HAND ELS-

M.

G.

HAND

ELS-Till

INRÄTTNING

«

NA

TUR

bëskrefne;

MED _{JURÏD1SKE FACÜLTE1ENS}

SAMTYCKE,

och under _{professor ens}

Samt Ledam. af Kongl. Stockh. och Ups, Vet. Acad.

ADLE OCH _V1D1LAGFARNE

HERR

A

_N

_D

_E

_R

_S

BERCHS

INSEENDE,

TILL _{ALLMÄNT OMPRÔF VÄNDE}

FRAMGIFNE

AF

BENGT

VON

SCHENÏNG,

uti den _{stôkke carolinske}

laro-salen,

d. 22 _December i_756.

UPSAL_{A, TryckthosL. M}

_HÖJER,

Kongl,

HôGTBETROD

PRE SI

Uti Thefs och Rikfens _Hög

Riddare och Commendeur

BÖGVÅLBOR

Herr

_ERLAND

' Så HÖG" OCH VÅL

COMMERCIE-Och Sam

ASSES

/)ifir

i _djup

HÖgvälborne

_{afie ödmjukhet jag}

Herr

Baron

_nedlägga

och

Presidenten

_{detta ringa A}

lämpat till

värt kära

Fädernesland,

är unåerkafladt

För mina _{etifalldiga och omogna}

_{tankar vägar}

mmlgnanie

, ty

de

äro alt fbr längt under

en

fä

anhåller i

_{djupa/le ödmjukhet jag,}

_{om ett rum i}

_Hög

Hoglofl- Kongl.

Commercie

-

ColLegii

mimie.

om _{jag vinner den}

_lyckan,

_att

_framdeles

_{under fä}

hka ett

onjkadt

tillfålleatt vidare ä daga

lägga det

nit

nai frambärdar

JHögvålborneHerr BARON

RIDDARENS och

. Sa

Hôglofl

Kongl. Coä$

Aldraödmjuha

Bengt von A

Maj:ts

DE _MAN,'

DENT

lofl. COMMERCE -

CoLLEGIO,

af _{Kong!. Maj:ts Orden,} NE BARON

BROMAN,

ock BO* NE HERRAR

RÂD,

RIDDARE,

ttlige

SORER.

fam

_HbgU

_Kongl.

_{Commercie-CoLLEGIUM,}

âriflar

tadeir,iß.a arbete , fom afhandlar _ett ämne

, hvilRet

Hbglofl.

Kongl. CoMMERClE• Collegii vård.

jag val icke utbedja _{mig ett}

_nådigt

_och

gunfligt

ge-Hbg

_granfkningj

_{Men'fbr mig fjelf och min}

_lytka

välborne Herr Baron och _Presidentens

, famt

nådiga

och vittra bgon få _npvackta, lemnas _{mig til*}

$ch den

_{undergifvenbet}

_{ymed hvilken}

jag i

rfjupafle

wrd* och _PRESIDENTENS

COMMENDEURENS,

m t mer_cie-CoLXECII y fie _Tjenare, ScHENING«

MONSIEUR,

Mon

très

cher COUSIN»

e Vous étonnez _{pas. Mon} Cher Coufin, _que ?

ém-braffe cette occufion (te Vous témoigner la port,

que je prens à Vos intérêts» Bien que je pré» voye déjà, la cenjure deceux» qui le

récrient,

Vf même

à bon droit peut être, que je m5 embarque en des af¬

faires, d* ou je ne faurois fortir qu1 avec peine ; né¬

anmoins me fiant à j amitié, dont Vous ni avez tou¬

jours honoré, /' efpere, que Vous ne trouverez pasmau¬

vais, que le fajje éclater la joye, que je reffens de ce

que Vous allez donner au publtc Votre belle differtation,

par laquelle Vous donnez des preuves certains de Vos

traveaux affidus _{Vf de} VotreJoltde érudition. Ma plume

eft trop foible pour dépeindre toutes Vos bonnes quali¬

tés , Vf Votre modefîte eft trop grande pour le permet¬

tre» Je me contente donc, de Vous féliciter Jur Vos a•

vancemens dans les fciences; (cubaitant du fond de mon coeur, que Vousfoyez comblé de bonheur Vf de profperî-té, Vf que le Ciel daigne répandre fur Vous des récom¬

penses, proportionnées a

Vos*mérites

Vf

à

mes Voeux, ce _que je défire*avec rf _autant plus di ardeur _, qu'il

ri^y a perfonne, qui eft avec plus di emprejjemetit Vf eflime , que je fuis,

MONSIEUR,

Mon très cher COUSIN

Votre très-humble If tres»

ajffeBionnêServiteur,

i.

