Examensarbete
Kandidatnivå
Sambandet mellan könsfördelningen av idrottare i
Riksidrottsförbundets olika medlemsförbund och
vuxnas uppfattning om respektive idrotts
genustillhörighet
Författare: Emma Zettergren och Josefina Vikman Handledare: Jenny Isberg
Examinator: Tomas Carlsson
Ämne/huvudområde: Idrotts- och hälsovetenskap Kurskod: GIH253
Poäng: 15 hp
Examinationsdatum: 2019-06-12
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet.
Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Sammanfattning
Syfte
Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan könsfördelningen av idrottare i Riksidrottsförbundets olika medlemsförbund och vuxnas uppfattning om respektive idrotts genustillhörighet. Vidare syftar studien till att utvärdera om vuxnas uppfattning kring idrotternas genustillhörighet skiljer sig beroende av kön, ålder och högsta utbildningsnivå.
Metod
Datainsamlingsmetoden i denna studie har skett via en enkätundersökning där deltagande i undersökningen gjordes tillgängligt för medlemmar på fyra träningscenter, ingående i samma träningskedja, i en medelstor stad i Mellansverige. Erbjudandet om deltagande i enkäten gick enbart till de som klickat i att de gillar träningscentrets Facebooksida. Enkäten bestod av
bakgrundsfrågor samt frågor där respondenterna fick skatta sin uppfattning om en idrotts genustillhörighet på en skala 1-5, där 1 innebär att idrotten anses feminin och 5 innebär att idrotten anses maskulin. Datat analyserades med hjälp av Spearmans korrelation respektive X2-test.
Resultat
Resultatet visade på att det finns ett signifikant samband mellan könsfördelningen av idrottare i Riksidrottsförbundets olika medlemsförbund och allmänhetens uppfattning om respektive idrotts genustillhörighet (ρ = 0,074, p < 0,001). Resultatet visade däremot att det inte finns en skillnad i uppfattningen av idrotternas genustillhörighet beroende av respondenternas kön (X2 = 1,40, p =
0,50), ålder (X2 = 0,46, p = 0,80), eller utbildningsnivå (X2 = 0,05, p = 0,98).
Slutsatser
Slutsatser som kan dras är att det positiva sambandet mellan idrotters
könsfördelning och individers uppfattning om idrottens genustillhörighet innebär att idrotter med stor andel aktiva män generellt sett är skattade som maskulina medan idrotter med stor andel aktiva kvinnor skattas som feminina.
Uppfattningen gäller oberoende av de aktiva vuxnas kön, ålder och utbildningsnivå.
Abstract
Purpose
The aim of the study was to investigate the relationship between the gender distribution of athletes in the National Sports Federation's various Swedish sports federations and the adults' perception of each sports gender affiliation.
Furthermore, this study aims to evaluate whether the perception of the gender affiliation of sports differs depending on sex, age and the level of education.
Methods
The data collection method in this study was a survey where the participation was made available to members of four training centers, included in the same
company, in a medium-sized city in central Sweden. The offer of participation in the survey only went to those who had clicked that they like the training center's Facebook page. The questionnaire consisted of background questions and questions where the respondents had to estimate their perception of a sport's gender affiliation on a scale of 1-5, where 1 means that the sport is considered feminine and 5 means that the sport is considered masculine. The data was analyzed using Spearman's correlation and a X2-test.
Results
The result showed that there is a significant correlation between the gender distribution of athletes in different Swedish sports association affiliates and the adoults perception of the respective sports gender affiliation (ρ = 0.074, p
<0.001). The result also showed that there is no difference in the perception of the gender affiliation of sports depending on the respondents' sex (X2 = 1.40, p = 0.50), age (X2 = 0.46, p = 0.80), or educational level ( X2 = 0.05, p = 0.98).
Conclusions
Conclusions that can be drawn are that the positive correlation between the sports gender distribution and individuals' perception of the sport's gender affiliation means that sports with a large proportion of active men are generally perceived as masculine, while sports with a large proportion of active women are perceived as feminine. The perception is independent of the active adults' sex, age and level of education.
Innehållsförteckning
Introduktion ... 2 Syfte ... 7 Frågeställningar ... 7 Metod ... 8 Urval ... 8 Metodupplägg ... 9 Analys av data... 10 Etiska överväganden ... 10 Resultat ... 12 Diskussion ... 14 Resultatdiskussion ... 14 Metoddiskussion ... 16 Fortsatt forskning ... 19 Slutsatser ... 20 Referenser ... 21 Bilagor ... 24 Bilaga 1. Enkät... 24Introduktion
Kön refererar till de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor. Genus å andra sidan speglar graden av femininitet och maskulinitet (Schmalz & Kerstetter, 2017). Coakley (2017) förklarar att genus inte bör förväxlas med kön men att genus baseras på de egenskaper som tillskrivs de olika könen. Med det menas alltså vad som är manligt respektive kvinnligt kopplat till den traditionella bilden av det som förväntas av män respektive kvinnor.
För att se hur könsfördelningen inom idrotterna ser ut undersöker
Riksidrottsförbundet varje år hur stor andel kvinnor respektive män som är aktiva inom Riksidrottsförbundets medlemsförbund. De fem mest mansdominerade idrotterna i Sverige under 2017 var Cricket (94%), Flygsport (89%), Biljard (86%), Ishockey (87%) och Amerikansk fotboll (86%). De fem mest
kvinnodominerade idrotterna i Sverige 2017 var Ridsport (91%), Konståkning (83%), Gymnastik (74%), Draghund (66%) och Danssport (60%)
(Riksidrottsförbundet, 2018a).
En trolig förklaring till denna obalans går att finna i historien. När männen skapade de organiserade idrotterna under mitten av 1800-talet valdes fysiska aktiviteter och regler ut som gick hand i hand med vad som ansågs vara maskulint under just den eran och idrotterna skulle helst bestå av fysisk kontakt, tävling och erövring. Kvinnor ansågs då vara för svaga och ömtåliga för att delta och idrotten var männens arena (Coakley, 2017). Coakley (2017) beskriver hur kvinnorna genom århundraden har fått kämpa för att få delta inom idrott och att ens få vara fysiskt aktiva. Men i början på 1900-talet började kvinnorna till slut överkomma vissa av barriärerna och fick delta i graciösa och vackra idrotter som konståkning och gymnastik då dessa idrotter ansågs smickrande för kropparna och feminina i utförandet. Kvinnor tilläts även spela golf och tennis så länge de agerade kvinnligt (Coakley, 2017). Fram till mitten av 1900-talet utvecklades kvinnoidrotten svagt men att kvinnlig friidrott debuterade vid OS i Amsterdam 1928 var en framgång. Somliga kvinnor uppvisade opassande trötthetstecken och därför avskaffades grenen 800 meter under längre tid (Lindroth, 2011).
