”Jävla Muminfitta” : Verbala förolämpningar och 34 andra humortyper isvenska komediserier på TV

Examensarbete 15 hp

inom Medie- och Kommunikationsvetenskap MKV-programmet Höstterminen 2008 Handledare Eva-Lotta Palm Examinator Anders Svensson

”Jävla Muminfitta”

Verbala förolämpningar och 34 andra humortyper i

svenska komediserier på TV

Tobias Lundborg

Patrik Merovuo

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK)

Högskolan i Jönköping

Examensarbete 15 hp inom Medie- och

Kommunikationsvetenskap MKV-programmet

Höstterminen 2008

SAMMANFATTNING

”Jävla Muminfitta”

En studie av humortyper i svenska komediserier och ett genererande av en kategoriseringsmetod .

Number of pages: 36

Humor is as interesting as it is hard to define. It has travelled a long way since Hippokrates theory about body fluids and how someone, if lacking one of these, were called a humorist and were laughed at.

In this thesis we developed a new method for categorizing types of humor in Swedish comedy series on TV. We chose six different shows (Grotesco, KvarteretSkatan, Morgonsoffan, Fredag helaveckan, Parlamentet and Hjälp!) from the two most popular TV-channels in Sweden (SVT1 & TV4).

We based or method on previous researchers’ work and came to find some categories that were represented in most of the previous work. Our own method came to contain seven categories which we believe is enough to obtain all kinds of humor in Swedish comedy series on TV. In our study we saw that most of the humor fell under the category that we called unnormality- humor, a category which contained incongruity which many researchers believe is a

fundamental part of humor.

Our opinion is that the unnormality-category became too wide in our study and that we perhaps should have divided it into two or possibly three categories to see a more distinctive result. Nonetheless, our result offers an interesting starting point for future comparative studies focusing on similar subjects.

Sökord: humor, TV, innehållsanalys, kategorisering, komediserier Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162585

Innehåll

1 Inledning ...2

1.1 Syfte och frågeställningar ...2

2 Begrepp och definitioner...3

2.1 Humor ...3 2.1.1 Humorns historik ...3 2.1.2 Humordefinitionen...4 2.2 Svenska komediserier ...6 3 Tidigare forskning...7 3.1 Humorklassificering...9 4 Genomförande...17 4.1 Urval ...18 4.2 Begräsningar ...18 4.3 Tillvägagångssätt ...19 4.4 Metodkritik ...19 4.5 Innehållsanalys...20 5 Resultat ...21

5.1 Fredag hela veckan ...21

5.2 Grotesco ...21 5.3 Hjälp! ...22 5.4 Kvarteret Skatan...23 5.5 Morgonsoffan...23 5.6 Parlamentet ...24 5.7 Sammanlagt resultat...24 5.7.1 Ordlek ...25 5.7.2 Onormalitet ...25 5.7.3 Förolämpning...25 5.7.4 Ironi...26 5.7.5 Sarkasm...26 5.7.6 Pinsamhet...26 5.7.7 Skala...26 5.8 Antal skämt i komediserierna ...26

5.9 Skillnader mellan komediserierna...27

6 Diskussion...28

1

7 Framtida forskning...34 8 Referenser ...35 9 Elektroniska källor ...36

2

1 Inledning

Humorn har kommit en lång väg sedan Hippokrates grundade teorin om kroppens

kardinalvätskor och hur de som saknade balans av dessa kallades humorister och skrattades åt. Humorn har sedan länge spelat en roll inom sjukvården och redan under 1200-talet berättade man roliga historier för de sjuka för att lindra deras smärta. I mer modern tid har stora vetare som Freud och filosofer som Bergson ägnat tid åt att komma djupare in i humorn och varför och hur vi använder oss av den.

Idag är TV viktigare än någonsin. Den har sin givna plats i de flesta hushållen i Sverige och i och med digitaliseringen för bara något år sedan har alla fått tillgång till ännu större

kanalutbud. I kanalernas tablåer står underhållningen för den största delen. Det kan handla om allt från familjeunderhållning där olika kändisar ramlar på is eller samma kändisar som sjunger gamla klassiker. En annan populär genre inom underhållningen är frågesporter, där vanliga människor ges chansen att kamma hem miljonerna. Men en stor del av det som kallas underhållnings-TV är det som går under benämningen komediserier. Sedan länge har

mångaav dessa varit importerat från andra sidan Atlanten. Kända exempel som Vänner, Seinfeld och Scrubs är populära i många delar av världen. Det har dock samtidigt funnits svenska exempel, som Svensson, Svensson och Nile city på SVT och En fyra för tre och Rena rama Rolf på TV4. SVT har satsat mer på serier som Hipp Hipp, Kvarteret Skatan och Killinggängets olika produktioner där udda karaktärer dyker upp i mer eller mindre dråpliga situationer. TV4 har exempel på samma upplägg som till exempel Hjälp! men har även stor tyngd på produktioner inför publik, gärna en kompott av sketcher, talkshow och musik, till exempel Fredag hela veckan.

Vad som uppfattas som roligt varierar troligen från individ till individ. Vissa skrattar åt smart satir, andra åt absurda sketcher, en del åt skämt under bältet medan vissa påstår att

skadeglädje är den enda sanna glädjen. När man frågar folk vad de uppskattar i andra personer svarar många att ”bra sinne för humor” är en viktig egenskap. Humor är viktigt för oss människor och det finns trots allt ett ordspråk som säger att ”ett gott skratt förlänger livet”. Forskare har olika åsikter. Vissa påstår att all humor går att pricka in i fem olika kategorier medan andra menar att det behövs uppemot 20. Alla är överens om att det finns typiska humortyper, men kan inte komma överens om vilka.

Så sett utifrån dagens TV-tablå med denna tyngd på humor och underhållning reser vi frågan om vilken typ av humor som är den mest frekventa i de svenska komediserierna. Kan man hitta en typ av humor som är typisk för de komediserier som sänds i år? Ser humorn likadan ut idag som den görom tio eller 20 år?

1.1

Syfte och frågeställningar

Syftet med föreliggande studier är att undersöka vilken humortyp som är mest förekommande i svenska komediserier på TV. Ett underliggande syfte är att generare en metod för

klassificering av humortyper.

• Vilka humortyper är mest förekommande i svenska komediserier på TV? • Finns det skillnader vad gäller humortyper i svenska komediserier på TV?

3

2

Begrepp och definitioner

Vi använder oss av ett par begrepp som behöver definieras närmare. I det här kapitlet redogör vi för dessa.

2.1

Humor

I följande avsnitt redogör vi för humorns framväxt som begrepp och fenomen. Vi förklarar även den humordefinition vi använder oss av i uppsatsen.

2.1.1 26BHumorns historik

Även om ordet humor inte används i den grekiske författaren Homeros (ca 700 f.Kr.) verk kan redan här hittas antydningar till det, då han låter sina karaktärer skratta. I de gamla grekiska komedierna finns situationskomik, vitsar och grova sexuella skämt. Med tiden utvecklades humorn och i de nyare grekiska komedierna var det en mer samlad intrig som stod i fokus: ”Det djärva språkbruket och den dråpliga situationskomiken som var

kännetecknande för den äldre komedin tyglades hos yngre författare”(Olsson m.fl. 2003:15). Den grekiska läkaren Hippokrates (ca 460-370 f.kr.) och även den romerske läkaren Galenos (129-199 f.Kr.) arbetade fram humoralpatologin som gick ut på att kroppen bestod av fyra kardinalvätskor, blod från hjärtat, slem från hjärnan, gul galla från levern och svart galla från mjälten. För att undvika sjukdomar skulle en balans av dessa vätskor finnas i kroppen, en balans som uppnåddes genom till exempel laxering och kräkning. De som inte hade en balans av dessa kardinalvätskor kallades för humorister och man skrattade åt dem. Ordet humorist kom sedan att användas för en person som kunde underhålla andra. (Olsson m.fl. 2003) Under 1200-talet kom Henri de Mondeville fram till att skrattet kunde underlätta för de sjuka och skadade då roliga historier och glädje hade en positiv effekt i tillfrisknandet. Mondeville lät vänner och bekanta besöka de sjuka efter ett ingrepp för att berätta en vits och på så vis bidra till skratt. Teorin om att skratt och glädje hade en positiv effekt på sjuka och deras tillfrisknande var något som många fler skulle använda sig av: ”Voltaire (1700-talet) menade att en läkares viktigaste uppgift var att roa patienterna och att läkarens eget humör ansågs viktigt i mötet med patienten” (Olsson m.fl. 2003:18).