_y.

_K

i i.

ennifko _flågters

_{nöc'torftige behofup.}

kommo med dem _{fjelfva, och få fnart} menniikorna _{började blifva flere,}

be-gynte den ena ftrax att behôfva _den

andra. Men de _{behof, fom nu råk*}

nas till _{Mennifkans nöjen och}

en

_anftåndig

_lefnad, bafva _{likväl fannolikt icke kunnat fä fin}

början un¬

der det att _{de åldfia fader}

flyttade fina hemvift efter

förefallande

_{omfiåndigheter}

_{nu hit och}

nu dit ; _utan

åro tiilkomne af den fiiila _{ro, hvaruti} Mennifko-flågtet fatt h_{vila, fedanjordens inbyggare}

fatt vifla gråntfor för hvarandra. Hår blir val icke _egenteligen frågan, om ordfaken till _{de förfla Samhållens}

inrätt¬ ning, antingen Mennifkorna _{afen medfödd}

luftder-till _{, eller}

tvungne att för andras våld och _okynne

förfvaraoch befåfta _{fig,fammantrådt. Om den faken}

ånnufkulle vara _{tviflig, mähon fiitas af}

Philofophis;

Utan vi anfe henne hår _{på den fidan}

, att fådane

A _famhåli

3 a C

fimhåll för Mennifkornas inbördes bebof, kunde ifrån början icke långe umbäras : och påfölgden

der-af har blifvit den, att (om hvar och en Famille har

kommit att fittja under fke fikonatråd , få har det

ena behofvet råckt det andra handen, den ena

be-qvårnligheten

födt

af

fig

ettannat

nöje, och

Menni-fkan _åndteligen nu för tiden uti fitt lefnadsfått

blif-vk fina förfader få olik , forn våra efterkommande

fànnolikt låra blifva ofs. Men långt ifrån att

förfva-ra _, det vårt

lefnadsfått

i

alla

mål

år

öfverensftåm-mande med våra _/kyldigheter , tillfiå vi

frivilligt,

att emellan våra lofliga nöjen famt anftåndiga lefnad

på ena fidan, och

mifsbruken deraf på

andra fidan,

år, att jag få må tala, icke annat ån en

pappers-vågg, forn allt för lått

kan

fönderbrifta

;

i

följe

hvar-af _{j^g håller}

_före

, att

den

nu

lefvande verlden icke

kan derföre kallas fördårfvad i fitt lefnadsfått, art

den afvikic ifrån den förfta enfaldigheten, forn år en nödvändig påfölgd af ett i ro

och flillhet kommit

Mennifkoflågte, hos hvilket

förnuftets bruk

upel-dar _upfinnings

_{gåfvan till}

_hvarjehanda

_nya

_förän¬

dringar ,

grundade

i naturens

nyttjande

; utan

bör

aliénait idet affeende håra det namnet, når det när¬

varande lefnadsfåttet _{fôrfpôrjes ftrida emot}

Menni-fkoHågtets fkyldigheter.

På

fådant lått

upvuxo

Rikskroppar med hufvuden

och lemmar,

flyrelfe

och _{lydnad ; lemmarna}

_tjente

_{och förfvarade h}

_var¬ andra. och fiere arbetade till ett andamål. Men i

defia _{kroppar hehöfdes rörelfe, om}

_{de /kulle få}

be-ftånd; alla ågde icke hvad de

behöfde

_:

alla hade

<gX2> ) 5 (

V

icke tid , tillfälle och utrymme, att fkafFa (ig fjelftfa

hvad fom braft ; fjeifva Climatet giorde _{ofta det}

ftörfta hindret ; Handelen år altfâ upfunnen fåfom _ett

medel , h varigenom de till fårfkilte flockar indelte

jordenes inbyggare, fom i allt annat åro af

hvaran-dra _{independentc, förenasatt af hvarannan} depen-dera _{, och iåledes af Allvishetensfkickelfe ledas till} inbördes _{omgångc och vånfkap , fåiom med-Skapa¬}

rens ändamål öfverensffåmmande : _{ty det år bekant,}

att handelen _{(iadgar fred och förbund : handeien bi¬}

drager till att upodla nationers fnillen och

tånke-gåfvor, ja ånda dertill, att handelen af den Alvife

Guden varit brukad till ett _{medel, hvarigenom des}

fanna _{dyrkan blifvit hedningarna uppenbarad. Men}

lika fom rörelfen bör vara_{jemkad efter (fyrkan i en}

naturlig, få bör ock handelen efter m*åtc och

utråk-ning vara inrättad i en Politifk _{kropp ; det fom i} fitt råtta bruk tjenar til _{föda, trefnad och underhåll,}

år i fitt mifsbruk ofta ett tårande och _{dödande gift}

;

tiderna _{hyta ock ögon : Hvad fom för ett hundrade}

år _{fedan, eller} mer, var _{nyttigt eller åcminffone}

icke _{fkadeligic, har tidernesomfkifcen,}

förfaren-het och eftertänka ofta vifi vara mer till förderf

ån _{gagn. Vifla grunder höra derföre låggas och}

hevilas , allmånna reglor upflållas och bepröfvas,

Om handels och hushålls _{vettenfkaperne fkola kom¬} ma till den _{hogd och anfeende fom de förtjena och}

för vår _{uplyfla verld högff nödigt år; huru lått det} eljes år, att i fådana mål i fitt omdöme _{förgripa flg,}

kan med _{exempel af hela den få kallade Gamla}

«0 ) 4 (

dels _Syftemen

_beviîas.

_{Den fria handelen}

_{var i äl¬}

dre tider nåftan öfveralt _gänglev Man anfâg det för

ett teckn till en Nations heder , att Utlänningarne

med fina _{fkepp lade in til! defs hamnar} ; man hägna¬

de _{fig ät den beqvämlighet} , med h vilken man

knnde hafva hade det nödvändiga och det

öfverflö-diga ; man anfâg det för en

mårkelig

vin(t, att de

allmånne inkomfterne ökades genom defrämmandes tull; Koftfamroe och

åfventyrlige fjörefor

und vekos;

fkepos-byggnader,

utredningar med folek

ochun¬

derhäll, undvikandet af

Sjöfkador,

caperier eller

upbringningar,voro

de

fkäl hvarpå denna

Syftemen

grundade fig, och hvem

fkulle icke

rycka att defie fkålen låta väl och fanno-likt ; men tiden lärde både

ols och andra , fom långe nog fölgde dennagrun¬

den, att de och vi icke träffat den rätta; denena Na¬

tionen fteg, genom den andras okunnoghet, up tiH

magt och rikedom,

deras

föreburne

hielpfamhet

att

tjena med alt fom behöfdes , drog fmilningorn alla

de andras _{fiyrka till några}

_vifia,

_och

_manlärde

omfi-der af fkadan att _öpna ögonen.. Medel uptänktes _till

både in-och utrikes handelens befrämjande, egne

fkepp

utruftades af

egne

Ifaplar,

fjöfkador

minfka-des _{genomAfiecurancer,}

_{handelen giordes}

fåker

_ge¬

nomÄlliancer med alla dem fom kunde tillfoga ho¬ nom någon fkada, och det_ena

folckfiaget

efter det

andra, började hyfà funda

tankar

i

denna

faken. Af hvad _{vigt handelens}

_tillbörliga

_{upfigt och}

handhafvande år förett land, lårer min Låfare re¬

dan

_{tydeligen finna-}

_Det

_år,

_om

ieke

_af

_annat,

_dock

deraf

<£££ _{} 5 C}

deraf _{klart, att han rörer Metiniïkornas aFImånnaffe}

och darkade _{böjelfe få} nar» fom åregen fördel och

vinning; hvar och en år fä benagen att unna % der-af fförre förmån ån _{andra; de nytcigafte inrättningar}