År 1972 var ett revolutionerande år för kvinnlig idrott i USA då kongressen lagstadgade Title IX vilken konstaterar att ingen person i USA skall, baserat på kön, uteslutas från deltagande, förnekas rättigheter, eller utsättas för diskriminering i utbildningsprogram eller aktiviteter som får federalt ekonomiskt stöd (Cahn, 2015). Cahn (2015) skriver dock att det skulle ta flera år för lagen att konkretiseras men att strävan att nå jämställd idrott för män och kvinnor var ett steg närmare. Under senare del av 1900-talet utvecklades kvinnors idrott mycket. Några betydande exempel är att det 1981 blev tillåtet för kvinnor att delta i Vasaloppet för första gången, det var även under det årtiondet (1984) som kvinnor tilläts springa marathon på OS i Los Angeles (Lindroth, 2011). Pfister (2010) skriver att den första lagidrotten kvinnor fick delta på i OS var volleyboll 1964 därefter följde handboll (1976), basket (1976), fotboll (1996) och slutligen ishockey 1998.
Cykling introducerades till kvinnornas OS-program 1984 som ett tillägg till gymnastik och konstsim som dock enbart var reserverat för kvinnor. Sedan dess har nästan alla idrotter som tidigare ansetts maskulina varit öppna för kvinnor, till exempel brottning, tyngdlyftning och stavhopp. Dock var boxning fortfarande reserverad för män fram tills 2012 medan rytmisk gymnastik samt konstsim är än idag endast reserverade för kvinnor.
Förutom historien kan denna könsmässiga obalans vara ett resultat av hur personer klassificerar olika idrotter. “Metheny’s classification model” (Metheny, 1965) är en teori och klassificering som hör till ämnet genus. Teorin och klassificeringen har sedan 1965 varit grunden till ett antal studier rörande idrott och genus. Hardin och Greer (2009) anser att klassificeringen är lika aktuell idag som den var 1965. Klassificeringen handlar om vilka idrotter som är socialt godtagbara för kvinnor att delta i baserat på hur väl idrotten överensstämmer med en stereotypisk syn på lämpligt kvinnligt beteende (Riemer & Visio, 2003). Acceptabla idrotter betonar estetik samt innehåller varken kroppskontakt, lyftning av tunga objekt eller tävling på något sätt. Idrotter som klassificeras som godtagbara är bland annat simning, bowling, konståkning och golf (Riemer & Visio, 2003).
De stereotypa förväntningarna på femininitet och maskulinitet kan förklara varför vissa idrotter upplevs som feminina eller maskulina (Koivula, 2001). Idrotter kategoriseras som feminina, maskulina eller neutrala beroende på vilka egenskaper
idrotterna består av. Till exempel anses idrotter som består av risker och fart som maskulina medans idrotter som betonar estetik anses som feminina (Koivula, 2001). Det finns idrotter som generellt klassas som feminina men som till viss del också ses som maskulina, till exempel breakdance inom idrotten dans (Langnes & Fasting, 2017).
Att idrotter klassificeras som maskulina respektive feminina kan bli ett problem då det påverkar och begränsar individers val av idrott (Plaza, Boiché, Brunel, & Ruchaud, 2017). Fler problem som könsstereotyper medför inom idrotten är enligt Spencer, Rehman och Kirk (2015) att flickor känner sig pressade att uppträda feminint under skolidrotten samt att de känner att de måste agera enligt de traditionella könsnormerna. Vissa flickor kan utmana dessa normer men riskerar därför att upplevas som för maskulina. Liknande fenomen förekommer för pojkar, hävdar Fadzal och Chung (2018). De menar att maskulinitet är ett konstruerat och inlärt begrepp som skapar ett stigma för män inom feminina idrotter.
Chalabaeva, Sarrazinb, Fontaynea, Boichéc och Clément-Guillotind (2013), Klomsten, Marsh och Skaalvik (2005) och Sobal och Milgrim (2019) har undersökt hur olika klassificeringar påverkar individer. De konstaterar att både kvinnor/flickor och män/pojkar påverkas av stereotyper i sina val av idrotter. Schmalz och Kerstetter (2017) stödjer detta konstaterande samt hävdar att barn så unga som åtta år gamla är medvetna och påverkas av könsstereotyper inom idrott och fysisk aktivitet. Schmalz och Kerstetter (2017) och Alvarinas-Villaverde, Lopez-Villar, Fernandez-Villarino och Alvarez-Esteban (2017) presenterar att flickor oftare är benägna att utöva idrotter som tillskrivs maskulina än vad pojkar är benägna att utöva idrotter som tillskrivs feminina. Schmalz och Kerstetter (2017) förklarar detta genom att det är mer socialt accepterat för flickor att utöva maskulina idrotter än tvärtom. Sobal och Milgrim (2019) konstaterar att pojkar och män påverkas av könsbestämda idrotter i sitt val av idrott dock hävdar Engel (1994) att flickor till högre grad påverkas av dessa könsstereotyper inom idrotten än pojkar. Detta motiverar hon genom att visa på att antalet aktiva flickor minskar ju högre upp i tonåren man kommer på grund av traditionella feminina stereotyper. Hon förklarar att den största minskningen av deltagare skedde i idrotter som kategoriseras som maskulina. Hardin och Greer (2009) styrker argumentet samt
menar att tonårsflickor väljer att avsluta sitt idrottande i mycket större utsträckning än tonårspojkar. Att flickor slutar idrotta är för att de känner att de överskrider traditionella könsgränser, speciellt när det gäller maskulina idrotter menar Slater och Tiggemann (2010). De tar även upp att flickor inte anser att idrottande är coolt eller feminint.