Den franske filosofen Henri Bergson (1859-1941) kom 1911 med en teori om att

humorreaktioner alltid var aggressiva och en form av psykisk aga. Han menade också att humor var mekanisk och att det var upprepningen som till slut gjorde det roligt. I sin

degradationsteori framhåller han även att humor och skratt är något man använder sig av för att bestraffa och nedvärdera. Bergson menade även att man alltid skrattar åt humormottagarna men aldrig med dem. (Olsson m.fl. 2003)

Den österrikiske läkaren och författaren Sigmund Freud (1856-1939) undersökte aspekterna på humor och komik såväl som skämt och vitsar. Han kom fram till att humor förklaras av det omedvetna. Freud menade att humor och komik var ett sätt att nå det euforiska tillstånd som liknar det sinnestillstånd som finns hos barn. Det fanns enligt Freud två sorters skämt, det oskyldiga och det tendentiösa som gav de varma skratten. (Olsson m.fl. 2003)

På senare tid har olika kognitiva forskare intresserat sig för humorn och dess effekter. Fokus ligger på varför individer uppfattar humor och vilka effekter skrattet har på attityd- och beteendeförändringar. (Olsson m.fl. 2003)

4

Arthur Berger (1920-2002), amerikansk sociologiprofessor, analyserade under 1970-talet humor, komik och skrattets villkor och kom underfund med att det i varje människas vardag finns komiska element som ger oss rätt att fly verkligheten för en stund och inte alls har något med aggression att göra. Detta motiverar han genom att påminna om att man ofta säger ”det var bara på skoj” till den man skämtat om. (Olsson m.fl. 2003)

2.1.2 27BHumordefinitionen

Begreppet och fenomenet humor är svårdefinierat, något som märks då definitionerna går vida isär. Wikipediadefinierar humor som ”the tendency of particular cognitive experiences to provoke laughter and provide amusement” (http://en.wikipedia.org/wiki/Humour

091104).Enligt denna definition existerar således humor endast om skratt och förnöjelse förekommer. Den utesluter inte heller att skratt och nöje kan förekomma utan närvaron av humor. Dennanågotluddiga definition tangerasiandrauppslagsverk, till

exempelTheFreeDictionaryvars definition är: Humor“is the ability or quality of people, objects, or situations to evoke feelings of amusement in other people”

(http://encyclopedia.thefreedictionary.com/humor 091105). Här ses dock inte skrattet som en avgörande faktor för förekomsten av humor. Bonniers svenska ordbok menar att humor är: “vänlig syn på människors löjlighet; skämt med allvar på botten” (Albert Bonniers förlag 2006) medan The New Encyclopædia Britannica definierar humor som: ”(a) form of communication in which a complex mental stimulation illuminates or amuses, or elicits the reflex of laughter” (Encyclopædia Britannica, Inc. 1986). Definitionerna går med andra ord isär rörande skrattets betydelse. Susanna Jaskanen (1999) menar att definitioner som håller före att skrattet är en grundläggande del i humor medför vissa problem då humorintentionen inte alltid uppfattas eller uppskattas av mottagaren. Hon understryker dock att humor är ett fundamentalt socialt och kulturellt fenomen vars uttryck varierar mellan kulturer.

Svante Beckman (Torekull, 1988) har för åsikt att skrattet faktiskt inte alls ligger till grund för en relevant definition av humor: ”Om vi empiriskt fixerar ’humorreaktionen’ t.ex. genom skrattet, får vi på köpet en otillfredsställande definition av såväl humorfenomen som

humorsinnet” (Torekull, 1988:37f). Henny Olsson med flera (2003) menar också att humor inte nödvändigtvis behöver leda till skratt. De håller före att humor kan väcka såväl positiva som negativa känslor, beroende på sändarens och mottagarens respektive humorprofil (sinne för humor). Vidare anser de att humor är betydligt lättare att definiera i vardagsspråk än vetenskapligt och att definitionen varierar beroende på humorns syfte. De menar att de definitioner som finns varken utesluter varandra eller avhandlar samma aspekt av fenomenet, utan snarare kan ses som komplement till varandra. Den enda gemensamma nämnare de hittar är att ”humorn värderas olika beroende på att den är unik för varje människa” (Olsson m.fl. 2003:10). De ser humorn som en kommunikativ process där det finns en sändare, ett budskap, en kanal samt en mottagare och menar att varje individs sinne för humor är unik och

utvecklas under en livstid.

Göran B. Nilsson (Torekull, 1988) framhåller på liknande sätt som Olsson med flera ett gemensamt drag för all humor:

(All) humor (…) spelar på kontraster mellan mänskliga (eller förmänskliga) system, som trots sin inkongruens låter sig förenas på ett ovanligt, ofta överraskande sätt. (Torekull, 1988:12)

5

Henny Olsson med flera (2003) diskuterar humorn i kommunikativa sammanhang och menar att den uppstår när konventioner bryts. De delar in humorn och kommunikationen i fyra funktionsgrupper: den sociala funktionen, den expressiva funktionen, informationsfunktionen och kontrollfunktionen. Humorn och kommunikationen i den sociala funktionen syftar till att skapa gemenskap och samvaro. I den expressiva funktionen syftar de till att förmedla känslor och tankar. Olsson m.fl. understryker här att det ofta är det outtalade som har större betydelse än det som verkligen sägs. ”Det är tryggheten mellan sändare och mottagare, att kunna ge uttryck åt sin fantasi, erfarenhet och förförståelse, som är avgörande för om humorpoängen går hem” (Olsson m.fl. 2003:64). Med informationsfunktion avses humorns och

kommunikationens roll i överförandet av kunskap. Informationsfunktionen kopplas ofta till de andra funktionerna då humorn här används för att underlätta kommunikationen av till exempel känslor (expressiv funktion). I denna process spelar humor ofta en stor roll med tanke på humorns avdramatiserande effekter och dess potential att få personer mera mottagliga för information och kunskapsinhämtande” (Olsson m.fl. 2003:64).

Kontrollfunktionen aktualiseras då sändaren i kommunikationen vill få en återkoppling på huruvida det kommunicerade har uppfattats på rätt sätt av mottagaren. Samma princip gäller för humor, då sändaren vill få reda på om mottagaren har förstått och uppskattat skämtet. Här avses skrattet vara en tydlig indikation på humor. Olsson med flera menar vidare att

språkbehärskning är en viktig egenskap i humorsammanhang då det ger en förståelse för bland annat rådande konventioner och fördomar som är centrala i humorkommunikationen genom att avslöja gränserna för vad som är förbjudet att skämta om. Just samhällets och gruppers konventioner och regler är något Olsson med flera betonar som nödvändiga för humorns existens.

Humor förutsätter regler, det kan vara kontrasten mellan pajasens uppträdande och ett normalt uppträdande, där regelbrottet blir det komiska eller inkongruensen av motstridiga regler i vitsandet eller tabut som gör fräckisen kul. Det är den regelkodifierade riktigheten som gör alla felaktigheter skrattretande. Utan regler och koder finns sannolikt ingen humor. (Olsson m.fl. 2003:69)

Olsson med flera framhåller att det för förekomsten av humor krävs vad de kallar en ”lagom” nivå av bristande överensstämmelse i en humorsituation. För lite normfrångående riskerar att tolkas som en missräkning och får inte den humoristiska effekt ett ”lagom” normfrångående resulterar i. Samma förhållande gäller i de fall för mycket normfrångående eller inkongruens förekommer. Här blir resultatet dock nyfikenhets- eller koncentrationsreaktioner, vilka förtar humoreffekten.

För en gångs skull är lagom bäst. Ett humorstimulus måste medföra någon ansträngning, men inte för mycket. Betydelsen av att korrekt placera den viktiga satsen i ett skämt understryker logiken i uppbyggandet av spänning. Dess upplösning är av största vikt när det gäller framkallande av nöje. (Olsson m.fl. 2003:70)

Även The New Encyclopædia Britannica framhåller regelbrottets och inkongruensens centrala roll i humorfenomenet. Härnämnsmottagarens (”the listener”) roll

6

(Most) humour, from the crudest practical joke to the most elegant witticism or comic anecdote, comes from the sudden perception of a relation between two consistent but mutually incompatible contexts. The sudden clash between these two different contexts produces the comic effect because it compels the listener to perceive a given situation in two self-consistent but incompatible frames of reference at the same time. This creative type of mental activity seems to be innately delightful to human beings, at least in the context of a humorous appreciation of life. (The New Encyclopædia Britannica, 1986)

Indirekt förutsätter detta resonemang att lyssnaren, för att förstå humorn, besitter de färdigheter som behövs för att uppfatta relationen mellan två oförenliga kontexter. Olsson med flera (2003) menar att brus i humorkommunikationen är ytterst avgörande för processen. Faktorer som är fysiska, psykiska, sociala, kulturella, spirituella och utvecklingsmässiga inverkar alla på hur humorkommunikation uppfattas. Henk Driessen

(Bremmer&Roodenburg, 1997) anser att det i humorn går att utröna djupare kulturella uppfattningar och specifika kulturella tanke- och känslomönster. Humorn kan med andra ord sägas spegla en kulturs värderingar och grundläggande synsätt.