blifva ofta de _{fl^adeligade, når detta mrfsbruket}

der-vid far rita _{dg in. Handelen bör derfôre löpa under}

den _{upmårkfammafte tillfyn}

, att då enfl^iice

Perfo-ner deraffå dn_{nåring och vinning, det allmånna där¬}

igenom ej må lida , och den dyrkan tom bör _vara

jemt delad öfver hela _{kroppen, icke må famlas på}

ert dålle _{, der den mindre gagnar och mer dcadar.}

Du kan icke vånta , min Låfare, i _ett förfok

, fom

utgifves afen , fom förd börjar fe in i vettenfkapen,

en _{mogen afhandling om detta åmne ; men då}

jag

på något flikt tånkte förfökaoch öfva mina _krafter,

bar _{kg tcknat mina tanckar om Handels -}

Compa-gniers eller Bolags nytta _{och fkada på} ett papper, hvilket _{jag hår lemnar digatt låfa,}

2.

Med

_Bolag

_{och Compagnie fördår jag två el¬} ler dere _{perfoners förening , att fammandguta dne}

varor eller _{penningar till något vid: ärendes}

ntråtran-de, fàmt att efteren vifs _gjord afhandling _{dela vind}

och förlud. Som _{jag hår icke årnar foredålla de rät¬} tigheter ochfkyldigheter, fom Bolagsman innom dg-böra _{i akt taga, utan endaft livad vårkan fådane Bo¬}

lag vifa på hela Borgeliga Samfundet, vid deras log¬ gande, hållande och brytande, och de deraf

dytan-de

_rättigheter

_och

_fkyldigheter

) 6 (

vicflöftigt

utföra den mårkeliga

fkillnad, fom

utî

bo¬

lags natur finnes,

i

det Bolags

Mannen ftundom

fam-manfkjuta all fin ågendom, och åro

h

varandra för¬

pliktade

i

alla

fina

giöromål

;

ftundom äter

icke

haf-va med hvarandra något _att

fkaffa,

vidare Ån i några

villa _{betingade mal} , hvarefcer alla meltan Bolags¬

männen yppade tvifter Hutas. Jag ârnar i den

föl¬

jande afhandlingen

föreftålla

hurudane rättigheter

Samfundet _{äger, och hvad}

_fkyldigheter

_{fâdme Bo¬}

lag ftå uti ; men

hår kan i

allmänhet

anmärkas,

i.) att faffån enfkilte perfoner _åga fullkomlig frihet _att

fig emellan lågga

Bolag

i

alla

loflige mål,

förbindas

dock _{derigenom inga andre} , ån de fom föreningen

ingått:

hvarfore

ock 2.) i

fall de,

fom utom

bola¬

get åro

ftålte,

fkola

ute/lutas

ifrån de giöromål,

h

var¬

till _{Bolaget fig förbundit, måfle}

_Ôfverhetens

_förord¬

nande fâdant fhdga, h vilket då kallas Privilegium

exclufivum, fom år af den egen/kap, at vifla hafva

förvårfvat _{fig rättighet att idka}

_och

_nyttja

_en

_ting,

med andras uteflutande. ^

Når

ett

fâdant

Privilegium

exclufivum tilldelas af Öfverheten någon lådan nä¬

ring och handtering,

fom med landets flörre

båtnad

kunde idkasaf fkre eller alle,kallasdet monopolium, hvilket år 'ftridande mot ett Samfunds rättigheter, _i iå (lor _{grad, fom Privilégia excîufiva kunna} ,

vid

yifia villa cniftåndigheter vara gagnelige.

§■ ?■

Att _{löpa i tiderna få långt}

_tillbaka,

_{att man tror}

Hg igenfinna , når de förfla

Bolag

eller

Compagnier

©e> ) 7 C <sX2>

<6rSph n'î IAn-irw»** °J ... - _(fonde

likväl

r

gamla.

cid_jjos)

_-fe

-

Sam¬

ernons

ål

_i*fQp

_L

_iteJ

_to

_jbdrnhm*.

_jfaoUtO

_cJl

_om.