I en undersökning av Hannon, Soohoo, Reel och Ratliffe (2009) visar resultat att samtliga respondenter (15-18 år) ansåg att gymnastik var en feminin idrott samt att fotboll, simning och tennis ansågs vara neutrala idrotter. Det fanns olika åsikter om vilka idrotter som ansågs vara maskulina, dock fanns ett samband mellan de
idrotter som ansågs maskulina och innehåll av kroppskontakt och våld. Riemer och Visio (2003) presenterar att samtliga deltagare från förskolegrupper upp till
gymnasieklasser upplever att amerikansk fotboll och brottning är maskulina idrotter samt att aerobics och gymnastik är feminina idrotter. Dock ansåg deltagarna att basket och fotboll var neutrala idrotter. Riemer och Visio (2003) presenterar vidare att inställningen till hur deltagarna klassificerar idrotter ändras över tid, till exempel klassades baseball mer maskulint ju äldre deltagarna var. Till skillnad upplevdes basket och tennis mer vara mer neutrala idrotter ju äldre
deltagarna var. Xiang, McBride, Lin, Gao och Francis (2017) har undersökt liknande fenomen men fokuserat på hur löpning upplevs i förhållande till genus hos elever 10-14 år under fyra års tid. Pojkar klassificerade löpning till större del som en maskulin idrott än vad flickor gjorde. Dock förändrades inställningen över tid och ju äldre barnen blev ju mer klassificerades löpning som en neutral idrott. Den könsmässiga fördelningen av aktiva inom de olika idrotterna kan alltså vara ett resultat av historien och traditioner samt hur idrotter klassificeras utifrån idrottens genustillhörighet. Riksidrottsförbundet (2018b) vill förebygga könsstereotyper och könsbestämda idrotter, de har som mål att år 2025 ha en jämställd idrott. De vill att män och kvinnor ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen. De menar även att möjligheterna ska vara lika för alla oavsett kön, att utöva och leda idrott samt att alla som vill, oavsett kön, ska få vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Dock har man mycket att arbeta på för att uppnå en jämställd idrott.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att en mängd av de forskningsstudier som presenterats har publicerat studier om individers inställning till idrott i förhållande till genus där respondenterna framförallt varit barn eller tonåringar. Enbart Fadzal och Chung (2018), Sobal och Milgrim (2019) och Plaza et al. (2017) har inriktat sig mot vuxna i sina studier. Det kan även konstateras att forskning inom området tyder på att klassificeringen av idrotter i förhållande till genus har en tydlig
påverkan till vilken idrott individer väljer att utöva. Dock har ingen tidigare studie, i vår vetskap, undersökt sambandet mellan uppfattningen av enskilda idrotter, i förhållande till genus, och den faktiska andelen idrottande kvinnor och män i just dessa idrotter.
Syfte
Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan könsfördelningen av
idrottare i Riksidrottsförbundets olika medlemsförbund och vuxnas uppfattning om respektive idrotts genustillhörighet. Vidare syftar studien till att utvärdera om vuxnas uppfattning kring idrotternas genustillhörighet skiljer sig beroende av kön, ålder och högsta utbildningsnivå.
Frågeställningar
Finns det ett samband mellan könsfördelningen hos aktiva utövare inom
Riksidrottsförbundets medlemsförbund och hur dessa idrotter uppfattas av vuxna i förhållande till genus?
Skiljer sig uppfattningen om idrotternas genustillhörighet mellan kvinnor och män?
Skiljer sig uppfattningen om idrotternas genustillhörighet mellan unga (18-37 år) och äldre (38-87 år)?
Skiljer sig uppfattningen om idrotternas genustillhörighet mellan individer med olika högsta utbildningsnivåer (gymnasieskola eller högskola/universitet)?
Metod
För att besvara studiens syfte är den valda metoden för denna undersökning enkät. I denna enkät undersöks hur respondenterna uppfattar enskilda idrotters
genustillhörighet på en skala 1-5 där 1 betyder att idrotten ses som feminin och 5 betyder att idrotten ses som maskulin.
Urval
Respondenterna i denna studie var medlemmar på fyra träningscenter som ingår i samma kedja i en medelstor stad i Mellansverige. Deltagarna är de som har klickat i att de gillar träningscentrets Facebooksidor och som ser att undersökarna lagt ut länken som har en tidsbegränsning och väljer att klicka in på länken och besvara enkäten. Anledningen till att just dessa träningscenter valdes ut är då de inte har någon direkt koppling till någon specifik föreningsidrott. Både kvinnor och män hade möjlighet att medverka i studien och samtliga respondenter var minst 18 år gamla (se tabell 1). Totalt ingick 71 kvinnor och 29 män i studien. De respondenter som fyllde i fler svarsalternativ på någon fråga exkluderades. Fördelningen på högsta utbildningsnivån hos respondenterna var grundskola (2%), folkskola (1%), gymnasieskola (39%) och högskola/universitet (58%).
Tabell 1. Andel respondenter i varje åldersgrupp.
Åldersgrupp Totalt (%) Kvinnor (%) Män (%)
18-27 34 27 7 28-37 22 14 8 38-47 17 16 1 48-57 14 9 5 58-67 10 5 5 68-77 2 0 2 78-87 1 0 1 88 + 0 0 0
Tabell 2. Respondenternas koppling till föreningsidrott.
Bakgrundsfrågor Andel aktiva (%) Aktiv utövare i föreningsidrott 22 Tidigare aktiv i föreningsidrott 77 Aktiv tränare inom föreningsidrott 13 Tidigare aktiv tränare inom föreningsidrott 27
Metodupplägg
Enkäten (se bilaga 1) skapades via Google Formulär och utgår från Hardin och Greer (2009)´s redan tidigare publicerade enkät vilken presenteras i deras artikel “The Influence of Gender-role Socialization, Media Use and Sports Participation on Perceptions of Gender-Appropriate Sports” och den inleddes med kryssfrågor och kortsvarsfrågor där syftet var att ta reda på vad respondenterna har för
bakgrund. Enkäten anpassades till studiens syfte och samtliga idrotter som valts ut att ingå i enkäten är de idrottsförbund som är medlemmar i Riksidrottsförbundet och finns med i deras rapport “Idrotten i siffror” från 2017 års sammanställning av andelen kvinnor respektive män i samtliga idrotter (Riksidrottsförbundet 2018a). De exkluderade förbunden är Akademiska idrottsförbundet, Dövidrottsförbundet, Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet, Svenska Parasportförbundet samt Skolidrottsförbundet då dessa ansågs vara för breda för respondenterna att få en uppfattning om vilken specifik idrott skattningen avser. Nästa steg var att
genomföra en pilotundersökning där enkäten skickades ut till idrottstränarstudenter vid Högskolan Dalarna för att se om frågorna uppfattas som det var tänkt eller om någonting behövdes omformuleras. Efter genomförd pilotundersökning
korrigerades enkäten genom att bland annat ändra tidsuppskattningen då det tog längre tid än uppskattat att besvara enkäten. Enkäten skickades sedan ut och publicerades som länk på fyra stycken träningscenters Facebooksidor. Länken fanns tillgänglig att besvara under 48 timmar. Enkäten skapades så att varje fråga är obligatorisk förutom de frågor som börjar med orden “Om ja…” och därmed kommer alla inskickade svar vara fullständiga.
Respondenterna informerades via samtliga träningscenters Facebooksidor. Samtliga potentiella respondenter fick först ta del av de etiska överväganden studien omfattar i Facebookinlägget innan de besvarade enkäten (se bilaga 1) via en länk. Högst upp på enkäten finns hela informationsbrevet inlagt. Se bilaga 2 där texten som skrevs ut på Facebookinlägget presenteras.