Anthropology shares with humour the basic strategy of defamiliarization: common sense is disrupted, the unexpected is evoked, familiar subjects are situated in unfamiliar, or even shocking, contexts in order to make the audience or readership conscious of their own cultural assumptions, prejudices and differences. (Bremmer&Roodenburg, 1997:227)

Henny Olsson med flera (2003) delar in humorteorierna i tre grupper: teorier om oförenlighet, teorier om överlägsenhet och teorier om lättnad/befrielse. De menar att någon eller flera av dessa funktioner alltid finns närvarande i humorkommunikation baserad på sändare och mottagare. Inkongruensteorierna behandlar vad som genererar humor. De bygger på att två oförenliga kognitiva idéer ställs mot varandra och framkallar en kontrasterande eller överraskande situation. I överlägsenhetsteorierna ses humorn bland annat som ett vapen mellan individer och grupper där förlöjligandet av en annan part stärker eller skyddar den egna parten. Humorn ses också som ett sätt för människan att hantera sig själv och att genom att kunna skratta åt sig själv öka självkänslan. I lättnadsteorierna ses humor som en källa till lättnad och omfattar till skillnad från överlägsenhetshumorn enbart en individ. Den här typen av humor är starkt förknippad med ett psykoanalytiskt perspektiv som ser humorn som en försvarsmekanism.

Kärnan i vår definition av humorbegreppet ligger nära Olssons med flera (2003) som menar att humor uppstår när konventioner eller regler bryts. Vi hävdar att humor inte nödvändigtvis framkallar skratt men att publikskratt i vårt material nödvändigtvis enbart förekommer som en reaktion på humor.

2.2

Svenska komediserier

En svensk komediserie är en serie av program som sänds i TV med avsikt att förmedla

7

3

Tidigare forskning

I det här kapitlet redogör vi först för hur forskare delat in humorbegreppet i kategorier för att sedan, i 4.1 Humorklassificeringen, själva redovisa hur vi förhåller oss till dessa indelningar och hur vi resonerat oss fram till den humorindelning som ligger till grund för

undersökningen.

Dean Rieck (1997) hävdar att det finns fem olika typer av skämt (humortyper): överdrift, förolämpning, ordlek, överraskning och fånighet. Överdriftenexemplifierarhan med

följandeskämt: ”My mother-in-law is so fat, when she sits around the house, she sits around the house!" (Rieck, 1997:2). Förolämpningillustrerasi "Boy, are you dumb. If you were any slower, you'd be going backwards" (Rieck, 1997:3). Ordleken består i en överraskande användning av ord eller fraser. Överraskning som humor förekommer i bevittnandet eller deltagandet av en överraskning. Fånigheten exemplifieras i MontyPythons omtolkning av legenden om Kung Arthur, där de låter riddarna rida på osynliga hästar. Som fånighet räknar Rieck även sarkastiska skämt.

Catanescu och Tom (2001) är försiktigare i uppdelningen av humor och framhåller att det inte finns någon universellt accepterad klassifikation av humortyper. De identifierar sju typer i sina undersökningar om humor i reklam i olika media: jämförelse, personifikation, överdrift, ordlek, sarkasm, fånighet och överraskning. Jämförelse innebär här ett humoristisk

sammanförande av två eller fler element. Personifikation går ut på att djur eller ting tillskrivs mänskliga förmågor. Överdrift uppstår när en företeelse eller ett fenomen förstoras

oproportionerligt. Ordleken uppkommer i användningen av ett språkelement för att skapa en ny betydelse. Sarkasmen formar Catanescu och Tom till en egen kategori till skillnad från Rieck. Här inkluderar de ironiska kommentarer och situationer. Fånighet inkluderar skämt som roliga miner och absurda situationer medan överraskningshumorn uppstår i oväntade situationer. Barbara B. Stern (1996) delar in humorn i två spektrum: fysisk till verbal respektive romantisk till satirisk. Fysisk humor består vanligtvis i en karaktärs klumpighet medan verbal humor handlar om ordval och betoningar. Romantisk humor och satirisk humor förhåller sig till varandra som skillnaden mellan harmlöshet och anmärkning; det att skratta med varandra respektive åt varandra.

James H. Wandersee (1982) urskiljer 15 olika källor till humor i sin diskussion om humorns förtjänster i didaktiska sammanhang. Utöver ordleken och överdriften delar han in humor i nonsens, brist på färdighet eller kunskap, kommentar om vanor eller sedvänjor, ovanligt beteende (”a departure from propriety” på originalspråket), onormal händelseföljd, introduktion i en situation av något som hör hemma i en annan, omkastning av normal händelseföljd, underdrift, dolt element, satir, dold förolämpning, maskerad samt smärre olycka. Nonsens innefattar absurda och ologiska händelser samt meningslösa ord. Med brist på färdighet avses en karaktärs otillräcklighet eller naivitet i en komisk situation. Kommentar om vanor och sedvänjor åsyftar en komisk situation som resultat av en kulturkrock. Ovanligt beteende rör en karaktärs normbrytande uppförande.

8

Med onormal händelseföljd avses en ologisk ordning av ett händelseförlopp. Introduktion i en situation av något som hör hemma i en annan innebär att ett element förekommer i en

situation där det inte förväntas förekomma; inkongruens.Omkastning av normal händelseföljd innefattar händelser som presenteras i omvänd ordning. Underdrift är motpolen till överdrift och avser ett uttalande eller uttryck som är alltför svagt eller ringa för den aktuella

situationen.

Med dolt element avses förekomsten av ett element som blir orsak till humor då det inte syns av karaktärerna i situationen.Satir innebär ett sarkastiskt eller ironiskt kritiserande av en eller flera personer.Dold förolämpning definieras som en uppenbarkomplimangsom given

eftertanke faktiskt är en förolämpning. Med maskerad menasetthumorelement i förklädd eller maskerad skepnad. Smärre olycka avser en karaktärs missöde.

Arthur Asa Berger (1993) delar upp humor i fyra huvudkategorier: språkhumor, som är verbal, logisk humor, som är begreppsbaserad, identitetshumor, som är existentiell, samt aktionshumor, som är fysisk eller icke-verbal. Under dessa fyra huvudkategorier lägger han in ett antal så kallade humortekniker.Språkhumorn tar uttryck i anspelning, uppblåsning, definition, överdrift, oseriositet, förolämpning, infantilism, ironi, missförstånd, övertydlighet, ordlek, kontring, förlöjligande, sarkasm och satir. Anspelning innebär att genom till exempel yttrandet av ett namn föra tankarna till en rolig situation. Uppblåsning är en kategori som handlar om nonsens som görs till något meningsfullt. Definition syftar till en humoristisk definition av till exempel ett ord. Överdrift är en överdriven reaktion eller situation.

Kategorin oseriositet syftar till användningen av ett oseriöst språk och det att egentligen inte mena det som sägs. Förolämpning avser ett personpåhopp som tar sig humoristiskt uttryck, men som i sig inte nödvändigtvis är humoristiskt. Infantilism definieras som en ordlek som saknar mening. Ironi handlar om att det som sägs är motsatsen till eller inte stämmer överens med det som menas. Missförstånd handlar om till exempel två personer som konverserar men feltolkar det som sägs.Övertydlighet syftar till en texts övertydlighet. Ordlek är en lek med ord, till exempel ett ords mångtydighet. Kontring är en verbal duell i vilken en förolämpning responderas på med en annan, ofta starkare, förolämpning. Förlöjligande syftar till en direkt verbal attack på en person, sak eller idé. Sarkasm utgörs av t.ex. en bitsk anmärkning

levererad på ett aggressivt sätt. Satir består i till exempel förlöjligandet eller ironiserandet av maktinstitutioner eller personer med makt.

De logiska humorteknikerna delar Berger (1993) in enligt följande: absurditet, olycka, analogi, katalog, sammanträffande, besvikelse, okunnighet, misstag, repetition, omkastning, stelhet samt tema/variation. Absurditet avser skämt som bortser från den logik och den rationalitet som traditionellt ses som givna. Olycka handlar om ett begående av fel som beror på en chansning, att jämföra med humortekniken misstag som grundar sig på okunskap eller oförmåga att utföra något. Analogi, som humorteknik, är en sorts metaforisk jämförelse som ofta fungerar som förolämpning. Berger betonar att analogin i huvudsak är en genre snarare än en humortyp. Katalog är en typ av humor där användningen av nonsens, konstiga namn och inkongruens möjliggör till exempel förolämpningar att gömmas som en del i ett större sammanhang.

9

Sammanträffande handlar om människans känsla för ordning i universum och hur ödet fungerar. Denna typ av humor innehåller ofta pinsamheter och konstiga situationer. Besvikelse är en typ av humor som bygger upp till en logisk avslutning som sedan uteblir. Okunnighet syftar till humor som grundar sig på en dumhet eller brist på kunskap. Repetition består i humor som uppstår i upprepandet av en viss händelse. Omkastning är en typ av humor som bygger upp till en förväntad händelse som visar sig vara motsatsen till det som faktiskt händer. Stelhet är humor som består i enkelspårighet som karaktärsdrag; oförmågan att förstå och anpassa sig till omgivningen. Tema/variation bygger på det relativa i

människans uppfattning om världen och hur olika personer eller grupper tolkar till exempel en given händelse.

