Nyckeltal inom äldreomsorgen 2000

(1)

Rapporten är framtagen i samarbete

mellan kommunerna Ale, Alingsås, Kungsbacka,

Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille,

Stenungsund, Tjörn och Öckerö samt

Göteborgsregionens kommunalförbund.

Besök Gårdavägen 2

|

Post Box 5073, 402 22 Göteborg

Tel 031–335 50 35

|

Fax 031–335 51 19

|

e-post gr@gr.to

|

www.gr.to

(2)

(3)

Nyckeltal inom äldreomsorgen 2000

Sammanfattning . . . 3

1. Inledning . . . 4

1.1 Bakgrund . . . .4 1.2 Syfte . . . .4 1.3 Process . . . .4

2. Kommunbeskrivningar . . . 5

2.1 Ale . . . .5 2.2 Alingsås . . . .6 2.3 Kungsbacka . . . .6 2.4 Kungälv . . . .7 2.5 Lerum . . . .8 2.6 Lilla Edet . . . .8 2.7 Mölndal . . . .9 2.8 Partille . . . .10 2.9 Stenungsund . . . .10 2.10 Tjörn . . . .11 2.11 Öckerö . . . .12 2.12 Nettokostnader . . . .13

3. Omsorg i särskilt och ordinärt boende . . . 14

3.1 Befolkning 2000 och befolkningsprognos för 2008 . . . .14

3.2 Personer med insatser . . . .16

3.3 Hemsjukvård . . . .17

3.4 Köpta platser . . . .18

3.5 Särskilda boenden . . . .19

3.6 Personalbemanning i särskilda boenden . . . .22

3.7 Nyckeltal för särskilda boenden . . . .23

3.8 Brukarnas kvalitetskriterier i särskilt boende . . . .24

3.9 Hemtjänst i ordinärt boende . . . .25

3.10 Kostnad för hemtjänst . . . .26

3.11 Beviljad hemtjänst . . . .27

3.12 Kostnad för särskilt boende eller hemtjänst . . . .28

3.13 Hemtjänst – omsorg och service . . . .30

3.14 Förebyggande verksamhet . . . .31

4. Prognos - år 2008 . . . 33

4.1 Prognos för behov av platser . . . .33

4.2 Prognos för personalbehov . . . .33

4.3 Prognos för framtida kostnader . . . .35

5. Personalförsörjning . . . 36

5.1 Kostnader och bemanning . . . .36

Bilagor . . . 39

Bilaga A: Personalbemanning i särskilt boende – beräkningsunderlag och förutsättningar Bilaga B: Nyckeltal för särskilda boenden – beräkningsunderlag och förutsättningar Bilaga C: Prognos 2008 – beräkningsunderlag och förutsättningar

(4)

(5)

Sammanfattning

Kommuner i Göteborgsregionen har här för sjätte gången tillsammans arbetat fram nyckeltal inom äldreomsorgen. I årets rapport deltar elva kommuner. Arbetet syftar till att få fram nyckeltal och beskrivningar som möjliggör rättvisande jämförelser mellan kommunernas äldreom-sorg. Syftet är också att sätta fokus på aktuella områden inom äldreomsorgen som är av speciellt intresse att utveckla och analysera djupare. Att skapa förutsättningar för ett gott liv för våra äldre är en av välfärdssamhällets kärnuppgifter. Förutsättningen för att äldre ska kunna leva ett rikt och självständigt liv är att det finns tillgång till service, omsorg och sjukvård när sådana insatser behövs.

Kostnad per person med insatser

I avsnitt 2.12 jämförs nettokostnaden per person, 80-w år, med insatser i form av hemtjänst eller särskilt boende med hur stor andel av befolkningen i samma åldersgrupp som får insatser. Jämförelsen visar på att de kommuner som har de lägsta kostnaderna per person med insatser är också de kommuner som har den högsta andelen personer som får insatser. Vad beror detta på? Det kan vara flera faktorer som inverkar här som t.ex. en restrik-tiv biståndsbedömning, friskare äldre befolkning, eller att ett stort befolkningsunderlag ger stordriftsfördelar som sänker kostnaderna totalt. Det verkar dock inte finnas något direkt samband som visar på att det ger lägre kostnad per person med insats om hjälp ges till ett färre antal personer.

Kvalitet för brukare i särskilt boende

I sju av de elva kommunerna har kvalitetsverktyget fokusgrupp använts och genomförts hos brukare i särskilt boende. Syftet med fokusgrupper i det här sammanhanget är att få fram kriterier för vad brukarna i kommunernas särskilda boenden anser är viktigt för dem för att de ska ha det bra. Utifrån underlaget från fokusgrupperna kommer under hösten 2001 arbetet att utvecklas vidare i form av en enklare enkät. Detta för att se i vilken utsträckning kommunerna svarar upp till brukarnas kvalitetskrav. Resultatet kommer sedan att användas i rapporten för Nyckeltal år 2001.

Hemtjänst – omsorg och service

Med begränsade resurser och ökande svårigheter att rekrytera personal till vården uppkommer frågan om till vilka arbetsuppgifter vi använder utbildad vårdpersonal. Hemtjänsten har idag ett brett spektrum av arbetsupp-gifter där det å ena sidan handlar om upparbetsupp-gifter som inköp, städning, matdistribution och ledsagning och å andra sidan om avancerade sjukvårdande insatser. För

att kunna hantera ökande omsorgsbehov och brister på personal är det inte ovanligt att de icke omvårdande insatserna blir ifrågasatta. En annan aspekt är att det kan vara de rena serviceinsatserna som gör att äldre personer klarar sig längre i sitt ordinära boende, med små eller inga omvårdande insatser av hemtjänst, och att behovet av en plats i särskilt boende minskar eller fördröjs.

Prognos för år 2008

Prognosen visar bl.a. på nettorekryteringsbehovet, d.v.s. hur personalstyrkan måste utökas p.g.a. det ökade antal vårdtagare som beräknas finnas år 2008 jämfört med år 2000. Det är för de elva kommunerna totalt 812 årsarbetare. Det totala bruttorekryteringsbehovet, som innebär att man räknar med pensionsavgångar och att personer byter arbetsplats och yrke är däremot mycket större. De elva kommunernas verksamhet motsvarar ca 45 procent av hela Göteborgsregionen. För dessa kommuner kommer det att behöva bruttorekryteras ca 5 000 årsarbetare inom kategorierna: arbetsledare, vårdbiträden, undersköterskor och sjuksköterskor.

Personalförsörjning

I förra årets rapport började vi att titta på om det fanns något samband mellan personalkostnader och personaltäthet. Vi fann då tendenser som pekade på att en hög grundbemanning sammanföll med låga personal-kostnader och tvärt om. I årets rapport har vi komplet-terat bilden genom att ta fram den andel av den totala lönekostnaden som utgörs av övertid och fyllnadstid, timanställningar och sjuklön. Även i år kan vi se att flera av de kommuner som har de högsta personalkostnaderna också har den lägst budgeterade grundbemanningen och tvärt om. Tydligast blir detta samband i demensboende, som är mer personalkrävande verksamheter än de soma-tiska boendena. Vi kan också se att höga kostnader och låg grundbemanning i flera fall sammanfaller med hög andel timanställningar, över- och fyllnadstid och även motsatt förhållande.

(6)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Detta är sjätte året i rad som kommu-ner i Göteborgsregionen tillsammans arbetar med nyckeltal inom äldre-omsorgen. Elva av regionens tretton kommuner har deltagit i arbetet med årets rapport. Vården och omsorgen om äldre berör oss alla. Att skapa förutsättningar för ett gott och inne-hållsrikt liv tillhör välfärdssamhällets kärnuppgifter. Kommunernas upp-drag inom vård och omsorg till äldre är omfattande och handlings-utrymmet relativt stort. Kommuner-na kan själva bestämma inriktning och utformning av verksamheten. Det medför också att äldreomsorgen i kommunerna kan se väldigt olika ut. Behovet av att beskriva sin verksam-het och jämföra med andra blir allt större. Dels för att lära om och jämföra med andra verksamhet men också för att få en bättre förståelse för den egna och dess unika delar.

1.2 Syfte

Arbetet med nyckeltalen har till syfte att få fram nyckeltal och beskrivning-ar som möjliggör rättvisande jäm-förelser mellan kommunernas äldre-omsorg. Syftet är också att sätta fokus på aktuella områden inom äld-reomsorgen som är av speciellt intres-se att utveckla och analyintres-sera dju-pare.