Analys av data
Analysen av data skedde i dataprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) som är ett statistiskt analysverktyg. Till analysen användes “Spearmans korrelation” som analysmetod. En variabel i denna studie
representerar hur respondenterna uppfattar en idrott i förhållande till genus (y-axel) vilket innebär att den variabeln tillhör ordinalskala. Den andra variabeln
representerar hur stor andel (procent) män som är aktiva inom respektive idrott (x-axel) 2017 enligt Riksidrottsförbundets rapport “Idrotten i siffror”. Både medianen på y-axeln samt procenten på x-axeln rankades mellan 1-66 då det var 66 idrotter som denna studie innefattar. För de idrotter med samma medianvärde
rangordnades dessa med hjälp av dess medelvärde för att tydligare kunna se deras olikheter (se figur 1).
X2-test for independence användes som analysmetod för att undersöka hur kvinnor och män, olika åldersgrupper (18-37 år och 38-87 år) och hur individer med olika nivåer av högsta utbildning (gymnasie och högskola/universitet) skattar de utvalda idrotternas genustillhörighet. Detta test användes för att se om det fanns en
skillnad mellan de olika kategoriernas fördelning av samtliga idrotter i förhållande till genustillhörighet. Testet genomfördes med hjälp av medelvärdet för samtliga grupper hos de olika kategorierna. För att uppfylla X2-testets förutsättningar att maximalt 20% av de förväntade frekvenserna får understiga 5, så slogs svaren som skattades 1 och 2 ihop till en feminin skattningsgrupp och svaren som skattades 4 och 5 slogs ihop till en maskulin skattningsgrupp. Alfanivån för statistisk
signifikans sattes till 0,05.
Etiska överväganden
Alla respondenter i denna studie var anonyma då genus kan vara ett känsligt ämne att ta ställning till. Enkäten besvarades via en länk vilket innebär att det inte går att se vem som besvarat enkäten mer än att respondenten uppfyllde kraven för urval i studien. I enkäten förekom inte några ledande frågor vilka skulle kunnat avslöjat personens identitet. Ett annat etiskt övervägande var att endast låta personer som är 18 år eller äldre delta i undersökningen.
Ytterligare ett etiskt övervägande som gjordes var att det fanns ett
presenterades för deltagarna innan de klickade på länken. Denna information upprepades även överst i enkäten (se bilaga 1). I informationsbrevet samt i enkäten fanns även information om att respondenterna hade rätt till att avbryta studien när som helst utan närmare anledning.
Studien är etiskt granskad samt godkänd av Högskolan Dalarnas forskningsetiska nämnd (7.1-2019/373). Denna studie kommer publiceras och finnas tillgänglig för allmänheten samt undersökningsdeltagarna på DiVA vilket
Resultat
Analysen med hjälp av Spearmans korrelation påvisade att det finns ett signifikant samband mellan könsfördelningen av idrottare i Riksidrottsförbundets olika medlemsförbund och vuxnas uppfattning om respektive idrotts genustillhörighet (se figur 1). Korrelationskoefficienten för sambandet mellan andel aktiva män (%) inom respektive föreningsidrott år 2017 och uppfattningen av idrotters
genustillhörighet var ρ = 0,704, p < 0,001.
Ett X2-test for independence utfördes för att se fördelningen mellan kvinnor och män. Resultatet visar att det inte finns en signifikant skillnad mellan kvinnor och mäns skattningsfördelning av idrotter i förhållande till genustillhörighet (X2 = 1,40, p = 0,50). Samma test användes för att se ifall det fanns skillnad mellan hur unga respondenter (18-37 år gamla) och äldre respondenter (38-87 år gamla) uppfattar en idrott. X2-testet visar att det inte finns en signifikant skillnad mellan hur unga respektive äldre uppfattar idrotter i förhållande till genustillhörighet (X2 = 0,46, p = 0,80). X2-testet genomfördes även för att se hur de respondenter vars högsta utbildningsnivå är gymnasieskola uppfattar idrotter gentemot de
respondenter vars högsta utbildningsnivå är högskola/universitet. X2-testet visar att
det inte finns en signifikant skillnad mellan hur de olika grupperna uppfattar idrotter i förhållande till genustillhörighet (X2 = 0,05, p = 0,98).
R id sp o rt ( 9 %) K o n st åk n in g ( 1 8 %) G y mn ast ik ( 2 7 %) D ra g h u n d ( 3 5 %) D an ss p o rt ( 4 0 %) F ri id ro tt ( 4 1 %) V o ll ey b o ll ( 4 6 %) S imn in g ( 4 8 %) G ån g & V an d ri n g ( 5 0 %) H an d b o ll ( 5 1 %) L an d h o ck ey ( 5 2 %) B as k et b o ll ( 5 4 %) O ri en te ri n g ( 5 6 %) D ra g k am p ( 5 7 %) S k id o r (5 8 %) S k id sk y tt e (5 9 %) B o u le ( 5 9 %) K lä tt ri n g ( 5 9 %) B o b & r o d el ( 6 0 %) R o d d ( 6 0 %) K an o t (6 0 %) S k ri d sk o ( 6 1 %) T ri at h lo n ( 6 2 %) V at te n sk id o r & W ak eb o ar d ( 6 3 %) K ar at e (6 3 %) T en n is (6 3 %) V ar p a (6 4 %) T ae k w o n d o ( 6 4 %) B ad mi n to n ( 6 4 %) S eg li n g ( 6 4 %) C ast in g ( 6 7 %) M ån g k amp ( 6 5 %) B an g o lf ( 6 6 %) B åg sk y tt e (6 6 %) Iss eg li n g ( 6 9 %) Ju d o ( 6 9 %) S ty rk e ly ft ( 6 9 %) B u d o & K amp sp o rt ( 6 9 %) F o tb o ll ( 6 9 %) F äk tn in g ( 7 0 %) S p o rt d y k n in g ( 7 0 %) B o w li n g ( 7 0 %) In n eb an d y ( 7 1 %) G o lf ( 7 1 %) B o x n in g ( 7 2 %) Ty n g d ly ft n in g ( 7 3 %) B ro tt n in g ( 7 4 %) B ase b o ll & so ft b o ll ( 7 5 %) C y k el ( 7 5 %) R u g b y ( 7 7 %) B an d y ( 7 7 %) S q u ash ( 7 8 %) B il sp o rt ( 7 9 %) C u rl in g ( 8 0 %) S k at eb o ar d ( 8 0 %) B o rd te n n is ( 8 0 %) R ac er b åt ( 8 1 %) D ar t (8 1 %) S k y tt esp o rt ( 8 1 %) F ri sb ee ( 8 3 %) M o to rc y k el & S n ö sk o te r (8 4 %) A m er ik an sk f o tb o ll ( 8 6 %) Ish o ck ey ( 8 6 %) B il ja rd ( 8 7 %) F ly g sp o rt ( 8 9 %)
Figur 1. Sambandet mellan könsfördelningen av idrottare i olika svenska specialidrottsförbund och allmänhetens uppfattning om respektive idrotts genustillhörighet
är signifikant (p < 0,05). Cirklarnas storlek presenterar antal utövare inom varje idrott. Den idrott med lägst antal utövare är Bob och rodel vilkens cirkel har storleken 2,0 pkt (n = 582). Den idrott med flest antal utövare är Fotboll och dess cirkel har storleken 77,6 pkt (n = 859667). Cirklarnas färg representerar varje idrotts medianvärde utifrån respondenternas skattning av genustillhörighet. De idrotter vars median = 2 representeras som vit cirkel med svart kant, de idrotter vars median
Andel män inom respektive idrott (ranking 1-66)
Sk att n in g a v id ro tten s g e n u stil lh ö rig h et - fr ån k v in n li g til l m an li g ( ran k in g 1 -66)
Diskussion
Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan könsfördelningen av idrottare i Riksidrottsförbundets olika medlemsförbund och vuxnas uppfattning om respektive idrotts genustillhörighet. Resultatet visade på att det finns ett signifikant samband mellan könsfördelningen och uppfattningen om idrotternas
genustillhörighet (p < 0,001). Det finns inte skäl att tro att det finns någon skillnad mellan hur kvinnor och män, unga och äldre samt individer med olika högsta utbildning uppfattar de enskilda idrotterna (alla p > 0,05).
