3 Verkschefen om 1984/85

o o

(}

Postens årsredovisning juli 1984 - juni 1985

3 Verkschefen om 1984/85

4

Brev och Paket

8 Giro och Kassa

13 Världspostkongressen 1984 14 Försändelser samt betalnings-

och bankuppdrag

16 Fem verksamhetsår i koncentrat 17 Ekonomi

20 Fördelning av intäkter och kostnader i rörelsen 21 Resultaträkning 22 Balansräkning 24 Finansieringsanalys 25 Bokslutskommentarer 30 Revisions berättelse 31 Postens regioner

33 Organisationen den 30 juni 1985 35 Resultatenheter

35 Postens Adressregister PAR 36 PFA Postens Frimärksavdel-

ni ng

37 Postens Diligenstrafik 38 Postens Thyckeri

38

Postens Industrier 39 Postens Inköps central 40 Personal

45 Dotterbolag 45 Postbolagen AB

47 Fastighetsaktiebolaget Gertus 48 Vad betyder ordet?

50 Nya svenska frimärken

Postverken runt om i världen samarbe- tar sedan mer än 100 år tillbaka i olika frågor. Det internationella postsamarbe-

tet är väl utvecklat och det finns många internationella posttjänster.

På en dag skickas 13 miljoner försän- delser med Posten, färdas landets lant- brevbärare 21 000 mil, cyklar, går och åker 10 000 brevbärare med post, töms nästan 41 000 brevlådor, förmedlar Postgirot 1,5 miljoner betalningsupp- drag på sammanlagt 21 ,9 miljarder kronor och görs hos Posten 428 000 insättningar och uttag på PKbankens konton till ett belopp av 2,8 miljarder kronor.

Verkschefen om1984/85

Postenredovisar

för verksamhetsåret 1984/85 ett

mycket bra resultat. Detta trots

.att vi

upplevt

en allt

hårdare konkurrens för våra tjänster.

Det visar att vi lärt oss leva under de hårda konkurrens-

villkor marknaden ställer. Det har inte skett av sig självt utan vi har tvingats till storainvesteringar i personal,

lokaler och teknisk utrustning. Vi har

under året startat och genomfört omfattande utbildnings-och utveck-

lingsprogram för nästan

alla personalkategorier. Vi har

investerat i lokaler. Nya postterminaler uppförs i Stock-

iholm, Göteborg och Borås. En ny generation postkassa-

maskiner

installeras från och med hösten

1986

och Post- girot gör en kraftig utbyggnad av sin datakapacitet.

Dessa investeringar tillsammans med utveckling av nya och äldre tjänster är nödvändig

om vi skall kunna leva

1upp

till de

höga

kvalitetskrav vi ställs inför från stat,

näringsliv och privatkunder.

En investering för framtiden är

också

vår nya organisa- tion som trädde i kraft den 1

juli

1984.

Genom den har vi fått större flexibilitet och blivit mer dynamiska genom att beslut och ansvar tas nära marknad och kunder. Flera

beslutsnivåer

inom företaget har rationaliserats bort. Vi uppfattar nu snabbare

förändringar i marknadsbetingel- serna

och

vi kan snabbare svara med de åtgärder

som behövs.

För vår personal har

året varit ganska besvärligt. Om- struktureringen

har

ställt stora krav på personliga initia-

tiv och flexibilitet i arbetet. De postanställda

har

klarat svårigheterna på

ett

beundransvärt sätt. Vårt företag präglas av optimism

och

framtidstro.

Synen på Posten

som ett effektivt marknadsanpassat

serviceföretag

har etablerats. Vi står färdiga att kasta oss

in

i nya

utmaningar inom

alla våra marknader och vi ska

inför det kommande

året fortsätta investera i personal,

lokaler

och

teknisk utrustning och

vi gör särskilda an- strängningar för att öka effektiviteten i det internatio- nella postsamarbetet

Ett bra ekonomiskt utfall stimulerar till nya insatser. Vi har bra förutsättningar att utveckla och konsolidera fö- retaget. Den

friare ställning vi

fått ökar våra möjligheter att svara på krav och

önskemål

från våra kunder.

Vi ser framtiden

an med tillfö

rsikt.

Brev och Paket

Huvudaffärsområdet Brev ochPaket svarar för 67 pro- cent av Postens totala intäkter. De tre senaste verksam- hetsåren har den årliga tillväxten av försändelsevoly- men legat på över 4 procent. Det motsvarar en årlig ök- ning av försändelseintäkterna på f n 250 Mkr.

Posten har nått målet att inte höja priset på 20-grams brevet mer än vad som motsvarar den allmänna prisök- ningen i samhället. Sett över en femårsperiod har det to m blivit relativt billigare att utnyttja Postens tjänster samtidigt som servicen har byggts ut.

POSTENSFÖRETAGSPAKET

Postens paketvolym har sedan slutet av 70-talet stagne- rat på en nivå runt 40 miljonerper år. Lättgodsmarkna- den har under samma tid haft en årlig tillväxttakt av drygt 5 procent. Konkurrenterna ASG och Bilspedition har etablerat sig främst genom att ta över industri- och handel sfäretagens pakettrans porter.

Lättgodsmarknaden väntas öka ytterligare i betydelse och omfattning. Den ökade insikten om betydelsen av effektiv kapitalförvaltning inom näringsliv och organi- sationer leder, liksom de nya produktionsfilosofierna

(t ex "just in time") till växande behov av precisa, snab- ba transporter med relativt små volymer i varje enskild

sändning.

Posten beslöt i april1984 att utveckla en ny produkt- Företagspaket- som är speciellt anpassad för att svara mot företagens behov av effektivare transporter av lätt- gods till andra företag.

Företagspaketet introducerades på marknaden den 1 ok- tober 1984. Utvecklingsarbetet tog således bara etthalv- år trots att produkten innehöll flera för Posten helt nya

serviceformer

- dörr-till-dörrleveranser

-

garanterad leverans följande vardag i större delen av landet

-

inga viktgränser

Företagspaketet har tagits emot med entusiasm. Försälj- ningsmålet för det första årets verksamhet nåddes redan i januari 1985, och utvecklingen harfortsatt att vara po- sitiv. Företagspaketet är tänkt att bli basprodukt i den satsning som Posten gör inom området företagsdistribu- tion för att bli ledande inom lättgodsmarknaden. Inom en treårsperiod beräknar man att Företagspaketet skall svara för mer än hälften av volymen inom Postens före- tagsdistribution.

INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER

Med hänsyn till de geografiska förhållandena har Sveri- ge internationellt sett en god befordringsstandard för brev. I en enkät våren 1985 har ett antal OECD-länder lämnat information om de aktuella befordringstiderna för inrikes normalbrev (första-klass brev). Sverige ligger väl till i jämförelsen mellan länderna. De länder

som har

en större andel övernattbefordrade normalbrev är alla till ytvidden sm å.

Ä

ven portoutvecklingen för 20-grams inrikes normal- brev har studerats i en internationell enkät. Resultatet av enkäten visar att Sverige ligger väl till i jämförelsen.

Realportot för 20-grams inrikes normalbrev har sjunkit med 12 procent från den 1 juli 1975

till den 1 juli 1985.

Endast tre av de studerade länderna har en gynnsamma- re realportoutveckling. Medianvärdet för de 16länderna är en realportohöjning på knappt 10 procent.

