Den objudne gästen : hur Maeterlinck introducerades och mottogs i Sverige intill 1903

UMEA U NIVERSITET

INSTITUTIONEN FÖR L ITTERATURVETENSKAP

»

D E N O B J U D N E G A S T E N

HUR MAETERLINCK INTRODUCERADES O CH MOTTOGS I

SVERIGE INTILL

1903

AV

TAGE B OSTRÖM

E r r a t a

s t å r : skal 1 v a r a :

s i d 16 rad 8 s j ä l v s k i l d r i n g s j ä l s s k i l d r i n g

" 21 1 1 8 respe ktable respektabla

1 1 104 1 1 11 S t r i d b e r g Strindberg " 116 1 1 14 vänta väntat " 121 1 1 24 n y t i da n u ti d a " 136 1 1 12 homogen homogena " 140 1 1 2 g e s t a l er g e s t a l t e r " 140 1 1 28 i n t i u t i o n i n t u i t i o n

" 154 not 3 Bui l e s blues Bui l e s bleues

" 165 11 1 Köpenhamn KjSbenhavn

" 168 11 26 moderns moderna

" 188 11 168 e f f e c t e f f e t

" 220 rad 2 o t k . o k t .

" 220 1 1 11 Drottningsholmsteaterns Drottningholms teaterns

T a g e B o s t r ö m

DEN OBJUDNE GÄSTEN

H ur M a e t e r l i n c k i n t r o d u c e r a d e s o c h m o t t o g s i S v e r i g e i n t i l l 1 9 0 3 Ave c un rés um é en f r a n ç a i s A k a d e m i s k a v h a n d l i n g som f ö r a v l ä g g a n d e a v f i l o s o f i e d ok t o r s e x a m e n v i d u n i v e r s i t e t e t i Umeå kommer a t t o f f e n t l i g t f ö r s v a r a s i H u m a n i s t h u s e t , h ö r s a l E , t i s d a g e n d en 2 9 m a j 1 9 7 9 k l 1 0 . 0 0 . A b s t r a c t B o s t r ö m , T . 1 9 7 9 . Den o b j u d n e g ä s t e n . H u r M a e t e r l i n c k i n t r o d u c e r a d e s o c h m o t t o g s i S v e r i g e i n t i l l 1 9 0 3 . T h e I n t r u d e r . How M a e t e r 1 i nc k1 s w o r k

became known a nd was r e c e i v e d i n Sweden up t o I 9 O 3 . W i t h a Summary i n F r e n c h . ISBN 9 1 7 1 7 4 -0 3 8 - 4 . 2 3 -0 p p .

T h e a i m o f t h e t h e s i s i s t o show how M a u r i c e

M a e t e r 1 i n ek 1 s w or k became known i n Sweden a n d how

i t was r e c e i v e d up t o 1 9 0 3 . T h i s e x a m i n a t i o n i s p l a c e d i n r e l a t i o n t o i m p o r t a n t f a c t s c o n c e r n i n g t h e man h i m s e l f , h i s a e s t h e t i c t h e o r y , h i s l i t e r a r y p r o d u c t i o n i n g e n e r a l a n d t h e b a c k g ro u n d o f B e l g i u m a n d F r a n c e . From t h e s e c o u n t r i e s h i s l i t e r a r y p a t h i s t r a c e d t o Sweden t h r o u g h D e n m a r k , N o r w a y a n d F i n l a n d . A t t e n t i o n i s c o n c e n t r a t e d on M a e t e r l i n c k ' s r e c e p t i o n b y t h e S c a n d i nav.i an pub 1 i c a n d on w h i c h o f h i s w or k s w e r e t r a n s l a t e d a n d p u b l i s h e d o r i n t r o d u c e d b y means o f t h e s t a g e . I n t h i s c o n n e c t i o n t h e m o t i v e s a n d p r i n c i p l e s f o r s t a g i n g T h e I n t r u d e r a n d P e l l é a s a n d Mé1 i s a n d e a r e s t u d i e d . Up t o 1 8 9 2 S c a n d i n a v i a n c r i t i c s r e g a r d e d M a e t e r l i n c k ' s w o r k s a s b e i n g e s s e n t i a l l y r e a l i s t i c . L a t e r t h e r e was a c h a n g e a n d t h e c r i t i c s t h e n b e g a n t o r e g a r d a n d i n t e r p r e t h im a s a s y m b o l i s t . On t h e w h o l e i t c a n n o t b e s a i d t h a t M a e t e r 1 i n e k was j u s t l y p e r f o r m e d o r u n d e r s t o o d , w h i c h p r o b a b l y h e l p e d t o d e l a y i n t e r e s t i n h i m a n d i n s y m b ol i s m i n g e n e r a l . O p p o n e n t s o f c o n v e n ­ t i o n a l S we d i s h s t a g e p r o c e d u r e s o m e t i m e s u s e d M a e t e r l i n c k a s a p o s i t i v e a r g u m e nt f o r c h a n g e , b u t on t h e w h o l e t h e s p i r i t u a l c l i m a t e r e m a i n e d u n f a v o u r a b l e f o r t h e a u t h o r . N o t u n t i l 1 9 0 2 d i d M a e t e r l i n c k become a r e c o g n i s e d m a s t e r o wi n g t o t w o S w e d i sh t r a n s l a t i o n s o f t h e i n t e r n a t i o n a l l y s u c c e s s f u l L i f e o f t h e B e e s , w h i c h r e c e i v e d c r i t i c a l a c c i a i m a n d was t h e s t a r t o f h i s b r e a k ­ t h r o u g h i n S w e d en . T h e f o l l o w i n g y e a r Monna V a nn a was a s i m i l a r s uc c e s s on t h e S we d i s h s t a g e . T h e t r a d i t i o n s i n S w e d i sh c u l t u r a l l i f e wh i c h h a d m e a nt t h a t M a e t e r l i n c k ' s s y m b o l i s t w or k s w e re n o t a c c e p t e d i n s t e a d e n s u r e d h i s s u c c e s s now t h a t h e h a d a b a n d o n e d s y m b o l i s m . T . B o s t r ö m , I n s t i t ut i on e n f ö r 1 i t t e r at u r v e t e n s k a p , Umeå u n i v e r s i t e t , 5 - 9 0 1 8 7 Ume å. ISBN 9 1 " 7 1 7 ^ - 0 3 8 - 4 Umeå 1 9 7 9 2 3 0 p p .

UME

UNIVERSITET

INSTITUTIONEN FÖR L ITTERATURVETENSKAP

D E N O B J U D N E G Ä S T E N

HUR MAETERLINCK INTRODUCERADES O CH M OTTOGS I

SVERIGE INTILL

1903

AV

TAGE B OSTRÖM

Förord

Under den t i d som j a g a r b e t a t med mi n avhandling har j a g h a f t g l äd j e n a t t f å motta råd och uppmuntran f r å n f l e r a personer såväl inom so m ut om äm net l i t t e r a t u r v e t e n ­ skap. Jag v i l l s ä r s k i l t nämna min l ä r a r e , professor Magnus von P l a t e n , som g enom s i n stimulerande handledning skänkt mig må nga goda r å d , k r i t i s k a omdömen och v ä r d e f u l l a lärdomar. Profes sor Thure Stenström och docent Bo Bennich-Björkman h a r g i v i t mig engagerad och k o n s t r u k t iv k r i t i k . Professor Tryggve Sköld och hans h u s t r u N i n a , f i l mag, h a r med v a i v i 11 i g t ' i n ­ tresse f ö l j t m i t t a r be t e och h j ä l p t mig me d granskningen av den s l u t l i g a u t s k r i f t e n . Översättningen av sammanfattningen har g j o r t s av l e k t o r Gaëtan Jeanneau. T i l l dem a l l a e t t varmt

t a c k .

S l u t l i g e n v i l l j a g tacka kvinnan bakom a l l t - min hustru B e r i t . Utan hennes f ö r st å e l s e och o s j ä l v i s k a stöd s k u l l e denna avhandling a l d r i g f u l l b o r d a t s .

Umeå i a p r i l 1979 Tage Boström

I nnehål1 I nled ni nq . * 1 K a p i t e l 1 Maeterl inck b l i r f ö r f a t t a r e . . . . 8 Kapi t e l I I Maeterlincks s t a t i s k a t e a t e r i t e o r i , p r a k t i k och k r i t i k 25 Kapi t e l I I I M a e t e r l i ncks väg t i l l den svenska t e a t e rn 4 i

T r a d i t i o n och förn yelse i Norden. 4 i

M a e t e r l i n c k introduceras i Norden 43

Kapi t e l IV

Den Ub udne i Köpenhamn. . . . 51

Kapi t e l V

Den objudne gäs ten i Hel sing fors r r

Kontrasternas möte qq

Harald Molander och Svenska t e a t e rn cf.