Resultatdiskussion
Vår studies resultat när det gäller skattningen av enskilda idrotters genustillhörighet stämmer väl överens med det Riemer och Visio (2003)
presenterar i sin artikel trots att de undersökt förskolegrupper för 16 år sedan. Att amerikansk fotboll och brottning kategoriseras som maskulina konstateras av både Riemer och Visio (2003) och även i vår studies resultat då brottning fick
medianvärde 4 och amerikansk fotboll fick medianvärde 5 av respondenterna (ju högre medianvärde desto maskulinare idrott, skalan i denna studie var 1-5). Reimer och Visio (2003) konstaterar vidare att gymnastik kategoriseras som feminin vilket de får medhåll i från Hannon et al. (2009) där de presenterar att samtliga respondenter (15-18 år gamla) hävdar att gymnastik är feminin. Detta redovisas även i vår studies resultat då gymnastik fick medianvärde 2. Det kan även konstateras att samtliga idrotter med medianvärdet 2 (feminina idrotter enligt respondenterna) uppfyller de krav som Metheny´s classification model (1965) presenterar. Det vill säga att de betonar estetik samt inte innehåller någon kroppskontakt eller lyft av tunga objekt. De feminina idrotterna är gymnastik, danssport, ridsport samt konståkning vilka alla stämmer överens med Methenys beskrivning år 1965. Det som dock skulle kunna ifrågasättas är de lyft som sker när det är pardans eller konståkning i par. Detta är ju i och för sig tunga lyft men brukar inte genomföras av kvinnor oavsett vilket då inte påverkar lämpligheten enligt modellen och idrotterna är därför passande för kvinnor. Vår studies resultat kring de neutrala idrotterna (de idrotter med median 3) stämmer även de överens med tidigare forskning där Reimer och Visio (2003) presenterar att basket och
fotboll kategoriseras som neutrala idrotter och enligt Hannon et al. (2009) hör även simning och tennis till den kategorin.
Riemer och Visio (2003) och Xiang et al. (2017) presenterade båda i sina
forskningsartiklar att individernas inställning till vissa idrotter förändras över tid. De hävdar att ju äldre deltagarna blev ju mer neutrala upplevdes idrotterna basket, tennis och löpning som tidigare upplevts som maskulina idrotter samt att ju äldre deltagarna blev ju mer maskulint upplevdes baseboll. Detta stämmer inte överens med vår studies resultat då ingen signifikant skillnad mellan de olika
åldersgrupperna kunde konstateras. Detta kan förklaras med att Reimer och Visio (2003) i sin studie undersökte barn i förskoleålder och att Xiang et al. (2017) undersökte barn mellan 9-14 år gamla vilka inte inkluderades i vår studies urval. Sedan kan även Reimer och Visios (2003) resultat ha förändrats över tid då de publicerade sin forskningsartikel för 16 år sedan.
Xiang et al. (2017) skriver att pojkar till större grad klassificerar löpning som maskulint än vad flickor gör. Notera att denna studie involverade individer från en annan kultur. Studien går emot vår studies resultat då ett X2-test påvisade att det inte finns någon skillnad i hur kvinnor respektive män uppfattade de olika idrotterna. Detta skulle även kunna förklaras med skillnaden på urvalet av respondenter i de olika studierna, att barn (9–14 år gamla) uppfattar idrotter annorlunda än vad vuxna (18-87 år gamla) gör.
Vår studies resultat visar att det finns ett samband mellan hur idrotter uppfattas i förhållande till genustillhörighet samt andel (%) aktiva män inom respektive idrott. Detta kan innebära att om uppfattningen av idrotten förändras kommer andelen män (%) inom idrotten att förändras. Detta skulle även kunna påverkas tvärtom, att om andelen män (%) ökar alternativt minskar inom en idrott skulle uppfattningen kring denna idrott förändras. Dessa förändringar skulle kunna leda till mer jämnare fördelning mellan könen inom vissa idrotter vilket Riksidrottsförbundet (2018b) eftersträvar.
Trots att det kan konstateras att det finns ett samband mellan hur idrotter uppfattas i förhållande till genus och andel (%) aktiva män inom respektive idrott, är det ändå vissa idrotter som avviker från detta vilket kan ses i figur 1. Detta gäller
bland annat dragkamp (1446 st aktiva), landhockey (1321 st aktiva), bågskytte (12356 st aktiva), curling (3580 st aktiva) och cykel (51103 st aktiva).
Anledningen till att det kan vara så är att dessa idrotter inte har så stort antal aktiva utövare vilket gör att allmänheten därför kan ha mindre insyn inom dessa idrotter. Det kan även påverkas av att dessa idrotter inte är så stora i media vilket leder till att allmänheten inte har lika tydlig uppfattning kring dem jämfört med idrotter som till exempelvis fotboll och ishockey. Vissa idrotter innehåller olika inriktningar som till exempel ridsport som innehåller bland annat dressyr och fälttävlan. Detta kan ha fått respondenterna att tänka olika kring deras uppfattning av en idrott i förhållande till genus beroende på vilken inriktning inom idrotten man associerar den med.