Den gjorda jämförelsen är grov, så till vida att bara

t

vå tidpunkter- den 1 juli 1975 och den 1 juli 1985 -har studerats. Om portohöjningar råkat genomföras strax före eller strax efter de bägge tidpunkterna kan vissa län- der ha gynnats respektive missgynnats vid jämförelsen.

AFFÄRSBREVET

Den tekniska utvecklingen

för tele- och datakommuni-

kation verkar hittills inte ha förändrat samhällets kom- munikationsmönster i någon märkbar omfattning.

Tvärtom gynnas brevet av att företagen har skaffat ord- behandlingsmaskiner och elektronisk utrustning som gör det lättare att producera brev. Underverksamhets- året 1984/85 har normal- och ekonomibreven ökat med 3 procent.

Konkurrensen från tele- och datakom munikation be- döms dock öka. Det postbefordrade brevet har fortfaran- de stora fördelar framför telefonsamtal och meddelan- den som sänds via telenätet. Posten har därför intensivt börjat marknadsföra affärsbrevet efter tre huvudlinjer.

-

Posten har under året startat ideförsäljning av den

marknadsföringsfilosofi som kallas Direct Marketing

(DM). DM betonar starkare än traditionell marknads-

-

Andel av Inrikes normalbrev (fOrstaklass brev) som Overnattbefordras i 11 OECD·Iånder

Realportoutveckling för 20-grams inrikes normalbrev

Index Realportoindex 1n 1985 (ln 1975= 100)

200 r--

:J

^{' r -}

---- ^{--- -}

150

~ r- r---c

100 -

-

r- ' r ' r- _L.::l.

! ~~ ^r

^r-

~V['--~e-1

65

^{z ' o}

l

^!;!t

^;:r.

^{l z}

2Q_

z

l ^{~ ,~} !

^-

1

^C/)

^{c) ~ liX '1~ . c ::S}

UJ

~ ^~

^{<O 0}

^{~ ·~ ~}

i ^~

^{~ ~ ::l :::>}

^~

^{~ u_}

^{~ 5}

^{~ (/) C/)}

^~

^>'

^{·~ , ~}

^UJ

^z

färing betydelsen av kunskapen om och kommunika-

tionen

med de enskilda kunderna/intressenterna. När man

inom

den traditionella marknadsföringen

an-

vänder

generella

bearbetningsmetoder som

annon-

ser, affischer och filmreklam använderman

inom DM

personliga

brev

och telefonsamtal. Posten noterar

ökade brevvolymer

från företag och organisationer

som använder

DM.

-

Brevkommunikation skall göras så

effektiv som

möj- ligt. Detta

sker genom

att Posten "skräddarsyr" sina tjänster

tillsammans med den enskilda kunden. Såväl

företag

, offentliga förvaltningar som intresseorgani- sationer

har under verksamhetsåret visat så stort in- tresse för denna möjlighet att

verksamheten efter

hand kommer

att utvidgas.

- 50 000 beslutsfattare

har under året regelbundet

fått

ett " newsletter" från Postens Affärskommunikation om bl

a lobbying, retorik och kreativitet. Alla news-

letter har pekat på hur enkelt och effektivt det är att

kommunicera

med brev. Framgången har gjort att Posten

beslutat

utöka antalet adressater samt

att vid- gainnehållet.

PRODUKTION, SERVICE OCH KVALITET

Posten har

som servicemål att

dela ut normalbrev första

vardagen efter inlämningsdagen. Under året

har

s k "sis-

ta-minutenbrevlådor" placerats ut på

alla större

platser.

Dessa brevlådor gör det möjligt att posta brev

senare än

på

en vanlig gul

brevlåda och

ändå få det utdelat dagen efter.

1 Postbehandlingstid och utdelningsdag, inrikes brev

Försändelseslag

,---...- 1

Normalbrev^1l

Ekonomibrev och

förenings-

Utdelningsdag om inlämnings- dagenär en

M Ti O

To

F L S

Ti

O To F M M M

brev2l To

F M Ti O O - ^3l

•l Utdelning första vardagen efter inlämningsdagen.

21 Utdelning tredje vardagen efter inlämningsdagen.

31 Ekonomi- och föreningsbrev kan inte lämnas en söndag.

För massbrev är postbehandlingstiden ofta densamma som för

ekonomibrev. Den kan också bli längre eftersom sorteringen vid inlämningen kan skjutas upp ett dygn. När det gäller stora

sändningar kan utdelningen fördelas på flera dagar.

De flesta länders postverk

profilerar sig genom uniformerade brevbärare, specialdesignade fordon, brevlådor

och postem-

blem. I bl a Danmark är "postfärgen" av tradition röd.

Nattpostflyget kommer hösten 1985 att ytterligare ut- ökas med nya linjer och ökad lastkapacitet. Därigenom förbättras övernattbefordran

av normalbrev.

Genom investeringar i postterminaler skapas förutsätt- ningar för hög servicekvalitet i postbefordran för lång tid framåt. Samtidigt utvecklas ny sorterings- och trans- portteknik. Bl a planerar man

att

införa optisk läsning av paket vid terminalen i Borås.

Stora insatser har under

året också

lagts ner på att för- bättra servicekvaliteten. Inom varje postregion finns kontaktombud för servicefrågor. De arbetar aktivt med

att förbättra kvaliteten och följa upp resultatet.

Ett

nytt

servicerapportsystem

för att kontrollera kvalite- ten kommer att införas. Systemet kommer med hjälp av

videotaxteknik

att ge dagliga rapporter om

störningar i

produktionsapparaten.

Skall Posten bli en fullvärdig samarbetspartner till det kvalitetsmedvetna

näringslivet måste vi skaffa

ett hel- hetsperspektiv på vår kvalitet. Vårt arbete måste präglas

av

hög klass och tillförlitlighet. Den viktigaste faktorn för hög kvalitet är personalen. satsning på

serviceut-

bildning är i gång.

FörsOndelselntOktsutveckling l Posten 1980/81-1984/85

- genomsnittligt realporto 20 g normalbrev

Ondring i

D

forsOljningsvolym index

% 105

Giro ochKassa

Huvudaffärsområdet Giro och Kassa har sina väsentliga verksamhetsområden inom marknaden för betalnings- förmedling och banktjänster. Styrkan ligger i en rikstäc- kande kassaservice och det väl utvecklade Postgirot.

KASSASERVICE

Postens kassaservice

omfattar

ca

2

200 postkontor och postställen samt

ca 2 700 lantbrevbärare.

Kassaservicen domineras av bank- och betalnings upp-

drag. Postgirot, PKbanken och de statliga betalnings- uppdragen

svarar för ca 65 procent

av

verksamheten.

Betalningsförmedlingens utveckling har därmed avgö- rande betydelse för kassaservicens struktur och inne- håll i framtiden. Hantering av brev och paket svarar för

ca 30

procent av verksamheten i kassorna.

Samarbetet med PKbanken är den största enskilda affär som Posten bedriver och den har stor betydelse för Pos- tens totala ekonomi. Arbetet med PKbankens tjänster tar ca 20 procent i anspråk

av

kapaciteten i postkassorna och

i Postgirots centrala produktionsenheter.

Posten och PKbanken har även under det senaste verk-

samhetsåret

framgångsrikt konkurrerat om lönekonto- kunderna. PKbankens personkonton har

ökat i antal med 7 procent och med 21 procent i totalinlåning. Inlå-

ningen på övriga sparkonton har också

ökat.