1.3 Process

Arbetet med årets rapport har genom-förts i samarbete med kommunerna – Ale, Alingsås, Kungsbacka, Kung-älv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Par-tille, Stenungsund, Tjörn och Öck-erö. Arbetsgruppen har bestått av en till fyra representanter från varje kommun, där deltagarna har varit en mix av ekonomer, utredare, och chefer på flera nivåer. Gruppen har

träffats vid fem tillfällen från januari till juni 2001 och har under den tiden tillsammans arbetat fram vilka uppgifter som ska ingå i rapporten och tillvägagångssätt. Första tillfället var ett seminarium, öppet för politi-ker och tjänstemän i alla regionens kommuner, där intressanta delar ur rapporten för år 1999 lyftes fram och diskuterades. Varje kommun eller stadsdelsförvaltning inom Göteborgs Stad kunde sedan anmäla sitt del-tagande i arbetet med nyckeltalen för år 2000. Det inledandet arbetet bestod i två dagars internat där för-utsättningar, innehåll, arbetssätt och tidplan tillsammans bestämdes av de deltagande kommunerna. Efter insamlandet och sammanställande av uppgifterna hölls först ett korri-gerings möte följt av två analys-möten. Göteborgsregionens kommu-nalförbund har svarat för att hålla samman projektet och ansvarar för sammanställningen.

Personer som deltagit i arbetet med nyckeltalen

Maki Almusawe Ale kommun Kersti Arvidsson Partille kommun

Gullan Eriksson Ale kommun Anders Johansson Stenungsunds kommun

Jesper Hederström Alingsås kommun Patrik Alexandersson Stenungsunds kommun

Sixten Hallberg Kungsbacka kommun Anita Bontell Stenungsunds kommun

Eva Djervbrant Jacobsson Kungsbacka kommun Jenny Karlsson Stenungsunds kommun

Mats Danesjö Kungälvs kommun Ann-Marie Nykvist Tjörns kommun

Barbro Olsson Kungälvs kommun Helena Stahre Tjörns kommun

Lars Wingfors Lerums kommun Laila Bernå Öckerö kommun

Bengt Johansson Lerums kommun Johanna Johansson Öckerö kommun

Carina Särnblom Lerums kommun

Ulla Börjesson Lilla Edets kommun Projektledning och sammanställning

Mona-Lis Kärnstrand Lilla Edets kommun Malin Johnsson GR

Kaj Andréasson Mölndals kommun Lars-Göran Jansson GR

Kai Rehdin Mölndals kommun

(7)

2.1 Ale

Kommunbeskrivning

Ale kommuns befolkning finns gan-ska jämnt fördelad i det pärlband av mindre orter som ligger i Göta Älv-dalen, Surte, Bohus, Nödinge, Nol, Älvängen och Skepplanda. Förutom Älvdalen består Ale till stora delar av ren landsbygd med stora sjörika naturområden, t ex Risveden. Kom-munen har som andra förortskom-muner en förhållandevis ung befolk-ning. En stor andel av kommunens invånare pendlar till arbete i andra kommuner i Göteborgsregionen.

Organisation

Vård- och omsorgförvaltningen inne-håller tre verksamhetsgrenar: äldre-omsorg, handikappomsorg och indi-vid- och familjeomsorg. Arbetet har under år 2000 varit organiserat så att 12 verksamhetschefer, direkt under vårds- och omsorgchefen, haft fullt ansvar för sin del av verksamheter. Någon ytterligare chefsnivå finns inte i organisationen. Inom förvaltningen finns en särskild biståndsbedömnings-enhet som arbetar mot både äldre- och handikappomsorgen. Fördelning av lediga platser inom särskilda boenden görs av en ”boendegrupp” som består av 1:e biståndsbedömare, MAS, representant från demensboen-de, Palliativ enhet och Rehab enhet. Sju av tolv verksamhetscheferna i för-valtningen arbetar med äldreomsorg, tre boende chefer, tre hemvårdschefer samt en chef för den med primärvår-den samordnade

rehabiliteringsenhe-2 Kommunbeskrivningar

ten. ISS Care driver ett äldreboende i Surte på entreprenad. Hälso- och sjukvården är integrerad i de olika verksamhetsområdena. Sjuksköter-skor som organisatoriskt finns i hem-vården har ansvaret för hälso- och sjukvård, både i ordinärt och särskilt boende inom ett geografiskt område. Kvällstid, helger och på natten ansva-rar två sjuksköterskor för hela kom-munen. På natten ingår sjuksköter-skan i nattpatrullen. Organisationens ledord är utveckling, samverkan och delaktighet med individen i centrum, och för att förverkliga detta arbetar man med en lärande organisation och ett projektbaserat arbetssätt.

Kvalitetsuppföljning

Enkätundersökningar till brukare, anhöriga och personal skall utföras årligen, vartannat år till hemvården och vartannat år till kommunens äldreboenden. Äldreomsorgen mäts två gånger om året enligt ÄSIM-meto-den avseende vårdberoende. Statistiskt material tas fram månadsvis för att visa beläggningen på boenden, vika-rietillsättning, hemtjänsttimmar m.m. Vård- och omsorgförvaltningen arbe-tar med kvalitetssäkring och använ-der verktyget SIQ.

Fakta Ale kommun

Befolkning

Antal invånare 2000-12-31 ...25 421 varav andel personer 65-w år... 12,8 %

Bokslut 2000, Tkr Personalkostnader ...97 834 Lokalkostnader ...8 503 Övriga kostnader ...23 166 Bruttokostnad ...129 503 Intäkter ...13 660 Nettokostnad...115 843 Nettokostnad per inv, 65-w år ...35,5 Nettokostnad per inv, 80-w år ...133,5

Total kommunal skatt...32:68 varav primärkommunal skatt (exkl. försam-lingsskatt och begravningsavgift)...22:00

Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer ...58 418 Stöd i ordinärt boende (inklusive servicehus och dagcentral) ...34 641 Rehab ...9 647 Hemsjukvård ...5 829 Färdtjänst ...1 658 Övrigt ...5 650 Nettokostnad...115 843 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare ...287,5 Antal anställda...382,2 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad ...0,75 Nedan följer för varje kommun en beskrivning som omfattar

geo-grafi, demogeo-grafi, organisation och kvalitetsuppföljning. Därefter följer en faktaruta för varje kommun som dels innehåller siffror från bokslut för år 2000 men också andra fakta som t.ex. årsarbetare och skattesats.

(8)

2.2 Alingsås

Kommunbeskrivning

Alingsås kommun ligger i Västra Götalands län, 45 km nordöst om Göteborg. Cirka 70 procent av befolk-ningen bor i centralorten. I övrigt är kommunen landsbygdspräglad med viss befolknings-koncentration i den norra delen av kommunen.

Organisation

Socialnämnden är en av kommunens 8 nämnder och ansvarar för individ- och familjeomsorg, äldre och

han-dikappomsorg samt stöd till männis-kor med utvecklingsstörning och/eller vissa fysiska eller psykiska funktions-hinder. Till sin hjälp har nämnden Socialförvaltningen. Förvaltningen är i dagsläget organiserad i fyra avdel-ningar: Administration, Individ- och familj, Vård & Omsorg samt LSS - Stöd & Service.

Vård & Omsorg har en områdes-indelning baserad på fem hemtjänst/ hemsjukvårdsområden, en enhet för administration och fastighet samt en

Rehabenhet. Kommunens sjuksköter-skor är placerade inom respektive hemtjänstområde.

Under avdelningschefen finns en chef för varje område. Områdena är i sin tur indelade i olika enheter med en chef för var och en av enheterna. MAS ingår i ledningsorganisationen. Förvaltningen har tre färdtjänsthand-läggare centralt placerade under avdel-ningschefen. För att minska behovet av färdtjänst med taxiresor startade 1999 en flexlinje (buss) för resor inom tätorten. Socialnämnden ansva-rar vidare för alla hälso- och sjuk-vårdsinsatser (exkl. läkarinsatser) i de särskilda boendeformerna och i det ordinära boendet för alla kom-muninvånare från och med 7 års ålder. Vårdinsatserna är organiserade enligt inne- /utemodellen d.v.s. vård-personalen utför arbetsuppgifter både inom särskilda boendeformer och i ordinärt boende. Biståndsbedömning genomförs av särskilda biståndsbedö-mare. Enhetschefen har ansvar för arbetsledning av arbetslaget.

Kvalitetsuppföljning

Någon strukturerad kvalitetsuppfölj-ning utöver avvikelsehantering och klagomålshantering finns inte idag. Planer finns dock att påbörja detta arbete.