Berger (1993) delar in identitetsteknikerna i före/efter, fars, karikatyr, excentricitet,

pinsamhet, utsatthet, grotesk, imitation, personifiering, härmning, parodi, skala, stereotyp och demaskering.Före/efter-humor baseras på hur något eller någon förändrar sig. Humorn av denna typ ligger antingen i själva förändringen eller i resultatet av den. Fars, som Berger påpekar egentligen är en humorgenre, består av sexuella skämt, så kallade slapstickinslag (se nedan) och humor som baseras på nakenhet.Karikatyr består i den groteska och förlöjligande härmningen (verbal eller bildmässig sådan) av en person.Gränsen mellan karikatyr och parodi, menar Berger, dras vid groteskheten; karikatyren är mer grotesk än parodin. Excentricitet handlar om skillnaden mellan det vanliga och det som avviker från normen. Pinsamhet grundas i någon som hamnar i en obekväm situation och känner sig skamsen eller förvirrad. Utsatthet syftar till en typ av humor där antingen en persons dumhet eller annan gömd egenskap blottas. Grotesk humor återfinns i det oförenligt och uppseendeväckande bisarra. Humor i imitation uppstår i krocken mellan imitatörens person och den imiterades natur. Personifieringshumor ligger i att en persons identitet eller en yrkesidentitet blir stulen och utsatt för olika former av förnedring eller förlöjligande. Humorn i tekniken härmning finns i en persons efterliknande av en (ofta) känd persons dialekt eller kroppsspråk och så vidare, där det är tydligt att den efterliknande inte är den efterliknade. Parodi handlar om att härma ett känt verk och samtidigt förlöjliga det. Kategorin skala syftar till den typ av humor där det leks med ett tings normala storlek på ett humoristiskt sätt. Stereotyp handlar om generella förolämpningar av till exempel folkslag. Demaskering handlar om att en karaktärs dumhet etcetera avslöjas och leder till pinsamhet och skam.

Aktionshumor är humor som bygger på fysiska handlingar och delas in i följande tekniker: jakt, slapstick, fart och tid. Jakt är en typ av humor där en person försöker undkomma till exempel ett straff och springer iväg. Slapstick är fysisk humor, till exempel någon som får en paj i ansiktet eller snubblar och ramlar, och innehåller ofta en förlöjligande konsekvens. Fart är den typ av humor där personer tycks röra sig i en hastighet som inte är normal. Kategorin tid definieras inte närmare än vid namn varför den bortses från i sammanhanget.

3.1 Humorklassificering

För en analys av humor och skämt menar Arthur Asa Berger (1993) att det finns två nödvändiga steg. Det första består i identifierandet av vilka element och komponenter som utgör ett givet skämt. Med andra ord isolera de tekniker som ligger bakom skämtet. Det andra steget består i rangordningen av skämtteknikerna; vilken teknik som är primär och vilka som är sekundära. Vår analysmetod är snarlik Bergers i det att vi först identifierar vilket element som utgör humor för att sedan kunna kategorisera de bakomliggande humoruttrycket, med andra ord hur skämtet kommuniceras, och vilken gestalt (Bergers ”teknik”) skämtet antar. För att mäta förekomsten av olika humortyper är en kategorisering av humorslag nödvändig.

10

I en prövning av humorkategorierna som presenteras i tidigare forskning anlände vi vid ett antal kategorier som tillsammans inrymmer samtliga skämt i undersökningsmaterialet. Vi har utgått från ovan kategoriseringar av humortyper för att göra en lista som vi bedömer täcker humorbegreppets former tillfredsställande. Vad gäller typerna överraskning, ordlek, överdrift och förolämpning finner vi Riecks (1997) resonemang giltigt för vår undersökning. I

kategorin överraskning placerar vi in skämt som består i överraskande element, händelser eller uttalanden.

Som ordlek definieras alla skämt som härrörs ur språkets uppbyggnad, till exempel ords flera betydelser. Överdrifter utgörs av överdrivna element, till exempel oproportionerligt stora ting. Förolämpning innebär personliga angrepp, som kan vara såväl fysiska som psykiska. Vi delar dock Catanescus och Toms (2001) åsikt att sarkasmen inte hör hemma i begreppet fånighet och bildar därför en egen kategori för det begreppet. Vi kallar den kategorin ironi och inbegriper således även sarkastiska uttryck och ironiska situationer. Kategorien fånighet behåller vi under Wandersees (1982) nonsenskategori vari ryms absurda handlingar, ologiska situationer och meningslösa ord. Catanescu och Tom använder sig av begreppet jämförelse för en kategori. Vi föredrar begreppet oförenlighet som är synonymt med den inkongruens som bland andra Göran B. Nilsson (Torekull 1988) noterar som närvarande i all humor. Vidare tar vi fasta på ett antal av Wandersees humorkällor: brist på färdighet eller kunskap, kommentar om vanor eller sedvänjor, ovanligt beteende, underdrift, dolt element, satir samt smärre olycka. Brist på färdighet eller kunskap, som rör en karaktärs tillkortakommande eller naivitet, bildar vi en egen kategori av. Likadant förhåller vi oss till Wandersees kategori ”kommentar om vanor eller sedvänjor” men döper för enkelhetens skull om den till

kulturkrock. Kategorin ovanligt beteende kan sägas överlappa nonsenskategorin till viss del då en tillräckligt hög grad av ”ovanlighet” innebär absurditet som är en del av

nonsenskategorin. Kategorin underdrift är motpolen till överdrift varför vi även införlivar den kategorin. Det dolda elementet Wandersee talar om bildar likaså en egen kategori. Satiren placerar vi under kategorin ironi då begreppen är snarlika eller åtminstone till stor del överlappande och här inte står i behov av att åtskiljas. Den sista kategorin vi hämtar från Wandersee är smärre olycka med vilket Wandersee avser en karaktärs missöde. Vi

inkorporerar kategorin men döper om den till olycka och använder en något vidare definition. Från Berger (1993) hämtar vi ytterligare ett antal kategorier: anspelning, missförstånd,

övertydlighet, kontring, olycka, sammanträffande, besvikelse, pinsamhet, misstag, före/efter, stereotyp och demaskering. Dessa begrepp skapar vi egna kategorier av. Andra kategorier Berger (1993) använder sig av inkorporerar vi i närbesläktade kategorier då vi inte är

intresserade av de begreppsliga nyansskillnader som uppstår i uppdelandet av kategorier i till exempel imitation och härmning, respektive skala, överdrift och underdrift. Bergers (1993) uppblåsning innefattar vi i kategorin överdrift. Definition, som grundas på en humoristisk definition av ett ord och således grundas i språket, omfattas av vår ordlekskategori.

Oseriositet, infantilism och grotesk ryms i vår nonsenskategori. Tema/variation täcks dels av kulturkrocken, dels av ovanligt beteende. Karikatyr, excentricitet, imitation, personifiering, härmning och parodi inryms alla i kategorin förlöjligande. Utsatthet upptas i

demaskeringskategorin. Skala delas upp i dels överdrift, dels underdrift medan slapstick placeras under kategorin förolämpning. Nedan presenterar vi de uttryck och gestalter vi finner relevanta för kategorisering av humor.

11

Humorelement (skämt) – nivåer och kategorier Nivå 1 - Uttryck

Verbal – Ett urskiljbart ord eller mening som uttrycks verbalt av en karaktär i serien. Fysisk – En synlig handling som utförs av en karaktär i serien.

Skriftlig – En skrift som presenteras visuellt.

Ljud – Ett ljud som inte är ett urskiljbart ord eller mening.

Bild – Ett visuellt presenterat element som inte är en fysisk handling.

Nivå 2 - Gestalter

• Ironi – humor som utgörs av sarkastiska uttryck, ironiska händelser eller satir. Ironi kan förekomma på samtliga uttrycksnivåer och exemplifieras av Berger (1993) med följande skämt:

“A Jewish man named Katzam decided to change his name to a French name so people wouldn’t be able to recognize he was Jewish. He went to a Judge for help. ”French, you say,” said the Judge. “Well, the French word for cat is chat and the French word for man is

L’homme. Wewillchange your name to ‘Chat-l’homme’.” (Berger, 1993:40)

• Förolämpning – ett hånande utspel mot en bestämd karaktär. Förolämpningen kan förekomma på samtliga uttrycksnivåer. Vi inkorporerar slapstickkategorin i förolämpningen då slapstick är en fysisk form av förolämpning. Rieck (1997) exemplifierar förolämpningen med följande uttalande:

Boy, are you dumb. If you were any slower, you'd be going backwards (Rieck, 1997:3). • Överdrift - ett element som förstoras etc. för komisk effekt. Överdriften kan

förekomma på samtliga uttrycksnivåer och exemplifieras av Rieck med följande skämt:

"My mother-in-law is so fat, when she sits around the house, she sits around the house!" (Rieck, 1997:2)

• Underdrift – ett element som förminskas eller en alltför vek bedömning av elements inverkan på den aktuella situationen. Underdriften kan förekomma på samtliga uttrycksnivåer och definieras av Wandersee (1982) som:

A statementmade by a character in a comic situation that is tooweak or moderate for the circumstancespresented (Wandersee, 1982:215).