ß y. . nnavi

rne) Q> _totyoas

_{U& Jtpcd,'}

_iferne,

JrcÅpt^ t4A/m

.

hand¬

ha.

_{»tffrYn{faJi'-fQo.}

_MO.,

iropa5 jfver _; (i i an-! myn- Com-m ens afvas; hvar* ^a ofs i6:de e?en; naen indi! clefs Vlex-reds :ring ^

hela

(/Ts^lërMdtfre

Herr Commercie-Râdet NORDEN-CRANTZ ArcanaOecon. & Comro. i. Tomr_{4.Cap. 1.§«}

) 7 C

gått tillfamman , vore

både omöieligit och rtridande

emot vårc ändamål _{; Den anmärkningen kan likväl}

(om kortart få rum, att de mårte vara ganfka gamla,

och nårtan lika _{åldriga med de rtôrre Politifke Sam¬}

fund. I den _{Heliga Skrift finnas redan} i Salomons

tid (ådanc _{Handels-Compagnier inrättade; och} om vi _{gå förbi Araber, iEgyptier och Tyrier, finnavi}

af Xfnophon,att de varit i bruk hos Athenienferne,

jemvål hos Rhodierne, fom af åtfkillige theras hand¬

lingar fkall vara att inhåmta 0). Sedan vetten/kaper,

konrter och fnille , flytrade från Afia till Europa,

har handelen åfven till rtörre delen gått dit öfver ;

Pifaner, Genuefare, Venetianer och flere, fom i

an-feendetillörterlåndfke handelen _{lågo lika fom imyn¬}

ningen till

hela Europa

,

giorde

ftg

Handels-Com-pagnier, medan en få vidftrackc

rörelfe

genomens fiyrka eller

flit icke

kunde drifvas och hartdhafvas;

de uti Hirtoricn ii_{namnkunnige Hanfe-Scåder,} hvar*

ibland vårr rvk bara _{Wisby ånnu ar till, gifva ofs}

deroni _{fullkomlig vifshet.}

Ofvannåmde fmå Italienfke Stater hade för i6:de Seculum hela _{vinningen af öfterlåndlke hände en;}

Varorna fördes den tiden från Ortindien antingen

med Caravaner till Conrtantinopel, och derifrån til!

Occidenten , eller ock genom Röda hafvet till defs

öfverfta ånda, och fédan landvågen of/ertill Alex¬

andria ; der vore deffe Italienfke fjöfarare till reds

med fina _{fkepp, och rerte ledan derifrån omkring}

hela (a) Se den\dtfreHerrCommercie-Rådet

€££ ) § ( $$$

hela _{Europa och (aide Oftindifke varor;}

Venetia-nerne fom fnart enfamne _{gjorde hg mâftare af den¬} na inkomften, hade deraf _{l'â flor vinning, att deras}

ärliga förluft , ledan Europeifke Nationerne fjelfve

nu handla _{pä Oftindien, räknas till 3,000,000, Riks¬}

dal. _{(b) ; Portugiferne voro de för(te,fom,afen Na¬}

tionen medfödd _bojelfe till handel och _vinning,

tyk-re _{fig vara få mycket berättigade till Oftindifke han¬}

dels vinften fomVenetianer _{; hvilketklarligen fynes}

deraf,att Hiftorien om Konung _{Emanuel förmäler,}

det han hade i finnet förena Nilftrömmen med Rö¬

da hafvet _{(c) 5 menanledningen att fjöledes komma}

till _{Oftindien,gåfvo Konung Alphonsi den5:tes}

tvån-ne Håf-Medici, emot/lutet _{af 1400 talet, hvilka}

vo¬

ro _{goda Mathematici, och pä Arabien och andre}

af-îagfne orter hade vidlöftig _{correfpondence; de} före-ftålte _{Konungen möjeligheten att fegla omkring}

Africa _{(d), och attfåledes komma till Oftindien,med}

undvikande af den _{befvâr'liga refàn genom Egypten} och röda hafvet. _{Magnet-nålen varock nys}

päfun-\ nen

(b) A prefent que d' autres peuples les ont

fuppîan-îés . on prétend

que les revenus decette Etat font dimi¬ nuésde_{plus de troismillionsd'Ecus,fågerPUFENDORFF.} Hifhde l'Univer. Tom. _{x.Chap.3. pag. 170.}