Kommunbeskrivning

Kungsbacka i Norra Halland rym-mer ett flertal tätorter varav centrala Kungsbacka har den största andelen av befolkningen. Kommunens läge mellan ”hav och insjö” lockar till sig nya invånare och befolkningen har stadigt ökat med ungefär tusen per-soner årligen. En stor del av Kungs-backas invånare pendlar till arbete i andra kommuner, främst Göteborg.

Organisation

Äldreomsorgsförvaltningen under äld-reomsorgsnämnden är en av kommu-nens tolv förvaltningar. Under förvalt-ningschefen är verksamheten indelad

2.3 Kungsbacka

Fakta Alingsås kommun

Befolkning

Bokslut 2000, Tkr Personalkostnader ...229 470 Lokalkostnader ...35 371 Övriga kostnader ...53 784 Bruttokostnad ...318 625 Intäkter ...62 112 Nettokostnad...256 513

Nettokostnad per inv, 65-w år ...41,4 Nettokostnad per inv, 80-w år ...132,0

Total kommunal skatt...32:91

varav primärkommunal skatt (exkl. försam-lingsskatt och begravningsavgift)...20:17

Nettokostnad per verksamhet, Tkr

Särskilda boendeformer ...83 589 Stöd i ordinärt boende (inklusive servicehus och dagcentral) ...116 798 Rehab ...9 085 Hemsjukvård ...20 677 Färdtjänst ...5 737 Övrigt ...20 627 Nettokostnad...256 513 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare ...800 Antal anställda...976 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad ...0,82

i sjutton verksamhetsbaser varav sex-ton innefattar någon form av äldre-boende och i sex av dessa ingår även hemtjänst i ordinärt boende. Den sjuttonde omfattar larm- och natt-patruller och pooltjänster för hela kommunen. Sex särskilda bistånds-handläggare beslutar om hemtjänst-insatser, anhörigvård och inflyttning på äldreboenden, även de är direkt underställda förvaltningschefen. Hem-sjukvårdens sjuksköterskor är orga-nisatoriskt placerade under två av verksamhetscheferna men arbetar i team med biståndshandläggare och verksamhetschef på respektive verk-samhetsbas. Under året avslutades

arbetet med att renodla verksamheten mellan äldreomsorg och handikap-pomsorg där äldreomsorgens ansvar börjar vid 65 årsåldern.

Kvalitetsuppföljning

Äldreomsorgen i Kungsbacka har tidi-gare inte haft någon systematisk kva-litetsuppföljning, men under år 2000 togs ett rejält kliv framåt genom att ett kvalitetsuppföljningssystem upp-handlades. Samtidigt betonas kva-litetsarbetet i kommunen genom sto-ra centsto-rala satsningar på utbildning inom området. Modellen för äldre-omsorgens kvalitetsuppföljning består av fem delar:

(9)

Fakta Kungälvs kommun

Befolkning

Bokslut 2000, Tkr Personalkostnader ...178 158 Lokalkostnader ... 24 478 Övriga kostnader ... 32 352 Bruttokostnad ...234 988 Intäkter ... 37 215 Nettokostnad...197 773

Nettokostnad per inv, 65-w år ... 34,3 Nettokostnad per inv, 80-w år ...138,4

Särskilda boendeformer ...109 660 Stöd i ordinärt boende (inklusive servicehus och dagcentral)* ... 48 020 Rehab ... 6 788 Hemsjukvård ... 20 338 Färdtjänst ... 2 283 Övrigt ... 10 684 Nettokostnad...197 773 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare ...511 Antal anställda...664 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad ...0,77

• Enkel intervju med boende/enkät till personer med hemtjänst • Attitydundersökningar till arbetare (enkät)

• Telefonintervjuer med anhöriga/ närstående

• Rapportering av olika torer

• Attitydundersökningar till upp dragsgivare

Tyngdpunkten i kvalitetsarbetet ligger på den enskilda arbetsplatsen och varje medarbetare ansvarar för kvali-teten i sitt eget arbete.

Fakta Kungsbacka kommun

Befolkning

Nettokostnad per inv, 65- w år ...33,6 Nettokostnad per inv, 80- w år ...136,0

Särskilda boendeformer ...117 879 Stöd i ordinärt boende (inkl

servicehus och dagcentral) ...133 393 Rehab ...*2 468 Hemsjukvård ...12 779 Färdtjänst ...10 574 Övrigt ...20 827 Nettokostnad...297 920 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare ...671 Antal anställda...918 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad ...0,71

2.4 Kungälv

Kommunbeskrivning

Omkring halva kommunens befolk-ning bor inom Kungälvs stad och Ytterby, som i det närmaste vuxit samman. Kommunen omfattar både tätort, glesbygd och skärgård. Mar-strand har en mer omfattande året-runtbefolkning medan övriga öar enbart har en begränsad bosättning.

Organisation

Kungälv har en traditionell kom-munorganisation. Socialtjänsten är uppdelad i fyra verksamheter: Han-dikappomsorg, Hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg och Äld-reomsorg. Hälso- och sjukvården har två enheter, en för hemsjukvård och en för rehabilitering. Äldreomsorgen leds av en verksamhetschef. Till verk-samhetschefens och verksamhetens stöd finns en verksamhetssekreterare. Äldreomsorgen är indelad i 18 enhe-ter, som var och en leds av en enhets-chef.

Under år 2000 startades en beman-ningsenhet bestående av åtta under-sköterskor, vilka servar övriga enhe-ter med korttidsvikarier. ”Ansvar för hus” innebär att vara chef för mel-lan 35 – 60 personal. Personalgrup-perna i hemtjänst är mindre med 12 – 20 personal. Enhetscheferna för hemtjänst är även ansvariga för biståndshandläggning. Ett undantag

finns i ett område, där har verksam-hetsansvar och biståndshandläggning skilts åt under år 2000. Fördelning av lediga platser inom äldreboendena görs i en ”boendegrupp” med representanter från äldreomsorg och hälso- och sjukvårdsverksamheten. Färdtjänsten är organiserad inom Äld-reomsorgen.

Kvalitetsuppföljning

Sedan maj 1996 har Kungälv genom-fört ÄSIM-mätningar. De görs två gånger per år. Den största nyttan av dessa mätningar har man inom den ”egna” enheten. Inom förvalt-ningen pågår sedan början av 1999 ett omfattande kvalitetsarbete, där all verksamhet är involverad. Arbetet kommer på sikt att innebära en syste-matisk uppföljning.

(10)

2.6 Lilla Edet

2.5 Lerum

Kommunbeskrivning

Större delen av befolkningen i Lerums kommun bor i tätorterna Lerum, Flo-da och Gråbo. Lerum är den största tätorten i kommunen och räknas som centralort. All övergripande kom-munal förvaltning är lokaliserad hit. Bostadsbeståndet i Lerums kommun utgörs till stor del av privatägda småhus. Varje dag pendlar ca 12 000 personer in och ut ur kommunen.

Organisation

Vård- och omsorgsnämnden är en av nio nämnder i Lerums kommun. Nämnden ansvarar för omsorgen av äldre och funktionshindrade. Ansva-ret innebär alla hälso- och sjukvårds-insatser (exkl. läkare) i de särskilda boendeformerna och varaktiga hälso- och sjukvårdsinsatser i det ordinära boendet. Chefsnivåerna i förvaltning-en var under 2000, förvaltningschef, avdelningschef och enhetschef. Äldre-omsorgen var organiserad i en avdel-ning för äldreboende och en avdelavdel-ning för stöd i ordinärt boende. Hemvår-den var uppdelad i åtta områHemvår-den.

Sexton enhetschefer hade ett delege-rat ansvar för budget och personal. Enhetscheferna var även bistånds-handläggare. En enhetschef ansvarade för sjukvården i de ordinära- och särskilda boendena samt ett gruppbo-ende för demenshandikappade. Sjuk-vården på Tuvängens sjukhem orga-niserades under respektive enhetschef på boendena. Färdtjänsten finns inom vård- och omsorgsförvaltningens verk-samhet. Under 2000 genomfördes en organisationsöversyn som innebar att det skedde en kartläggning och nulä-gesbeskriving av den dåvarande orga-nisationen avseende ledning, styrning, brister och utvecklingsmöjligheter, ansvarfördelning, befogenheter, mål och delmål. Det gjordes också en eko-nomisk analys. Utefter denna översyn har vård- och omsorgsförvaltningen sedan förändrats för år 2001.