• Ordlek - humor baserad på ords mångtydighet som är fonetiskt eller strukturellt lika. Ordleken kan förekomma uteslutande i de verbala och skriftliga uttrycksnivåerna. Catanescu och Tom (2001) definierar och exemplifierar ordleken med följande: Using elements of language to create new meanings, whichresult in humor. The phrase “absolute masterpiece” takes on a new meaning when it is pictured with Absolut Vodka

12 (Tom &Catanescu, 2001:1).

• Nonsens - Humor baserad på absurda handlingar, ologiska situationer eller meningslösa ord. Nonsens kan förekomma på samtliga uttrycksnivåer. Enligt Wikipedia är nonsens “an utterance or written text that does not in

factcarryanyidentifiablemeaning.” (http://en.wikipedia.org/wiki/Nonsense 081120) Vår definition är vidare då även absurditeten inkorporeras i begreppet. Till

absurditeten räknas bland annat paradoxala och orimliga uttalanden och händelser. • Oförenlighet – Humor som uppstår i sammanförandet av två oförenliga element.

Oförenlighet kan förekomma på samtliga uttrycksnivåer och definieras av Wandersee (1982) enligt följande:

Comicincongruitydeveloped by transporting elements of one situation to a different one (Wandersee, 1982:215).

• Okunnighet - Humor som består i en karaktärs dumhet eller naivitet.

Okunnighetenkanförekommapåsamtligauttrycksnivåerochexemplifierasav Berger (1993) iföljandeskämt:

”Who killed Abel?” asked the circuit rider of a small boy in order to test his knowledge of the Bible. ”I don’t know nothing about it,” answered the boy. “We just moved here two weeks ago.” “Better watch him, parson,” said an old-timer. ”I ain’t accusing him, but he looks mighty suspicious to me.” (Berger, 1993:36)

• Kulturkrock – Humor som uppstår i mötet mellan olika kulturers sedvänjor och normer. Kulturkrocken kan förekomma på samtliga uttrycksnivåer. Wandersee definierar kategorin som:

Humor that relies on differences in cultures or subcultures to develop a comic situation (Wandersee, 1982:215).

• Ovanligt beteende – humor som består i en karaktärs beteende som bryter mot den rådande normen. Ovanligt beteende kan förekomma på samtliga uttrycksnivåer. Wandersee definierar kategorin enligt följande:

Humor based on lack of conformity to accepted standards of manners or social behavior (Wandersee, 1982:215).

• Dolt element – Humor baserad på ett dolt komiskt element som varseblivs av tittaren men inte av karaktärerna. Ett dolt element

kanförekommapåsamtligauttrycksnivåerochdefinierasavWanderseesom: Humor based on a concealed comic element that is ’seen’ by the audience but not the characters in the situation (Wandersee, 1982:215).

• Olycka – en händelse i vilken en karaktär av misstag far illa. Olyckan kan förekomma på samtliga uttrycksnivåer och definieras av Berger (2001) som bestående i bland annat: ”…slips of the tongue (fluffs), letters off or improperlyplaced in headlines (typos), inadvertent and ambiguousconstructions of sentences etc.” Vår definition sträcker sig dock förbi de rent språkliga formerna av olycka och innefattar även fysisk

13 olycka, som fall, krockar och så vidare.

• Anspelning – ett uttryck som hänsyftar till en tidigare händelse etcetera.

Anspelningen kan förekomma på samtliga uttrycksnivåer och exemplifieras av Berger (1993) med följande exempel:

A Lieutenant was given two weeks leave to go on his honeymoon. At the end of his leave he wired his commanding officer: “It’s wonderful here. Request another week’s extension of leave.” He received the following reply. “It’swonderfulanywhere. Returnimmediately.” (Berger, 1993:20)

• Missförstånd – två eller fler karaktärers oförmåga att förstå innebörden i den andres kommunikation. Missförståndet kan förekomma på samtliga uttrycksnivåer och exemplifieras av Berger (1993) med följande exempel:

In Minnesota every other person is named Olson. One day, two Olsons went to a judge to be married. The judge turned to the male: Name Please? “John Olson. They call me Ollie.” The judge then turned to the bride-to be. Your name please? ”Mary Olson.” Relations? Asked the judge? ”Only once”, said Mary, blushing. ”Ollie couldn’t wait.” (Berger, 1993:43)

• Övertydlighet – humor som består i överdriven tydlighet i utpekandet av till exempel ett föremåls användningsområde. Övertydligheten kan förekomma på samtliga uttrycksnivåer. Berger (1993) definierar övertydlighet enligt följande:

Simple-minded interpretation of language (Berger, 1993:48).

• Kontring – består i besvarandet av (vanligtvis) en förolämpning med en annan sådan. Berger (1993) definierar kontring enligt följande:

Repartee is a technique which counters aggression with aggression. It is a form of verbal dueling in which the game is to rebut an insult with a better insult.

(Berger,1993:45)

• Förlöjligande – humor som består i till exempel imitationen, härmningen, karikatyren eller parodierandet av en person. Förlöjligandet kan förekomma på samtliga

uttrycksnivåer och definieras av Berger (1993) enligt följande:

Ridicule is a form of direct verbal attack against a person, thing, or idea. It is designed to cause contemptuous laughter and humiliation, though in some cases ridicule is fairly genial. (Berger,1993:48)

• Sammanträffande – humor som består i en oväntad händelse som tycks förutbestämd i det att den relaterar till något som tidigare uttryckts eller hänt. Sammanträffandet kan förekomma på samtliga uttrycksnivåer och exemplifieras av Berger (1993) med följande skämt:

14

A young man was called up for a medical exam by his draft board, When he was examined by the doctor, the young man pretended he couldn’t see anything. “Please read that chart,” said the doctor. “What chart?” said the young man. ”The one on the wall,” replied the doctor. “What wall?” asked the young man. The doctor then classified him as 4-F and the young man left. That evening, he decided to celebrate and went to the movies. When the film ended, to his amazement the young man found himself next to the doctor who had examined him. Thinking quickly, the young man asked the doctor, “Is this the line for the bus to Hoboken?” (Berger,1993:28)

• Besvikelse – humor som består i att en logisk slutpunkt av en serie händelser eller uttryck uteblir. Besvikelse kan förekomma på samtliga uttrycksnivåer och

exemplifieras av Berger (1993) med följande skämt:

A schoolteacher was taking attendance. She came to a boy named Shakespeare. “And what’s your first name,” she asked? “William,” replied the boy. ”That’s a pretty well known name, isn’t it,” she said. “Should be,” replied the boy. “I’ve lived here for ten years.”

(Berger,1993:31)

• Före/efter – humor som består i en karaktärs eller ett elements förändring som resultat av en annan karaktärs eller elements inverkan. Före/efter kan förekomma på samtliga uttrycksnivåer och exemplifieras av Berger (1993) med följande skämt:

Before marriage, a man’s a dude. After marriage, he’s subdued. (Berger,1993:23)

• Pinsamhet – en situation i vilken en karaktär upplever eller i sitt agerande får andra karaktärer att uppleva pinsamhet. Pinsamhet kan förekomma på samtliga

uttrycksnivåer och exemplifieras av Berger (1993) med följande skämt:

Ms. Jones lived on the second floor of an apartment building in Chicago. One morning she woke up with a start when she heard the downstairs door open. She remembered she had forgotten to put out a milk bottle so she rushed to the kitchen, just as she was- al fresco- and stepped out across the hall. Suddenly she realized that it was too late to get back to the apartment so she slipped behind the door which closed on the water meters and waited for the milkman to depart. But it wasn’t the milkman. It was the water inspector, who opened the door and found, to his surprise, Ms. Jones standing naked. “Oh, I’m sorry,” she said. “I was expecting the milkman.” (Berger,1993:32)

• Stereotyp – ett förlöjligande eller en överdrift av ett stereotypiskt drag hos till exempel en folkgrupp. Stereotypen kan förekomma på samtliga uttrycksnivåer och exemplifieras av Berger (1993) med följande skämt:

What has an IQ of 350? Poland. (Berger,1993:52)

• Demaskering – humor som består i avslöjandet av en karaktärs dolda okunnighet eller dumhet. Skillnaden mellan demaskering och okunnighet ligger i att demaskeringen förutsätter två karaktärer där den enes dolda oförmåga eller okunnighet avslöjas i interaktionen med den andra karaktären. Demaskeringen kan förekomma på samtliga uttrycksnivåer och exemplifieras av Berger (2003) med följande skämt:

15

A handsome young businessman stationed in Tokyo came to America on a trip where he met a lovely girl who he courted and married. “You’ll love Tokyo,” he told the girl. “I have a servant, Yamaka, who does everything, We’ll have a wonderful time.” When they arrived Tokyo, the young man introduced the girl to Yamaka, who bowed and retired. The next morning, the young man said to his wife, “I have to go to the office, but you can continue to sleep… don’t worry… Yamaka will take care of everything.” Several hours later the young wife was nudged gently by the servant. “Okay, missee… time to go homenow.”

