o 99_ s_~

AIIDtL KLARADE FÖRÄfl)RIJl«,AR METEOROLOG

-1,-4 .oo . .50 .78 22 -- --51•19 <•ZO • .I .95 .67 28

.

\ .,· 0 SUM 36 23 l4 6 99 AIIOEL KLARADE FÖRAJIORil'f.iAR ·

INDRING FRIN TILL >U TILL -1 /•4 TILL -5/•19 TILL <-20 SU" >u 54 4 0 0 56 >0 55 2 0 0 57~ >0 .95 .so 57 •1/•4 •5/•19 <•20 SUM P~RS-3 RESP PERS-0 INDRING fR~ >0 .oo .50 .78 22 1.00 .oo 28

.

'

.,

0 l6 23 l4 6 99 TILL >O 1.00 TILL -11-4 .OO TILL -5/•19 T l l l <-20 ~UM 5 7 -11-4

'

11 3 0 17 -1,-4 2 12 0 0 14 -51-19 u 1 23 o-· 24 -51-19 0 2 26 0 2_ 8 <-20 0 0 0 O· 0 <-20 () 0 0 0 Q -1,-4 ,.oo .t!J •!>/•19 <-20

.

; .oo

..

-14 -1,-4 .oo ,.oo 14 ~88 .ou

.

'

211 0 . -5/-19 <-20 .oo 1.00 28

.

.oo

..

0 SIJM 57 1o 2o 0 99 SUM 57 16 26 u 99 SUM 57 16 Z6 0 99 SUM S7 1 f, 26 () 99

(18)

14

I

L

Här har det varit lite svårare speciellt för maxtemperaturen. En kontingenstabell grad för grad för meteorologen som jämförs med motsvarande för persistens visar att meteorologen ibland räknat med betydligt mildare väder under natten utan att detta har inträffat. Det gör att medelabsolutfelet och RMS-felet för meteorolog är sämre än motsvarande för persistensen i max.

temp-prognoser. När det gäller mintemperaturprognoser är vi relativt sett betydligt bättre.

Resultat jämfört med persistens:

MIN MAX

met pers-3 rnet pers

Bias -0.5 0.0 0.4

o.o

medel- 2.1 3.2 1. 2 0.9

obs fel

RMS fel 2.6 4.5 1. 8 1. 5

4 av 6 temperaturfall t i l l minst 20 minusgrader har klarats av meteorologen (men inga av persistens -3°).

c) Innevarande dag t i l l nästa dag:

Här har max- och mintemperatur under perioderna 7-11 och 11-16 jämförts med motsvarande för 7-12 och 12-16 nästa dag. Att perio-derna inte stämmer exakt beror på att vi använder olika perioder för dygn 0 än för dygn 1.

Mintemperatur

KONTill«iENSTABELL METEOROl..00

Maxtemperatur

PROGNOS: -- >0 -1/•4 •S/-19<-20 SUf'I PRO<,NOS: >O -11-4 -5/•19 <-20

OBS >0 71 19 1 0 91 OtlS )0 ₁_os· _R _u ₀

OBS -11-4 3 25 14 0 42 OBS -11-4 12 13 4 n

OBS -5/-19 1 5 51 2 59 Ot!S -)/-19 1 6 49 0

OBS <-20 0 0 3 j 6 OllS <-2..i 0 0 0 0

SU"' 75 49 69 5 _- 198 SUf'I 118 27 53 0

FORAl'ORill«iAR Ifl.NEVARAJIOE DAG TILL .NÄSTA

lNDRlNG FRIN >O -1,-4 -5/•19 <-20 SUM _{JiN[!RING FRIN} >O -1 /-4 -Sl-19 <•20

TILL >0 76 13 · 2- 0 -91- TILL >0 96 17 0 0

T llL -11-4 9 25 7 -1 42 T·IL'L -11-4 9 12 Il 0

T llL -5/-19 5 9 42 3 59 TILL -5/•19 j 0 4o 1

TILL <-Zo 0 0 4 2 6 TILL <•20 0 0 u 0

SU"' 90 47 55 6 --- 198 .:s u 'i_ .. 108 35 54 1

Af\OEL KLARADE FÖRÄJIORI"-GAR METEOROLOG

lNDRTNG fRlN >0 -1/-4 -51-19 <-20 SUf'I _lNDRTNG _FR.N _{>0 -1/-4 -5}_I_{•19 <-20}

TILL >O .811 .31 .uo

.