Kvalitetsuppföljning

Enkätundersökningar till brukare, anhöriga och personal har utförts årligen, vartannat år till hemvården och vartannat år till äldreboendena. Kvalitetsindikatorerna är bemötande, meningsfullhet, delaktighet, kontinui-tet och integrikontinui-tet. På en del boenden har man boenderåd där de boende får ge sina synpunkter på verksamheten och sin boendesituation. De boende på de särskilda boendena har upplevt att terapiverksamheten bidragit till att ge dem en innehållsrik vardag med varierande aktiviteter.

Fakta Lerums kommun

Befolkning

servicehus och dagcentral) ...46 543 Rehab ...5 108 Hemsjukvård ...12 506 Färdtjänst ...3 985 Övrigt ...9795 Nettokostnad...159 713 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare ...417 Antal anställda...520 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad ...0,80

Kommunbeskrivning

Lilla Edets kommun ligger i Göta älvs dalgång och tillhör Västra Götalands län och gränsar till Ale, Kungälv, Troll-hättan och Uddevalla. Kommunen har såväl öppna jordbruksbygder som stora sjörika skogsområden. Huvud-saklig näringsgren är industri och jordbruk. Av invånarna bor fyrtio procent i centralorten. Övriga tätor-ter är Göta, Lödöse, Nygård samt Hjärtum. Huvudsaklig boendestruk-tur är egna hem. Kommunen har en utpendling till angränsande orter på, ca 2 900 personer.

Organisation

Socialnämnden är en av kommunens fem nämnder. Nämndens förvaltning, Socialförvaltningen är indelad i tre

Fakta Lilla Edets kommun

Befolkning

Särskilda boendeformer ...53 749 Stöd i ordinärt boende (inklusive servicehus och dagcentral) ...16 613 Rehab ...2 219 Hemsjukvård ...5 823 Färdtjänst ...327 Övrigt ...1 396 Nettokostnad...80 127 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare ...195,51 Antal anställda...253 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad ...0,77

(11)

verksamhetsområden: individ- och familjeomsorg, vård och omsorg samt LSS-verksamhet. Respektive verksam-hetsområde leds av en områdeschef som är underställd socialchefen. Vård och omsorg omfattar fyra enheter för särskilt boende, tre hemtjänstdistrikt, hemsjukvård samt kostproduktion. Det finns en särskild biståndsenhet som handlägger alla ansökningar om bistånd inom vård och omsorg. Boen-deenheterna, hemtjänstdistrikten och kostproduktionen leds av enhetsche-fer. Övrig personal är direkt under-ställda områdeschefen. Hemsjukvår-den leds av en enhetschef som tillika

2.7 Mölndal

Kommunbeskrivning

Mölndals kommun är belägen mellan Göteborg och Kungsbacka i Västra Götalands län. Befolkningen är är i huvudsak koncentrerad till de tre tätorterna Mölndal, Kållered och Lin-dome. De södra delarna av kommu-nen består framför allt av landsbygd.

Organisation

Vård och omsorgsförvaltningen i Mölndal är organiserad i fyra avdel-ningar: Administration, Handikapp-omsorg, Hemsjukvård och bistånd samt Äldreomsorg. Förvaltningen har tre chefsnivåer: förvaltningschef, avdelningschef och verksamhetschef. Äldreomsorgen har ansvar för insatser till personer över 65 år och är upp-delad i tjugofyra områden med ansva-rig verksamhetschef. Området består av hemtjänst/servicehus eller särskilt boende. Dessutom finns en verksam-hetschef för kök. Biståndsbeslut tas av äldreomsorgssekreterare, som till-hör avdelningen för hemsjukvård och bistånd. Äldreomsorgssekreterarna är organiserade under en egen verk-samhetschef. Sjukvårdsansvaret finns organisatoriskt under avdelningen för hemsjukvård och bistånd. Sjuksköter-skeorganisationen är indelad i två områden, med en verksamhetschef för varje. All rehabiliteringsverksamhet är organiserad under en verksamhetschef och tillhör avdelningen för hemsjuk-vård och bistånd

Kvalitetsuppföljning

I arbetet med kvalitetsfrågor används olika metoder. Statistiskt material tas fram månadsvis för: hemtjänsttim-mar, kö till särskilt boende och betal-ningsansvar för medicinskt färdigbe-handlade. Arbetsskador och tillbud sammanställs och följs upp tillsam-mans med de fackliga organisatio-nerna. Arbetet med kvalitetsfrågor intar en allt viktigare roll inom äldreomsorgen och ett kontinuerligt arbete pågår med att utveckla det arbetet. Som ett redskap i verksam-heten används en kvalitetshandbok för att underlätta och synliggöra kva-litetsarbetet. ”Fokusgrupp” har under året börjat användas som en metod i bl.a. arbetet med kvalitetsfrågor.

Uppföljning görs årligen inom varje verksamhet och rapporteras in via verksamhetsberättelsen för samman-ställning på avdelnings- och förvalt-ningsnivå. I en särskild granskning följs ca åtta verksamheter/år upp då såväl omsorg, medicinsk omvårdnad, biståndshandläggning som säkerhets-rutiner utvärderas. Ytterligare ett red-skap som används i kvalitetsarbetet är handboken ”Riktlinjer för hälso- och sjukvård samt läkemedelshantering i Mölndals Kommun”. En strävan finns i verksamheten att utveckla och förbättra arbetet med ett individuellt synsätt och ökade individuella akti-viteter för vårdtagare än vad som förekommer idag.

Fakta Mölndals kommun

Befolkning

Bokslut 2000, Tkr Personalkostnader ...276 496 Lokalkostnader ...24 787 Övriga kostnader ...60 434 Bruttokostnad ...361 717 Intäkter ...45 985 Nettokostnad...315 732

servicehus och dagcentral) ...89 187 Rehab ...14 938 Hemsjukvård ...31 091 Färdtjänst ...6 660 Övrigt ...15 508 Nettokostnad...315 732 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare ...779,6 Antal anställda...960 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad ...0,81

är MAS. Hemsjukvården svarar för insatser dygnet runt i samtliga sär-skilda boenden samt i ordinärt boen-de. I ett särskilt boende, Älvkullen, finns sjuksköterskor stationerade dyg-net runt.

Kvalitetsuppföljning

Vårdberoendemätning sker fyra gång-er pgång-er år enligt ÄSIM-modellen. Mät-ningen är indelar i sex olika bedöm-ningsområden: funktionsnedsättning, rörelsehinder, inkontinens, otrygghet och depression/oro, demens eller för-virring samt medicinskt vårdberoen-de. Resultatet redovisas till

social-nämnden och ligger till grund för resursfördelning. Riktade brukarun-dersökningar genomförs regelbundet. Granskningsnycklar används för att säkra biståndshandläggning och upp-följning av individuella arbetsplaner. Granskningsnycklar används även som säkring av omvårdnadsjournaler. Läkemedelstillbud och fallskador rap-porteras och sammanställs en gång per år. Kvaliteten följs även upp genom nyckeltal, som varje månad rapporte-ras till nämnden.

(12)

2.8 Partille

Kommunbeskrivning

Partille är en av Sveriges till ytan minsta kommuner med koncentrerad bebyggelse. Kommunen består av fyra geografiska delar, Partille Sävedalen, Jonsered och Öjersjö. Förvärvsfrek-vensen bland de boende i kommu-nen är högre och andelen arbetslösa är något lägre än genomsnitten i regionen och i riket. De viktigaste näringsgrenarna är tillverkningsindu-stri och utvinning, handel och kom-munikationer samt vård och omsorg.

2.9 Stenungsund

Kommunbeskrivning

Stenungsunds kommun är beläget vid kusten innanför ö-kommunen Tjörn, i Västra Götalands län. Större delen av befolkningen bor i tätorten Stenungsund. Övriga samhällen i kommunen är Jörlanda, Spekeröd, Ucklum, Stora Höga samt Ödsmål. I kommunen finns jordbruk, skogs-bruk samt stora petrokemiska indu-strier.

