Oscillerande torkningsklimat – studier i tomograf och klimatkammare : Slutrapport

(1)

Oscillerande torkningsklimat – studier

i tomograf och klimatkammare

Slutrapport

José Couceiro

Margot Sehlstedt-Persson

Lars Hansson

LTU

Tommy Vikberg

RISE

Tobias Forsman

Martinsons

(2)

Sammanfattning

Oscillerande virkestorknings regleringsprincip bygger på växlande påslag av värme, fläkt och ventilation under fyra s.k. pumpfaser. En av pumpfaserna är en vilofas, där värme, fläkt och ventilation stängs av. Detta projekt har som syfte att i tomograf genom skanning studera fuktdynamiken i torkande virkes ytskikt i de olika pumpstegen när denna regleringsprincip används.

Regleringsprincipens hypotes är att virkesytans fuktinnehåll ska öka under vilofasen för att under efterföljande cykel hålla fuktflödet igång, vilket skulle reducera risken för ytsprickor och samtidigt spara energi. Detta fenomen förväntas visa sig något tydligare under

kapillärfas, då förångningsfronten förväntas flyttas närmare virkesytan.

Resultat från experimentet visar att det kan finnas en signal på en ökning av fuktinnehåll på ytan i vissa moment, men ingen klar koppling till pumpfaserna kunde iakttas med tydlighet under längre perioder av torkning. Under övergången mellan kapillärfas och diffusionsfas, iakttas fenomen som att fuktkvoten i den ytligaste delen av virket som studerades, ökar något under vilofasen. I tomografbilderna finns alltid en viss otydlighet i de allra yttersta pixlarna på ytan av virket vid övergång mellan luft/trä, vilket gör det svårt att bedöma det allra yttersta lagret av pixlar i virket.

Resultatet visar att det kan finnas möjlighet att detektera fenomenen genom

dator-tomografi, men mer forskning bör genomföras med utrustning med högre upplösning för att med säkerhet kunna utvärdera fuktdynamiken nära virkesytan vid oscillerande torkning.

(3)

Organisation:

TräCentrum Norr Författare: Utgåva: 1.0 Status: Klar

Dokumenttyp:

Slutrapport Filnamn: Oscillerande_torkning_Slutrapport. doc Datum 2021-05-04 Sida:₃₃₎ 3(

Innehållsförteckning

Innehåll

Sammanfattning ... 2 -Innehållsförteckning ... 3 Sammanfattning ... 4 1 Inledning ... 4 1.1 Bakgrund ... 4 1.2 Syfte och mål ... 5

2 Metoder och genomförande ... 5

3 Resultat, slutsatser ... 8

3.1 Uppnådda resultat i förhållande till syfte och mål ... 8

3.2 Övriga resultat ... 9

(4)

Organisation:

Dokumenttyp:

Slutrapport Filnamn: Oscillerande_torkning_Slutrapport. doc

Datum

2021-05-04 Sida:₃₃₎ 4(

Sammanfattning

1 Inledning

Projektet ”Oscillerande torkningsklimat – studier i tomograf och klimatkammare”

genomfördes mellan våren 2020 och våren 2021, finansierat av TCN med 400 000 SEK av vilken 168 000 SEK användes innan projektet avbröts.

Projektledare: José Couceiro (LTU)

Deltagande företag: Tobias Forsman (Martinsons), Roger Holmsten (Stenvalls Trä). Utförandegrupp: José Couceiro, Margot Sehlstedt-Persson, Lars Hansson (samtliga LTU), Tommy Vikberg (RISE) och Tobias Forsman (Martinsons).

1.1 Bakgrund

Alent Dynamics regleringsprincip för virkestorkning bygger på ett oscillerande torknings-klimat som företaget kallar ”pumptorkning” med cykler av fyra korta intervall P1-P4 med växlande påslag av värme, fläkt och ventilation. I Figur 1 visas schematiskt en hel pumpcykel, där tiden i respektive steg varierar. I vilofas P4 är regleringsprincipens hypotes att

virkesytans fuktinnehåll ska öka för att under efterföljande cykel hålla fuktflödet igång. I vilofas P4 sparas dessutom elenergi när fläktarna stängs av.

Figur 1: Hel cykel med 4 intervall P1-P4 enligt Alent Dynamics ”pumptorkning”. Tiden i varje steg varierar under torkningens gång.