Att det i vår studie framgår att det inte finns skillnad i hur kvinnor och män, unga som äldre samt mellan individer med olika högsta utbildning uppfattar olika idrotter skulle kunna betyda att den uppfattning som finns är genomgående hos olika grupper och därmed skulle kunna vara svår att förändra. Resultatet i vår studie går emot men stämmer även överens med tidigare forskning kring ämnet. Det ska dock tas hänsyn till att ingen tidigare forskning har undersökt sambandet mellan idrotters upplevda genustillhörighet och dess faktiska könsfördelning, därför är just sambandet svårt att diskutera i jämförelse med andra
forskningsresultat.
Riksidrottsförbundet (2018b) har uttryckt att de vill motarbeta könsstereotyper och könsbestämda idrotter och har som plan att besegra detta innan 2025. De har ett mål att år 2025 ha en jämställd idrott. De vill att män och kvinnor ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen. De menar även att möjligheterna ska vara lika för alla oavsett kön, att utöva och leda idrott samt att alla som vill, oavsett kön, ska få vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Denna studie skulle kunna användas som ett exempel på hur idrotter uppfattas hos en grupp individer 2019.
Metoddiskussion
En enkät ansågs vara den effektivaste metoden för att besvara syfte och
menar att enkäter är mer tidseffektiva för respondenterna vilket ger undersökarna möjlighet till att undersöka fler individer än vid exempelvis en intervju. Vidare presenteras en del fördelar med just enkät, bland annat att den garanterar
anonymitet för respondenterna till större grad än till exempel en intervju och att man därför kan misstänka att respondenten är mer benägen att svara
sanningsenligt. En intervju hade kunnat användas om studiens syfte var att undersöka det unika hos varje individ mer ingående samt
undersökningsdeltagarnas uppfattningar om ett specifikt fenomen. En intervju hade varit en bättre datainsamlingsmetod om studien fokuserat mer på
respondentens känslor och upplevelser kring ämnet.
En nackdel med denna metod kan enligt Jones (2015) vara att individer är mindre benägna att svara på internetbaserade enkäter då de kan tro att länken är spam. Detta hade kunnat leda till att studien inte hade fått svar från en tillräckligt stor population och därav inte kunnat dra några slutsatser. Detta skedde dock inte i denna studie då metoden genererade en hög svarsfrekvens. Enkäten besvarades av 103 respondenter varav 3 inte uppfyllde inklusionskriterierna (se urval på sida 7) så totalt omfattar studien svar från 100 respondenter. De respondenter som fyllde i att de ej ville ange kön exkluderades då Riksidrottsförbundets siffror från 2017 endast inkluderar kvinnor och män (Riksidrottsförbundet 2018a). De respondenter som valt att fylla i fler alternativ på någon fråga exkluderades. Vid analysen av datat upptäcktes det att idrotten kälksport fanns listat som ett medlemsförbund hos Riksidrottsförbundet men att den dock inte fanns med i rapporten Idrotten i siffror. De svaren exkluderades därför på samtliga enkäter då skattningen av den idrotten inte gick att jämföra mot andelen manliga utövare 2017.
Denna studie använder sig av 2017 års undersökning kring andel kvinnor och män inom de idrotter som är medlemmar i Riksidrottsförbundet då denna rapport var den senaste publicerade när denna studies undersökning genomfördes. Dock kan det tillkomma förändringar varje år där nya förbund väljs in och andra förbund exkluderas från Riksidrottsförbundet. Därför kan framtida forskning inom området röra andra medlemsförbund än de som nämns i denna studie och därmed kan det i framtiden presenteras andra resultat.
Greer (2009) i en peer review granskad vetenskaplig publikation stärker detta studiens metod jämfört med om en egen enkät hade utvecklats. Däremot kan det inte konstateras om deras enkät validerats eller ej. Metoden hade kunnat stärks ifall en validerad enkät hade använts som utgångspunkt då valideringsprocessen
säkerställer att man mäter det man avser att mäta. Validiteten hade kunnat stärkas ytterligare om instruktionerna till enkäten varit tydligare med att respondenten inte skulle skatta idrotten baserat på antal utövare av respektive kön eller medias framställning av könsfördelningen utan att respondenterna skulle skatta idrotten baserat på idrottens egenskaper kopplat till vad de anser vara feminint respektive maskulint. Dock skrevs detta inte ut i instruktionerna då undersökarna inte ville påverka respondenterna i deras uppfattning av de enskilda idrotterna. Något som ökar studiens validitet är att tidigare forskning styrker denna studies resultat, det man dock bör ta hänsyn till är att tidigare studier genomförts i en annan kulturell kontext.
Generaliserbarheten för detta resultat höjs av att respondenterna har stor spridning i både utbildningsnivå och ålder samt är både kvinnor och män och trots att en stor mängd individer undersöktes visade ett X2-test att det inte finns en skillnad i hur dessa individer uppfattar de enskilda idrotterna. Därför kan det rimligtvis vara så att resultatet bör representera uppfattningen kring enskilda idrotters
genustillhörighet hos aktiva vuxna individer boende i Sverige oberoende av kön, ålder eller utbildningsnivå.
Reliabiliteten i denna studie går ej att diskutera då det inte med säkerhet går att veta om respondenterna hade skattat idrotterna på samma sätt om de hade fått besvara frågorna ytterligare en gång. Det som hade kunnat användas som verktyg för att testa reliabiliteten hade varit att göra om pilotundersökningen på samma respondenter och sedan analyserat test-retest-reliabiliteten.
Studien har utgått från ett forskningsetiskt förhållningssätt då detta ämne kan vara känsligt för många att prata om och ta ställning till. Ämnet genus har under de senaste åren varit omtalat och mycket har skett inom utvecklingen mot ett mer jämställt samhälle. Studien är forskningsetiskt granskad samt godkänd av
Högskolan Dalarnas forskningsetiska nämnd (7.1-2019/373), detta visar att studien tagit hänsyn till de forskningsetiska reglerna.
Felkällor som eventuellt påverkat studiens resultat kan bland annat vara om en respondent inte känner till idrotten och vad den innebär. Respondenten kan då välja att kryssa i idrotten som neutral för att inte dra någon felaktig uppfattning eller chansa på att idrotten är maskulin alternativt feminin. Det undersökarna gjorde för att förhindra detta var att förklara två idrotter med andra namn inom parentes. Dessa idrotter var Bangolf (minigolf) samt Casting (precisionsfiske). En annan felkälla som hade kunnat påverka resultatet skulle kunna ha varit att
respondenterna inte svarade sanningsenligt. Dock skrevs det tydligt ut i enkäten att respondenterna skulle förbli anonyma i denna studie. I och med det kunde de därför känna sig trygga i att inte få sina svar publicerade tillsammans med sin identitet vilket ökade sannolikheten att respondenten vågade besvara enkäten sanningsenligt.