Organisations

I Stenungsund pågår ett så kallat Socsamförsök. Det innebär att kom-munen enlig lag (1994:566) bedriver lokal försöksverksamhet med finan-siell samordning mellan

socialförsäk-har ledningsansvar för 45-60 perso-ner. På varje särskilt boende finns en eller flera sjuksköterskor som också tillhör boendet organisatoriskt. Sjuk-hemmen har högre sjukskötersketät-het än övriga boendeformer och där finns också sjuksköterska dygnet runt. Hemsjukvården i ordinärt boende samt hemsjukvård kvällar och nätter ingår i enheten för hemvård. Sär-skilda biståndshandläggare beslutar om insatserna och verksamhetsche-ferna ansvarar för verkställigheten. Socialförvaltningen har inte ansvaret för färdtjänsten

Kvalitetsuppföljning

Återkommande enkätundersökningar görs både på särskilt boende och inom hemtjänsten. Mätning av vårdbero-ende enligt ÄSIM-metoden genomförs två gånger per år. På sjukhemmen har även kvalitetsmätningar i form av intervjuer med personal genomförts. I Partille görs också avvikelserappor-tering enligt Lex Maria samt fallska-derapportering. I Partille pågår ett arbete med att utveckla dokumen-tation av verkställigheten enligt en metod som kallas hjulet. Målet med dokumentations-hjulet är att möjliggöra kontinuerlig uppföljning, värdering och analys av mål, medel/arbetsmetoder och resul-tat samt att främja kompetensutveck-ling hos personalen.

Organisation

Socialförvaltningen är indelad i fyra avdelingar: handikappomsorg, indi-vid- och familjeomsorg, rehab och äldreomsorg. Äldreomsorgen ansva-rar för insatser till personer som är 65 år och äldre. De som är under 65 år får sina insatser från handikapp-omsorgen. Äldreomsorgen är indelad i sex enheter med åtta verksamhets-chefer och fyra och en halv verk-samhetsledare. Enheterna är indelade efter funktion. Varje verksamhetschef

Fakta Partille kommun

Befolkning

Särskilda boendeformer ...68 258 Stöd i ordinärt boende (inklusive servicehus och dagcentral) ...47 206 Rehab ...4 993 Hemsjukvård ...11 216 Färdtjänst ...2 500 Övrigt ...12 090 Nettokostnad...146 264 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare ...349,75 Antal anställda...448 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad ...0,78

ring, hälso- och sjukvård samt social-tjänst. Denna samordning, som utförs av beställarförbundet 4S, syftar till att använda samhällets resurser på ett bättre sätt och till större nytta för den enskilda invånaren. Äldreomsorgen går under namnet Social omsorg och bedrivs med medel från 4S. Resultat-enheten utför social omsorg, stöd, vård samt rehabilitering. Äldreomsor-gen har ansvaret för insatser till per-soner över 65 år och hälso- och sjukvårdsansvaret i de särskilda deformerna samt i de ordinära boen-det (exkl. läkare). I hälso- och sjuk-vårdsansvaret ingår även ansvaret för personer under 65 år. Färdtjänsten har under år 2000 flyttas över till

resultatenheten Samhällsbyggnad. Biståndsbedömning, utförande samt arbetsledaransvar, ligger på områdescheferna i de fyra distrikten som tillsammans utgör det ordinära boendets organisation. För kommu-nens särskilda boenden finns fyra områdeschefer med arbetsledaransvar samt uppdraget att utföra de bistånds-bedömda insatserna i särskilt boende. Områdescheferna i särskilt och ordi-närt boende har även ansvar för sjuk-sköterskorna. Kommunens sjukskö-terskor är i dagsläget knutna till respektive distrikt eller boende. Ett resursteam finns för att underlätta vikarieanskaffningen.

(13)

Kvalitetsuppföljning

Med början i januari år 2001 kommer en månatlig uppföljning att ske på ett antal nyckeltal inom verksamheten. Syftet med denna uppföljning är att kunna följa utvecklingen inom enhe-ten när det gäller vilket arbete verk-samheten utför samt kostnader för densamma. Rapporten ska tjäna dels som internt uppföljningsinstrument, dels som ett verktyg för att lättbegrip-ligt kunna presentera verksamheten för de politiska instanser som ansva-rar för enhetens budget. Mätpunkter i rapporten är bland annat: antal dagar med betalningsansvar, tillbudsrappor-tering, hur många insatser som har utförts på sjuksköterskenivå, antal patienter per sjuksköterska, antal utlösta trygghetslarm, antal besök och körda kilometer i hemtjänst/ hemsjukvård samt antalet

biståndsbe-Fakta Stenungsunds kommun

Befolkning

Särskilda boendeformer ...46 961 Stöd i ordinärt boende (inklusive servicehus och dagcentral) ...21 737 Rehab ... 431 Hemsjukvård ...6 028 Färdtjänst ...2 413 Övrigt ...5 297 Nettokostnad...82 867 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare ...204,25 Antal anställda...286 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad ...0,71

dömda timmar i hemtjänst. Utöver månadsrapporten utförs även en vård-beroendemätning enligt ADL-trappan

två gånger per år. Även den är tänkt att användas som underlag i den interna resursfördelningsmodellen.

2.10 Tjörn

Kommunbeskrivning

Tjörns kommun tillhör Västra Göta-lands län och är Sveriges sjätte största ö. Kommunen består av ett flertal samhällen. Största orten är Skärhamn på västra Tjörn med 2 500 invånare. Näringslivet är baserat på verksam-heter knutna till havet såsom fisk-konservingustri, rederier, varv och hamnrörelse. Många kommuninvå-nare pendlar till arbete i Stenungsund och Göteborg.

Organisation

Socialnämnden är organiserad i föl-jande verksamheter: Äldreomsorg, Hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Särskilda omsorger (omfattar även LSS), Kommunrehab och en Socialmedicinsk enhet. En central stab är behjälplig med perso-nal- och ekonomifrågor. Äldreomsor-gen i Tjörns kommun är indelad i fem verksamhetsområden, med en verksamhetschef i varje som är direkt underställd socialchefen. Inom den kommunala hälso- och sjukvården finns en verksamhetschef som ansva-rar för ett boende för personer med stort medicinskt och omsorgsbehov och hemsjukvården. Hemsjukvården är distriktindelad med sjuksköterskor placerade i distrikten dagtid.

Kvälls-Fakta Tjörns kommun

Befolkning

tid finns två sjuksköterskor mobilt i hela kommunen och nattetid finns en sjuksköterska. En psykiatrisjuk-sköterska finns anställd i kommunen som stöttar alla verksamheter - samt att kommunen i samarbete med pri-märvården har tillgång till en ”kom-mundoktor”.

Kvalitetsuppföljning

Enkätundersökningar görs vartannat år i kommunen (ej under år 2000). Under året har kommunen startat upp ett personalteam för de personer

som vårdas i livets slut – personalen till detta ”lyfts” ur sina scheman när de behövs. Detta team har kon-tinurnerliga träffar och utbildningar med kommundoktorn, sjuksköterska, präst etc. Inom kommunen finns ock-så en lägenhet där man kan vistas med sin/sina anhöriga om man så önskar. Lägenheten är belägen på ett boende med tillgång till personal dygnet runt. Boendestödsgrupp för psykiskt svaga är också under upp-byggnad, även här ”lyfts” personal ur scheman efter behov. Personalen till båda dessa grupper har själva lämnat intresseanmälan och sedan rekryterats efter behov och lämplig-het.

Alla vårdtagare inom äldreomsor-gen har eäldreomsor-gen kontaktman.

(14)

2.11 Öckerö

Kommunbeskrivning

Öckerö är en av landets två kommu-ner som helt saknar landförbindelse. Kommunen består av tio bebodda öar varav fyra är sammanbundna med broar. Av befolkningen bor sex-tioåtta procent på de två huvudöarna Hönö och Öckerö. Befolkningen i Öckerö kommun växer stadigt sedan 1950-talet beroende på inflyttning och antal födda. Öckerö kommuns s.k. egensysselsättning är låg och mer än hälften av de förvärvsarbe-tande har sin försörjning utanför kommunens gränser. En stor del av innevånarna i kommunen bor i eget småhus.

Organisation

Socialnämnden ansvarar för all äld-reomsorg och kommunal hälso- och

sjukvård i Öckerö kommun. Sociala avdelningen organiseras i kansli, rättsenhet (kallad socialkontor) samt utförarenheter. Varje enhet leds av verksamhetsansvariga som gentemot socialchefen ansvarar för personal, budget och verksamhetens kvalitet och utveckling. Organisationen med-för att socialtjänsten inte är organise-rad i enheter utifrån olika målgrup-per som äldre, handikappade o.s.v. All myndighetsutövning i form av utredning och beslut gällande enskild person sker på socialkontoret oavsett vilken målgrupp personen tillhör. Beslutet verkställs sedan i utföraren-heterna: hemtjänst, rehabilitering och behandling, särskilt boende o.s.v. Den kommunala hälso- och sjukvården är organiserad på så sätt att hälso- och sjukvården i särskilt boende

lig-ger under respektive enhetschef och hälso- och sjukvård i ordinärt boende under rehabilitering och behandling.