Detta projekt har som syfte att i tomograf genom skanning studera fuktdynamiken i torkande virkes ytskikt i de olika stegen när denna reglerprincip används.

Att i praktiken bestämma fukttillståndet i och strax under en virkesyta under pågående torkprocess är en komplex fråga. Oförstörande mätning med hjälp av CT-skanning under pågående torkprocess är en möjlighet i den unika utrustning som finns vid LTU i Skellefteå. I detta projekt görs för första gången en grundläggande studie av vad som sker i virkesytan när denna regleringsprincip som kallas pumptorkning används under torkning av virke. Upplösningen av tomografbilderna vid övergången mellan luft-virkesyta, på grund av den

VÄRME FLÄKT VENTILATION STEG P1 P2 P3 P4 VILA VILA VÄRME FLÄKT VILA VENTILATION

(5)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₃₃₎ 5(

som kallas Gibbs fenomen, är dock av avgörande betydelse för möjligheten att studera fuktdynamiken nära ytan.

1.2 Syfte och mål

Huvudfrågan i projektet är vad som händer i virkesytan i de olika stegen – före/under/efter fläktstopp i kapillärfas och diffusionsfas av torkningsprocessen. Och vidare ifall dessa ytfenomen är detekterbara utifrån upplösning i tomografdata.

Forskningsfrågor:

• Kan vi se vad som händer med förångningsfronten i splintved vid fläktstopp under kapillärfas?

• Hur ser fuktgradienter ut under fläktstopp i diffusionsfas? • Hur påverkas splintved och kärnved?

• Är det skillnad mellan furu och gransplint? Projektet målsättning är:

• Att undersöka om ytfenomen i torkande virke som resultat av oscillerande torkningsklimat kan detekteras i tomograf med tillgänglig upplösning.

Intressenter är i första hand företagen med sågverk som kör Alentstyrning. Martinsons var inblandade i projektet genom att styra torkprocessen i LTU’s klimatkammare.

Enligt ursprunglig plan innehöll projektet ytterligare en studie med jämförelse av torkning i fullskala i industritorkar med torkning i labtork. Innan den studien skulle utföras beslöts att först undersöka ifall det är möjligt att detektera ändringar i fuktgradienter och förångnings-front i ytskiktet av virke under oscillerande torkning, med tillgänglig upplösning i CT-data. Resultatet av denna första frågeställning presenteras i denna rapport från två olika försök i labtork.

2 Metoder och genomförande

Ett pilotförsök och ett skarpt försök genomfördes i LTU torken som gör det möjligt att tomografera under torkningsprocessen (Figur 2). Det var inte hela torkningsförloppet som genomfördes då det bedömdes mest möjligt att detektera ändringen i förångningsfronten i kapillärfas och vid övergången till diffusionsfas.

(6)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₃₃₎ 6(

Figur 2: Torkkammare och datortomograf som användes i experimenten. Provbitarna ligger i röret som omges av skannern, vilken gör det möjligt att skanna provbitarna i tvärsnitt.

Med CT-data är det möjligt att räkna fuktkvoten i virket under torkningsprocessen på pixel-nivå. Utvärdering av fuktkvot gjordes i lager vid olika djup, vilket gör det möjligt att studera fuktgradienter inuti virket.

Försök 1 - pilotförsök

Två ändtätade granplankor användes, A2 och B2. Fyra skannserier genomfördes: efter ca 6.5-8.5 timmar, ca 19-20.5 timmar, ca 26-28 timmar samt ca 46-48 timmar från torkstart

Fuktkvoten utvärderades vid fyra olika djup, i.e. linjer från splintvedssidan (Figur 3).

s

Figur 3: Provbit A2 som visar linjerna 1, 10 och 25. Linjerna är filtrerade från splintsidan som den första kolumnen vid varje rad med densitet högre än 200kg/m3_.

(7)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₃₃₎ 7(

Försök 2

Fyra ändtätade furuplankor användes, benämnda left, mid-left, midright och right efter position i CT-bilden (Figur 4). Fyra skannserier genomfördes vid olika tider under torkningsprocessen, grönmarkerade i Figur 5.

Figur 4: CT-bild vid första skanningstillfället, med alla fyra provbitar.