(fj Sådant omtalar HUEF i fm Traité du_Commerce & de la_{Navigation,att det redan varit påtänkt af de}

Rom-jmare; men en fådan canal fkulleutan _{tvifvel blifva både}

for_{lång ochkoftfam att vid magt hålla.}

(d)Denna _vågen tros likväl föruti åldre tider hafva

varit _{kunnog och brukad, frtm af PLINII, HERODÔTI,}

) 9 C

nen och Alpiionsus var intet emot detta _förfckér,

lom dock icke förr ån i hans Sons och Efterträdares

tid verkflåltes.

Porcngiferne gjorde ledermera de förtta

fjöre-for och _{inkråktningar i Offindien, förfedde med en}

Påfvens Bullaatt fâ _upfînna fråmmande lånder, byg¬

ga Fattningar och omvända Hedningar. Hittorien lårer ofs _{utförligare, huru Spaniorerne ,}

Venetianer-ne och Sultan i _Egypten afundades deröfver; huru

den fenare fick Metall till _{ttycken och Skepps} Bygg-måttare ifrån _{Venedig, men det var allt fåfängt;} ut-fkickade från _{Portugal hade landvågen rett till In¬}

dien,och der noga befkådat ländernas belägenhet(V),

B och

(e) Innan Portugifen feglade kring Africa,

hade _{Venedig och Genua forfokt en annan våg till}

Ottindien _{genom Usbequifke Tartariet, hvartlll en flod} gaf dem anledningfom har fitt urfprung vid början mellan floderna Indus och_{Ganges, hvilken flodRyflarnakalla Da«}

ria, ochTatarerneKefelfa, hvilket fkallbetyda det rödael¬

ler _{gull-vattnet : hvarföre det ock fåges, att Czaren der} låtit föka _{gullfand ; men det år endatt fafran i floden,} hvarföre den i Chinakallas fafrans-floden. Denne flod

år _{på intet Iandtkort( rått utfått, och genom den}

fam-ma förde Venetianerrie OAindifka varor öfver Cafpifka

hafvet _{något upp i Volga, ledan öfver landet till floden} DonellerTanais, och derpå öfver fvarta hafvet till Eu¬

ropa. MenTartaren ledfnade fnart vid deEuropeifka gå-fterna , och bygde derföre två ftota Dammar i bemålte

flod, fa att intet utlopp blefi denCafpifka fjön;utan desf

vattn _{drogsien inf jofom nuår der ilandet. Hvilketvi} hår ej kunnatförbigå fåfom en curieus underråttelfe, hvilken

} ID (

ochnar Indianerne fågo _{Portngifens flora fkepp och}

Artillerie, låto de genaft fkråma _fîg, och han fick

ftrax in Melinda, _{Mofambique, Malabar, Galicut,}

Catianor, Cochin, och fîere få fafla länder , att de

andre _{Eiropeifke nationer i (lallet for att drifva ho¬}

nom _{derugvoroglade att de fedan med honom fingo}

frihet att _{gä i de Ottindi/ke vattnen. Sådan ar}

uprin-nellen tfil den ftörfta handelen fom varit i verlden _;

och fom tillika med den Weftindifke _gifvit

_anledning

till de ftörfta _{Handels-Compagniers inrättning.}

4-Vi få hår tillfälle att underföka _ordfakerne,

hvar-före den _{flags handelen} , fom drifves pålångt

aflåg-fne Strander inråttas i _{Compagnie och icke}

fort-iåttes for _{privat räkning. Och art i denna fråga med} korthet utreda _{ofs, hålla vi före, att dertill åro}

tvån-ne fkål : nemligen _, britt_{på lä dora penninge Capi¬}

tal hosenenfam _{perfon, fom till fädan handel /kulle}

erfordras, och en altför ftor fara vid ett _mifslyckadt

förfök. Det år med handels klokheten

öfverens-dämmande,, att man bör giöra långa _{fjörefor mecf}

dora Skepp, _på det _{man med en och famma möda,} en och famma koftnad _{f må kunna gjöra en flor bå¬}

de _{exportation och importation: ty fom ett fkepp}

pä

fådane

refor kan vara under vågen många måna¬

der, halfvaåret> och längre, under hvilkentid

be-fåttnirr.