K r i t i k e r s i tuationen r g

Molanders t e a t e r i d é e r 6 i

Över sättn i ngen f.?

P r i n c i pe r n a f ö r Molanders insce nering. **"" 66

F ö re s t ä l l n i n g e n . Slutkommentar

/o Kapi t e l VI

Maet erlincks r y k t e växer i Norden 80

Kapi t e l VI I

Théâtre de 1 '(fcuvres skandinaviska t u r n é . . .

_q

B a k g r u nd . .. . " 83

Succé i Köpenhamn. . . *.'!!.* 86

Reservationer i K r i s t i a n i a . . . qq

Fiasko i Stockholm 103

K a p i t e l VI I I

Dramatikern M a e t e r l i n ck i svensk t e a t e r t r a d i t i o n och förnyels edebatt 117 K a p i t e l IX Maeterlin cks n y o r i e n t e ri n g som f ö r f a t t a r e 131 Kap i t e 1 X F i l o s o f e n M a e t e r l i n c k i Sverige ] l i 2 Utgåvorna i Norden * 1L2 Symbol i s t e n . 42 Natu rforskaren 145 Kap i t e l XI Nya f ö r u t s ä t tn i n g a r f ö r M a e t e r l i n c k i Sveri ge i5 0 N o t e r Résumé..

2] k

1

Inledning

S ä l l an i l it t e r a t u r e n s h i s t o r i a har en ung f ö r f a t t a r e så snabbt vunnit i n ­ t e r n a t i o n e l l r y k t b a r h e t som Maurice M a e t e r l i n c k . Denne särpräglade d i k t a r e betrak tades en gång av många som d e t s t ör s ta samtida namnet i v ä r l d s l i t t e ­ r a tu r e n . Men det fanns också de som anså g honom vara e t t av de v ä r s t a e x ­ emplen på samtidens k o n s t nä r l i g a dekadens.

Det var i n t e bara hans l i t t e r ä r a p r es t a t i o n e r som enga gerade och väck­ t e d e b at t ; i n t r e ss e t f o r hans person ble v också så småningom u t b r e t t ; hans p r i v a t l i v och resor rapporterades i världspress en.

Men M a e t e r l i n ck f i c k även uppleva hur t i d e n g i c k honom f ö r b i och hur hans s tj ä r n a bleknade i l j u s e t f r å n nya k o n s t e l l at i o n e r . När han dog 19^9 hade han nästan ö v e r l e vt s i t t eget d i k t a r v e r k . M a e t e r l i nc k hör numera knappast t i l l de a k t u e l l a och angelägna f ö r f a t t a r n a ^ v ä r l d s l i t t e r a t u r e n . Han h ar p l a c e r a t s i l i t t e r a t u r h i s t o r i e n s v a x k a b i n e t t ; nyutgåvorna av hans verk ä r r e l a t i v t f å och hans dramer spelas i n t e o f t a .

M a e t e r l i n c k t i l l d e l a d e s n ob e l p ri s e t

19 1 1.

i n g i f v e l s e samt på e t t h e m l i g h e t s f u l l t s ä t t t i l l t a l a r läsaren s känsla och anin g". Det ä r också främst f ö r f a t t a r e n s symbol i s t i ska dramatik som i n t r e s ­ sera r l i t t e r a t u r - och t e a t e r h is t o r i k e r n a .

I Sverige ä r det nu s n a r t e t t halvsekel sedan något ur Mae terlinck s r i k a produktion kom u t i ö v e r s ät t n i n g och bara e t t par av hans dramer har uppf örts enstaka gånger sedan

1920.

1 9 0 3 ,

1-911,

san nolikt med anledn ing av n o b e l p r i s e t . ^ Det ä r också betecknande f ö r Maeterli ncks p o s i t i o n i v å r t l a n d , a t t när man på Sveriges Radio såg s i g

f ö r a nl å t e n a t t markera e t t i n t r e ss e f ö r hundraårsminnet av f ö r f a t t a r e n s f ö d e l se , uppfördes nyårsafton 1962 en TV-ve rsion av Sankt Antonius u nder­

2

2 )

verk - Le M ir a c l e de S a in t Anto ine. Pjäsen ä r den ena av Maeterl incks två v e r k l i g a komedier som i n t e a l l s ä r r e pr e se n t a t i v a f ör hans f ö r f a t t a r ­ s k a p . ^

Som en objuden gäst dyker den h e l i g e Antonius av Padua p l ö t s l i g t upp i e t t förmöget borgarhem och s t ö r den goda stämningen bland den församla­ de s l äk t e n som m ed välbehag n j u t e r av en u t s ö k t lunch med an s t o f t e t av en ;

a v l i d e n a r v t a n t v i l a r på l i t de parade i e t t angränsande rum i väntan på begravningen. Det l u g g s l it n a helgonet f å r t r o t s vissa moti ghete r t i l l f ä l ­ l e a t t genomföra s i t t mira kel a t t väcka den döda t i l l l i v . Arvingarnas bl inda snikenhet f ö r v a nd l a r snabbt deras f ö r s t a hänförelse över underver­ k e t t i l l motsatsen. Inkräktaren g ri p s av p o l i se n och slussas d is k r e t u t genom trädgården bakom huset f ör a t t väcka så 1 i ten uppmärksamhet som möj ­ l i g t . Medan snögloppet f a l l e r a l l t t ä t a r e under hans s o r t i dör den å t e r ­ uppväckta l y c k l i g t v i s igen och a l l t å t e r g å r t i l l ordningen. Man ä r rent av s t o r s i n t nog a t t överse med den obeha gliga episoden - den t o k i g e vagabon­ den åstad kom änd å ingen skada v i d närmare e f t e r t a n k e . Sunda f ö r n u f t e t seg­ rade j u t i 11 s l u t .

M a e t e r l i nc k v i s a r i denna i r o n i sk a f a r s legend a t t även e t t helgon f r å n himlen i n t e ä r välkommet i vår a l l t f ö r mänskliga v ä r l d , och han skrev ock ­

så pjäsen I 9 0 2 , när han lämnat symbolismen f ör en mer l ä t t f a t t l i g och kon­ v e n t i on e l l t i n r i k t a d dramatik som b ä t t r e överensstämde me d den gängse t e a ­ t e rr e p e r t o a r e n .

Le M i r a c l e de Sai nt Antoine ä r e t t säreget stycke i Maeterl incks d r a ­ m a t i k även av det s k ä l e t a t t man i n t e kunnat f i n n a några k ä l l o r som v a t t

-Z»)

nat d i k t a re n s i n s p i r a t i o n . För klar inge n ä r kanske a t t de bör sökas i hans egen pr oduktio n. Det f ö r e f a l l e r onek ligen som o m f ö r f a t t a r e n skämt­ samt och s j ä l v i r o n i s k t u t n y t t j a r i n sl a g f r å n debutdramat La Princesse Ma­ l e i n e , s i n a båda e n a k t a r e . L '-Intruse- och . Les Aveugles samt d et t r a g i s k a kärleksdramat P e l l é a s e t Mélisande . Den stil lsamma, behärskade d r i f t e n med d e t snöda, s j ä l v t i l l r ä c k l i g a s n u s f ör n u f t e t g ä l l e r då s a n n o l i k t även de o först åend e k r i t i k e r n a av hans t i d i g a symbolistiska stämningsdramer. Dessa k r i t i k e r hade o f t a beskärmat s i g över den 1 i t t e r ä r e myst iker ns b i -z a r r a , magiska konststycken. Men i och me d d e t spännande kostymdramat i renäs sans miljö, den i n t e r n a t i o n e l l a pubiiksuccén Monna Van na f r å n 1901, hade de ä n t l i g e n f å t t vad de v i l l e h a .

En av våra mest kända k r i t i k e r missuppfattad e dock f u l l s t ä n d i g t Mae­ t e r l i n c k s mil da s a t i r i 1 ä t t v i k t s k l a ss e n v i d TV- förestäl1n ingen i n f ö r j u ­ bileumsår ets utgång. I s i n recension i d e n t i f i e r a d e han p jäsen med f ö r f a t ­ tarens å n g e s t f y l ld a enak tare Den objudne gästen - den svenska t i t e l n på

3

L ' I n t r u s e - v i l k e t kan ses som en symbol f ö r d e t sedan länge avsomnade M ae t e r l i n c k - i n t r e s se t i S v er i g e.