Det senaste verksamhetsåret var det första året med en bred resevalutaservice, PK Exchange, vid närmare 550 av de större postkontoren. Servicen omfattar köp och

försäljning av de vanligaste valutorna, försäljning av fär-

digpackade American Express-resecheckar i US-dollar

samt inlösen av resecheckar som utfärdats i andra län-

der. I resevalutaservicen ingår att utländska

kunder med

VISA-kort också kan göra kontantuttag i svenska kronor.

På uppdrag av Volvo och i samarbete med

PKbanken har Posten sedan i juni 1985 ett rikstäckande system för köp,

försäljning och depåförvaring av aktier. Genom

att Pos- ten utnyttjar sitt kassanät och kunnande får kunderna

en

lättillgänglig service tilllåg kostnad. Systemet är i princip öppet ävenför

andra börsnoterade företag.

Under året har utplacering av offentliga Postel-termina- ler fortsatt

. Ca 250 offentliga terminaler beräknas finnas

på postkontoren hösten 198 5. Terminalerna kan kost-

nadsfritt användas av

postkontorens kunder.

Som ett komplement till postförmedling och bank- och

betalningstjänster sköter Posten t ex körkortsutbyte och

poströstning

åt staten. Vidare erbjuds kunderna tjänster som V65- spel, fotokopiering, biljetter till kollektivtra-

fik, teatrar och arenor. Teater- och arenabiljetter har haft

något av ett genombrott under det gångna året. Det har blivitmer känt bland våra kunder att Posten har den servicen och fler teatrar har kopplats in på systemet.

En av de viktigaste förutsättningarna för att Postens kas-

saservice

skall vara

attraktiv

för kunderna är tillgänglig- heten. Den består av flera komponenter varav läge och öppethållande är de viktigaste. I många större städer på- går för närvarande projekt

för att förbättra huvudpost-

kontorets affärsläge. Man tittar också på

öppettiderna, så att de är så nära anpassade

till kundernas behov som

möjligt. Lördagsöppet kommer att behållas och

det in-

nebär

redan idag

god service

för den

som

har

svårt att

hinna uträtta sina

ärenden

under arbetsveckan. Där det

är servicemässigt och ekonomiskt motiverat kommer

dessutom kvällsöppet att introduceras vissa kvällar.

stora satsningar har

gjorts för att förbättra servicen un-

der sommarmånaderna. Bl a har

man begränsat antalet

postkontor som håller stängt under semesterperioden.

Ett annat

villkor

för

att

Postens kassaservice skall vara attraktiv är att kunderna känner att de får

god service och

ett bra bemötande. Alla gjorda undersökningar pe- kar på att vår personal är mycket uppskattad av våra kunder, både för sina kunskaper och sitt servicesinne.

Detta hindrar dock inte att det hela tiden pågår ett arbete för att ytterligare förbättra servicen.

Arbetet med att höja kompetensen när det gäller

bank-

och betalningstjänster har fortsatt. En omfattande ut-

bildning pågår för att öka kassapersonalerts kunskaper p

å

det privatekonomiska

området.

Det är mycket viktigt att Posten hela tiden håller sig in- formerad om

vad kunderna

anser

om

vår service i vid mening. Därför har vi inlett syst ematiska

att

itydunder- sökningar.

POSTGIROT

Postgirot dominerar när det gäller inrikes betalningsför- medling. För utlandsbetalningar

är marknadsandelen

liten vad avser förmedlat belopp, men Postgirot svarar för ca en tredjedel av alla transaktioner.

Postgirot firade i början av 1985 sitt 60-årsjubileum.

Jubileet har följts upp under 1985 med olika

marknads-

aktiviteter riktade mot både hushålls- och

företagsmark-

naderna.

Verksamhetsåret har präglats av fortsatt hård konkur- rens inom alla marknadsområden. Bl a banker, finans- bolag och företagsinterna system har intresserat sig allt mer för betalningsförmedling. Sedan några år har hus- hållen erbjudits betalningsfunktion kopplad till banklö- nekonto. Vi kan notera

en

överströmning

till dessa sy-

stem vilket har resulterat i en viss minskning

av inbetal-

ningskort som betalas

via postkontor.

Antalet

nyöppnade postgirokonton för privatpersoner

har stabiliserats kring

ca

40 000 st per år jämfört med

65-70 000 för några

år sedan. Större utbetalare som t ex

Riksförsäkringsverket och försäkringsbolagen försöker

också i större omfattning styra in betalningar direkt på banklönekon ton i stället för att göra utbetalningar

ge-

nom Posten. Postgirot hävdar sig ändå i denna konkur- rens

genom bra tillgänglighet och snabbt överskådlig re-

dovisning.

Företagens

betalningar

över postgiro utvecklas positivt.

Speciellt har större företags penningflöden ökat kraftigt, vilket kan förklaras av att man har utvecklat

effektiva

rutiner

för den kundgruppen, kombinerat med en

mål- inriktad personlig försäljning. Inom det

s k cash-mana-

gementområdet - med

speciell

inriktning på cash-flow

-

sker en kontinuerlig utveckling av tjänsterna. Fr

o m

1985 kan t ex företag

få snabb

information om

sina post- girosaldon och

betalningsflöden i Postgirots nya tjänst Girovision. Det

sker genom att den egna

dataterminalen kopplas till Postgirots

centrala

register.

Den 30

juni

1985 fanns 1287 477 postgirokonton. Under

året

har 58 217 nya konton öppnats. Antalet betalnings- uppdrag

ökade

under verksamhetsåret med 2,3 procent (2,5). Det förmedlade beloppet steg med 18,9 procent till

5 467 miljarder kronor. Beloppet inkluderar även

bank-

överföringar, både in och

ut. Behållningen

på postgiro-

Behöllning pö postgirokonton och antal konton den 30 juni

beMIIning, Mkr - konton, tusental

tusental

1981 82 83 84 85 Mkr

kontona var den 30 juni 14 707 Mkr. Andelen av giro- marknaden- betalningarvia

post- och

bankgirosystem

-uppgick

till86,3 procent (85,9).

Under det gångna verksamhetsåret införde Postgirot ett nytt bokföringssystem. Detta

medförde att bl a redovis-

ningen på kontoutdragen förbättrades. En omorganisa- tion av kundtjänstfunktionen

startade också

under bud-

getåret.

Trots den allt hårdare konkurrensen mellan

valutaban-

kerna har försäljningen av Postgirots utlandstjänster ut-

vecklats positivt. Under året har arbete

inletts för att ut-

öka och bredda Postgirots sortiment av utlandstjänster,

bl

a kommer-dokumentinkasso att införas.

'Ii'ansaktionerna inom ut landsrörelsen var under verk-

samhetsåret

1984/85 2 654 355 st (2 560 422) vilket är

en

ökningmed 3,7 procent (10). Detförmedlade beloppet steg till13 948 Mkr

(13

902)

, en ökning med 0,3 procent

(23).

Postgirot har under 1985 blivit medlem i S. W.I.F. T, bankernas

gemensamma

telekommunikationssystem för internationella betalningar. Postgirot arbetar aktivt för en utvidgning

av ett

internationellt

Telegirosystem mellan

västeuropeiska postförvaltningar.

Inom

kontokortsområdet

har

Postgirot

deltagit i

utveck-

lingen

av

rationella butiksrutiner. Postgirot och Babs-

en samarbetsorganisation mellan PKbanken, Sparban-

kerna

och VISA - har under året utvecklat ett

nytt sy-

stem för datafångst och betalningsförmedling av köpno-

tor för PKkort, Sparbankskort

och VISA.