Kvalitetsuppföljning

Kvalitetsuppföljning sker sedan tidiga-re bl.a. i form av avvikelsehantering, klagomålshantering och brukarenkä-ter. Som ett led i kvalitetsarbetet har måldokument/uppdragshandlingar arbetats fram för de olika enheterna, som skall ligga till grund för det fortsatta arbetet med kvalitetsupp-följning. Under år 2000 påbörjades arbetet med att ta fram ett kvalitets-system för socialnämndens verksam-heter som har sin utgångspunkt i uppdragshandlingarna.

Fakta Öckerö kommun

Befolkning

(15)

2.12 Nettokostnader

Siffrorna i tabellen här är hämtade från faktarutorna tidigare i kapitlet för respektive kommun. Här jämförs nettokostnader, inte bruttokostnader, beroende på att äldreomsorgen i flera kommuner säljer tjänster (som t.ex. mat) till andra förvaltningar, som då också ingår i bruttokostnaden men

egentligen inte hör till äldreomsorg. I övriga nyckeltal i rapporten räk-nar samtliga kommuner med ett scha-bloniserat personalomkostnadspåslag på 40 procent. Påslaget kan i realite-ten vara både högre och lägre. Det är bokslutssiffror som presenteras i faktarutorna och används i tabellen

Nettokostnad per Nettokostnad per Nettokostnad per person med insatser kommuninvånare, kommuninvånare, i form av hemtjänst eller särskilt boende, 65 -w år, tkr 80 -w år, tkr 80-w år, tkr Ale 35,5 133,5 318,3 Alingsås 41,4 132,0 338,4 Kungsbacka 33,6 136,0 319,7 Kungälv 34,3 138,4 311,5 Lerum 36,1 143,5 299,1 Lilla Edet 40,4 148,6 385,2 Mölndal 38,4 137,9 341,7 Partille 32,0 131,4 360,3 Stenungsund 29,6 133,6 455,3 Tjörn 36,5 142,8 457,0 Öckerö 37,2 137,5 452,1 Medel 35,9 137,7 375,5

I diagrammet nedan visas både netto- och bruttokostnaden per person med insatser, 80-w år. I diagrammet har också lagts in en linje efter hur stor andel av befolkningen i samma ålders-grupp som får insatser i form av hemtjänst eller särskilt boende. Det vi kan se här är att den linjen går nästan tvärt emot staplarna. Det innebär

att de kommuner som har de lägsta kostnaderna per person med insatser är också de kommuner som har den största andelen personer av befolk-ningen som får insatser. Vad beror detta på? Det kan vara flera faktorer som inverkar här som t.ex. en restrik-tiv biståndsbedömning, friskare äldre befolkning, eller att ett stort

befolk-ningsunderlag ger stordriftsfördelar som sänker kostnaderna totalt. Det går inte här att se någon entydig för-klaring. Det verkar dock inte finnas något direkt samband som visar på att det ger lägre kostnad per person med insats om man ger hjälp till ett färre antal personer.

nedan vilket innebär att det är varje kommuns reella påslag som är med här. Det kan till viss del förklara den höga siffran nedan för t.ex. Tjörn (som har ett po-påslag på 43,5 pro-cent) när det gäller Nettokostnad per person med insatser, 80-w år.

Nettokostnad per person med insatser, 80-w år Bruttokostnad per person med insatser, 80-w år Andel personer av befolk-ningen med insatser 80-w år

(16)

3 Omsorg i särskilt och ordinärt boende

Genom ädelreformen 1992 fick

kom-munerna ett samlat ansvar för äldre-omsorgen. Kommunerna svarar sedan dess för hemtjänst, hemsjukvård och olika boendeformer för äldre med särskilda behov. I rapporten är äld-reomsorgen indelad efter insatser i särskilt och ordinärt boende. De sär-skilda boendena delas sedan upp i somatiskt boende (t.ex. ålderdoms-hem och sjukålderdoms-hem) och demens- /psykogeriatriskt boende (t.ex. grupp-bostäder för åldersdementa eller psy-kiskt utvecklingsstörda). I de särskilda

boendena finns tillgång till vårdperso-nal dygnet runt, gemensamma utrym-men för måltider och annan service. På sjukhemmen finns dessutom resur-ser för medicinsk vård.

Som ordinärt boende räknas här det egna hemmet samt servicehus och servicelägenheter. Omsorg i ordi-närt boende ges genom hemtjänst och vanligtvis trygghetslarm. I anslutning till servicehusen finns ofta en dagcen-tral. Hemsjukvården utför sjukvår-dande insatser i hemmet (dock ej läkarinsatser). I kommunerna består

Befolkningsstrukturen i en kommun har stor inverkan på hur den framtida verksamheten planeras och formas. Befolkningsprognoserna är därför ett viktigt instrument i den strategiska planeringen. Svårigheterna i plane-ringen för äldreomsorgen består i att det inte finns någon bestämd ålder där vi vet att behovet av omsorg börjar eller slutar. En person som inte haft några eller mycket små behov tidigare kan genom sjukdom plötsligt få ett mycket omfattande omsorgsbe-hov, som också medför stora kostna-der. Vi vet att omsorgsbehovet gene-rellt ökar vid 80 års ålder, men det är svårt att prognostisera hur många

personer som kommer att uppnå den åldern och vilken typ av omsorgsin-satser de kommer att behöva och hur länge. Inkomstnivån hos befolk-ningen är också ofta nära sam-manhängande med folkhälsan. En befolkning med låg inkomst- och utbildningsnivå medför ofta större ohälsa hos befolkningen.1

Människor flyttar också i olika åldrar. Unga människor vill ofta bo centralt i städer, barnfamiljer flyttar gärna till mindre förorter, medelålders människor vill ofta ha ett bekvämt boende efter personliga preferenser och de äldre vill ha ett boende där det finns bra service tillgängligt på nära

0-64 år 65-79 år 65-79 år i % av 80-w år 80-w år i % av Totalbefolkning totalbefolkningen totalbefolkningen Ale 22 159 2 394 9,4% 868 3,4% 25 421 Alingsås 28 969 4 254 12,1% 1 930 5,5% 35 153 Kungsbacka 56 257 6 665 10,2% 2 191 3,4% 65 113 Kungälv 31 427 4 335 11,7% 1 429 3,8% 37 191 Lerum 30 792 3 309 9,4% 1 113 3,2% 35 214 Lilla Edet 10 964 1 441 11,1% 539 4,2% 12 944 Mölndal 47 911 5 937 10,6% 2 289 4,1% 56 137 Partille 28 547 3 464 10,5% 1 113 3,4% 33 124 Stenungsund 17 881 2 176 10,5% 622 3,0% 20 679 Tjörn 12 222 1 868 12,7% 643 4,4% 14 733 Öckerö 9 881 1 420 12,0% 526 4,4% 11 827 Totalt 297 010 37 263 10,7% 13 263 3,8% 347 536 Befolkning 2000-12-31

servicehusen idag många gånger av flera kategorier av boenden. Efter hand som de boende blir äldre och omvårdnadsbehovet ökar förändras karaktären på servicehusen. Förutom ordinärt boende finns många gånger demens- och gruppboenden integre-rade, vilket gör att exakta gränsdrag-ningar mellan ordinärt och särskilt boende kan vara svåra att göra och schabloner får användas i beräkning-arna. Detta kan till viss del påverka möjligheten till exakta jämförelser mellan kommunerna.

3.1 Befolkning 2000 och befolkningsprognos för 2008

håll eller närhet till anhöriga. Dessa boendepreferenser kommer förmodli-gen att bli allt mer styrande för var i kommunen man bosätter sig och i vilken kommun. Det sätter ett par frå-geställningar i fokus. Hur är kommu-nens befintliga bostadsbestånd balan-serat för att passa olika målgrupper? Hur bygger vi för framtiden? Här är kommunens sociala målsättning vik-tig för den kommunala planeringen av bostäder, närmiljö och kommuni-kationer.

Befolkningssiffrorna för 2000-12-31 är hämtade från SCB:s befolknings-statistik. Befolkningsprognoserna här är kommunernas egna.