H e l t utslocknat ä r d e t kanske ändå i n t e . Nyårsaftonen 1973 gavs näm ­ l i g e n en utmärkt r a d i o f ö re s t ä l l n i n g av Mae terlincks k ä r l e k s t ra g e d i i me­ d e l t i d a sago miljö, P e l l éa s och Mé lisan de, som ful lbordades 1892 under f ö r ­ f a t t a r e n s symbolistiska p e r i o d. " ^ F ö r e s t ä l l n i n g e n ä r d e t senaste fram fö­ randet av e t t Maeter linck-drama i S v er i g e . T i t e l n P e l l é a s e t Mélisande ass ocierar man väl numera främst t i 11 Debussys banbrytande l y r i s k a b e a r ­ betni ng f r å n 1902. E f t e r f l e r a decenniers törnrosasömn i svenska t e a t e r ­ a r k i v väcktes Maeterl incks och symbolismens kanske mest typ iska drama t i l l n y t t l i v i en moderniserad ö v e r s ät t n i n g och bearbetning av den unge r e ­ gissören och skådespelaren Göran J ä r v e f e l t . Föres täl1ningen var en beund­ ransvärd t o l k n in g av denna sublim t inåtvända t e a t e rd i k t om hur människor b l i r o f f e r f ö r de d e s t r u k t i v a k r a f t e r som u t l ö s e s av mötet mellan oskulds­ f u l l k ä r l e k och s v a rt s j u k t h a t , mel lan i d e a l och v e r k l i g h e t , i en o f u l l ­ komlig v ä r l d . Recensenternas p o s i t i v a omdömen, i n t e bara om f ö r e s t ä l l n i n g ­ en me n också om M a e t e r l i n c k , anger a t t en a t t i t y d f ö r ä n d r i n g t i l l f ö r f a t ­

tarens produk tion i n t e ä r u t e s l u t e n . ^

Den mod erna tea tern s och filme ns k o ns t nä r l i g a mångsidighet och t e k ­ nisk a resur ser s k u ll e också r i m l i ge n kunna e rbjuda avse värt s t ö r r e möj­ l i g h e t e r a t t göra Maeterl incks symbolistiska dramatik r ä t t v i s a än när den en gång var a k t u e l 1 . Kanske ä r f ör f a t t a r e n s f ö r e s tä l l n i n g sv ä r l d h e l l e r

i n t e a l l t f ö r l u g g s l i t e n f ö r vår t i d s återupp väckta i n t r e s s e f ö r spekula­ t i o n e r v i d kunskapens g r än s e r .

Den före liggand e undersökningen v ar ursprungli gen en del av en mer omfattande p l a n a t t behandla Mae terlinc ks mottagande i S v er i g e , som avså gs omfatta åren 1889 " 1 9 6 5 . Den del som här redovisas s t r ä c ke r s i g endast t i l l I 9 0 3 . M a t e r i a l et s egen k a r a k t ä r har under a r b e t e t s gång kommit a t t ange denna gräns framåt som den enda n a t u r l i g a . Då uppförs i a l l a de f yr a nordiska länderna Maeterl incks mora liska problemdrama Monna Vanna. Dramat

innebär den d e f i n i t i v a b e k r ä f t e l s e n på en n y o r i e nt e r i n g i Maeterl incks f ör f a tt a r s k a p . Han har därmed lämnat s i n omdiskuterade o r i g i n a l i t e t , hans insatser som fö rnyare av d e t moderna dramat ä r d e f i n i t i v t s l u t och en an­ passning mo t en mer konventione ll typ av dramatik ä r genomförd. Mae ter­ l i n c k b e tr a k t a s nu även i Sverige a l l m ä n t som en e t a b l e r a d s t o r h e t i v ä r l d s l i t t e r a t u r e n . F ö r f at t a r e n s i n t e r n a t i o n e l l a s t a t u s och m a t e r i a l e t s rikedom innebär nu också andra f ör u t s ä t t ni n g a r f ö r en f o r t s a t t undersök­ ning av hans v i d a r e mottagande i v å r t l a n d .

k

Avhandlingens mål ä r a t t f a s t s t ä l l a när och hur M a e t e r l i nc k i n tr o d u ­ cerades hos svensk pubi i k och v i l k a arbe ten av honom so m t i l l 1903 ö v e r ­ s a tt e s och utgavs e l l e r nådde p ubliken i form av uppsättning ar av hans p j ä s e r . S y f t e t ä r v i d a r e a t t undersöka hur hans f ö r f a t t a r s k a p mottogs och v i l k a omständigheter som inverkade på uppf attningen av hans v e r k .

En såd an undersökning behöver i f ö r s t a hand en bakgrundsteckning som ger v i k t i g a r e u p p g i f te r om d i k t a r e n , om kara ktär en av hans förnämsta verk och om gensvaret framf ör a l l t i Belgien och F r a n k ri k e på hans f ö r f a t t a r ­ skap. Avhandlingen innehål1er d ä r f ö r a v s n i t t , som avser a t t ge sådana a l l ­ männa p r e s e n t at i o n e r och bakgrundsteckningar. I samma s y f t e behandlar j a g även Mae terlincks väg t i l l Sveri ge v i a våra t r e nordiska grannlän der, där han a k t u a l i s e r a s t i d i g a r e än hos o s s.

Jag h ar a l l t s å begränsat mig t i l l mottagandet av M a e t e r l i nc k hos pub­ l i k och k r i t i k och sökt k l ar l ä g ga v i k t i g a d a t a och omständigheter i sam­ manhanget. Kanske kan en sådan undersökning även vara av värde f ö r känne­ domen om s e k e l s l u t e t s outfo rskade svenska t e a t e r h i s t o r i a och ge de nödvän­ diga f ö ru t s ä t tn i n g a r n a f ö r e t t studium av hur Maeter1 inck påverkat våra f ö r f a t t a r e .

Det i n f l y t a n d e , som M a e t e r l i n c k u t ö v a t på den svenska l i t t e r a t u r e n , s k u ll e kräva en egen ingående beh andling f ö r a t t b l i i n t r e s s a nt . Våra f ö r ­ f a t t a r e s r e l a t i o n e r t i l l de nya dragen i den eur opeiska k u l t u r e n under åren k ri n g s e k e l s k i f t e t var o f t a i n t e r e pr e se n t a t i v a f ö r det allmänna svenska k u l t u r k l i m a t e t . D e t t a f ö r h ål lande g j o r d e , a t t deras i n t e r n a t i o n ­ e l l t o r i e n t e r a de tankevär ld och dess 1 i t t e r ä r a utformn ing i s in t u r o f t a i n t e accepterades av p u b l ik e n . Mae terl incks f ö r f a t t a r s k a p u t g j o rd e en av dessa k o n s t nä r l i g a impulser under den t i ds p e r i o d , som j a g här behandlar. Gunnar Brandell har t . e x . v i s a t d et b e tr ä f f a n d e Stri ndberg (Strindbergs

I n f e r n o k r i s , 1 9 50 ) . Carl Fehrman har påpekat betydelsen f ö r L e v e r t i n ( L e-v e r t i n s l y r i k , 19^5) och Mel ker Johnson f ö r Geijerstam (En å t t i t a l i s t , Gustaf a f Geijerstam 1858-1895, 193 *0. Bo Bergman r ö j e r e t t sådant i n f l y ­

tande ( t . e x . i n o ve l l e n S i 1 f v e r s k r i n e t , Ord och B i l d , 1900) och påpekar det s j ä l v som k r i t i k e r hos Henning von Mels ted i hans N o v e ll e r i d i a l o g

(Ord och B i l d , 1 9 0 1 ) . Tor Hedberg spåra r 1902 M a e t e r l i n c k i Strindbergs Svanehvit ( E t t decennium, 1 ) . Hos de f ö r f a t t a r e , som p u b l i c er a r s i g exem­ p e l v i s i Ord och B i l d åren f ö r e s e k e l s k i f t e t och e t t stycke i n på det nya århundradet, t y ck e r man s i g o f t a u r s k i l j a M ae t e r l i nc k i bakgrunden. Många av dem var d e b u t a n t er , de f l e s t a ä r numera knappast kända.

5

Under sökandet e f t e r m a t e ri a l har j a g framfö r a l l t koncentre rat mig pa uppsä ttningar av M e t e r i in c ks dramatik på nordiska t e a t r a r och på u t g å ­ vor av hans arbeten i ö v er s ä t t n i n g på den n ordiska bokmarknaden. Med stöd av e t t v i ss e r l i g e n o f t a s p r ö t t k ä l l ma t e r i a l har j a g sökt bestämma den n ä r­ mare karaktären av o l i k a uppsät tnin gar. E t t omfattande recensionsmaterial rörande både t e a t e r f ö r e s t ä l ln i n g a r n a och utgåvorna i bokform har insamlats och u t n y t t j a t s .