fin lärdoms _{öfnlag* f.Torm r.Cap.14, f. tagen afettAK}

och _{KongL ßlblioth. BRENNERS Msc-hvilken med} egen hand fåfom ett _{fjelffeende vittne afritat både flodens och} «tens råtta_{belägenhet»}

) ii r

tëttningen Ikall aflonas och förplågas,

der

dock un¬

der famma tid _{ingen ting förrjenas, altfå måfte}

ftor-leken af- _{fkeppet , och följagteligen myckenheten}

af _{laddningen, erfatria lådan koffnad : icke till förti¬} gande, att flora hal fordra flora fkepp, om refati

fkail _{lyckeligen aflöpa. Att bygga, utreda, ochfor få} lång tid proviantera ett florr _fkepp , med en i

an-feende till _{fkeppets florlek och refans långd}

nod-torftig befåtcning, fordrar icke en liten

penninge-fumma _{; men att forfe och laftaett få flört fkråt}

med de varor, fom till handelens _{fortlåttjande} tarl>

vas, kråfver etc ånnu drygare penninge-Capital,

be-fynnerligen om varorna åro af den egenfkap , att

de _{intaga ett litetrum , men (liga mycket till i fitt}

varde. _{Lagger man nu den omyndigheten till, att}

denfom drifver en vida _{aflåglen handel måfle blifva}

efter _{omyndigheterna föranlåten , att på famma} ftålle fkaffa _{fignågon faft fot, bygga Fåflningår, un¬} derhålla _{flåttor, inråtta Faflorier och}

handels-Con-4oir till hcndelens _{betäckning , medhvad dertill}

hö-rer, få lårer mail nog_{ôfvertygeligen finna,} att iådan handel år icke en Mans hôfva. _{Om ock någon}

en-fkild_{Köpman (kulle finnas få mågtig, atthan fådant}

kunde _{eXtreprenera, fordrar dock förlTgtigheten,}

att han det icke bor _{göra, når en ovifs utgång, fom}

all handel år _{underkaflad, kan (förta honom i}

ytter-fta elånde. Dår _{ligger då grundordlaken, hvarföre}

Gompagnier Wifvit påtånkce , fåfom det låttafle me¬

del att uträtta flora _ting

, igenom det attflera

(àm-manfkjuta en del af fin förmögenhet, i den affigeatt

) 12 (

om den förloras , åro de dock likväl icke helt och

hâllne i fin välfärd omftörtade. Når fådane Handels

Compagnier åro

af

den egenfkap,

att

de, med

ôf-verhetens _{famtycke, idka handelen medandras} ute-flutande , blifver frågan naturligen den , huruvida

de for ett Borgerligit fåmfund åro fkadelige eller

gagnelige, och fôljakteîigen

hvad rättighet

Ôfver-hcten _{åger, att}

_{tillffcådja eller förhindra dem?}

_Min Låfare märker _ftrax, att denna fråga icke angåram

nat ute/lutande ån _egna medborgares _{: ty att}främ¬

mande _{folckfiag fiundo m ute/lutas ifrån rättighet att}

handla, fådant år ett mål lom hörer till Jus-Gentium,

- och

nu icke år mitt åmne att utreda.

§•5*

Det vore _{obilligt att}

påftå

_,

det

_något

Handete-Compagnie må inråttas, i den

affigc

, att gjöra

fina

medborgare fkada : Men når man öfvervågar

hvad

ftor fkilnad år mellan allmån och enjfkild _{nytta, blir}

det alt för _{möjeligit. Det}

_fbrfla

_{fom vid ett}

_fådant

Compagnies inrättning år att mårka, blir fâîedes ,

att det icke må _{förfvaga eller ikada det alimånna,un¬}

der det att en/kiite derafdraga vinning och fördel.

Utaf denna _pröive-flen

_vifar

_{det fig: om de ut¬}

gående varors vårde lvarar emot de inkommandes.