(17)

0-64 år 65-79 år 65-79 år i % av 80-w år 80-w år i % av Totalbefolkning totalbefolkningen totalbefolkningen Ale 23 020 3 079 11,4% 908 3,4% 27 007 Alingsås 31 894 4 884 12,6% 2 108 5,4% 38 887 Kungsbacka 59 235 8 722 12,3% 3 075 4,3% 71 032 Kungälv 33 409 5 049 12,6% 1 492 3,7% 39 950 Lerum 30 591 4 381 12,0% 1 483 4,1% 36 455 Lilla Edet 10 297 1 568 12,6% 601 4,8% 12 466 Mölndal 49 506 6 300 10,8% 2 617 4,5% 58 423 Partille 28 890 3 765 11,0% 1 525 4,5% 34 180 Stenungsund 19 087 2 731 12,0% 925 4,1% 22 743 Tjörn 12 257 2 188 14,4% 744 4,9% 15 189 Öckerö 10 113 1 593 12,9% 635 5,1% 12 341 Totalt 308 299 44 260 12,0% 16 113 4,4% 368 673 Prognos 2008

Enligt prognoserna kommer kommu-nerna Kungsbacka, Lerum, Partille och Stenungsund att ha de största procentuella ökningarna av befolk-ningen i åldersgruppen 80-w år. I Ale, Kungsbacka, Lerum och Stenungsund ökar även gruppen i åldrarna 65-79 år relativt mycket. I de övriga kom-munerna är ökningarna inte så stora och i Kungälvs kommun är ökningen

t.o.m. mycket liten, särskilt i den äld-re åldersgruppen. Befolkningsprogno-sen här sträcker sig endast till år 2008, men vi vet redan idag att en ”äldreboom” är att vänta på sikt i samtliga kommuner. I ESO rapporten ”40-talisternas uttåg” beräknas att år 2020 kommer en fjärdedel av Sveriges befolkning vara 65 år eller äldre.2

Procentuell förändring i antalet invånare mellan år 2000 och 2008

(18)

3.2 Personer med insatser

Siffrorna ovan visar antalet personer med insatser den 1 oktober 2000, uppdelat på åldersgrupperna 65-79 år, 80-w år och totalt. Insatserna är också uppdelade efter särskilt och ordinärt boende.3

I diagrammet nedan kan kommu-nerna jämföras avseende hur stor andel av kommunernas äldre befolk-ning som får insatser i form av hem-tjänst eller en plats i särskilt boende.

Befolkningen 65-79 år Befolkningen 80-w år Personer med Varav i särskilt Varav i ordinärt Personer med Varav i särskilt Varav i

insatser boende boende insatser boende ordinärt boende Antal i % Antal i % Antal i % Antal i % Antal i % Antal i % av bef av bef av bef av bef av bef av bef

Ale 135 5,6% 39 1,6% 96 4,0% 364 41,9% 129 14,9% 235 27,1% Alingsås 226 5,3% 74 1,7% 152 3,6% 758 39,3% 308 16,0% 450 23,3% Kungsbacka 376 5,6% 97 1,5% 279 4,2% 932 42,5% 251 11,5% 681 31,1% Kungälv 249 5,7% 69 1,6% 180 4,2% 635 44,4% 269 18,8% 366 25,6% Lerum 179 5,4% 45 1,4% 134 4,0% 534 48,0% 230 20,7% 304 27,3% Lilla Edet 60 4,2% 27 1,9% 33 2,3% 208 38,6% 116 21,5% 92 17,1% Mölndal 361 6,1% 106 1,8% 255 4,3% 924 40,4% 360 15,7% 564 24,6% Partille 198 5,7% 46 1,3% 152 4,4% 406 36,5% 135 12,1% 271 24,3% Stenungsund 106 4,9% 38 1,7% 68 3,1% 182 29,3% 81 13,0% 101 16,2% Tjörn 66 3,5% 27 1,4% 39 2,1% 201 31,3% 105 16,3% 96 14,9% Öckerö 66 4,6% 30 2,1% 36 2,5% 160 30,4% 80 15,2% 80 15,2% Totalt 2 001 5,4% 598 1,6% 1 403 3,8% 5 233 39,5% 2 064 15,6% 3 169 23,9% Befolkningen 65-w år

Personer med Varav i särskilt Varav i ordinärt insatser boende boende Antal i % Antal i % Antal i %

av bef av bef av bef

Ale 499 15,3% 168 5,2% 331 10,1% Alingsås 984 15,9% 382 6,2% 602 9,7% Kungsbacka 1 308 14,8% 348 3,9% 960 10,8% Kungälv 884 15,3% 338 5,9% 546 9,5% Lerum 713 16,1% 275 6,2% 438 9,9% Lilla Edet 268 13,5% 143 7,2% 125 6,3% Mölndal 1 285 15,6% 466 5,7% 819 10,0% Partille 604 13,2% 181 4,0% 423 9,2% Stenungsund 288 10,3% 119 4,3% 169 6,0% Tjörn 267 10,6% 132 5,3% 135 5,4% Öckerö 226 11,6% 110 5,7% 116 6,0% Totalt 7 234 14,3% 2 662 5,3% 4 572 9,0%

Personer med insatser i procent av befolkningen 65-w år

3 Underlaget är hämtat från kommunernas redo-visning till Socialstyrelsen i blanketten ”Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade enligt social-tjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen 2000”

(19)

Hemsjukvården i kommunerna utför sjukvårdande insatser i det egna hem-met, i ordinärt eller särskilt boende. Under senare år har vårdtyngden bli-vit högre bland dem som får vård och omsorg i kommunerna. Behovet av läkarinsatser bland de äldre som i övrigt får sin vård och omsorg från kommunen har därför ökat. Enligt lagstiftning ska kommunerna inte bedriva sådan hälso- och sjuk-vård som lämnas av läkare, utan det ska utföras av landstinget.

3.3 Hemsjukvård

En utvecklingstrend under 1990- talet har varit att allt mer omfattande vård och omsorg har flyttats in i det egna hemmet och att hemmet har blivit en ”vårdplats”. Ett exempel på denna utveckling är att fler avlider i det egna hemmet, eller i ett äldreboende och inte på sjukhus som tidigare.

Det finns skillnader beträffande kvalitet och säkerhet i vården mot livets slut beroende på var man vårdas. Medan sjukhuset oftast kan erbjuda ett optimalt medicinskt

omhänder-tagande har man samtidigt svårt att erbjuda ett fullgott psykosocialt omhändertagande och autonomin blir därmed lidande.

Vid vård i det egna hemmet är ofta de psykosociala kvaliteterna oftast ”inbyggda” i vårdsituationen och det finns större möjligheter att behålla sin autonomi, trots sjukdomen.4_Hur

hemvården planeras och utformas framöver är ännu en strategisk fråga för kommunerna.

Antal personer Andel personer Antal inskrivna Antal sjuk- Antal rehab-inskrivna i inskrivna i hem- vårdtagare per sköterskor personal hemsjukvården sjukvården av sjuksköterska (årsarbetare) (årsarbetare)

befolkn, 80-w år Ale 380 44% 19,0 20,0 14,9 Alingsås 816 42% 15,7 52,0 18,0 Kungsbacka *941 43% 21,4 43,9 4,5 Kungälv 819 57% 20,3 40,4 13,8 Lerum 437 39% 13,5 32,5 8,0 Lilla Edet 229 42% 14,1 16,2 3,6 Mölndal 1 193 52% 20,2 58,7 16,2 Partille 611 55% 20,1 30,4 4,2 Stenungsund 385 62% 15,8 24,4 4,5 Tjörn 276 43% 21,0 13,1 5,0 Öckerö 229 44% 12,4 18,5 3,8

* personer under 65 år även med i antalet personer för Kungsbacka

(20)

Köpta platser används som ett kom-plement och ibland som alternativ till kommunens egna platser i korttids- eller särskilda boenden. Nivån på köpt vård för en kommun kan vara beroende av att det från kommunens sida är en avsiktlig strategi att anting-en köpa vårdplatser på marginalanting-en eller att skapa det extra utrymmet i den egna verksamheten för att klara

3.4 Köpta platser

oförutsedda behov. Det kan också bero på att verksamhetens behov har ökat eller förändrats oförutsett och köpta platser är en alternativ lösning tills vidare.