Postgirots drygt en miljon kunder sköter till stor del sina utlandsbetalningar via postgirokontot.

Utiandsbetalningarna har nu stabiliserats runt 14 miljarder kronor per år efter att ha ökat kraftigt under senare år. Stora belopp förmedlas till de nordiska länderna sammantagna, men den allra största delen förmedlas till Västtyskland.

SATSNINGARPA SMA OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Från och med hösten

1984

har ett hundratal säljare utbil- dats för att bearbeta små och medelstora företag. I an- slutning till detta sker också en ökad satsning på utveck- ling av nya produkter anpassade efter just dessa kund- gruppers behov. Ett exempel är produkten PC-Giro som Postgirot lanserade under våren

1985.

PC-Giro är en pro- gramvara där företagen på persondator registrerar sina leverantörsfakturor och skickar en diskett till Postgirot.

Postgirot sköter sedan betalningsbevakning och ombe- sörjer betalningarna. Kunden kan även välja att skicka uppgifterna direkt till Postgirot över telenätet, s k tele- transmission. Betalningsuppdragen på disketten är skyddade genom elektroniskt sigill.

Under hösten

1985

kommer PC-Giro även att kunna an- vändas för utlandsbetalningar. En försöksverksamhet pågår också med att ta emot leverantörsfakturor/fakture- ringsunderlag från mindre företag och sköta leveran- törs- och kundreskontra.

NYTT PRODUKTIONSSYSTEM

Sedan flera år har ett omfattande och genomgripande arbete bedrivits med sikte på att förändra, modernisera och rationalisera postkontorens och Postgirots produk- tionssystem. Under verksamhetsåret har man beslutat om systemets utformning och upphandlingen av utrust- ningen är redan klar.

Med hjälp av den nya tekniken skapar man ett samman- hängande och integrerat system mellan postkontoren och Postgirot. Därigenom höjs servicenivån samtidigt som man förbättrar arbetsförhållandena.

På Postgirot installeras ny avancerad utrustning för att behandla girobetalningar genom OCR-läsning, mikro- fi lmning samt datakomplettering. Senare kommer ny utrustning för utskrift och utsändning av kontoutdrag att införas.

Postkassamaskinerna kommer successivt att bytas ut på drygt 900 postkontor. De nya maskinerna som är försed- da med små OCR-läsare gör det möjligt att snabbt och säkert registrera all information på t ex inbetalnings- kort. Informationen kan sedan användas för bokföring på Postgirot utan ytterligare behandling.

Genom de nya postkassamaskinerna får postkontoren direkt kontakt med olika centrala register. Kassörerna kan förmedla information snabbt och enkelt till kunder- na och postgirokunderna får en bättre lokal service.

De viktigaste betalningsuppdragen

i

kontorsnätet

1983/84 1984/85 än dr tusental tusental % Uppdrag åt Postgirot ... 180 700 176 200 - 2,5 Uppdrag åt PKbanken .... 50 500 50 500 ± o Uppdrag åt staten ... 19 800 18 600 6,1 Uppdrag åt övriga banker. 20 600 23 400 +13,6

Antal omsättningar och omsatt belopp

1984/85 Elektroniska betalningar*

Antal. ...•...

Belopp ... . Vanliga betalningar

Antal. ... •.... . Belopp ... ...•... Totalt

Antal omsättningar ... , ...••...

Omsatt belopp . . . . ...

255 miljoner st 1 263 miljarder kr

110 miljoner

st

4 204 miljarder kr

365 miljoner st 5 467 miljarder kr

• Elektroniska betalningar = Betalningsuppdrag som beordras datamässigt (input) eller redovisas datamässigt [output).

Världspostkongressen 1984

Världens postförvaltningar samarbetar i postala frågor inom Världspostföreningen där Sverige varit medlem sedan den bildades 1878.

Den 19:e Världspostkongressen hölls i Hamburgunder tiden 18 juni-

2

7 juli 1984. Vid kongressen behandlades ca

900

förslag till ändringar av och tillägg till de avtal som träffats mellan medlemsländerna

och

som täcker praktiskt taget alla sidor av det internationella postsarn- arbetet och de internationella posttjänsterna.

Två dagar

avsattes för en allmän debatt om "ändringar i

Postens tjänster mot bakgrund av den

snabba

utveck-

lingen

på telekornmunikationsområdet". Under denna

debatt

hamnade de

stora skillnaderna mellan

världens

rika och fattiga länder i fokus.

Under diskussionerna under kongressen framgick det även att det för närvarande finns en tydlig trend inom postförvaltningarna i I-länderna att bli mer marknads- orienterade.

De ändringar man beslutade om under kongressen kom- mer att träda i kraft fr o m 1 januari 1986.

Postverken pd kontinenten samarbetar i mdnga frdgor. Det schweiziska postverket ansvarar t ex för den reguljära buss- trafiken i Liechtenstein. Sedan många dr hor också postver- ken i Norden ett nära samarbete.

Försändelser samt betalnings- och bankuppdrag

Tabellernas uppgifter för verksamhetsåret 1984/85 är preliminära och kan komrna att justeras.

Försändelser, Brev och Paket

tusental

Normalbrev . . . . . • • • •••

Ekonomi- och föreningsbrev. . . , . • • • Massbrev . . . . ..•....•.

Gruppreklam ...• , ..•••..••••••

Tidningar' . ...• . _ ...• . , .••.

Paket ...•...• , ...•..•.... , •.

Postbehandlade försändelser (inkl. försändelser från utlandet}

ändring 1983/84 1984/85 procent

1 228 169 413 430 421 283 545 862 605 697 40 396

1250 471 471988 435 081 567 635 602 803 41387

+ 2 +14 + 3 + 4 1 + 2

Betalnings- och bankuppdrag, Giro och Kassa

Uppgifterna i tabellen avser såväl transaktio- ner i postkassorna som transaktioner bokför- da direkt vid Postgirot. Exempel på det sena- re är gottskrivningar (innebär att beloppet på

tusental

en betalningshandling sätts in på ett postgi- rokonto genom insändning direkt till Postgi- rot), betalningshandlingar från bankclea- ringen (handlingar som förts in i banker och

Postanvisningar . . . • . . • • . . . • . . • . • • • . . . . . . • . ... . Pensionsanvisningar . . . . ...•...•..•...•..•••.••••••••.... Barnbidrag och bidragsförskott . . • • • . . • . . . . • . . • • • • • . . . . . • . . . .... FKanvisningar. . . . . . . . • • . . • . . . . • . • • , • • . . • • • • • . . . ....•... Aterbetalningskort ...•...•....••..•....••...

Postgiroinbetalningar ... , , . . • • . . • . . . . • . . , ••• , . . . . . • . • . . . . ... .

P~stg~routbetalningar . . . • • • • . • • . . . • . . . . • . • • , • . ••...•••...• , •...

Guenngar ...•...•...•...• , ... Checkar... . . . . . . , ••• , •.••. , . Insättningar och uttag genom Posten på PKbankens konton. . • . • • . . • • • . • • . . Uttag genom Posten på andra bankers böcker . . . • .. . . .. . .. .. . . . . .

SUMMA Belopp, Mkr Belopp per uppdrag, kr

Därav i Sverige

inlämnade försändelser 1983/84 1984/85

1150 206 1162 825 413 430 471988 421 283 435 081 545 862 567 635 593 032 590 803 39 226 40 228

ändring procent

+ 1 +14 + 3 + 4

± o

+ 3

som tillförs Postgirot via bankclearingen) samt vissa insättningar och uttag på PKban- kens konton (t ex överföringar mellan postgi- rokonton och konton i PKbanken).