Enkäten hade kunnat utökas med fler alternativ kring utbildning. Det finns eftergymnasiala utbildningar förutom högskola/universitet som inte presenteras som alternativ i enkäten vilka respondenterna kan ha saknat. Dock anser
undersökarna att detta troligtvis inte hade påverkat resultatet då det inte var i närheten av någon skillnad mellan personer med olika utbildningsnivå.
Fortsatt forskning
Det krävs mer forskning på fler geografiska platser för att kunna generalisera detta resultat vidare än i Sverige. Önskvärt kan även vara att undersöka fler
ålderskategorier, främst individer under 18 år för att se om det finns en skillnad mellan barn och vuxna och i så fall hur uppfattningen förändras i takt med individers uppväxt. Att undersöka sambandet mellan barns uppfattning kring idrotters genustillhörighet och andel aktiva barn, flickor respektive pojkar, inom respektive idrott kan även det vara intressant för fortsatt forskning. Denna studie har undersökt hur aktiva vuxna ser på idrotters genustillhörighet och därför kan det vara intressant att i framtida forskning undersöka hur inaktiva individer uppfattar detta och eventuellt se om det finns en skillnad.
Slutsatser
Slutsatser som kan dras är att det positiva sambandet mellan idrotters
könsfördelning och individers uppfattning om idrottens genustillhörighet innebär att idrotter med stor andel aktiva män generellt sett är skattade som maskulina medan idrotter med stor andel aktiva kvinnor skattas som feminina. Uppfattningen gäller oberoende av de aktiva vuxnas kön, ålder och utbildningsnivå.
Referenser
Alvariñas-Villaverde, M., López-Villar, C., Fernández-Villarino, M. A., & Alvarez-Esteban, R. (2017). Masculine, feminine and neutral sports:
Extracurricular sport modalities in practice. Journal of Human Sport and Exercise,
12(4), 1278-1288. doi:10.14198/jhse.2017.124.14
Brustad, R. J. (1992). Integrating socialization influences into the study of
children’s motivation in sport. Journal of Sport & Exercise Psychology, 14(1), 59– 77.
Cahn, K. J. (2015). Coming on strong (2nd edition). University of Illinois Press: First illinois paperback.
Chalabaev, A., Sarrazin, P., Fontayne, P., Boiché, J., & Clément-Guillotin, C. (2013). The influence of sex stereotypes and gender roles on participation and performance in sport and exercise: Review and future directions. Psychology of
Sport and Exercise, 14(2), 136–144. doi:10.1016/j.psychsport.2012.10.005
Coakley, J. (2017). Sports in society (12th edition). New York: McGraw-Hill Education.
Engel, A. (1994). II. Sex roles and gender stereotyping in young women’s participation in sport. Feminism & Psychology, 4(3), 439–448.
doi:10.1177/0959353594043016
Fadzal, I. N. J. B., & Chung, H. J. (2018). Overcoming the stereotypes of masculinity in singaporean elite level male gymnasts. The Asian Journal of
Kinesiology, 20(4), 30–42. doi:10.15758/ajk.2018.20.4.30
Hannon, J., Soohoo, S., Reel, J., & Ratliffe, T. (2009). Gender stereotyping and the influence of race in sport among adolescents. Research Quarterly for Exercise and
Sport, 80(3), 676–684. doi:10.1080/02701367.2009.10599608
Hardin, M., & Greer, J. D. (2009). The influence of gender-role socialization media use and sports participation on perceptions of gender-appropriate sports.
Jones, I. (2015). Research methods for sports studies. Oxon: Routhledge. Klomsten, A. T., Marsh, H. W., & Skaalvik, E. M. (2005). Adolescents’
perceptions of masculine and feminine values in sport and physical education: a study of gender differences. Sex Roles, 52(9), 625–636. doi:10.1007/s11199-005-3730-x
Koivula, N. (2001). Perceived characteristics of sports categorized as gender-neutral, feminine and masculine. Journal of Sport Behavior, 24(4), 377–393. Langnes, T. F., & Fasting, K. (2017). Gender constructions in breaking. Sport in
Society, 20(11), 1596–1611. doi:10.1080/17430437.2017.1284809
Lindroth, J. (2011). Idrott under 500 år. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Metheny, E. (1965). Connotations of Movement in Sport and Dance. California: WM. C. Brown company publishers.
Pfister, G. (2010). Outsiders: Muslim women and olympic games – barriers and opportunities. The International Journal of the History of Sport, 27(16–18), 2925– 2957. doi:10.1080/09523367.2010.508291
Plaza, M., Boiché, J., Brunel, L., & Ruchaud, F. (2017). Sport = male… but not all sports: investigating the gender stereotypes of sport activities at the explicit and implicit levels. Sex Roles, 76(3), 202–217. doi:10.1007/s11199-016-0650-x
Riemer, B. A., & Visio, M. E. (2003). Gender typing of sports: An investigation of Metheny’s classification. Research Quarterly for Exercise and Sport, 74(2), 193– 204. doi:10.1080/02701367.2003.10609081
Riksidrottsförbundet (2018a). Idrotten i siffror. Hämtad 2019-03-21 från https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/statistik/2017-idrotten-i-siffror---rf.pdf
Riksidrottsförbundet (2018b). Strategisk plan för svensk idrott 2018–2021. Hämtad 2019-03-21 från http://www.strategi2025.se/globalassets/
Schmalz, D. L., & Kerstetter, D. L. (2006). Girlie girls and manly men: Children’s stigma consciousness of gender in sports and physical activities. Journal of
Leisure Research, 38(4), 536–557. doi:10.1080/00222216.2006.11950091
Slater, A., & Tiggemann, M. (2010). “Uncool to do sport”: A focus group study of adolescent girls’ reasons for withdrawing from physical activity. Psychology of
Sport and Exercise, 11(6), 619–626. doi:10.1016/j.psychsport.2010.07.006
Sobal, J., & Milgrim, M. (2019). Gendertyping sports: social representations of masculine, feminine, and neither-gendered sports among US university students.
Journal of Gender Studies, 29-44. doi:10.1080/09589236.2017.1386094
Spencer, R. A., Rehman, L., & Kirk, S. F. (2015). Understanding gender norms, nutrition, and physical activity in adolescent girls: a scoping review. International
Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 12(6).
doi:10.1186/s12966-015-0166-8
Xiang, P., McBride, R. E., Lin, S., Gao, Z., & Francis, X. (2018). Students’ gender stereotypes about running in schools. The Journal of Experimental Education,
Bilagor
Bilaga 1. Enkät
Enkätundersökning kring kategorisering av idrotter i förhållande till
genus.