Figur 5: Torkschema och skannserier (grönmarkerade) i försök 2.

Analys

Hypotesen var att under intervall P4 med viloläge för ventilation, fläkt och värme, så skulle förångningsfronten röra sig mot ytan. Analysen har utförts genom att studera fuktkvot och fuktkvotsändring på olika djup under virkesytan, och hitta en koppling till intervallen P1-P4 i varje cykel (Figur 5). För att studera ifall de beräknade fuktkvotsvärdena på ett visst djup från virkesytan uppvisade ett cykliskt beteende med samma intervall som pumpcykeln utfördes en autokorrelation med dessa värden. Diagram över korskorrelationen finns i bilagan. Under studien av data från försök 1 var det inte möjligt att bekräfta detta med tydlighet, men i vissa fall finns tendenser att det kunde vara möjligt. Av den anledningen

(8)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₃₃₎ 8(

gjordes ytterligare analyser av proverna under de perioder där möjligheten såg störst ut i den första analysen. För denna analys studerades endast ett litet område, radiellt från märgen där årsringarna var tangentiella mot ytan, enligt Figur 6.

Figur 6: Studerat område under den andra analysen.

3 Resultat, slutsatser

Projektet utfördes med förseningar på grund av Covid-19-pandemin, arbetsbelastning i CT-laboratoriet i LTU i Skellefteå och renoveringsarbete av klimatkammaren . Projektets mål uppnåddes delvis.

3.1 Uppnådda resultat i förhållande till syfte och mål

1 Kan vi se vad som händer med förångningsfronten i splintved vid fläktstopp under kapillärfas?

Försök 1 kunde inte visa att det var möjligt att se förändringar i förångningsfronten under torkning med CT-skannern. Under försök 2 var detta något mer synligt, men ändå inte

avgörande. Ytterligare analys genomfördes där endast den centrala delen av splintvedssidan, ovanför märgen, studerades (Figur 6 och Bilaga 3); eftersom det är då vattentransporten är rent radiell och därmed är möjligheten att se förändringar större. Figur 7 visar sambandet mellan de olika intervallerna P1-P4 under den oscillerande torkningen och

temperaturutvecklingen över tiden. Temperaturen stiger under P1 och P3 (fläkt och värme) och sjunker under P2 (fläkt, värme och ventilation) och P4 (vilofas). Bilaga 3 visar

förhållandet mellan torr temperatur och utvecklingen av fuktkvoten på olika djup. En svag koppling mellan torkningshastigheten och torkcyklerna kan ses i några av graferna, och en ökning på ytan kan ses som är kopplad till vilofasen.

(9)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₃₃₎ 9(

Figur 7: Kopplingen mellan torrtemperatur i torkkammare och pumpsteg i torkningsprocessen: P1 (Värme och fläkt), P2 (Värme, fläkt och ventilation), P3 (värme och fläkt) och P4 (vilofas).

Hur ser fuktgradienter ut under fläktstopp i diffusionsfas P4?

Figur 31 och Figur 32 (Bilaga 3), som är vid övergången mellan kapillärfas och diffusionsfas, visar en tendens på den ytterst studerade delen av virket att fuktkvoten ökar något under vilofasen P4.

Andra forskningsfrågor kunde inte svaras.

(10)

Organisation:

Dokumenttyp:

Slutrapport Filnamn: Oscillerande_torkning_Slutrapport. doc Datum 2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 10

Bilagor

Bilaga 1

Autokorrelation för försök 1

/Tommy Vikberg, RISE

The average moisture content at different depths from the sapwood side was determined and is shown for the two specimens in Figure 1 and Figure 2.

(11)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 11

Figure 2. Moisture content at different depths from the sapwood side for specimen B2.

As seen in Figure 1 and Figure 2 it is hard to tell if there is a cyclic difference in the MC which follows the period of the cyclic climate. Therefore, a cross correlation was done with the data where the four scan-series were studied.

(12)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 12

Figure 3. Cross correlation for the first scan-series, i.e. at 6.5 to 8.5 hours from the start of drying. Since the oscillating time of the drying climate was 30 minutes at this instance and a scan was performed every second minute, the second peak would be expected at point 15. To get better readability this point has been marked with a red line in the figure.