91 _{T lLL} _>O _.99 _.59

..

TILL -1,-4 .67 .56 .; 71 .oo 42 _TILL _-1,-4 _.44 _{• 75} _.oo

.

TILL -5/-19 .40 .89 .95 .33 59 _TILL _-5/-19 _.oo _.67 _.96 _1.00

T lll <-20 .25 1.00 6 _TILL _<-ZO

.

SUM 90 47 55 6 198 _SlJN 1 (J!\ 35 54 1

Tyvärr klaras stora ändringar dåligt. Tex från -5/-19 t i l l

SIJM ·1n ?.9 56 0 191:1 su"' 113 29 56 0 198 SIJM 11"3 i!9 56 0 1'1'8

>

0 (max temp) eller> 0 t i l l -5/-19. (En ren persistens prognos ger som jämförelse ettor i diagonaler och nollor för övtigt, som för maxtemperatur eftermiddag t i l l natt).

(19)

Jämfört med persistens får vi följande resultat

MIN MAX

Met pers. Met per.

Bias

-LO

0.2 0.9 -0.1

medel obs- 2.2 2.9 1. 9 2.4

fel

RMS 2.9 3.5 2.7 3.5

Som synes en förbättring och det bör det ju vara p g a att

det skiljer ett dygn mellan tidsperioderna (persistensen blir

snabbt sämre ju längre fram prognoserna gäller) .

d) Ändring innevarande dag t i l l dygn 2. (Max och minihopslaget). Samt motsvarande för dygn 3.

Dygn 2 Dygn 3

KONTINGENSTABELL METEOROLOG

PNOC.l'IOS: )() _-11-4 _•S/•19_<•20

SUM PROC.~OS: >u -1/-4

OtiS )0 ₇₁ ₁₇ ₄ •5/-1Q <•20 SUM

0 91:1 OBS >0 72

Oi!S -11-4 5 20 11 16 i. 0 92

oss •5 I •1 \I ₀ ₃ ₅₁ 0 36 OBS -11-4 8 20 1j 0 41

2 56 O&S -51-19 0 6 41! 1 55

oas <-2U 0 0 3 5 1:1 OBS <-20 0 0 5 5 1U

su,. llc! 40 .. 6\1 7 _1Q~_- _~ flU 42 70 6 1Q8

KONTINGENSTABELl FÖRÄN:>RINGAR

15

llNDRING FRIN >0 •1/•4 •5/•19 <•20 SUIII

TitiL >0 . 65 22 10 1 98 TitL INORING FRIN >U 67 >0 16 -1 /•4 •5 9 I -19 <-20 0 SUM Q2

TILL-11-4 ₁₂ ₁₈ _b ₀ ₃₆ THL -1 /-4 ₁₀ ₂₀ ₁₀ ₁ ₄₁

TILL-5/-19 3 5 42 6 5b 'Til:L -51-19 3 9 3b 7 55

THL <-20 ₀ ₀ ₆ ₂_- _·_a_· _{T~~L <•2u} () (l 9 1 10

SUIII ₈₁₎

4_~ . 64 9 1_4l8_ s -~(L 45 64 Q 1 Q/j

lNDRING fRIN >0 -1,-4 •5/•19 AN)EL Kl.At<ADE F~ÄN:>RINGAR METEOROLOG <•20 SUM INDNTNG FRIN >0 -1 /-4 -s,-111 <•iW

TILL TILL TILL TILL SUM

>O .82 .55 .50 .oo •8 TILL >I) • 7"i .75 .56

-1,-4 .58 .50 .33

.

$6 T lLL •1/•4 .60 .45 • 70

-5/•1Q _.n 1.00 .81 .so -56 TllL -~,-,Q _{• b7} .67 .n

<-20

.

, .so 1·.·00 . ... ----,t TILL <•20 .44

80 45 64 9 198 SUM 110 45 64

..

Resultatet är bra, 1 vissa avseenden bättre än för dygn l!

Eftersom max och min är ihopslagna kan det dock vara

miss-visande med en direkt jämförelse. (Här undersöks ändringar

från perioden 7-16 t i l l 7-19 och 19-07).

.