(Berger,1993:54)

Dessa 22 gestaltkategorier ger tillsammans med de fem uttryckskategorierna ett möjligt utfall på 110 olika kombinationer. Denna bredd var inte optimal för vårt syfte varför en betydlig minskning i antalet gestaltkategorier krävdes. En förening av de befintliga 22 gestalterna i större och färre kategorier resulterade i sju stycken grupper vars underkategorier utgjordes av de gestalter som presenteras ovan. Ofrånkomligen blev de nya kategorierna bredare och mer omfattande, något som krävde vidare definitioner eller korrigeringar av de nya kategoriernas benämningar.

• Skala – utgörs av humor som består i underdrifter, överdrifter och övertydlighet. Kärnan i skalkategorin finns i den överdrivna förstoringen av, förminskningen av eller tydligheten i ett element som uttrycks fysiskt, verbalt, skriftligt, ljudligt eller bildligt. Det kan röra till exempel rent fysiska ting som en boll som antar en överdriven storlek, eller rent verbala kvaliteter som i det överdrivna påståendet av någons ålder. Begreppet skala lånar vi från Berger (1993) (se kapitel 4 Tidigare forskning). • Onormalitet – utgörs av humor som består i okunnighet, nonsens, besvikelse,

demaskering, dolt element, oförenlighet och ovanligt beteende. Kärnan i

onormaliteten återfinns huvudsakligen i det oförenliga, ovanliga eller oväntade. Oförenlighet förekommer till exempel då ishockeymålvakten bär barnsele med ett spädbarn i under pågående match. Ovanlighet uppstår bland annat när en person talar med sig själv medan det oväntade utgörs av ologiska eller överraskande händelser. Onormalitetselement kan förekomma på samtliga uttrycksnivåer. Denna kategori är huvudsakligen ett samlingsbegrepp för Bergers (1993) okunnighet, besvikelse och demaskering, Wandersees (1982) ovanligt beteende, dolt element och nonsens samt det mer generella begreppet oförenlighet (inkongruens) som bland andra Wandersee behandlar (se kapitel 4 Tidigare forskning).

• Pinsamhet – utgörs av humor som består i pinsamhet, missförstånd, kulturkrock och olycka. Kärnan i pinsamhetskategorin finns i en eller flera karaktärers uppenbara upplevelse av eller uttryck för pinsamhet samt pinsamhet upplevd av TV-tittaren. Den senare formen uppstår till exempel när en karaktär i ensamhet skämmer ut sig utan att inse det skamliga i situationen. Pinsamhet kan förekomma på samtliga uttrycksnivåer. Begreppet pinsamhet lånar vi från Berger (1993) (se kapitel 4 Tidigare forskning). • Ironi – utgörs av humor som består i ironi, sammanträffande, före/efter och

anspelning. Kärnan i ironikategorin finns i ödesmaktens förmåga att ställa till med ironiska händelser, tillfälligheter och till synes slumpartade sammanträffanden. Ironi kan förekomma på samtliga uttrycksnivåer. Begreppet ironi lånar vi från Berger (1993) (se kapitel 4 Tidigare forskning).

16

• Förolämpning – utgörs av humor som består i förolämpning, förlöjligande, kontring och stereotyp. Kärnan i förolämpningskategorin finns i det personliga påhoppet mot en eller flera personer. Begreppet förolämpning lånar vi från Berger (1993) (se kapitel 4 Tidigare forskning).

• Ordlek – utgörs av humor som består i ordlekar. Kärnan i ordleken finns i att ordens fonetiska eller strukturella likheter utnyttjas för att skapa mångtydigheter. Begreppet ordlek lånar vi från Berger (1993) (se kapitel 4 Tidigare forskning)

• Sarkasm – utgörs av sarkastiska uttryck. Kärnan i sarkasmkategorin finns i den ironiserande förolämpningen av en person eller en företeelse. Sarkasmen behöver inte vara direkt riktad mot en given person och kan dessutom vara riktad mot den egna personen som ett självironiserande. Sarkasm kan förekomma på samtliga

uttrycksnivåer. Begreppet sarkasm lånar vi från Berger (1993) (se kapitel 4 Tidigare forskning).

Samtliga nya kategorier kan förekomma på alla uttrycksnivåer och behandlas som varandra uteslutande i det att ett givet skämt alltid klassificeras i en kategori på de två nivåerna, det vill säga placeras in på uttrycks- respektive gestaltnivån. Utefter gestaltlistan ovan genomförde vi en pilotstudie som resulterade i bedömningen av de nya kategorierna som betydligt mer anpassade till vårt syfte. Tillsammans med de fem uttryckskategorierna (nivå 1) finns således 35 möjliga kombinationer varför ett resultat genererat med detta instrument är betydligt mer signifikativt än ett resultat med det tidigare möjliga 110 kombinationerna.

17

4

Genomförande

Här presenterar vi det material vi valt som underlag för vår undersökning. Följande sex komediserier utgör vårt material. Vi anger vilket avsnitt vi undersökt samt datum och tid för sändningen och i vilken kanal serien sändes.

Grotesco

2007-12-19 21:25-21:55 SVT1 Del 8:8

Skaparna bakom Grotesco var vinnarna av SVT-satsning Humorlabbet där det letades efter svenska humorpersoner. Vinsten gav dem chansen att få producera en egen humorserie för SVT; en serie som bestod av åtta stycken avsnitt och började sändas hösten 2007.

De som skriver, producerar och medverkar i Grotesco är Henrik Dorsin, Per Andersson, Michael Lindgren, Erik Wernquist, Per Gavatin, Rikard Ulvshammar, Emma Molin, Hanna Löfqvist och Emma Peters med flera. Serien innehåller inte publikskratt.

(http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=75065&from=program_ao 081218) Kvarteret skatan 2007-12-29--2007-12-30 23:35-00:05 SVT1 Del 8:8

Kvarteret skatan sändes första gången 2003 och sedan dess har ytterligare två säsonger sänts i SVT. I programmet, som består av en samling korta sketcher, får man följa ett antal mer eller mindre udda karaktärer i en dyster förort till Stockholm. Huvudförfattare för Kvarteret Skatan är David Batra, Anna Blomberg, Johan Glans, Rachel Mohlin samt Mikael Syrén. Serien innehåller inte publikskratt.(http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=11975 081218)

Morgonsoffan

2008-11-25 23:25-23:55 SVT1 Del 8:12

Morgonsoffan är en humorserie som driver med de klassiska morgonprogrammen i TV. I programmet finns intervjuer, reportage och nyheter. Programmet leds av David Batra och Petra Mede. Serien innehåller inte publikskratt. (http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=84893 081218)

Fredag hela veckan

2008-10-24

21:30-22:00/22:40-23:12 TV4

18

Fredag hela veckan är uppföljaren till Heybaberiba som också det sändes i Tv4. Bakom serien står komikerduon David Hellenius och Peter Magnusson. Programmet bestårär en blandning av talkshow, sketcher och parodier. Serien innehåller publikskratt.

(http://www.tv4.se/1.619880/2008/09/08/om_fredag_hela_veckan 081218) Hjälp! 2008-02-08 21:30-22:00 TV4 Del 2:8

Hjälp! är en svensk situationskomikserie som hade premiär i januari 2007. Serien handlar om en psykolog och hennes patienter med diverse åkommor med humoristiska resultat. Serien är en version av den brittiska serien ”Help!” som sändes i BBC Two 2005. Serien innehåller publikskratt. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Hj%C3%A4lp!_(TV-serie) 081218) Parlamentet 2008-10-19 20:30-21:00 TV4 Del 4:13

Parlamentet hade premiär 1999 och är en humorserie i TV4 som parodierar en politisk debatt. Två lag med kända svenska komiker debatterar utifrån vissa premisser och humorn ligger i de mer eller mindre spontana utspelen från komikerna. Serien är en svensk version av ”If I ruled the world” som skapats av det engelska produktionsbolaget Hat Trick. Serien innehåller publikskratt. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Parlamentet 081218)

4.1

Urval

Under rådande förutsättningar vad gäller bland annat tidsutrymme ställs vissa krav på en begränsning av omfånget av vårt undersökningsmaterial. Därför väljer vi att undersöka ett avsnitt ur sex olika komediserier. Att vi väljer sex serier istället för flera avsnitt ur färre serier motiverar vi med mångfaldsargument och hävdar att ett bredare material bättre passar

undersökningens syfte. Vidare väljer vi att fokusera på svenskproducerade komediserier då dessa är intressanta ur kulturell aspekt i det att de delar kultur med tittarna. Vi är dock medvetna om att en förhållandevis stor andel tittare är förstagenerationsinvandrare som nödvändigtvis inte delar kultur med serierna. Serierna sändes hur som helst i antingen SVT1 eller TV4 som är Sveriges två mest sedda kanaler

(http://www.mms.se/_dokument/rapporter/ar/%C3%85rsrapport%202007.pdf 081218). Samtliga undersökta serieavsnitt sändes första gången tidigast ett år före undersökningens genomförande (2008-12-01) vilket ger en eftersträvansvärd enhetlighet som grund för framtida jämförande studier.