Figure 4. Cross correlation for the second scan-series, i.e. at 19 to 20.5 hours from the start of drying. Since the oscillating time of the drying climate was 0.58 hours at this instance and a scan was performed every second minute, the second peak would be expected at point 17-18. To get better readability this point has been marked with a red line in the figure.

(13)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 13

Figure 5. Cross correlation for the third scan-series, i.e. at 26 to 28 hours from the start of drying. Since the oscillating time of the drying climate was 0.785 hours at this instance and a scan was performed every second minute, the second peak would be expected at point 23-24. To get better readability this point has been marked with a red line in the figure.

Figure 6. Cross correlation for the fourth scan-series, i.e. at 46 to 48 hours from the start of drying. Since the oscillating time of the drying climate was 0.95 hours at this instance and a scan was performed every second minute, the second peak would be expected at point 28-29. To get better readability this point has been marked with a red line in the figure.

(14)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 14

From Figure 3 to Figure 6 it is obvious to see that the only one of this time series where one could expect to see any effect on the wood of the oscillating climate would be around time series two, i.e. at approximately 20 hours from start. For next experiment it is suggested to scan every minute for longer periods of time so that more than one pumping cycle is included.

(15)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 15

Bilaga 2

Autokorrelation för försök 2

/Tommy Vikberg, RISE

Fuktkvoten för olika djup beräknades för de fyra plankorna som medelvärdet på ett vist djup. 50% i mitten av planken beaktades inte för att vara längre ut i splinten. De fyra plankorna visas nedan

Figur 8. De fyra plankorna vid de fösta scanningstillfället. Uppe till vänster är plankan som kallas ”left”, uppe till höger planka ”mid_left”, nedre rad vänster ”mid_right” och nedre rad till höger ”right”. Från figuren kan man se att störts fokus bör läggas på bilderna i den övre raden men alla fyra bilder bör gå att analysera. Första linjen syns inte i figuren utan det är linje 10(grå) och 25(vit) som syns.

(16)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 16

Första scanningstillfället

Figur 9. Fuktkvoten på olika djup i de fyra plankorna vid första scanningstillfället. Uppe till vänster är plankan som kallas ”left”, uppe till höger planka ”mid_left”, nedre rad vänster ”mid_right” och nedre rad till höger ”right”. På x-axeln visas tiden från första skan vid det aktuella scanningstillfället och på y-axeln visas fuktkvoten.

Från Figur 9 kan man se att resultatet från andra linjen är tveksamt. Detta beror troligtvis på rekonstruktionen av bilderna. Alla linjer som redovisas i figuren prövades dock i

(17)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 17

Figur 10. Autokorrelation för planka “left” i den första scanningssekvensen. ”Pumpperioden” var ca 22minuter varför multipler av 22 markerats med rött i figurerna.

Figur 11. Autokorrelation för planka “mid_left” i den första scanningssekvensen. ”Pumpperioden” var ca 22minuter varför multipler av 22 markerats med rött i figurerna.

(18)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 18

Figur 12. Autokorrelation för planka “mid_right” i den första scanningssekvensen. ”Pumpperioden” var ca 22minuter varför multipler av 22 markerats med rött i figurerna.

Figur 13. Autokorrelation för planka “right” i den första scanningssekvensen. ”Pumpperioden” var ca 22minuter varför multipler av 22 markerats med rött i figurerna.

Kommentarer till första scanningssekvensen (Figur 9 till Figur 13): Det finns en period om ca 120 minuter i datat eftersom torkhastigheten inte är konstant genom hela

scanningssekvensen. På grund av detta så får man istället leta efter lokala maxima vilka börjar synas från ca 6e linjen dvs ca 3mm från ytan. Resultat för planka ”mid_left” visar att perioden är otydligast. Eftersom plankan innehåller mest splintved, borde förväntas ge den tydligaste responsen.

(19)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 19

Andra scanningstillfället

Figur 14. Fuktkvoten på olika djup i de fyra plankorna vid andra scanningstillfället. Uppe till vänster är plankan som kallas ”left”, uppe till höger planka ”mid_left”, nedre rad vänster ”mid_right” och nedre rad till höger ”right”. På x-axeln visas tiden från första skan vid det aktuella scanningstillfället och på y-axeln visas fuktkvoten.