1983/84

3 770 8 717 2 915 6 863 3 547 191 051 46 808 119 108 22 888 121 057 461 527 185 5 767 163 10 940

1984/85

3 529 8104 2 660 6 257 4060 195 251 47 627 122 401 24 017 132 152 243 546 301 6 328 323 11584

ändring procent

6 7 - g g +14

+

²

+

2

+

³

+

5

+

g - 47

+

4 +lO

+

6

Fem verksamhetsår ⁱ koncentrat

De uppgifter i denna tabell som avser verksamhetsåret 1984/85 är preliminära och kan komma att justeras.

Grupperingen av försändelseslagen har anpassats till de nya brevreg- För ytterligare statistisk information om postförsändelser, penning- lerna från juni 1981. I summan för brev ingår numera även de tidigare förmedling, personal och postanordningar m m hänvisas till publika- försändelseslagen postkort, varuprov och trycksaker (ej massbrev och tionen Postverket i serien Sveriges Officiella Statistik.

gruppreklam J. Jämförelsesiffrorna för tidigare år har räknats om i en- lighet härmed.

80 81 82 83 84

ekonomi 81 82 83 84 85

Rörelseintäkter ...••.. Mkr 6 856 7 677 8 161 9 130 10147 ^,_

varav försändelseintäkter ...•• , • Mkr 4 291 4 827 5 204 5 970 6 631 räntenetto ...••••. Mkr l 020 1157 1104 1 090 1290 entreprenadersättning från PKbanken . . . • . • • . Mkr 555 574 667 765 774 Rörelsekostnader ...•...••• , • Mkr 6 626 7191 7 960 8 877 9 773 varav personalkostnader ...•...•... Mkr 5 143 5 514 5 955 6 552 7162 sakkostnader ...•...••. , Mkr l 332 l 526 1 832 2 141 2 401 avskrivningar enligt plan ... ^.... . . . l • •• •• • • l Mkr 150 150 173 184 210 Rörelseresultat efter avskrivningar

.. .... ... .

^{Mkr 230 486 201 253 374}

Resultat före avsättningar ... ^{• • l • • • •}• • • • •

.

^{' ' Mkr 271 535 276 298 496}

Investeringar ... , •.•...••..•••.. Mkr 252 469 460 469 722

Genomsnittligt statskapital ...

... ...

^{Mkr 680 805 657 571 225}

Förräntning av statskapitalet ...

.... . ... . ..

Mkr 65 87 79 74 29

Förräntning av statskapitalet ...• ^{• l •• •} ...

.

.... Procent 9,5 10,75 12,0 13,0 13,0

produktion m m

Brev ...

... ... ... .... . . .. ^.

^{' milj l 635 1609 1 583 1642 1 722}

Massbrev och gruppreklam * ..

..

^-

.. ... ... .... ...

^{milj 784 850 998 967 1003}

Tidningar ... ^{•• • • o o • • ••• ••• • • •• o o} milj 617 602 615 606 603

Paket ...

... ... ....

^{milj 41 40 40 40 41}

Betalnings-och bankuppdrag .

.. ... ... .. . . . . ^{. . .}

^{milj 487 494 514 527 546}

Omsatt belopp vid Postgirot ..

...

^{• • o • • o} miljarder kr 3 361 3 626 3 924 4 598 5 467 Inlåning i Postgirot den 30 juni.

... .

^{Mkr 14 722 17 711 17 859 17 141 17 826}

• Tidigare masskorsband och gruppkorsband

personal

Anställda personer den 1 januari ..• ^{• o o ••}

..

antal 63 557 63 500 63 588 62 903 63 465 Arsarbetskrafter ... _ . . . . . .•...•.•••.... antal 48 250 48 300 48 650 49 150 50 350

Ekonomi

---····""'"·~-·

.. -····-- ... ... ...

.-...•.. -~----

RESULTATIJTVECKLING

Postens

rörelseintakter ökade

under

verksamhetsåret

1984/85 med 11 procent till10 147 Mkr (föregående

år

9130 Mkr). Rörelsekostnaderna okade samtidigt med

10

procent

till 9 563 Mkr (8 693). Då avskrivningarna enligt

plan uppgick

till210

Mkr

(184)

blt-!V rorelsaresultatet ef- ter avskrivningar

enligt plan 374

Mkr

(253).

Efter

finansiella in takter

på 122 Mkr (105) uppgic:k resul-

tatet

före avsättningar till496 Mkr (298) vil.let innebar

en

fårbåttri ng med 198

Mkr.

Resultatforbattringen be- rodde framst på ökad forsaljningsvolym

.

1984/85 års resultat före avsattningar låg något under den nivå som ar

nodvandig

för att uppnå en tillfredsstal-

lande soliditet. vilken

nu ligger

pä ca 9

procent. Målet för an treårsperiod ar att uppnå en

soliditet

på

15

pro- cont vilket anses vara en tillräcklig ni va i Posten dar

en

stor del av

balansomslutningen utgors av anförtrodda

medel.

Bland avsättningarna märks årets avskrivningar

utover plan

som uppgick till386

Mkr (361). Härav var 300

Mkr (300)

en av Regeringen föreskriven extra avskrivning vilken motsvarades

av

en

lika stor

extra äterbetalning av statskapitalet 68 Mkr (61) motsvarade skillnaden mel-

lan

avskrivningarenligt plan och

avskrivningar på

äter- anskaffningsvårdet for anläggningstillgångarna fastig-

heter

och diligensfordon.

Enligt

g&.llande förrantningskrav skall Posten inle\·erera 13 procent på det från staten

tillskjutna kapitalet vilket innebar-

29 Mkr

f74). Arets avsattning till konsolide-

ringsfonden uppgick till 81

Mkr

(1983/84 skedde en

upplösning

med 137 Mkr).

Under

verksamhetsaret disponerade

Posten

ett statska- ,

pital

på igenomsnitt 225 :Mkr (371).

REsULTATUTVECKLING FOR HUVUDAFF ÄRSOMRÅDEN

,

Postens nya organisation innebår bl

a att verksamhoten

delats upp

i ett

moderföretag, tvä huvudaffärsområden och ett antal resultatenh13ter.

Från

och med detta år lamnar Posten redovisning av hu-

vudaffarsområdenas resultat. Principerna för internfak- turering är f n under

oversyn.

Huvudaffursområdet Brev ocb Paket

svarade

for 67 pro-

cent av Postens totala intäkter. Resultat fore avsatt- ningar

uppgick

hll309

r..tkr enligt nedanstäende resul- tatråkning. Under verksamhetsåret 1984i85 har försälj- ningsutvecklingen för Brev och Paket

varit god.

Resultatrakning for Brev och Paket

Rorei&eintak.tar {varav internt 214) . . . . Rorelsakostnader {varav internt 2 227) ....•

1984/85

Mkr

7 023 -6 789

-- ---+---~+

234 -69 RorP-lseresultatfore a\·slrivningar. . . . , • •

Avskrivningar enligt plan . . . . .. , . , , ---··· ---

165 144 Rorelsaresultat efter avskri\ ningar . . . • • •

Rantenetto, intern utlåning. . . . . • , .

---~--

Resultat fore avsattningar. . . . • . . . . •

RörelselntOkter

[ -~

_l

~ l

-

^Il

- j Il

- 1'1 ^--

r

11

-r I l

'l;, ~

^{: l. !!}

' l' .:..