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning. Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan könsfördelningen av idrottare i olika svenska specialidrottsförbund och allmänhetens uppfattning om respektive idrotts genustillhörighet.Tidigare forskning inom området har tittat på hur barn och ungdomar kategoriserar idrotter i förhållande till genus. Men endast ett fåtal har gjort detta på vuxna. För att undersöka detta har metoden enkät valts ut och ni ombeds att medverka i denna undersökning då ni uppfyller undersökningens inklusionskriterier.
Enkäten kommer att ta ca 10 minuter att fylla i. Det som förväntas av dig som deltagare är att du besvarar enkäten sanningsenligt samt avsätter tillräckligt med tid för enkäten. Då enkäten behandlar personers stereotypa förväntningar kan en ny medvetenhet om detta uppstå.
Den fullständiga uppsatsen kommer att publiceras på DiVA (digitala vetenskapliga arkivet) och finnas tillgänglig för alla. Enkäterna kommer att sammanställas och analyseras samt publiceras som resultat. De besvarade enkäterna kommer att hanteras konfidentiellt.
Högskolan Dalarna är ansvarig för behandlingen av personuppgifter i samband med examensarbetet. Som deltagare i undersökningen har du enligt
Dataskyddsförordningen (GDPR) rätt att få information om hur dina
personuppgifter kommer behandlas. Du har också rätt att ansöka om ett så kallat registerutdrag, samt att få eventuella fel rättade.
Vid frågor om behandlingen av personuppgifter kan du vända dig till Högskolans dataskyddsombud Anders Forsman, dataskydd@du.se. Upplever du att dina personuppgifter behandlats felaktigt har du rätt att framföra klagomål till Datainspektionen.
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna. Undersökningen är forskningsetiskt granskad av Forskningsetiska nämnden vid Högskolan Dalarna.
Din uppgift är till och börja med att besvara sju stycken kryssfrågor och eventuellt besvara följdfrågorna med egna ord. Sedan är din uppgift att kryssa i en femgradig skala från 1-5 på en mängd idrotter. Kryssar du i siffran 1 anser du att idrotten är feminin. Kryssar du i siffran 5 anser du att idrotten är maskulin. Kryssar du i siffran 3 anser du att idrotten är neutral.
Vid eventuella frågor kan du kontakta oss via mejl på:
Josefina Vikman Emma Zettergren Fil.dr. Jenny Isberg
h16josvi@du.se h16emmze@du.se jis@du.se
Ditt kön:
Man Kvinna Vill ej ange
Din ålder:
18-27 28-37 38-47 48-57 58-67 68-77 78-87 88-
Din högsta utbildningsnivå: Grundskola
Folkskola Gymnasieskola Högskola/Universitet
Är du aktiv utövare av föreningsidrott? Ja
Nej
Om ja, inom vilken föreningsidrott/vilka föreningsidrotter?
Har du tidigare varit utövare av föreningsidrott? Ja
Nej
Om ja, inom vilken föreningsidrott/vilka föreningsidrotter?
Är du aktiv tränare inom föreningsidrott? Ja
Nej
Om ja, inom vilken föreningsidrott/vilka föreningsidrotter?
Har du varit aktiv tränare inom föreningsidrott? Ja
Nej
Om ja, inom vilken föreningsidrott/vilka föreningsidrotter?
Nedan kryssar ni i den femgradiga skalan enligt tidigare instruktion.
Amerikansk fotboll 1 2 3 4 5 Badminton 1 2 3 4 5 Bandy 1 2 3 4 5 Bangolf (minigolf) 1 2 3 4 5
Baseboll och softboll
1 2 3 4 5
Basketboll
1 2 3 4 5
Biljard
1 2 3 4 5
Bilsport
1 2 3 4 5
Bob och rodel
1 2 3 4 5 Bordtennis 1 2 3 4 5 Boule 1 2 3 4 5 Bowling 1 2 3 4 5 Boxning 1 2 3 4 5 Brottning 1 2 3 4 5
Budo och kampsport
1 2 3 4 5
Bågskytte
1 2 3 4 5
Casting (precisions fiske) 1 2 3 4 5
Cricket 1 2 3 4 5 Curling 1 2 3 4 5 Cykel 1 2 3 4 5 Danssport 1 2 3 4 5 Dart 1 2 3 4 5 Draghund 1 2 3 4 5 Dragkamp 1 2 3 4 5 Flygsport 1 2 3 4 5 Fotboll 1 2 3 4 5 Friidrott 1 2 3 4 5 Frisbee 1 2 3 4 5
Fäktning 1 2 3 4 5 Golf 1 2 3 4 5 Gymnastik 1 2 3 4 5 Gång och vandring 1 2 3 4 5 Handboll 1 2 3 4 5 Innebandy 1 2 3 4 5 Ishockey 1 2 3 4 5 Issegling 1 2 3 4 5 Judo 1 2 3 4 5 Kanot 1 2 3 4 5 Karate 1 2 3 4 5
Klättring 1 2 3 4 5 Konståkning 1 2 3 4 5 Kälksport 1 2 3 4 5 Landhockey 1 2 3 4 5
Motorcykel och snöskoter 1 2 3 4 5 Mångkamp 1 2 3 4 5 Orientering 1 2 3 4 5 Racerbåt 1 2 3 4 5 Ridsport 1 2 3 4 5 Rodd 1 2 3 4 5 Rugby 1 2 3 4 5
Segling 1 2 3 4 5 Simning 1 2 3 4 5 Skateboard 1 2 3 4 5 Skidor 1 2 3 4 5 Skidskytte 1 2 3 4 5 Skidskor 1 2 3 4 5 Skyttesport 1 2 3 4 5 Sportdykning 1 2 3 4 5 Squash 1 2 3 4 5 Styrkelyft 1 2 3 4 5 Taekwondo 1 2 3 4 5
Tennis 1 2 3 4 5 Triathlon 1 2 3 4 5 Tyngdlyftning 1 2 3 4 5 Varpa 1 2 3 4 5
Vattenskidor och wakeboard 1 2 3 4 5
Volleyboll
Bilaga 2. Text som skrevs ut på facebooksidor
“Hej medlemmar! Har du 10 minuter över? Våra personliga tränare Josefina (Actic Falun City) och Emma (Actic Britsarvet) skriver just nu ett examensarbete vid Högskolan Dalarna. Genom att besvara denna anonyma enkät medverkar du i denna studie och för att delta måste du vara 18 år eller äldre. Du har rätt att avbryta ditt deltagande när du vill utan anledning.
Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan könsfördelningen av idrottare i olika svenska specialidrottsförbund och allmänhetens uppfattning om respektive idrotts genustillhörighet. Detta uppmärksammar Riksidrottsförbundet som en viktig fråga då de har som mål att få idrotten jämställd till år 2025. Studien är etiskt granskad samt godkänd av forskningsetiska nämnden vid Högskolan Dalarna (7.1-2019/373). Så kika in och fyll i!”