Från Figur 14 kan ses att resultatet från andra linjen är tveksamt. Detta beror troligtvis på rekonstruktionen av bilderna. Alla linjer som redovisas i figuren prövades dock i

(20)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 20

Figur 15. Autokorrelation för planka “left” i den andra scanningssekvensen. ”Pumpperioden” var ca 22minuter varför multipler av 22 markerats med rött i figurerna.

Figur 16. Autokorrelation för planka “mid_left” i den andra scanningssekvensen. ”Pumpperioden” var ca 22minuter varför multipler av 22 markerats med rött i figurerna.

(21)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 21

Figur 17. Autokorrelation för planka “mid_right” i den andra scanningssekvensen. ”Pumpperioden” var ca 22minuter varför multipler av 22 markerats med rött i figurerna.

Figur 18. Autokorrelation för planka “right” i den andra scanningssekvensen. ”Pumpperioden” var ca 22minuter varför multipler av 22 markerats med rött i figurerna.

Kommentarer till andra scanningssekvensen (Figur 14 till Figur 18): Det går inte att se några tydliga perioder i data. Det tycks finnas en period om ca 35 minuter men perioden syns endast på fåtalet djup varför vi tolkar att detta är ett ”falskt positivt” resultat.

(22)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 22

Tredje scanningstillfället

Figur 19. Fuktkvoten på olika djup i de fyra plankorna vid tredje scanningstillfället. Uppe till vänster är plankan som kallas ”left”, uppe till höger planka ”mid_left”, nedre rad vänster ”mid_right” och nedre rad till höger ”right”. På x-axeln visas tiden från första scan vid det aktuella scanningstillfället och på y-axeln visas fuktkvoten.

Från Figur 19 kan man se att resultatet från andra linjen är tveksamt. Detta beror troligtvis på rekonstruktionen av bilderna. Alla linjer som redovisas i figuren prövades dock i

(23)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 23

Figur 20. Autokorrelation för planka “left” i den tredje scanningssekvensen. ”Pumpperioden” var ca 35 minuter varför multipler av 22 markerats med rött i figurerna.

Figur 21. Autokorrelation för planka “mid_left” i den tredje scanningssekvensen. ”Pumpperioden” var ca 35 minuter varför multipler av 22 markerats med rött i figurerna.

(24)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 24

Figur 22. Autokorrelation för planka “mid_right” i den tredje scanningssekvensen. ”Pumpperioden” var ca 35 minuter varför multipler av 22 markerats med rött i figurerna.

Figur 23. Autokorrelation för planka “right” i den tredje scanningssekvensen. ”Pumpperioden” var ca 35 minuter varför multipler av 22 markerats med rött i figurerna.

Kommentarer till tredje scanningssekvensen (Figur 19 till Figur 23): I plankan ”left” och ”mid_right” är det möjlig att se perioden om 35 minuter, i de övriga två plankorna kan man inte se denna period. Från Figur 19 är det möjlig att se att de plankor där man ser perioden är de plankor som har lägst fuktkvot. Utifrån fuktkvotskurvorna är det inte möjlig att se uppfuktning i perioden utan snarare en platå och en väldigt snabb men kort torkning.

(25)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 25

Fjärde scanningstillfället

Figur 24. Fuktkvoten på olika djup i de fyra plankorna vid första scanningstillfället. Uppe till vänster är plankan som kallas ”left”, uppe till höger planka ”mid_left”, nedre rad vänster ”mid_right” och nedre rad till höger ”right”. På x-axeln visas tiden från första scan vid det aktuella scanningstillfället och på y-axeln visas fuktkvoten.

Från Figur 24 kan man se att resultatet från andra linjen är tveksamt eftersom denna startar vid en högre fuktkvot än linjerna längre in i virket.

(26)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 26

Figur 25. Autokorrelation för planka “left” i den fjärde scanningssekvensen. ”Pumpperioden” var ca 35 minuter varför multipler av 22 markerats med rött i figurerna.

Figur 26. Autokorrelation för planka “mid_left” i den fjärde scanningssekvensen. ”Pumpperioden” var ca 35 minuter varför multipler av 22 markerats med rött i figurerna.

(27)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 27

Figur 27. Autokorrelation för planka “mid_right” i den fjärde scanningssekvensen. ”Pumpperioden” var ca 35 minuter varför multipler av 22 markerats med rött i figurerna.