Det bör påpekas a t t de f ö r undersökningen använ da r e p e r t o a r f ö r t e c k ­ ningarna i n t e a l l t i d ä r f u l l s t ä n d i g a . D e tt a g ä l l e r repe rtoa rförteckningen

i Drottningholms Teatermuseum. T e a te r h i s to r i sk Museum i Köpenhamn har i n ­ t e r e g i s t r e r a t p r i v a t f ö r e s t ä l l n i n g a r . De ö v e r s i k t e r Över r e pe r t o a re n , som ges i o i i k a t e a t e r t i d s k r i f t e r e l l e r dagstidningar har använts f ör a t t kon­ t r o l l e r a (och b e t r ä f f a n de f ö r e s t ä l l n i n g a r n a i Köpenhamn 1892 komplette ra) repe rtoarförteckningar nas u p p g i f t e r .

Land sortsteatrarnas och landsortss ällskapens r e p e r t o a r saknas också i de angivna i n s t i t u t i o n e r n a s r e p e r to a r f ö r t e c k n i n ga r . Det ä r a l l t s å möj­ l i g t a t t någon e l l e r några M a e t e r l i n c k - f ör e s t ä l l ni n g a r undgått mig. En systematisk i n ve n t e r i ng av de nordiska l a n d s o r t s te a t r a r n a s e v e n t u e ll t be­ varade r e p e r t o a r f ö r t e ck n i n g a r och e n motsvarand e noggrann genomgång av de nordiska ländernas landsortspress har n a t u r l i g t v i s i n t e v a r i t p r a k t i s k t m ö j l i g .

Beträffande utgåvorna i bokform av Maeterl incks verk har j a g använt f ö l j a nd e b i b l i o g r a f i e r : Dansk Bogfortegn else, Norsk B ogfor tegne lse, Suoma-1 a1 nen k i r j a l l i s u u s , Katalog över den svenska l i t t e r a t u r e n i Finland samt

arbet en på främmande språk ( S k r i f t e r utgivna av Svenska l i t t e r a t u r s ä l l s k a ­ pet i Finland ) och Svensk Bokkatalog. För a t t e l i m i n e r a e v e n t ue l l a b r i s t e r

i de b i b l i o g r a f i s k a p u b l i k a t i o ne r n a s u p p g i f t e r har dessa k o nt r o l l e r a t s mot u n i v e r s i t e t s b i b ii o t e k e n s k a ta l og e r och nedan angivna bokförlags u pp g i f t e r .

T i d s k r i f t s - och t i d n i n g sm a t e r i a l e t har undersökts med h j ä l p av k a t a ­ loger och b iblioteks personalens u p p g i f t e r Î Det Kongel ige B i b l i o t e k och U n i v e r s it e t s b i b l i o t e k e t i H e l s i n g f or s samt T v et e r å s , H . L . , Norske t i d s ­ s k r i f t e r i n n t i l 1920, Oslo 19^0 och Lunds tedt, B . , Sveriges p e r i o di s ka l i t t e r a t u r , 2 3 , Sthlm 1902; Fortegnelse over danske a v i s e r 16^81967, M -benhavn 1967, Kaarna, V . , W in t e r , K. ( r e d . ) , B i b i i o g r a f i över Finlan ds t i d ­ ningspress 1771-1963, H el s i n k i 1965, Toi l i n , S . , Svensk dagspress 1900-1967, Sthlm 1967 samt Svenskt press reg i s t e r , Lund 1967-1973. Det sistnämnda ger god täckning fram t i l l och me d 1894.

Jag h ar mer systematiskt g å t t igenom 1 i t t e r a t u r - och t e a t e r t i d s k r i f ­ t e r f ö r h e l a perio den. En f u l l s t ä n d i g genomgång av h e la den no rdiska p r ès

-6

sen har i n t e v a r i t p r a k t i s k t genomförbar. Jag har d ä r f ör koncentre rat mig på systematiska undersökningar k r i n g de d a t a , som kunna t kons tateras vara de v ä s e n t l i ga . För de mella nliggande t i d s a v s n i t t e n ä r g i v e t v i s m öj l i g h e ­

terna r e l a t i v t s t or a a t t m a t e r i a l av och om M a e t e r l i nc k undgått mig. För a t t komp lettera m a t e r i a l e t u r t i d s k r i f t e r och t i dn i n g a r har n e ­ dan angivna i n s t i t u t i o n e r s o l i k a klippsam lingå r u t n y t t j a t s . En utgångs­ punkt har d ä r v i d v a r i t O f f e n t l i g t t i 1 l g ä n gl i g a samlingar av t i d n i n g s k l i p p , Lund 1966.

En omfattande genomgång har g j o r t s av l i t t e r a t u r v e t e n s k a p l i g a och t e a t e r v e t e n s ka p ! i g a a r b e t en , som behandlar den a k tu e l l a periode n.

Med l edning av de t i t l a r , som ang es i bokkataloge rna, har dessutom e s s ä l i t t e r a t u r unders ökts, som främ st behandlar s k ö n l i t t e r a t u r , t e a t e r -och livsåsk ådning sfrågor. Den impress ionistiska metoden i d e t t a t i l l v ä g a ­ gångssätt har v a r i t nödvändig av tidsmässiga skäl och medför n a t u r l i g t v i s i n t e f u l l s t ä n d i g h e t . R e s u l t a te t har också b l i v i t r e l a t i v t mager t. F ö r l u s ­ tern a bör dock i n t e vara s ä r s k i l t betydande, eftersom j a g med sa mma met od har kunnat k o n s ta t e r a , a t t frekvensen av essäer där M a e t e r l i n c k behandlas ä r b e t yd l i g t högre e f t e r den p erio d avhandlingen o m f a t t a r . Under m a t e r i a l -samlandet har j a g u t n y t t j a t f öl j a n d e i n s t i t u t i o n e r :

I Sve rige: U n i v e r s i t e t s b i b l i o t e k e t i Uppsala , Kungliga B i b l i o t e k e t , Stockholm. ( T id n i n g a r , b r ev - och k l ippsamlingar samt verk av M a e t e r l i nc k i o r i g i na l och ö v e r s ä t t n i n g . ) Svenska Akademiens Nobel b i b i i o t e k , Stockholm. (Verk av M a e t e r l i nc k i o r i g i n a l och ö v e r sä t t n i ng . ) Drottningholms T ea t e r ­ museum, Stockholm. (Klipps aml ing ar, r e p e r t o a r f ö r t e c kn i ng a r , brevsamlingar,

t i l l museet donerade p r i v a ta sam lingar, t e a t e r t i d s k r i f t e r . ) Svenska Tea­ t e r f ö r b un de t , Stockholm. (Klip psamlingen.) Kungliga Dramatiska t e a t e r n , Stockholm. (Kli ppsaml ing ar, r e p e r to a r f ö r t e c kn i n g , pjäs exemplar.) I n s t i t u ­

tionen f ö r T ea t e r - och filmvetens kap v i d Stockholms U n i v e r s i t e t . ( B i b l i o ­ t e k och a r k i v . ) T e a t er h i s to ri s k a muséet, Göteborg. ( R e p e r t o ar f ö rt e c k n i n g , k l i p p s a m l in g . ) Stora T e a t e r n , Göteborg. ( B i b l i o t e k e t . ) Bonniers f ö r l a g , Norsted ts f ö r l a g , Stockholm. ( B r e v , k l i p p sa m l i n g a r , u p p l a ge s i f f r o r. ) S i g ­ t un a s ti f t e l s e n s k l i pp s a m l i n g , Sigt una. Följande dagstidningars k l i p p a r k i v har använts: SvD, DN-Expr, AB-ST, Stockholm; GHT, GP, Göteborg.

I Köpenhamn: Det Kongelige Bi b l i o t e k , Uni vers i t e t s b i b l i o t e k e t . (Verk av M ae t e r l i n c k i ö ve r s ä t t n i n g , t i d s k r i f t e r , d a g s t i d n in g a r , k l i p ps a m l i n g a r . ) T e a t e r h i s t o r i s k t Museum, ( R ep e r t o a r f ö r t e ck n i n g , t e a t e r t i d s k r i f t e r . ) F o l -mer Hansen f o r l a g , Carl Strakosch A/S t e a t e r f o r 1ag, Andr. Fred . H^st &

ScJns F or l a g , Gyldendalske Boghandel - Nordisk F o r l ag . ( U p p l a g es i f f r o r , b r e v , k l ippsamlin gar. ) Följande dagstidn ingars k li p p a r ki v har undersökts: P o l i t i k e n , Berlingske Tjden de, Dagens Nyheder.

7

I H e l s i n g f o rs : U n i v e r s i t e t s b i b l i o t e k e t . ( T i d s k r i f t e r . ) Teatermuséet (Reper toar förteck ning, k l ippsamling.) Svenska t e a t e r n . ( R e p e rt o a r f ö r ­ teck ning , r e g i - och s uf f l ö r ex e m p l a r . ) Hufvudstadsbladets (som även inne­ h å l l e r Nya Pressens) k l i p p a r ki v har undersökts.