Medicinskt färdigbehandlade pati-enter skickas idag hem tidigt från sjukhusen och möjligheterna för kom-munerna att stå med väntande tomma platser i passande boendeform är ofta

Totalt antal Därav antal vårdplatser Total kostnad i tkr Därav kostnad för köpta platser för medicinskt färdig- medicinskt behandlade vårdtagare behandlade vårdtagare

vårdtagare i tkr Ale 0,6 0,6 518 518 Alingsås 14,6 2,1 6 645 1 531 Kungsbacka 5,6 4,4 3 915 3 455 Kungälv 3,9 3,5 2 745 2 561 Lerum 4,7 0,9 2 499 709 Lilla Edet 0,1 0,1 63 63 Mölndal 16,0 8,1 9 309 6 209 Partille 3,1 2,0 2 107 1 745 Stenungsund 0,6 0,6 470 470 Tjörn 0 0 0 0 Öckerö 2,8 2,8 1 699 1 699

mycket små. Alternativet blir då att köpa platser från sjukhus eller annan vårdgivare. Kommunerna samarbetar med olika sjukhus inom länet, bero-ende på geografiskt läge, och kostna-den för köpt vård kan till viss del hänga samman med om det samarbe-tet är väl fungerande.

Tjörns kommun har inte haft någon kostnad för köpt vård under år 2000. Det kan bero på att kommunen har valt ett flexibelt arbetssätt kring medi-cinskt färdigbehandlade vårdtagare och vårdtagare i livets slutskede. Det finns ett tätt samarbete med Västra Götalandsregionen och man har en läkare på heltid kopplad till

äld-reomsorgen (se bl.a. beskrivning i avsnitt 2.10). Lilla Edets kommun har inga särskilda korttidsplatser utan de skapas i de särskilda boendena vid behov, vilket kan vara förklaringen till att kommunen har förhållandevis låg kostnad för köpt vård.

Nedan visas kostnaden för köpta platser, antal korttidsplatser och antal

platser i särskilt boende i en och samma bild. På så sätt kan dessa tre variabler jämföras både inom kom-munen och med andra kommuner. Samtliga tre variabler är relaterade till antalet invånare i åldern 80-w år. I diagrammet är kommunerna sorte-rade efter lägsta kostnad.

Kostnad för /80-w år för köpta platser i kr. 117 597 756 1 787 1 893 1 921 2 245 3 230 3 443 4 067 35,7 _26,3 31,1 66,4 _48,4 62,1 61,8 175,3 52,2 88,0 4,23 3,39 4,15 4,23 6,89 4,97 _3,90 _3,79 4,78 _3,90 4,74 0 Antal invånare 80-w år per korttidsplats. Antal invånare 80-w år per plats i särskilt boende.

Tjörn Lilla Ed et* _Ale gsund Kun gsbacka Par tille Kung älv Leru m Öcker ö Alin gsås Mölndal Kostnad för köpta platser relaterat till invånare, 80-w år,

(21)

3.5 Särskilda boenden

Följande beskrivningar av kommu-nernas särskilda boenden syftar till att visa på vilken struktur och strategi respektive kommun har för sina sär-skilda boenden avseende vilken boen-destandard och service som erbjuds. Flera olika faktorer har betydelse för utfallet av de ekonomiska nyckeltalen och det kan många gånger få sina förklaringar i de strategiska vägval kommunen gjort eller i strukturella förutsättningar som geografi, infra-struktur och bebyggelse.

I slutet på detta avsnitt finns en sammanställning över de särskilda boendena i kommunerna med fakta som antal enheter, antal platser och eventuell kö respektive lediga platser. För de kommuner som var med i förra årets rapport har ej verk-ställda beslut minskat för kommu-nerna Lerum, Mölndal, Partille och Öckerö medan det har ökat för kom-munerna Ale, Stenungsund och Tjörn. Kungälv och Lilla Edet hade inga personer i kö var sig under 1999 eller 2000.

I länsstyrelsens rapport ”Beviljat men inte fått II – insatser till äldre och funktionshindrade”5_{skriver man}

om att den dominerande orsaken till ej verkställda beslut är bristen på platser i särskilda boende former. I en jämförelse med motsvarande redovis-ning som gjorts ett år tidigare visar på för äldreomsorgen något sjunkande siffror totalt.

I sammanställningen, sist i avsnit-tet, finns också angivet hur stor andel av kommunens totala antal platser i särskilt boende som drivs på entre-prenad. I de kommuner där drift av verksamhet finns i alternativ regi är erfarenheten hittills att det är små skillnader i kostnader mellan privat och kommunal regi, men att lägga ut verksamhet i alternativ drift ger kunskaper och erfarenheter som ger mervärde för den egna verksamhe-ten. Ett öppet samarbete mellan kom-mun och entreprenör kan också ge samordningsvinster vid utbildningar, kvalitetsmätningar och dylikt.

Konsekvenser av att lägga ut

verk-samhet på en annan utförare är dels att arbetsgivaransvaret överlåts och att fas-ta kostnader undviks, som en utvidg-ning av den egna verksamheten kunnat medföra. En tillkommande kostnad är emellertid att det krävs kompetens och resurser för upphandling och uppfölj-ning.

Ale

Principen med kvarboende gäller i samt-liga boenden och arbete pågår med att möta de vårdbehov som kan uppstå för varje kommuninnevånare, som vill ha valet att bo kvar hemma. För personer som inte vill vårdas hemma, vid livets slut, har kommunen en särskild enhet som ansvarar för palliativ vård.

Vid behov av korttidsvård, växel-vård eller avlastning finns en särskild enhet som är placerad i nära anslutning till rehabiliteringsverksamheten. Beho-vet av korttidsvård kan också tillgodo-ses i något av de övriga boendeformer. Särskilda boenden i Ale håller en genomgående hög boendestandard och flerbäddsrum förekommer inte. Små boendeenheter (sju till tio boendeplat-ser per enhet) för dementa och trygg-hetsboende med somatisk inriktning finns och företrädesvis är de samloka-liserade med flera enheter intill varan-dra.

Beträffande drift i alternativa former har Ale en enhet som drivs av ett pri-vat företag. Första gången upphandling skedde var 1999 och avtalet löper över tre år.

Alingsås

De flesta av kommunens särskilda boen-den byggdes om och till under mitten av 1990-talet. Bostäderna är därför i de allra flesta fall rymliga och håller en hög standard. Det finns inga fler-bäddsrum i något av boendena. De större särskilda boendena innehåller både servicelägenheter och gruppboen-den. Där finns också dagcentraler.

Ett fyrtiotal bostäder är korttids- eller växelvårdsplatser. Åtta av dessa är platser för s.k. aktiv rehabilitering med syfte att skapa bästa möjliga för-utsättningar för återgång till ordinärt boende.

När det gäller demensboende så arbe-tar kommunen med separata grupp-boenden inom eller i anslutning till

ser-vicehusen. Mellan en tredjedel och en fjärdedel av personalen är ”ute arbetande”. Normal nattbemanning är ca fem personer på ca 112 lägen-heter.

Kungsbacka

För samtliga äldreboenden gäller generellt kvarboendeprincipen utom i några undantagsfall då flyttning till en lämpligare vårdform kan övervä-gas i samråd med anhöriga.

Någon särskild enhet för pal-liativ vård finns inte i kommunen. Gruppboenden finns i flera fall som små fristående enheter utspridda i kommunen. Alternativ drift finns hittills endast i form av ett grupp-boende om sex platser, Kollagården som drivs av en ekonomisk förening. Arbetet med att lägga ut ett av de befintliga servicehusen på entrepre-naddrift pågår för fullt och även för ett äldreboende som skall stå klart 2002 kommer driften att upp-handlas.

Genom att alternativ drift finns i den egna kommunen förväntas den egna verksamheten stimuleras till en positiv kvalitetsutveckling. Kungsbackas äldreboenden håller en genomgående hög boendestandard med undantag av de sjukhem som övertogs från landstinget i samband med Ädel. Där finns fortfarande två-, tre- och fyrabäddsrum. Planer finns för avveckling, i alla fall av tre- och fyrabäddsrummen.

Kungälv

De särskilda boendena i Kungälv finns både i centrala Kungälv och i kommundelarna. Kungälv har fem ålderdomshem, varav ett är nybyggt och fyra är om- och tillbyggda under nittiotalet samt ett ännu inte ombyggt.

Boendestandarden på de ombygg-da och det nybyggombygg-da är god, en- och tvårumslägenheter med köksut-rymme och god standard på hygien-utrymmet. I Kungälv finns även två traditionella sjukhem. Ett renoverat och ombyggt, med en- och två-bäddsrum men med bra hygienut-rymmen samt ett sjukhem med en- och tvåbäddsrum och sämre hygien-utrymmen. Demensboendena är i huvudsak integrerade i

ålderdoms-5 ”Beviljat men inte fått II – insatser till äldre och funktionshindrade” Länsstyrelsen i Västra Götaland 2001:19