Figur 28. Autokorrelation för planka “right” i den fjärde scanningssekvensen. ”Pumpperioden” var ca 35 minuter varför multipler av 22 markerats med rött i figurerna.

Kommentarer till fjärde scanningssekvensen (Figur 24 till Figur 28): Torkningen går långsamt i detta skede och man kan inte hitta någon period alls i autokorrelationen. Undantaget för detta är allra närmast ytan. Tittar man på fuktkvotsvärdena för denna linje, Figur 24, så ser man mycket riktigt en hastig torkning som varar i ca 6-8 minuter var 35e minut. Det är dock oväntat att den sker från en högre fuktkvotsnivå än linjerna längre in i plankorna.

Sammanfattning:

Man ser den förväntade perioden vid första scanningstillfället. Utifrån fuktkvotskurvorna är det dock svårt att se om det sker någon omfördelning av fukten under perioden eller om den som visas är bara att torkningen går olika fort i olika delar av pumpcykeln.

(28)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 28

Vid det andra scanningstillfället kan vi inte se perioden om 22 minuter i data.

Vid det tredje scanningstillfället ser vi perioden i två plankor av fyra. En skillnad mot första scanningstillfället är att vi inte kan hitta perioden till samma djup in i plankan. Intressant också att vi ser perioden på de två individerna med lägst fuktkvot.

Vid det fjärde och sista scanningstillfället är perioden tydlig närmast ytan medan den inte går att se längre in i plankan. Fuktkvotsvärdena för linjerna närmast ytan visar att de börjar på ett allt för högt värde för att anses vara troliga. Om dessa bedöms som falskt positiva så blir slutsatsen att det är inte möjlig att se någon period vid det sista scanningstillfället.

(29)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 29

Bilaga 3

Korrelation fuktkvot-temperatur för försök 2

Plankor och skanningstillfälle som analyserade var de fyra skanningstillfälle och plankor som visade större sannolikhet att ha en koppling mellan fuktkvoten och pumpsteg (vilken kan tolkas från torr temperaturkurvan i figurerna nedan). Det är möjlig att se en viss cyklisk beteende av fuktkvoten, både nära ytan och i högre djup. Denna cyklisk beteende visar inte konsistens mellan bilderna: Figur 29 visar att fuktkvoten sänkas under vilofasen i den yt-närmaste delen (0-0.9 mm), vilken är motsatsen av förväntade i vilofas P4, var

regleringsprincipens hypotes är att virkesytans fuktinnehåll ska öka för att under

efterföljande cykel hålla fuktflödet igång. Men tendensen ser motsvarande ut i Figur 30, till exempel, vilken gör det svårt att tolka resultatet som någon typ av bekräftelse av hypotesen. Vid högre djup (dvs efter 2.7 mm) är det möjlig att se mera konsekventa tendens mellan olika plankor (Figurer 29-32) och i förhållande med hypotes också. Figur 31 och Figur 32 visar att fuktkvoten faktiskt inte ökar vara vid ytan under vilofasen, men också i alla studerade djuphet.

Eftersom resultat inte visar tillräckligt överstämmelse mellan olika provbitar och tidpunkter under processen, vi bedömer att mer forskning bör genomföras med utrustning med högre upplösning för att med säkerhet kunna utvärdera fuktdynamiken nära virkesytan vid oscillerande torkning.

(30)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 30

(31)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 31

(32)

Organisation:

Dokumenttyp:

Datum

2021-05-04 Sida:₍₃₃₎ 32

Figur 31: Fuktkvot vid olika djup vs torrtemperatur. Tredje skanningstillfälle, planka "left".

(33)

Om TräCentrum Norr

En centrumbildning vid Luleå tekniska universitet. Målet för TräCentrum Norr är en svensk träindustri som genom nya/utvecklade produkter, system och tjänster kan öka förädlingsvärdet och stärka konkurrenskraften till gagn för såväl företagen som hela samhället.

Deltagande parter i TräCentrum Norr är: Derome, Lindbäcks Bygg, Martinsons, SCA Wood, Norra Skog, Sågverken Mellansverige, SÅGAB, Sveaskog, Setra, Holmen, Luleå tekniska universitet, RISE Research institute of Sweden, Skellefteå kommun och Piteå kommun.