Brevledes har j a g sökt upplysningar hos f ö l j a n d e i n s t i t u t i o n e r : I Oslo: U n i v e r s i t e t s bi b l i o t e k e t , tidning arna Aftenposten och Verdens Gang.

I P a r i s: Bib liot hèque n a t i o n a l e , Bib liothèqu e l i t t é r a i r e Jacques Dou-c e t , Bi bliothèque de l ' A r s e n a l .

I B r ys s e l : Bibliot hèque r o y a l e (Le musée de l a l i t t é r a t u r e . M. Jean Warmoes), Fondation Maurice M ae t e r l in ck . ( P r o f . R. van N u f f e l ) .

Upplysningar har i brev meddelats mig av f r . a . f ö l j a n d e personer: Professo r Este r-Margaret von F r e n c k e l 1 , Hel s i n g f o r s , museichef Karen Ne i i — endam, T e a t er hi s t o r i sk Museum, Köpenhamn, regissö r Olof Molander, skåde­ spelerskorna Märta Arbin och Inga T i d b l a d , skådespelare O l l e H i l d i n g , Stockholm, samt reda ktör Sven Jansson, Sveriges p r e s s ar k i v och pressmu se­ um, Stockholm.

Mun tliga upplysningar har lämnats mig av f r . a . f ö l j a n d e personer (förutom de i k ä l l f ö r te c k n i n g e n nämnda):

Professor Ester-Ma rgaret von Fre nckel1, H e l s in g f o r s , intendent Per Bjurström, Nationalmuseum, Stockholm, skådespelare Edvin Adolphson, Stock­ holm, f ö r f a t t a r i n n a n Anna-Lenah Elgström-Col1 i j n , Stockholm, intendent Gustaf H i l l es t r ö m , Drottningholms Teatermuseum, Stockholm.

8

Kap i t e l I

Maeter1 i rick b l i r f ö r f a t t a r e

M a u r it i u s Polydorus Maria Bernardus M ae t e r l i n c k föddes den 29 augusti 1862 i G e n t . ' ^ Han v a r ä l d s t e son t i l l den välbärgade n o t a ri e n Polydore Maeter1 inck och hans hustru M a t hi l d e , som oc kså kom f r å n en ekonomiskt v ä l s i t u e r a d m i l j ö . Mauri ce växt e upp tillsammans med t v å bröder och en syster i en konserva tiv flamländsk b or g a r f a m i l j , l j u m t k a t o l s k t i l l kon­ fessionen. Gent var e t t centrum f ö r den flamländska nationalismen och präglades av den med eltida a r k i t e k t u r e n f r å n s t o r h et s t i d e n som det m ä k t i ­ ga Flanderns huvudstad. Det o f f i c i e l l a språke t var dock franska här som ö v e r a l l t i Belgi en och a l l högre underv isning meddelades på f r a n s k a . Hos Mae terlincks t a la d e man, t r o t s flaml ändskt ursprung, franska inbördes och flamländska med t j ä n s t e f o l k e t i e n l i g h e t med tidens sed och f a m i l j e n s so­ c i a l a n i v å .

Maeterl incks t i d i g a barndom tycks ha v a r i t harmonisk i en i s t o r t s e t t problem fri hematmosfär. Somrarna t i l l b r i n g a d e s på f a m i l j en s s t o r a l a n t s t ä l l e nära den gamla byn Oos takker, en f ö r s t a d n o r r om Gent. Tack vare goda inkomster av kloka i n v e s t e r i n g a r levde fadern som r e n t i e r och kunde ägna s i g å t sina huvudsakliga i n t r e ss e n : b i s k ö t s e l , f r u k t - och g rön­ saksodling*. Syskonen retade bien e l l e r f ö l j d e i n t r e s se r a t faderns v å d l i g a mani pulationer v i d kuporna, l e k t e i växthusen och använde gymnastikredska­ pen i den s t o r a trädg ården.

I Oostakker komponerade också den b l i vande dramat i kern s i n f ör s t a p j äs - e t t hopkok på Molière s Le Médecin malg ré l u i , Les Fourberies de Scapin och Le Malade i m ag i na i r e . R e s ul t a t e t uppfördes av syskonen i n f ö r en mer häpen än hänförd pubi i k av familjemedlemmar, s l ä k t i n g ar och t j ä n s t e ­ f o l k . - B i o d l i ng ble v senare i l i v e t f ö r f a t t ar e n s egen hobby och gav s t o f f t i l l e t t av hans mest l ä s t a och uppskattade verk - La V i e des Abe­ i l l e s . Minnena f r å n barndomslekarnas drivhus med den t y s t a , melankoliska atmosfären av växande och f ö r r u t t n e l s e återkom i den symbolisti ska d i k t ­ samlingen Serres chaudes. Under somrarna i Oostakker grundlade'Maeter1 inck också s i t t s t or a i n t r e ss e f ö r a l l a former av sport liksom den utomordent­

l i g a f y s i k som han a l l t i d var s t o l t ö v e r . Den frapperande kombination av inåtvänd drömmare och u t å t r i k t a d sportentus i a s t som ko m a t t k a r a k t e r i sera honom börj ade formas t i d i g t .

9

p l a t s . Här var Maurice nära a t t drunkna v i d t r e t i 1 1f ä l l e n och hans yngs­ t e bror dog 1879 i lungin flammation, som han å d r a g i t s i g , sedan han ham­ nat î v a t t ne t under en s k r i d s ko u t f l y k t . Maurice tog f ö r l u s te n h å r t . Det ta

f ö r s t a t r a g i s k a möte med döden s a t t e djupa spår i hans personli ghet och inspirerade senare essän Les A v e r t i s , publice rad i samlingen Le Trésor des Humbles 189-6. De f l a c k a , sumpiga och enformiga omgivningarna, där fart ygen sakta gled fram på kanalen och m an kun de ana havet i f j ä r r a n , bidrog t i l l milj ötecknin gen i hans symbolistiska dramatik och den stäm­ ning av i s o l e r i ng och längt an b or t som så s ta r k t p r ä g l a r den. Dessa drag a r s ä r s k i l t p å f a l la n d e i Les Aveugles, och f a s c i na t i o n e n i n f ö r begreppet v a t t e n som ångestladdad symbol f ör d e t okända återko mmer också o f t a i Ma­ e t e r l i n c k s t i d i g a produktio n.

När Maurice var sex å r s a t t e s han i en k l o s t er s k o l a som drevs av nun-n o r . S k o l s a l e nun-n var dekorerad med b i b l i s k a scenun-ner; blanun-nd dem Brueghel s Le Massacre des Innocent s, som ko m a t t i n sp i r e r a Mae terlinck s n o ve l l med sam ­ ma t i t e l . Från det f ö l j a n d e å r e t i en p r i v at sk o l a kunde han i s i n s j ä l v ­ b io g r af i bara komma ihåg a t t en l ä r a r e f ö r s ö kt inskärpa den s t i l i s t i s k a normen a t t man a l d r i g bör upprepa e t t ord på samma s i d a. Upprepningen b l ev dock e t t av de k ar a k t e r i s t i s k a dragen i Maeterl incks språkbruk som dram a­ t i k e r , v i 1 k e t k r i t i k e r o f t a s k u ll e komma a t t p å t a l a .

Under de f ö l j a n d e s j u åren genomgick M a e t er l i nc k j e s u i t s ko l a n Collège de Sain te-B arbe. Upplevelserna där f i c k avgöra nde bety delse f ör honom. Verhaeren och Rodenbach hade t i d i g a r e t i l l h ö r t skolans e l e v e r . W.D. H a l l s har f r a m h å l l i t , a t t Maeter1 inck senare u t n y t t j a d e barndomsminnena f r å n den melank oli ska med el t idsmi1jön i Gent och den tryckande atmosfären i skolan som bakg rund t i l l en del av s i n symbolistiska dram atik. Han c i t e r a r e t t a v s n i t t u r Rodenbachs essä Au C o l l è g e , där denne några å r ä l d r e s ko l ­ kamrat redovisar likna nde deprimerande i n t r y c k av d y s t e r i so l e r i n g i sko­ lans a v s k i l d a m i l j ö och av den skräck i n f ö r döden, som ble v f ö l j d e n av den

2 )

andliga undervi sningen. Man kan t i l l ä g g a a t t Rodenbachs mörka s k i l dr i n g av de stackars skolpojkarnas t i l l v a r o p å f a l l an de e r i n r a r om Maeterl incks g e s t a l t n i n g av de blindas beklagansvärda s i t u a t i o n i Les Aveugles.