.::

.

ii;l · _Ii ^..

-

^'11 _l

~

^-

· l'

^l

:l

d

~~:l _{1 -} , _ _ : l _ _ l :

^J

^l

1;11 -~·

11 1980

81 81 82 8-'3 84

82 83 84 85

I l l

,,,.

;au

...

• III

ltt ,, l

·I I I

III

I I I

309

- - -- - · - --- - - - - -- - -- -

Huvudaffarsomrädet Giro

och KaHa redovisade

ett re·

sultat fore av&attningar på

226 Mlcr

enligt nedanstående resultatrakning. Omsattningen utgjorde 30 procent aY Postens

totala intakter. Den positiva

intaktsutveckling- en for Giro och Kassa berodde på

bl

a hogre rantelage och ökad inläning

i postgiroro re Isen. I

rorelseintakterna ingår r antenetto av så val extema

placeringar

som intern utlåning.

Resullatråkning för Giro

och Kassa

Rorel~>eintnkter(vara-v

intemt

1691} . . . . .

Rorelsekootnad~r (vurav internt 465). . . . . Rorelseresultatfore

avskrivningar .

..

..

.

.. . Avskrivningar

enligt plan ...•....

Resultatfore

av sattningar ... .

1984/B3 :\1kr 4 730 -4 435

-··--··----

295

--

^{·--·---~-·-}-69 226

Det bor observeras att huvudaffilrsomrädonas resultat kommer att belastas med utdelningskrav från mo dm·

företaget för tackande av dels statens avkastningskrav dels vissa

ej

fördelade centrala kostnader.

INTAKTSUTVECKLING.t'N

Försandclseintakterna

som utgor

65

procent

{65)

av

Po~tens

totala rorelseintäkter, okade under verksam- hetsåret med 661 Mkr,

eller 11

procent

till6 631

Mkr

(S

970). Volymokningen uppgiå till

4,5

procent.

Nåst forsandelseiutåkt.erna är räntenettot. som upp·

gick till1290 Mkr

(l

089) Postens storsta

enskilda in-

taktspost. Tillstorre delen harror detta frän av kast·

ningen på de medel som PKbanken forvaltar åt Posten.

Rantenetlot består av

ranteintakter

minskat

med rånte-

kostnader för ranteberåttigade postgirokonton. Den positiva utvecklingen beror på gynnsam försaljnings- utveckling av postgirotjånster och pli hogre förrån t·

ni ng.

Ersattningen

for

det arbete som utfors

i

postkassorna for PKbankcns rå.lming samt for den centrala reskont- rabokföring som Posten

skoter

åt PKbankcn, uppgick till 774 Mkr (766). Uttag i postkassor minskar genom automatuttag varfor den ersattningsbaserade

vol~

men utvecklas svagt.

Ovriga rårelsemtakter okade till1452 Mlr

( 1

305 J.

Intakterna specificeras

i

not

1-4.

KOSTNADSUTVECKLING

Personalkostnaderna, som utgjorde 73 procent (74) av rorelsekostnaderna inklavskrivningar

enligt plan oka-

de under verksamhetsåretmed 610 Mkr eller9 procent till7162 Mkr l6 552). Avokningen berodde 2,5 pro·

centenheter eller 165

Mkr på okad personalvolym

och

resten p a

okadeloner och arbetsgivaravgifter. Perso-

nal volymokningen berodde bl a på okade insatser for serviceförbattringar och affarsu tvockling. Personal- kostnadernas andel a\' rörelsekostnaderna fortsatter successivt att

minska

genom okad mekanisering. Per·

sonalprorluktivitcten

i

Posten forbattrades migot

un-

der

1984¹85.

sakkostnaderna ökade under verksamhetsåret med

260

lv!kreller

12

procenttill z 401 Mkr

(2141). Okningen

beror

n

d sidan av inflationen på genomforande

^il\'

åtgärdsprogram for servit::oförbattringar, t ex okad flyg- • , befordran. sakkostnadernas au dAl inkluslVe avskriv-

ningar enligt plan utgjorde

27

procont (26) av rörelse·

kostnaderna.

Kostnaderna specificeras i not

5

och 6.

INVESTERINGAR OCHAVSKRIVNINGAR

• '

Postens

investeringar under

verksamhetsåret 1984/85 uppgick till722 Mkr (469). De storsta investeringarna skedde i postterminalerna Gateborg Ban, Stockholm Klara och Borås Ban samt i postgirohuset

i

Stockholm.

Inom

Postgirot har

satsningar skett på ett

effektivare datorstod.

Investeringar och avskrivningar

• • • ovskrivnirogar 1nkl ovarovskr:vningor - avskrivningar enligt pion

• Investeringar l\l1kr

-·---·-·-·-·-·-- --·---·-?bO

.. _19.9

19!30 81 82 S:3 84

81 82 83 84 85

Investeringar och avskrivningar (inklusive överavskrivningar l

lnn:'S!P.ringar Mkr A\ skri\ nmgar Mkr

·-·----^-------~----~-~------~--~------· --- --- ---··· ---------~-

80 81 82

81 82 83

Anläggningstillgångar som finansierats med anslagsmedel

Byggnader och mark ... 126 302 194 Motorfordon i diligenstrafiken 8

SUMMA 134 302 194 AnlaggnlngstiUgängar som

finansierats med rorelsemedel

Bostadsratter ... 2 l

Byggnaderoch mark ... 16 21 137 Motorfordon i postr.orelsen .... 29 52 59 Maskiner och inventarier ... 71 93 70

SUMMA 118 167 266

TOTALT 252 469 460

Finansieringen av Postens investeringar har hittills skett dels med anslagsmedel (statskapital), dels med rörelsemedel (sjalvfinansiering). En successivöver- gång till självfinansiering av Postens investeringar har skett under senare år. Under 1984/85 finansierades43 Mkr (71) av investeringarna med anslagsmedeL Fr o m verksamhetsåret 1985186 skall alla investeringar i Pos- ten självfinansiera$.

l nYestoringar och avskrivningar (inkl överavskriv- ningar

J

fordelade på olika objektsgrupper samt hur finansieringen skett framgår

av

tabellen ovan

STATSKAPITALET

Under verksamhetsåret minskade statskapitalet med 365 Mkr. Minskningen beror framfor allt

på

den av Regeringen föreskrivna extra äterbetalningen på 300 Mkr. Per den 30 juni 1985 uppgickstatskapitalet till72

Mkr

(437).

83 84 80 f:! l 82 83 84

B4 85 81 82 ⁸³ 84 ⁸⁵

71 43 53 358 i6 391 396

7 9 8 10 10

71 43 60 367 84 401 406

1

162 418 1 7 7 32

102 86 29 33 39 48 55

133 175 91 90 96 89 103

398 679 120 124 142 144 190

469 722 180 491 226 345 596

---~~--~--

---

___ ..,. ___ -· --- ---

1985/86- NYA REGLERBETRAFFANDE INVESTERINGAR, KONSOLIDERING OCH AVKASTNINGSKRAV

Fr o

m

verksamhetsåret 1985i86 gäller följande nya regler för Posten.

D Posten får i princip b~slutsrå.tt over samtliga inves- teringar.

O

Posten får i fortsättningen finansiera alla investe- ringar med i rörelsen tillgangliga rorelsemedel.

O Konsolidering kan helt ske i Postens rukanskaper.