4.2

Begräsningar

Vår undersökning inriktar sig helt på svenskproducerade komediserier varför alla andra former av program och ursprung är inaktuella här. Detsamma gäller åskådningen av humor som ett spektrum av rolighet. Vi undersöker och kategoriserar förekomsten av humor, inte dess intensitet.

19

Studiens genomförande utgår från klassificeringsmetoden som beskrivs ovan (se 4.1 Humorklassificering). Metoden appliceras på det valda materialet enligt tillvägagångssättet nedan. I metodkritiken belyser vi kritiska moment i studien.

4.3

Tillvägagångssätt

Applicerandet av vårt instrument på undersökningsmaterialet bestod i två moment. Först tittade vi på avsnitten på TV och placerade enskilt varje skämt på respektive nivå (uttryck och gestalt). Därefter jämförde vi våra resultat i syfte att blottlägga kritiska punkter i

bedömningen, det vill säga skämt som bedömts olika. Vid förekomsten av sådana krävdes en ny undersökning och en återbedömning av de kritiska punkterna genomfördes. Ett avsnitt behandlades åt gången för att underlätta bedömningen av skämt som till exempel anspelade på tidigare händelser i avsnitten. Härefter sammanställdes resultatet av samtliga skämt varpå respektive kategori på de två nivåerna samt nivåkombination rangordnades efter förekomst.

4.4 Metodkritik

En kritisk punkt för undersökningen låg i tolkningen av vad som var ett skämt. I vissa delar av materialet förekom publikskratt som markerade skämten. För denna del av materialet behövdes inte samma tolkning som i den resterande delen. Här tolkades nämligen varje skratt som en indikation på ett skämt. I den del av materialet som inte innehöll publikskratt krävdes en mer omfattande tolkning av vad som var ett skämt, vad det bestod i och när det eventuellt övergick i ett annat skämt. Tolkningen var här således betydligt mer avhängig vår egen subjektiva humoruppfattning, något vi hade i åtanke undersökningsprocessen igenom. Vidare förekom en annan slags tolkning i vilken gestaltkategori respektive formkategori ett givet skämt tillhörde. Särskilt kritisk blev bedömningen för skämt som balanserade mellan

närbesläktade områden, till exempel onormalitets- och pinsamhetskategorin. Här applicerade vi samma metod som Tom och Catanescu (2001) använder i samma situation. De utgår ifrån att en kategori bedöms som dominerande, det vill säga mer avgörande för att humor uppstår. Vi resonerade på samma sätt på båda nivåerna i vår undersökning (uttryck respektive gestalt). För att exemplifiera vårt tillvägagångssätt hämtar vi ett skämt från vår pilotstudie, som tydligt illustrerar hur vi gått tillväga. Skämtet går ut på att en karaktär frågar en annan karaktär om denne är intresserad av att köpa en jultidning. Därefter håller han upp ett cykelhjul med en tidning fastsatt mellan ekrarna. Således rör det sig om en ordlek. Frågan är dock vilket uttryck skämtet tar. Här är det inte omöjligt att hävda att uttrycket är verbalt, fysiskt eller bildligt. För att fastställa vilket uttryck det faktiskt rör sig om utgår vi ifrån att ett specifikt uttryck utgör den utlösande faktorn för att skämtet blir ett skämt. I detta fall bedömer vi att humorn infinner sig då hjulet med tidningen hålls upp. På detta sätt anländer vi vid en bedömning som säger att skämtet är en ordlek i gestalten och fysiskt i uttrycket. På samma sätt resonerade vi i vår huvudundersökning. Alla skämt, menar vi, består av ett utlösande element. Detta kan vara mer eller mindre tydligt men är nödvändigt för förekomsten av humor.Vår erfarenhet av den typ av material vi undersökte (komediserier) och livserfarenhet inom den kultur vårt material speglade gav oss på handen förutsättningar att nå ett tillförlitligt resultat. Vår relation till undersökningsmaterialet kan sägas vara intrakulturell snarare än interkulturell (det senare hade ställt än större krav på oss i tolkningsprocessen).Vi anlade ett kritiskt perspektiv på vår egen tolkning rakt igenom undersökningsprocessen.

20

4.5 Innehållsanalys

Innehållsanalys avser till att förklara dra slutsatser om innehåll i olika typer av media, som till exempel reklam, tidningar och TV. Inom innehållsanalysen kan två inriktningar återfinnas, en kvantitativ och en kvalitativ.Processen som kommer med innehållsanalysen kan se olika ut beroende vilken av inriktningarna man väljer att arbeta med. Den kvantitativa delen ser ofta till att beskriva det som klart syns i materialet samtidigt som en tolkning görs.

Analysmakaren avser till att skapa nyckelkategorier och variabler av olika mätningar.(Krippendorff, 2004)

Den kvalitativa härkommer ur hermeneutiken och ser till att gå djupare i analysenheten och tolka de meningar som återfinns där. Inom den kvalitativa innehållsanalysen finns tre olika tillvägagångssätt; sympatisk, objektiverande och symtomatisk. (Østbye, 2004)

Att arbeta med innehållsanalys handlar om att ta hand om materialet, eller analysenheten inom innehållsanalys, och flera gånger gå igenom det för att få en känsla för analysenheten som en helhet. När delar med anknytning till frågeställningen påträffas tas de delarna ut, dessa delar kallas meningsbärande enheter. Tillsammans med dem plockas det kvarstående materialet för att kontexten ska kvarstå. De meningsbärande enheterna pressas samman, eller kondenseras inom innehållsanalysen, för att korta ner materialet. De kondenserade

meningsbärande enheterna kategoriseras sedan som på ett korrekt sätt sammanfattar analysenheten. Det är de här kategorierna som sedan utgör det observerbara

innehållet.(Østbye, 2004)

Våranvändingavinnehållsanalyssträvar mot den

kvantitativadelendåviäruteefteratthittameningsbärandeenheterförattkunnabildakategoriermerä nattundersökaochfinnameningianalysenheten.Vårstudiehandlaromatträknahurstorfrekevensett visstskämtuttryckhar. I

vårstudieverkarkomediseriernasomanalysenheterochdetärdåolikaskämtensomblir de meningsbärandeenheternasomvi sedan

placerarinomvårakategorier.Skulleviiställetvaltattarbeta med kvalitativinnehållsanalys hade vi iställetbehövttolkaresultatetiställetföratträknaochkategorisera.

21

5

Resultat

Här redovisas resultatet av vår undersökning dels i tabellform, dels i korta sammanfattningar. Först presenteras varje komediserie för sig, varefter det sammanlagda resultatet visas.

5.1 Fredag hela veckan

Uttryck

Gestalter Fysisk Verbal Ljud Bild Skrift

Ordlek 1 4 - - - Onormalitet 24 40 1 3 1 Förolämpning 8 14 - - - Ironi - 12 1 - 1 Sarkasm - 7 - - - Pinsamhet 1 2 - - - Skala 1 3 - - -

Figur 1- Sammanställning av skämtuttryck och skämtgestalter i Fredag hela veckan.

De verbala onormalitetsskämten utgör den mest förekommande humortypen i Fredag hela veckan. Även de fysiska onormalitetsskämten samt de verbala förolämpnings- och

ironiskämten är relativt många i förhållande till övriga skämttyper. De skriftliga skämten är enbart två vilket är detsamma för de ljudliga. Det förekommer även tre stycken bildliga

skämt, alla inom onormalitetskategorin. En siffra som är högre än i någon annan komediserie. Avsnittet innehåller 122 skämt fördelade över 17 olika humortyper. Bildliga skämt

förekommer inte som annat än som onormaliteter. En anledning till detta skulle kunna vara att det medium som skämten uttrycks i är mer lämpat för andra former av skämt. Bildliga skämt skulle möjligen göra sig bättre i tidningar eller andra av former av tryckta media. Det förekommer inte heller ett stort antal ljudliga eller skriftliga skämt i Fredag hela veckan. Att de senare är få kan troligen förklaras på samma sätt som uteblivandet av många bildliga skämt, nämligen att TV som medium fokuserar mer på rörliga bilder än skrift. Anledningen till att det förekommer jämförelsevis få ljudliga skämt är något överraskande då TV erbjuder goda förutsättningar för ljuduttryck. Den verbala delen av skämt som uttrycks audiellt verkar föredras, kanske med anledning av att det anses enklare att åstadkomma eller för att ljudliga skämt anses förlegade.

5.2 Grotesco

Uttryck

Gestalter Fysisk Verbal Ljud Bild Skrift

Ordlek - 5 - - 1

Onormalitet 27 16 3 1 1

22

Ironi 1 - - - -

Sarkasm - 1 - - -

Pinsamhet 1 - - - -

Skala 1 3 - - -

Figur 2- Sammanställning av skämtuttryck och skämtgestalter i Grotesco.