1.00 .43 1.00 9

Förändringar från minst -20 t i l l mildare och tvärtom

harkla-rats i hälften av fallen i 2-dygnsprognosen och i knappt

hälf-ten av fallen i 3-dygnsprognoserna. Med tanke på de~lååg~~

tids-perioderna är det ett bra resultat. (Persistensprognoser blir

förstås dåliga med ett medelabsolutfel på 4-5° i genomsnitt).

Deri förhållandevis höga kvalit~n på temperaturprognoserna bi~

drar troligen t i l l att förbättra "regn"-och "snö"-prognoserna

genom att vi därigenom säkrare kan skilja ut "snö" och "regn''

från situationer med ej "snö" resp. "regn".

su,. 92 41 55 10 198

(20)

Sammanfattning: Prognosresultatet 1 stort: Total nederbörd:} nysnö > 0 cm: Nederbörd utan nysnö: ("regn") Nysnö >3 cm: Vindbyar> 8 m/s : Medel vind: Temperatur:

Ganska bra korta prognoser . 2- och

3-dygns-prognoser ganska dåliga nästan enbart p g a för hög tvärsäkerhet vid låga sannolikheter

Bra, 2- och 3-dygnsprognoser mycket bra!

Dåliga korta prognoser, 2- och 3-

dygns-prognoser lite bättre

Bra korta prognoser, dåliga eller mycket

dåliga 2- och 3-dygnsprognoser p g a all-deles för hög tvärsäkerhet

Bra för korta tidsintervall, (2-5 timmar långa)

dåliga för längre (12-15 timmar) främst p g a för hög variabilitet i prognoserna

I allmänhet bra, 2- och 3-dygnsprognoserna mycket bra med hänsyn t i l l svårighetsgraden Övriga prognosvariabler var ej meningsfullt att utvärdera p g a för få inträffade fall

Kom i håg att . . . .

ha högre sannolikheter för nederbörd och byvind vid långa prognosperioder och lägre motsvarande sannolikheter vid korta perioder

Var ej för tvärsäker när du gör 2- och 3-dygnsprognoser.

Gäller speciellt byvind och snöfall> 0 cm

Var ej för tvärsäker när du gör prognos för snöfall> 3 cm.

Gäller speciellt dygn

O

och 1

Minska variabiliteten i medelvindsprognoserna om prognos

-periodens längd är 12-15 timmar. Lita inte för mycket på

numeriska prognosers tryckfält om prognosen gäller långt fram i tiden

Lita inte för mycket på DMO och statistiska~ tolkningar av

temperaturen när det är f'ör årstiden ovanligt.mycket eller

ovan-Jigt ~ i te is i Östersjön/Bottenhavet eller när det fi.r kraftiga

rnark-1nvers1oner

- Snö (

*

)

betyder nederbörd som ger nysnötäcke vid periodens

slut ej snö i "vanlig" meteorologisk mening

- Regn ( o ) betyder nederbörd som ej ger sådant nysnötäcke

(21)

Skur/bynederbörd och ihållande nederbörd under samma tids-period räknas som ihållande nederbörd (för att man s~all

ku,,nna summera sannolikheterna). Sannolikheten för"

v"

och

"V "

avser al 1 ts'\ risken för enbart by/skur nederbörd som

ger nysnötäcke ( y) resp. inte gör det (

v )

Temperaturintervallet (max t i l l min) får göras bredare om

temperaturprognosen bedöms som osäkrare än normalt.

Några jämförelser med föreqående år

Byggväderprognoserna har verifierats då och då under ett antal

år. Främst har då sannolikheten för nederbörd> 0.1 mm undersökts.

Så här ser resultatet ut: (Brierskillscore)

D+0 D+l D+2 och D+3 Plats av

*

32%

-

Linköping · Eklind 24% 19%

-

5% Il Il 13% -1 . % Norrköping Ivarsson 17

Ar

·1980-81 82 82-83 84-85 17% 12% 1% Il

Ericsson/

Ivarsson

*

Resultatet blir så bra delvis p g a att den gemensamma

test-klimatologin är sämre som prognosunderlag än testklimatologi som bygger på varje dygn för sig. Det beror på att relativ-frekvensen är olika om tidsperiodens längd är olika. Med en

sämre testklimatologi blir meteorologens prognos 'relativt

sett bättre.

Uppenbarligen finns det bra och dåliga år här liksom för alla

andra prognoser. De långfristiga prognoserna visar dock en

(22)

(23)

(24)

SMHI

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 60176 Norrköping. Tel 011-158000. Telex 64400 smhi s.