Konsolideringsfonden skall därför a \'Vecklas. Kon- solidering kommer i fortsaltningen

att

ske genom avskrivning utiwer plan samt genom avsättningar

till

dels on vårderegleringsfond,

dels

en resultatut- jånmingsfond.

O Ett nytt statskapital bildas genom uppskrivning av Postens fastigheter med 750 Mkr. Denna uppskriv- ning tillsammans med resterande statskapital per 1985-06-30 på 72 Mkr omvandlas

till

hälften

till

ett amorteringsfritt statslån på 411

Mkr

på vilket be- talas ränta enligt stl:ttens utlåningsranta. f n 12,25 procent. Den andra hälften utgor Postens fasta stats- kapital

på

411 Mkr på vilket a\·kastning skallläm- nas enligt statens avkastningsranta, f n 12,25 pro- cent.

19

---~---~----~-----.. -~-

Fördelning av intäkter och

kostnader i rörelsen

- - -- - -·--- - --··- -··-- --- - - ----· ·"""'·- - - -- ···· ···-····-· ·--- - - - -

Rörelsekostnader 1984/85 Andel

,

l ! l ^{! '}

⁷³ Personalkostnader

-- ~ -1 ^__J

^OOrav:

_t_ _{l '} l _{l _L} _ ! =f= L _ j ^~

i l

Cvrlgo pMOOQikosinoder

- - -, - ! . ^{l .,1~ -t i ~!}

- --i-H-r ; ---1-l ^{- l}

-·;---,-- ·1 i . l l _]_j

!

l

^{J '}

~ - - - -~-- - -lr--r---11

l l ;

- 1

l

~}

l

-~-~-+--;-~~-+--~~~~

l

2 Avskrivningar enligt plan

25 sakkostnader

100 Summa

Rörelseintäkter 1984/85 Andel

%

65 FörsOndelselntokter

OOrav·

Brev Massbrev Gruppreklam Paket Tidningar

2 Betalningsförmedling

12 övriga rörelselntOkter

13 Röntenetto

68%

24%

4%

4%

SUmma 10~

63%

9'J.

3%

14%

ll'J.

Sum'Tia 1001.

8 Entreprenadersöffning fr6n PK-banken 100 Summa

Resultat- räkning

---···-···~--~-· ... ~ .. ·~-·'"•

..

"""··-····-···- ··

... .... -.- --- - - -

RÖRELSENS INTÄKTER OCH I<OSTNADER

Försandelseintäk:ter . . . . . . .... . ... _ . not

1

Räntenetto ...•... .. ... . . ... ... .. ...• not

2

Entreprenadersättning

från

PI<banken . . . . . . • • • . . not 3 övrigå rörelseintäkter . . . • . . . . . . . . . . • . . . not

4

SullUl1a rörelseintäkter. . . . . . . . . . .. ... .... ... . Personalkostnader . . . . . . . . . . . . . . • . . . not 5 Sakkostnader ... . .. .... ... •• , . . . . . . not

6

Sununa rörel!ek.ostnader .. . ... ... ... ... ... ... •.•.

Rbrelseresultatföre avskrivningar. . . . . . .... . . . . Avskrivningar enligt plan ... , .... .. , .. .. •.. . , . . . . . . not

7

Rörelseresultat efter avskrivningar ... .. . ... . . .. .. .. . . ... . . .... . .

FINANSIELLA INTÄKTER . . . . • . • • . . . • . . . • . . . not 8

Resultat efter finansiella intäkter .... .. .. ... . .... .. .. .... ... .... ..

ECKllU\()FUl~~~STNAD~

.... . . ... ... . .... ... ... .

Resultat fbre

avsättningar . . . . •...•.... AVSÅTTN~G~LÖSN~GAR

Avskrivningarutöver plan... . . . .. . . .. . . . .. .. . . . not

7

Avsättning till/Upplösning av konsolideringsfon d. . . not 9

Arets nettoresultat motsvarande av statsmakterna begärd

avkastning . . . . . . . .. . ... .... .

1984186

Mkr

8631 t 396 774 __ _!_45~

10147 -7162 -2401 -9583 584

_,_.:-2~9 374

122 496

496

-386 -81

29

1983/84

Mkr

5970 1089

766

1305 9130

-6552 -2 141 - - - - -

-8693 437 -184

253

__ __!Q~

358

·· ---60

298

- 361 +137

74

- - - - - - - - - --- - - ..

^~~--~--

...

^._

...

^{--·--~---··-}... ^~·-···-.. ~---· ...

--.··-·

21

Balansräkning den30juni

TILLGANGAR

OMSATTNINGSTILLGÅNGAR

Kassa och bank. . . . . . . . , ... , • , •... , . . • • . . . not 10 Tillgodohavande hos Riksgäldskontoret •.•.•••• , ...••....•.•...

Fordringar hos dotterbolag . . . . • . . . • . . • . . . . . . ....•.•..

Kundfordringar ...•....•...

F_'brutbetalda kostnader och upplupna intakter. . . . . . not

11

Ovriga fordnngar. . . • . . . • . • . . . . not 12 Varulager. . . . .•.•... , ... , ..•...

Summa omsattningstillgångar . . . • • • . • • • . . . . . • •...•...•..

ANLAGGNINGSTILLGANGAR. .. . .. . . • .. . .. .. • .. .. .. . . .. . .. .. .. .. not 7,13 Aktier i dotterbolag. . . . . . • . . . . . . , ..•. , •...•...• , . not 14 Andra aktier och andelar ...•..•... , ...•.. , ... , not 14 Liingfristig fordran hos dotterbolag ...••...••••...

Andra långfristiga fordringar ... . Bostadsrätter . . . . •...•••...•...•...•.•....•..••..

Pågående nyanlåggningar ...••...•.•... , ..•..•.•....•.••..

Maskiner och inventarier. . . . • . . . .•...•...•.•...

Motorfordon. . . . . •. , . • • . . . . • • • . . . • . . . • . • . . . . . . . Byggnader ...•...••....•••...•... Mark ...•...••... , ....

Summa anlåggningstillgångar .... , .•....••.•...•. , • . . . . . ... . SUMMA TILLGÅNGAR ...•.•....

1985

Mkr

18425

9 598 1052 448

- ---

61 20593

7

o

165 120 6 542 216 184 1409

_ .. _2!!

2 770

1984 Mkr

15 992 966 11 472

919

981 - - - - ---55 19 396

o

7 163 166 6 182 189 158 l 322 117

·---··-·· ---

2 312

··~-~L'LO.~

·=··

. ':

^_..

f

SKULDER OCH VERKSKAPITAL

KORTFRISTIGA SKULDER

Utiandska postgirokontor och banker ... .

Inlåning i postgiroraraisen ...•.. , .• , , . . . not 15 Skulder

till

dotterbolag ...•...••..••..•...

Skuld avseende ej inbetalt overskott ...•. ^{o o • ••••••} Leveran tarsskulder. . . . . . • • . . . .

f:!pplupna kostnad er och föru thetal da in takter . . . . • . . . . not 16 Ovriga kortfristiga skulder.. .. . . . . .. . .. .. .. . • not 17 Summa kortfristiga skulder ...•.

VERKSKAPITAL

statskapital . . . • . • • . . . • • • • • . . . • . • • . . . not 18

Avsättningar

Ackumulerade overavskrivningar ...••.•.••...•...

Konsolideringsfond . . . . • .•...•••...•••.•.. , ... o • • • •

Övriga avsättningar.

o.. . . . . ... .•. . • o .. , .••.••.•• .••..••.

-~

..•

Summa avsättningar. . • • • . . . . ...•...