M a et e r l i n ck var en ganska m edelmåttig e l e v , men en god u pp s a t s f ö r f at ­ t a r e . Det odödliga ämnet om en dag under f e r i e r n a behandlades av skolyng­ l i n g e n på e t t s ä t t som e r i n r a r om e t t av den mo gne f ö r f a t t a r en s mest upp­ skattade dramer, L'Oiseau b l e u . Redan uppsatsskribenten förså g dju ren på en lantgård med mänskliga d r a g , ö v e r n a t ur l i g a egenskaper och symbol i ska f u n k t i o n e r . Metoden ä r j u f ö r ö v r i g t i n t e o v a n l i g i r e l i g i ö s uppbyggelse-l uppbyggelse-l t t e r a t u r , som var den enda genre som uppbyggelse-l ä r ar n a uppmuntrade euppbyggelse-lev erna a t t

1 0

l ä s a . Tillsammans me d en klasskamrat skrev han också en r e l i g i ö s p j ä s , med t i t e l n Notr e Dame d 'Oostakk er. A l l läsning av s k ö n l i t t e r a t u r under­

t r y c k t e s e l l e r fördömdes i skolan och a t t s k r i va vers var f ö r b j u d e t . M a e t e r l i n c k har väl t i l l en b ö r j a n knappast l i d i t under förbuden; han ger snarast i nt r y c k e t av a t t ha v a r i t en u t å t r i k t a d i dr o t t s e n t u s i a s t . Det var f ö r s t mot s l u t e t av s k o lt i d e n som skolkamraterna Charles van L e r -berghe och Grégoire Le Roy - båda b l i va n de f ö r f a t t a r e - kom a t t höra t i l l hans närmaste v änner. Det v a r gemensamma l i t t e r ä r a intr ess en som sa mman­ förde dem, och de skrev och k r i t i se r a d e varandras produkte r. Döden och sö­ kandet e f t e r Gud ä r de dominerande motiven i Maeterl incks ungdomsförsök. Dödsproblemati ken och de m etafysiska gåtorna kom a t t vara a k t u e l l a under h e l a hans l i v .

M a e t e r l i n c k hade s k r i v i t s i n v i d Collège de Saint e-Barbe närmast d ä r ­ f ör a t t hans f a r s j ä l v hade undervisats v i d en liknande l ä r o a n s t a l t i Na-mur. Både f a r och son hade e r f a r e n h e t av de andaktsövningar i n f ö r tanken på Jesu h j ä r t a , d e l s i leka mlig form , d el s som sym bol f ö r k ä r l e k e n , som s ä r s k i l t omhuldades av j e s u i t e r n a . Apropå denna u rsprungligen med eltida k u l t av Cœur de Jésus l ä r fadern ha d e k l a r e r a t f ö r sonen: "Le

Sacré-3 )

Cœur / / ce n 'e s t plus de l ' i d o l â t r i e , c ' e s t de l a c ha r c ut e r i e " . Om man b o r t s e r f r å n den medv etna r a lj a n s e n i y t t r a n d e t och t a r f a s ta på d e t b r u t a l a i formul eringen kan ma n f i n n a r e p l ik e n nästan p r o f e t i s k f ö r de s i ­

t u at i o n e r av h j ä l p l ö s h e t och p a s si v t lida nde i v i l k a M a e t er l i n c k s j ä l v se­ nare f ö r s ä t t e r sina d i kt a d e g e s t a l t e r . Han h ar u t t r y c k t s i n tacksamhet över a t t fadern inverkade på honom m ed s i n s v a l a , konven tionella k a t o l i ­ cism. Han menar a t t han därigenom undgick de d e s t r u k t i v a e f f e k t e r , som r e l i g i o n e n annars kunde ha f å t t f ö r honom s j ä l v och f ö r hans l i t t e r ä r a produkti on.

År l 8 8 l skrevs M a e t e r l i nc k i n v i d den j u r i d i s k a f a k u l t e t e n v i d u n i ­ v e r s i t e t e t i hemstaden. Han s k u l l e gå i faderns f o t sp å r . En k a r r i ä r så suspekt som de n l i t t e r ä r a var i n t e tänk bar. Fadern h yste som välanpassad representant f ö r Gents n y k t r a borgarskap ingen aktning vare s i g f ö r sonens l i t t e r ä r a ambi tione r e l l e r f ö r hans senare p r e s t a t i o n e r . M ae t e r l i nc k upp­ ger s j ä l v a t t ingen av f ö r äl d r ar n a l ä s t e något av hans ver k i dess h e l h e t .

M a e t e r l i n c k bedrev sina s t u di e r uta n entusiasm. Han ägnade s i t t hu­ vudsakliga i n t r e ss e å t d et l i t t e r ä r a uppvaknande, som dess a å r skedde i Belgien p a r a l l e l l t med de ekonomi ska, s o c i a l a och p o l i t i s k a f ö r ä n dr i ng a r ­ na. De s o c i a l a motsättningarna var kanske s t a r k a r e än någon annanstans i Europa. Den p arlam enta riska p o l i t i s k a s tr i d e n mellan framför a l l t k a t o l i ­ k e r och l i b e r a l e r om r ö s t r ä t t s k r a v och f ö r s v a r s fr å go r fördes mot en o r o l i g

11

bakgrund. Den t i d i g a i n d u st r i a l i ser ingen hade medfö rt ständiga s t r e j k e r som o f t a ledde t i l l våldsamma sammanstötningar mellan a r be t a r e och m i ­ l i t ä r och gav upphov t i l l en a l l t s t ar k a r e s o c i a l i s t i s k r ö r e l s e . Mot­ sättn ingarna mella n val loner och flamländare skärptes och f l ami ändarnas kamp f ö r s i t t språks l i k a be r ä t t i g a n de med fran skan b l e v a l l t hår dare . M a e t er l i n c k kom doc k a l d r i g a t t engageras av samhällsproblemen. De o f t a b i t t r a , ibland våldsamma k o n f l i k t e r n a väckte också hos många längta n t i l l t i d e r som f l y t t . M ae t e r l i n c k delade denna k ä ns l a .

Den nya l i t t e r a t u r e n s t i d s k r i f t e r var La Jeune Belgique f r å n å r 1881 som häv dade den f r a n s k a , parnassiska skolans grundsatser, den jämnåriga, s o c i a l t i n r i k t a d e L 'A r t moderne och det några å r yngre symbol i s t o r g an e t La V7a 1 I o n i e f ö r a t t nämna de t i d i g a s t e i den r i k a f l o r a n . I deras s p a l ­ t e r medverkade - förutom M a e t er l i n c k - f ö r f a t t a r e som Lemonnier ,

Roden-4 )

bach, Verhaeren, Van Lerberghe, k r i t i k e r n Pica rd jämte fransmän som

Malla rmé, Gide och V a l é r y .

I november 1883 debuterade M a e t er l i n c k o f f e n t l i g t i La Jeune B e l g i ­ que med d i k t e n Dans l e s Joncs, en t y d l i g parnass imi t a t i o n . E t t likna nde d i k t f ö r s ö k i samma t i d s k r i f t f öl j a n de å r ådrog honom nedg örande k r i t i k . Mae terli ncks l y r i k f ö r b l ev präg lad av parnassdiktarna t i l l dess Le Roy kom a t t stimulera hans i n t r e s s e f ö r V e r l a i n e . Därmed v ar vägen öppnad f ö r l i t t e r ä r a impulser som så småningom ledde honom fram t i l l en s j ä l v s t ä n d i ­ gare s t i l . E nl i g t Maeterl incks egna u p p g i f t e r växte hans l y r i s k a d i kt n i n g fram e f t e r mönster av Coppée, Richepin , B a n v il l e , Leconte de L i s l e och Hé-r é d i a , f ö Hé-r a t t knoppas genom påveHé-rkan av Baud elaiHé-re och blomma undeHé-r i n s p i ­ r a t i o n av V e r l a i ne och - Ma l l a r m é . ^. .