I Grotesco är de fysiska onormalitetsskämten den mest förekommande humortypen. Även de verbala uttrycken av samma gestalt är tämligen många. De verbala och fysiska uttrycken är betydligt fler än resterande uttryck. Det som sticker ut mest i denna komediserie tycks vara den skriftliga ordleken som inte återfinns i någon annan av de undersökta komediserierna.I Grotesco är antalet skämt inom ironi- och sarkasmuttrycken i hög grad lägre än i de andra serierna. Avsnittet innehåller 65 skämt fördelade över 14 olika humortyper. Likt de andra komediserierna är här ljud-, bild- och skriftskämten få, något som kan bero på TV-mediumets möjligheter att uttrycka skämt på sätt som inte går i andra media.

5.3 Hjälp!

Uttryck

Gestalt Fysisk Verbal Ljud Bild Skrift

Ordlek - - - - - Onormalitet 17 46 - - - Förolämpning - 7 - - - Ironi 3 3 1 1 - Sarkasm - 5 - - - Pinsamhet 3 7 - - - Skala 5 4 - - -

Figur 3- Sammanställning av skämtuttryck och skämtgestalter i Hjälp!.

I Hjälp! är den vanligaste humortypen de verbala onormaliteterna. Här förekommer även de fysiska onormaliteterna jämförelsevis ofta. Hjälp! är den enda komediserien där ironi

förekommer i fyra olika gestalter, även om de inte är många till antalet. Det förekommer inga ordlekar alls, något som enbart Kvarteret Skatan har gemensamt. Hjälp! är den enda

komediserien som inte innehåller några skriftliga skämt. Detta understryker den trend som pekar mot att skriftliga skämt inte är frekventa i TV-humor. För att vara ett program som, olikt Parlamentet, inte fokuserar i stort sett uteslutande på verbala skämt, är de verbala skämtuttrycken många. Även skalskämten är relativt många i jämförelse med andra

komediserier. Likt de andra komediserierna är ljud-, bild- och skriftuttrycken få. Hjälp! har de facto lägst antal av dessa skämt. Sammantaget är de verbala uttrycken flest, följt av de fysiska. Avsnittet innehåller 83 skämt fördelade över 12 olika humortyper.

23

5.4 Kvarteret Skatan

Uttryck

Gestalter Fysisk Verbal Ljud Bild Skrift

Ordlek - - - - - Onormalitet 13 33 3 1 2 Förolämpning - 1 - - - Ironi 5 9 1 - - Sarkasm - 3 - - - Pinsamhet 3 6 - - - Skala 4 4 - - -

Figur 4- Sammanställning av skämtuttryck och skämtgestalter i Kvarteret Skatan.

I Kvarteret Skatan är de verbala onormalitetsskämten den mest förekommande humortypen. De fysiska onormaliteterna och de verbala ironierna är också förhållandevis ofta

förekommande. Kvarteret Skatan är tillsammans med Hjälp! de enda komediserierna där det inte förekommer några ordlekar. Antalet förolämpningar är förhållandevis lågt där det endast återfinns ett skämt i denna kategori. Antalet skämt i Kvarteret Skatan är fokuserat till de fysiska och verbala gestalterna. Endast sju skämt återfinns i de tre andra gestalterna.Det verbala uttrycket är det noterbart mest förekommande. Likt de andra komediserierna är ljud-, bild- och skriftuttrycken få. Skrift- och bildskämten förekommer enbart i

onormalitetsgestalter, medan ljudskämten även gestaltar sig i ironi. Avsnittet innehåller 86 skämt fördelade över 14 olika humortyper.

5.5 Morgonsoffan

Gestalter Fysisk Verbal Ljud Bild Skrift

Ordlek 1 - - - - Onormalitet 21 27 2 1 1 Förolämpning - 8 - - 1 Ironi - 12 - 2 4 Sarkasm - 1 - - - Pinsamhet 4 9 - - - Skala 4 4 - - -

24

I Morgonsoffan är de verbala onormalitetsskämten den mest förekommande humortypen. Även de fysiska onormalitetsskämten och de verbala ironiskämten är jämförelsevis många. I morgonsoffan är antalen skämt väl utspridda jämfört med de andra komediserierna, där man når 16 olika humortyper. Endast Fredag hela veckan når fler med 17 stycken. Morgonsoffan är den enda komediserien som har en skriftlig förolämpning. Sammantaget är även

Morgonsoffan den komediserie som har flest skriftliga skämt. Det verbala uttrycket är mest förekommande, följt av det fysiska. Här återfinns det högsta antalet totala ljud-, bild- och skriftskämt med 11 stycken. Detta vittnar om dessa skämts låga antal i förhållande till skämt som uttrycks fysiskt eller verbalt. Som tidigare nämnts kan detta bero på att de fysiska och verbala skämten är enklare att uttrycka i TV samtidigt som TV som medium erbjuder möjligheter som inte finns i andra media. Avsnittet innehåller 96 skämt fördelade över 16 olika humortyper.

5.6 Parlamentet

Gestalter Fysisk Verbal Ljud Bild Skrift

Ordlek - 10 - - - Onormalitet 3 50 5 - 1 Förolämpning 2 21 - - - Ironi - 14 - - - Sarkasm - 4 - - - Pinsamhet 1 - - - - Skala 1 5 - - -

Figur 6- Sammanställning av skämtuttryck och skämtgestalter i Parlamentet.

I Parlamentet är de verbala uttrycken markant mer förekommande än något annat uttryck. Parlamentet är den enda komediserien där det inte förekommer några bildliga skämt. Den samlade mängden skämt är fokuserad till de verbala och fysiska gestalterna. Endast sex skämt återfinns bland de övriga tre gestalterna. De icke-verbala skämten är totalt 13 till antalet. Parlamentet har med andra ord ett verbalt fokus som inte återfinns i någon av de andra serierna. Avsnittets skämt är spridda över det lägsta antalet humortyper av samtliga serier. Detta understryker ytterligare det verbala fokuset. Parlamentet är tillsammans med Grotesco de enda komediserierna som endast har en pinsamhet. Parlamentet är den komediserie som har flest ljudliga onormaliteter. Den vanligaste humortypen är den verbala onormaliteten följt av de med samma uttryck förmedlade förolämpningarna, ironierna och ordlekarna. Avsnittet innehåller 117 skämt fördelade över 12 olika humortyper.

5.7 Sammanlagt resultat

Totalt förekommer 600 skämt i de sex komediserieavsnitt vårt undersökningsmaterial utgör. Varje skämt bär en gestalt och ett uttryck. I korstabellen nedan presenteras skämtens

fördelning. I en korstabell sammanförs två variabler där den ena får svara för antalet rader och den andra får svara för antalet kolumner. I vår tabell är det variablerna skämtgestalt

25

kontra skämtuttryck vi presenterar. De olika uttrycken består i fysisk, verbal, bild, skrift och ljud. Gestalterna består i onormalitet, pinsamhet, ordlek, skala, ironi, sarkasm och

förolämpning. Ingen av våra variabler är beroende eller oberoende. Resultatet av våra data presenteras i bastal. (Edling & Hedström, 2003)

Nedan följer en tabell med det totala antalet skämt fördelade i uttryck och gestalt. (För fördelningen av humortyper i respektive komediserie, se bilaga 1).

Uttryck

Gestalter Fysisk Verbal Ljud Bild Skrift Total

Ordlek 2 19 - - 1 22 Onormalitet 105 212 14 6 6 343 Förolämpning 11 56 - - 1 68 Ironi 9 50 3 3 5 70 Sarkasm - 21 - - - 21 Pinsamhet 13 24 - - - 37 Skala 16 23 - - - 39 Total 156 405 17 9 13 600

Figur 7- Sammanställning av det totala antalet skämtuttryck och skämtgestalter.

5.7.1 18BOrdlek

Ordlekarna är näst minst till antalet och förekommer huvudsakligen som verbala uttryck med undantag för två fysiska och en skriftlig. Den komediserie som innehåller flest ordlekar är Parlamentet som har dubbelt så många sådana som Grotesco som har näst flest. I Kvarteret Skatan och Hjälp! förekommer det inte en enda ordlek. I både Morgonsoffan och Fredag hela veckan förekommer en fysisk ordlek.

5.7.2 19BOnormalitet

Onormaliteten är den mest förekommande skämtgestalten och förekommer på samtliga uttrycksnivåer. Onormaliteten är den enskilt vanligaste gestalten på respektive nivå. De komediserier som innehåller flest onormalitetsskämt är Hjälp!, Parlamentet och Fredag hela veckan. I samtliga dessa är de verbala onormaliteterna fler än i något annat uttryck. I

Grotesco däremot är de fysiska onormaliteterna fler än de verbala.

5.7.3 20BFörolämpning

Förolämpningen är den tredje mest förekommande gestalten och uttrycks framför allt verbalt (men förekommer också på den fysiska och den skriftliga nivån). De komediserier som innehåller flest förolämpningar är Parlamentet och Fredag hela veckan. Den serie som har minst förolämpningsskämt är Kvarteret Skatan. I Morgonsoffan förekommer en skriftlig förolämpning.