A1ets nettoresultat . . . . ..••...

varav inlevererat till statsverket .•... ^{o • o •• ••}• • • • • • • •• , • • •• , • •• • •• • • •

äterstår att inleverera . . . . . .. ^{o • • • •• • • • •}• • • • • • ••• ••• • • •• ••• •• •

Summa verkskapital. . . . . . . , . . . ...•..•...• , , ^{o o • • • •• •• • •••} SUMMA SKULDER OCH VERKSKAPITAL ...•.. _

ANSVARSFÖRBINDELSER

Garantiforbindelser, lantbrevbararlän ...•...•• , ... . not 7 not9 not19

1985

Mkr

99 17 826 t 8 486 1536 1332

·--- - -- 21288

72

1234 683 86 2 003

29 -21 - 8

~-~-~~-~·

o

2 075 23 363 --- - ----

45

1984

Mkr

93 17 141

o

19 289 1120 1 073 19 735

437

848 602 86 1 536

74 -55 -19

o

1 973

40

Finansierings- analys

--··'··-••···"···-'-•··'·"·'·"·<-·-·----,·~~-~---·-.-.,._,,,.->o,•--·---·---·-•••••·--·,·,--·,,,·.·,,,,,,..,.M"•'·"''-·'"'''"'-''·'"'--'••••

TILLFÖRDA MEDEL

Från

årets

verksamhet internt tillförda medel

Resultat före avsåttningar ...•...

Avskrivningar ....•...•... . •... , ... -. Realisationsresultat

på

sålda anlaggningstillgångar ...•.

Inleverans till

statsverket . ... .. .... ... , .... .... ... .... .

Försäljning av anläggningstillgångar ... . Förändring av statskapitalet

genom återbetalning. . . . . . • . . . , ... . SUMMA TILLFÖRDA

MEDEL ... . . ... . . ... .. .. . . •.. .. . . . ....•

ANVÄNDA MEDEL

Investeringar i fastigheter .. , .•....•.•...•.•. , ..•••. , ..• , ... . Investeringar i fordon ... , ... _ .-. . . .. . . ... ., ...•.

Investeringar i maskiner och inventarier ..•.•...•..•..•

Investeringar i bostadsrätter ... ....••...

Minskning/ökning av långfristig fordran ... .

SUMMAANVÄNDAMEDEL ....•... ....• .... ...• . •... .. . ... ..

FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL

Ökning av varulager ... __ ... ., ., . Minskning

a.

v kortfristiga fordringar ... -... . Minskning/ökning av kortfristiga skulder . • . . ...•..•• ^{4 • • • ••• •} Minskning/okning av kassa

och

bankmedel. . . ...••... , •• , ...

SUMMA FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL .. . . . . . .... .. .... •

496

210

-2

- - - - -40

1984185

Mkr

664

10

_::-36!!

___ 30f!

461 n

175

- - - -

-46

- •-••w••-·- - -·-676

6 -276 -1564 __ ....!._461

--~7

298 184

-5

---74

1983/84

Mkr

403 16 --- -33_!!

--~

233

102

133

1 --"----~4

--- 613

7 -250 1063 -1344

· - ---

__ .::_524

e

f

^_,_

' ·

f

^. ...::.·-~·-

'"

c·.:

Boksluts-

kommentarer

REDOVISNINGSPRINCIPER ALL.t\fÄNT

Arsbokslutet omfattar det egentliga Postverket, dvs hu- vudaffårsområdena Brev och Paket samt Giro och Kassa och följande resultatenheter: PFA Postens Frimärksav- delning, Postens Adressregister PAR, Postens Diligens- trafik, Postens Inköpscentral, Postens Industrier och Postens Tryckeri. Inkluderade är också Administrativ Service, Postens Fastighetsenhet och Koncernstabema.

De två dotterbolagen, Postbolagen AB och Fastighetsak- tiebolaget Certus har ej konsoliderats

i

redovisningen eftersom deras inverkan på den totala redovisningen en- dast

år

marginell.

Posten foljer

i

sin redovisning god redovisningssed en-

ligt

bokföringsförordningen, som praktiskt taget helt motsvarar accepterade redovisningsprinciper hos stör- re enskilda företag.

l årets bokslut har \'issa andringar betraffande klassifi- ceringen gjorts av raderna på balans- och resultatrak- ningarna.

FORDRINGAR OCH

SKULDER

Fordringar och skulder har värderats högst respektive lågst till belopp varmed de beräknas inflyta respektive erlåggas. Fordringar och skulder

i

utlåndsk valuta har vårdarats till balansdagens köp- respektive saljkurser.

ANSLAGSREDOVISNING FOR l 984/85

Via anslag i statsbudgeten har Posten erhällit mP.del for

Regeringen har faststall t ramarna harför i regleringsbrev 84-06-07 ... . Postens utgifter har under verksamhetsåret varit . . . . ...

Utöver dessa anslag får Posten ersattning via anslag från stats- budgeten fortjanster som utforts åt staten. Under 1984/85 har på detta satt ersattning erhållits för utdelning av blindskrifts- forsandelser, befordran av tjansteforsandelser, stampelhante- ring, beredskapslagring och industriella åtgarder samt for be- styret med skatteuppbörd.

Posten har till staten inbetalt ...

'l En11gt reglermgsbrev 84-06-07 a"ser 16 Mlr av anslaget stathgt ~tod for h•ilsa- relaggnmg av m vesten ng Beloppet skdll e i Il Il foras statskapttalet

2) Regeraogen hat· J regermgsbeslut 83-01-13 faststalit ram~n 1!11135 Mkr Av detta forbmkddes 1 O Mkr under verksamhets.1ret 1982i83. 23 Mia-J 983184 oC'h 40 Mkr 1984:85

. ...

^-.~

. . ...

^_._.__

...

^,

.. _ . . .... .... -·-·-···-·· ·-·

..

···· ··- - - -

VARVLAGER

Varulagret har värderats till det lagsta av anskaffnings- eller äteranskaffningsvård e. Separata inkuransned- skrivningar per förråd har skett.

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Anläggningstillgångarna är redovisade till

anskaff-

ningsvärde med avdrag för ackurnulP-rade avskrivningar enligt plan.

Avskrivningar sker ej av vårdet pli aktier, andelar, bo- stadsratter och mark.

Avskrivningar enligt plan sker på anlaggningarnas an- skaffningsvärden med skilda procentsatser baserade på beråknad ekonomisk 1ivslångd för olika grupper av till- gångar. Den årliga avskrivningen framgår av följande ta- bell:

Datorutrustning ... .•.... ... • Maskiner och inventarier . . . . . . ... • Motorfordon i poströrelsen . ... . . __ . .. _ Driftanpassning i förhyrda lokaler . . . . . .. . Motorfordon i diligensrcirelsen . . . . . ••..

Postterminalen Tomteboda. . . . . . . ..• . , • Övriga postterminaler ... • , ...•..

Posthus ... •. . . . .•.•.

Bostadsfastigheter . . . . . . _

25

o/o

20 % 20

%

20 %

8

%

2,25%

4

o/o

2,25%

1,5

o/o För byggnader och diligensfordon till åm par Posten kal- kylmässiga avskrivningar beraknade på äteranskaff-

Investeringar i posthus m m Mkr

19

Rorelse-- overskott

Mkr 29

Tidnings- distribution

Mkr

42 42

Avskrivnings- medel

Mkr 406

Sarskild <t inve- steringar for postvåsendet Mkr