Sommaren 1885 f u l l f ö l j d e M ae t e r l i n c k sina s t u d i e r . Han lyckades förmå s i n f a r a t t f i n a n s i e r a e t t drygt h a lv å r i P ar i s under förevändningen a t t han ämnade studera den berömda franska j u r i s t r e t o r i ken. Studiebesöken v i d domstolarna ble v sporadiska. Hans 1 i t t e r ä r a intress en tog nu d e f i n i t i v t överhanden. Tillsammans me d f ö l j e s l a g a r n a Le Roy och van Lerberghe umgicks han m ed un ga a v a nt g a r d is t i s k a f ö r f a t t a r e som EphraYm M i k h a ë l , P ie r r e Q u i l -l a r d , Rodo-lphe Darzens, Jean A j a -l be r t och Sa i n t - P o-l - R o u x ; eme-l-lanåt kom­ p l e t t e r a de s s ä l l s ka p e t med C a t u l l e Mendès. De un ga d i k t a r n a b i l d a de e t t k o r t l i v a t symbol i s t i s k t k o t t e r i och utgav en t i d s k r i f t med t i t e l n La P l é i ­ ade, som ko m u t i sex nummer. Symbolistiska konstnärsgrupper bildades nu i P a r i s k r i n g egna t i d s k r i f t so r g a n som Revue indépendente 1884, Revue Wag-nérienne 1885 och Le Symboliste 1886. Sistnämnda å r pubi icera de Jean Moréas s i t t symbolistiska Man ifeste och René Gh il s in symbol e s t et i k Le T r a i t é du Verbe med f ö r o rd av symbol ismens patronus Mallarm é. Maet erl inck infann s i g

1 2

även t i l l M a l l armés tisdagsmottagningar. Men f ramför a l l t hade umgänget med V i l l i e i r s . d e 1 • I s l e Adam - mer den pers onliga kontakten än den l i t t e ­

r ä r a bekantskapen e n l i g t Mae terl incks egen u p p g i f t - e t t avgörande i n f l y ­ tande på hans i n r i k t n i n g . V i l l i e r s l ä s t e Maeter1 i neks novel 1 Le Mâssacre des Innocents i majnumret 1886 av La P l é i a d e . Han förmådde den unge f ö i f a t t a r e n a t t överge den r e a l i s t i s k a form han använt i denna s k i l d r i n g av människors vanmakt i n f ö r e t t grymt och o b ev e k l i g t öde. Novellen hade f ö r ­ modligen s k r i v i t s f ö r e resan t i l l P a r i s och i s in s j ä l v b i o g r a f i säger Ma­ e t e r l i n c k om de n och om Vi 1 1 i e r s1 bety delse a t t "ce Massacre indique une

o r i e n t a t i o n nettement r é a l i s t e , é t a n t l a t r a n s p o s i t i on d ' u n tableau de Breughel l e V i eu x . La Princesse M a l e i n e , Mél isan de, / - — / e t l e s fantômes qui s ui v i r e n t a t t e n d a i e nt l'atmosphère que V i l l i e r s a v a i t créée en moi pour y n a î t r e e t r e s p i r er e n f i n " . ^ I juninum ret av La P l é i a de p ub l i c e r a ­ des även sex d i k t e r av M a e t e rl i n c k , v i l k a k l a r t r e f l e k t e r a r de impulser som han m o t t ag i t under v i s t e l s e n i P a r i s . ^

Sommaren 1886 återvände M ae t e r l i nc k t i l l Gent. Under t r e å r s t i d be­ drev han en h a l v h j ä r t a d verksamhet som advokat innan han t i l l s i s t blev en av l i t t e r a t u r h i s t o r i e n s många urspårad e j u r i s t e r . Han var väl medveten om sina b r is t an d e p e r s o nl i g a f ö r u t sä t t n i n g a r a t t uppträda i en r ä t t s s a l ; han va r ingen väl t a la r e och hans r ö s t var obehag ligt p i p i g . M a e t e r l i n c k kom a l l t i d a t t tycka i l l a om a t t t a l a o f f e n t l i g t , g j or d e d e t s ä l l a n och a l d r i g med framgång. E f t e r återkomsten f r å n P a r i s ägnade han d e t mesta av s in t i d å t b i o d l in g och trädgårdsskötsel på f a m i l j e ns l a n t s t ä l l e , sport och långa u t f l y k t e r i s l ä t t l a n d sk a p e t i n or r samt läsning och d i k t n i n g . Han hade en f ö r k ä r l e k f ö r den en gelskspråkiga l i t t e r a t u r e n liksom han i n

-8 )

om konsten s ä r s k i l t uppskattade de engelska p r e r a f a e l i t e r na . År 1887 kunde den unge f ö r f a t t a r e n g l ä d j a s i g å t a t t t o l v av hans nya d i k t e r pub­ l i ce r a d es i p a ri s a n t o l o gi e n La Jeune Belgique, som had e samma namn som den b e l g i sk a t i d s k r i f t e n .

Hösten I 8 8 5 hade M a e t e r l i n c k b ö r j a t läsa och ö v e rs ä t t a den flamländ-9 ) ske med eltidsmystikern Ruysbroecks L'Ornement des Noces s p i r i t u e l l e s . Översättningen publicerades senare i b r y s s e l t i d s k r i f t e n La Revue générale I 8 8 9 . Söderman påpekar a t t man hos Ruysbroeck f i n n e r "en a f de ledande grundtankarna i M a e t e r li n c k s d i k tn i n g : 'Dieu e s t l ' a b î m e sans nom, l e s i ­

lence obscur, l a mer sans f o n d ' . " . ^ S t ud i e t av Ruysbroeck kom ö v e r s ä t t a ­ ren a t t fångas av mystiken även hos P l a t o n , Dionysios Are opagita, P l o t i -nos, Böhme, Swedenborg, N o v al i s , Coleridge och Emerson. M ae t e r l i nc k e r s a t ­

1 3

Mysti kerna hävdade exist ensen av f ö r b i nd e l s e r mellan en a n d l i g och en m a t e r i e l l v ä r l d . Dessa korrespondenser upphäver a l l a motsatser i en fundamental e n he t . Vani igen kan männi skan bara u p pf a t t a en t i l l v a r o av be­ gränsningar och mo tsatser. Men ge nom a t t f ör u t s ät t n i n gs l ö s t s t i m u l e r a och utv eckla s i n psykiska m ot t a g l i g he t kan hon b r y t a ned i n d i v i d ua l i t e t e n s fördämningar, vidga s i t t transcendenta medvetande och uppleva p e r s o n l i g ­ hetens i n r e gemenskap m ed n a t u r e n , s j ä l e n s i d e n t i t e t med vä rlde n 1 iksom l i v e t s samband m ed döde n. Strävan e f t e r monism - tanken om a l l t i n g s enhet och slaktskap - i motsats t i l l kristendomens dualism blev en a l l t v a n l i ­ gare f ör e t e e l s e i t i de n . Samt idigt växt e o t i l l f r e d s s t ä l l e l s e n med p os i -tivismens dogmatiska, a n ti m e t a fy s i ska i n s t ä l l n i n g , som vägrade erkänna annat än den emp iriska v e r k li g h e t e n . Det a l l t s t ö r r e psykologiska i n t r e s ­ s e t f ö r d e t undermedvetna s j ä l s l i v e t draperade s i g också o f t a i m ys t i c is ­ mens s l ö j o r .

V i l l i e r s hade s t i m u l e r a t Mae terlinc ks i n tr e s s e f ö r ockultismen som var på mod et i P a r i s , v i l k e t går igen i novelle n O ni r o l o g i e , en s t ud i e i drömsyner. Den t r y c k t e s i La Revue géné rale 1889- Novellen ä r också uppen­ b ar l i g en i n f l u e r a d av Edgar A l l a n Poe, som o t v i v e l a k t i g t b e t y t t mycket f ö r h e la Maeterl incks f ö r f a t t a r s k a p . Böjelsen f ö r utomnormala och parapsyko-logiska fenomen ko m a t t b l i bestående och b e t y de l s e f u l l f ö r hans d i k t n i n g. D e t t a har dock i p å f a l l a n de 1 i ten u t st r ä c k n i n g uppmärksammats av f o r s k -ningen.

År 1839 gav Maeter1 inck även u t diktsamling en Serres chaudes. Han hade t r y c k t den på en l i t e n handpress i bara 155 exemplar med h j ä l p av skolkamraten och tryckaren Louis van M e l l e , vännerna Grégoire Le Roy och skulptören Georges M inne. Samlingen omfattade d e l s den t i d i g a r e p u b l i c er a ­ de l y r i k e n , d e l s nyskrivna d i k t e r . Händelsen passerade nästan obemärkt och endast några f å exemplar såld es.

Serres chaudes å t er s p e g la r Mae terlinc ks s t u d i er av mystikerna och hans svaghet f ö r ockultismen liksom de l y r i s k a impulserna i synnerhet f r å n de fransk a symbolistiska d i k t a r n a . Med en l y r i s k t e k n i k som e r i n r a r om Bau -d e l a i r e s korrespon-deran-de i -d e n t i t e t s f ö r v a n -dl i n g a r , V e r l a i n e s musikalis ka sprakmystik och Mallarmés impress ionistiska ordmålningar å t e r g e r Maeter­ l i n c k i Serres chaudes s i n f i x e r i n g v i d dödsproblematiken och s i n f a s c i n a ­ t i o n i n f ö r v e r k l i gh e te n s gränsmarker. Han hämtar o f t a b i l d er n a f r å n s in egen e r f a r e n h e t och använder m etaf orer och sinne sanalogier f r å n d e t s ä l l ­ samma skuggspelet i den melank oliska drivhusatmosfären och f r å n d e t f r u s ­ n a , d y s t r a, nordbelgiska v i n t e r l a n d s ka p e t . Det genomgående temat ä r spän­ ningen m ellan l i v och död , växande och f ö r r u t t n e l s e , där han försö ker

1 4

häva gränserna mel l a n j a g e t och omgivningen. Det f ö r f l u t n a , d et n u ti d a och framtiden vävs i n i d e t närvarande. N a t u r , t i n g , form och f ä r g f å r l i v , f l y t e r samman och föränd ras genom d e t dynamiska s p e l et mel lan l j u s och mörker. Med s i n poe tisk a metod v i l l M a e t e r l i n c k suggerera u p p l e v e l ­ ser av g å t f u l l a samband i k os m o s. ' ^

Dessa k ar a k t e r i s t i s k a drag i Serres chaudes kom ock så a t t p r äg l a Maeterl incks symbolistiska d r a m a t i k , med dess i m p r e s s i on i s t i sk t sugges­

t i v a formspråk och av mystiken påverkade i d é i n n e h å l l .

Under lopp et av å r 1889 skrev M ae t e r l i nc k s i t t och symbol ismens -f ö r st a drama, La Prince sse M a l e in e , som k r i n g å r s s k i -f t e t publi cerades som f ö l j e t o n g i b r y ss e l t i d s k r i f t e n La S o ci é t é nouvel l e . I december producera­ des

30

250

-12) medel och en t r e d j e upplaga kom u t samma å r i september.

La Princesse Male ine har fem a k t e r och u t s p e l a r s i g i en m edeltida sagomiljö. I n t r i g e n ä r e n k e l . Prinsessan M alein e s k a l l g i f t a s i g med p r i n s H j a l m a r , men en t v i s t mel lan de ungas f ä d e r , v i l k a s kungadömen gränsar t i l l varandra, omintetgör deras f ö r e n i n g . Mal e i. nes f a r söker förmå hènne a t t avstå f r å n s in ä l s k a de , men förg äves. Hon spärras då i n Î e t t t o r n i skogen tillsammans med s i n amma. De lyckas f l y men f ö r s t sedan henne s f ö r ­ ä l d r a r dödats och deras s l o t t brän ts under k r i g e t som b r u t i t u t . Hjalmar

t r o r a t t Male ine i n t e l ä n g r e ä r i l i v e t och a cce pter ar d är f ö r en före nin g med Uglyane, d o t t e r t i l l d r o t t n i n g Anne av J u t l a n d , som ä r dramats onda f é . Hon ä r f ö r d r i v e n f r å n s i t t r i k e och h ar nu m ed s i n sens uella skönhet förhäxa t prinsens å l d r i g e f a r , som bär samma namn som s i n son. Under e t t n a t t l i g t möte v i d springbrunnen i s l ot t s p a r k e n t r o r prin sen a t t d et ä r s i n trolovad e Uglyan e, som han t a r i sina armar. Men n är månens sken p l ö t s

1 i g t b r y t e r igenom de mörka molne n f i n n e r han i s t ä l l e t den e t e r i s k a Male ­ ine i s in famn. Hjalmars k ä r l e k vaknar på n y t t , han t ro t s a r s i n f a r och d r ot t n i n ge n, b r y t e r med Uglyane, och g i f t e r m å l e t med Malein e förbere ds. Bedragen på m ö j l i g h et e r n a a t t med Hjalmars h j ä l p å t er e r öv r a s i t t l a n d , förödmjukad på s in d o t t er s vägnar och s v a r t s j u k på grund av s i n egen pas ­ sion f ö r den unge p rinsen s t r y p e r d r o tt n i n g Anne den o s k u l d sf u l l a Male ine med den av skräck h a l v t f ö r r y c k t e kungen som v i t t n e . I s i n f ö r t v i v l a n dö­ dar prinsen den onda d r o t tn i ng e n och t a r sedan s i t t ege t l i v .

M a e t e r l i nc k har i n t e bara v e l a t s k r i va e t t spännande och hårresande sagospel. Han betonar genomgående d e t intima sambandet mel lan naturfenome­ nen, tingen och personernas s j ä l s t i l l s t å n d . De t r a g i sk a händelserna ackom­

1 5

panje ras av en natu r i a l l t våldsammare u ppror. Ovädrets b l i x t a r genomkor­ sar rymden, s v a r t a moln j a ga r över himlen, månen förmörkas och springbrun­ nens v a t t e n s t r å le dör med en sällsam s n y f tn i n g . Kulmen nås i femte aktens häxsabbat e f t e r mordet på M a l e i n e. "On se c r o i r a i t dans l e s faubourgs de

1 3 )

l ' e n f e r " , kommenterar en av bipersonern a. Stormen f å r även gob elänger ­ na i borgsalen a t t v a j a . Kungen ä r skräckslagen av samvetskval - han upp­ l e ve r nu hur den bona d som å t e r g e r Le Massacre des Innocents väcks t i l l l i v . Den tas b o r t , men när någon råkar e r s ä t t a den m ed en annan f r am s tä l ­ lande Den y t t e r s t a domen b l i r d e t b ö rj a n t i l l den plågade gubbens s j ä l s l i ­ ga undergång. De n y c kf u l l a ödesmakternas spel går således igen även i f ö r ­ h å ll a n d e t mellan ting en och de dunkla k r a f t e r na i människonaturen. " A l l e z une n u i t dans l e bois du p a r c " , säger prinsen t i l l s i n f ö r t r o g n e , "près du j e t d ' ea u ; e t vous remarqu erez que c ' e s t à c e r t a i n s moments seulement, e t lorsqu'o n l e s regarde, que l e s choses se t i e n n e n t tranq ui 11 es comme des e nfan ts sages e t ne semblent pas étrang es e t b i z a r r e s ; mais dès q u'on l e u r tourne l e dos, e l l e s vous f o nt des grimaces e t vous joue nt de mauvais

14)

t o u r s ". I dramat v i s a r M a e t e r l i n c k hur människan som i n s t i nk t v a r e l s e ä r p r i s g i v en å t s i t t öde a t t vara snä rjd av okända k r a f t e r . D e f i n n s

i n t e bara utom männ iskan uta n även inom he nne s j ä l v , menar f ö r f a t t a r e n . Myten och sagan t i l l t a l a d e symbol i s t er n a. De såg dem so m s o c i a l t b e ­ tingad e förklä dnader av dunkla och u rspr ungliga d r i f t e r som de me d dikt ens h j ä l p kunde demaskera . Därigenom avs löjad es d et gemensamma ursprunget f ö r a l l t m ä n s kl i g t. I den k o n s t n är l i g a visi onen förvandlad es den mänskl îga spi i t t r i n g e n t i 11 en i n t u i t i v t uppfatt ad e n h e t . Den o b j e k t i v a , a n a l y t i s k a tekniken s ku l l e e r s ät t a s av den s ub j e k t i v a , s y nt e t i s ka upplevelsen - j u s ub j e k t i v a r e desto allm äng i11 i g a r e .

La Princesse Male ine ä r e t t exempel på reaktion en mot naturalis mens s o ci a l a och p sykologiska dokumen tationsteknik. R å s t o f f e t t i l l handlingen ä r hämtat f r å n bröderna Grimms saga om Jungfrau Maleen. I n t r i g e n u t ve c k ­ l a s i en p r e r a f a e l i t i s k t färga d medeltidsatmo sfär och s l o t t e t d i t t r a g e d i ­ en huvudsakligen förlägg s har d e t symbol i ska namnet Ysselmonde - en i s ­ v ä r l d av skräck. Dramat spegl ar en absurd d rö m t i l l v a r o behärskad av okända k r a f t e r som påm inner om Poes h a l l u c in a t o r i sk a mardrömsscener f r å n gräns­

landet mell an l i v och död i hans spännande och maka bra n o v el l e r i medel­ t i d a m i l j ö e r . S i t u a t i o n e r och k a r a k t ä r e r ä r också i n s p i r e ra d e av Shake­ spear e, framfö r a l 11 av Macbeth. Uppbyggnaden ä r nästan p r i m i t i v t enkel med k o r t a a k t e r och snabbt växlande scener utan l o g i s k t sammanhang. Karak­

t ä r er n a har f å r e a l i s t i s k a d r ag ; de ä r på samma gång e n k l a , mångtydiga och h e m l i g he t s f ul l a . Personerna l i k n a r sömngångare uta n f ö r f l u t e t och utan