Når ett Handels-Compagnie affåtter fina_{varor utom¬}

lands , bör det tillfes , att Compagniets vind ej blif¬

vermindre ån vårkeliga värdetför de _varor fom gått

otur landet _{; Det knare} förekommervål

var-®3> ; M c s»

med dethandlar eller _{gjôr fitt byte} , tager

det

màfîa

det kan tå; _Tyom Grannarne

betalte ftraxt

fa

höge

värde for exporterne, fom de blifva betalte fedan de

i andre varor blifvit förbytte , vore

det

en

flåt

bus-hållnings att gå till vida aflågfne orter

med

en vara

och der _{byta bort henne för en annan,}

_den

_man

fe-dan måfte _{fålja åt} en utlänning för icke högre vår-de, än man förut hade kunnat erhålla , om man icke

gjort hg ^et

omak och utflått den

fara, få

att

ej

en

gång relän år

betald.

Men blir

frågan

, om

de

in¬

kommande varor corfumeras innom landet, få år

den mera granlaga. Om jag

exempelvis ville frå¬

ga, huruvida

Oftindifke

handelen

år

för

hela

Europa

fåfom en gemenfam handels-kropp anfedd _, nyttig

eller _{fkadeîig, få kan dervid mycket fågas både}

med och mot ; uVi föra flora penninge-Summor

"årligen dit ifrån

Europa

,

vi

få igen derifrån

deras

"förnåmftä Manufaffurer och våxter , och dertill

"deras öfverflöd, prål och lapperi, lom på köpet

hin-"drar ofs att kunna fyflofåtta och föda väre _egne

"fattige i Och fom detta år roten

och källan till

Eu-4'ropas fattigdom , få

komma ock derifrån alla

för-"ßag och

påfund

att gifva

ofs

något

fom

beflår

uti

"inbillningen för våfendtelig rikedom, att

fkaffa

ofs "credit, fom år aliénait vind och vader i flållet för

"filfver, och papper för godt mynt; åro en obe¬

kant Auftors ord _{( f). De Offindifke} varor

confu-meras

*(f

)Uti en år 1718 utgifvén fkrift ka]!ad :

Närmare

nnâerjôkningom

Oftindifke bandelens

nytîa eller

fkadelig-

<

«9? ) *4 ( ©W

fneras nu dörre delen i _{Europa, utom något', fom}

till America föres_{; Det Europeifke och} American-fke _{fiifret, fom med lä mycken möda är upgrafvit,}

går ut till Indien, att der åter _{nedgrafvas af Indianer,} fom _{göra det till fin religions-punff,att i andra} verl-deo vara rika, och _många ofverflöds _{varor komma}

i _{fla!l#t; derfore ar klart, att hela Europatillfammans}

tagit förlorar på denna handel, ehuru jag vill med¬

ge, att vi,och de med ofs, fom icke behålla Odindi¬ fke varorna , utan lålja dem åter med vind åt utlän¬

ningen , icke hafva någon känning af denna fkadan;

Ja, jagdriftar mig i denna fatts gå få långt, att jag

åfven påftår Odindifke varors confumtion innom etc

land, vara nyttig , ånikönt ock famma land hade

^egna Siden-Manufaffnrer till myckenhet;

Dockdrif-ver jag _{denna fatts icke utan vilkor: Det förda}

vil-koret _{är, att inköpet af de Odindifke varor, och}

följakteligen affåttningen hemma i landet, faller få

lindrig, att hvar enfkild perfon kan med _befparing

af dn _{förmögenhet flita, nöta och bruka dem fnara^}

re än de inhemfke _{tillvårkningar}

. Och det andra

vilkoret är , atden quantitet inhemfke

tillvårcknin-gar , fom icke finner afgång , antingen derfore att

Odindifke varor i dället confumeras , eller för det

de falla _{dyrare än de Odindifke, må kunna finna}

qvick aff'ättning , med god vind på utrikes orter.

Ty det är ju klart, att når en Nation kan finna fin utkomft med en liten _{penninge-fumma, få}

befpa-rar Nationen , och befpara år i fin vårckan

detfam-ma, fom attvinna. Når nian för det fom _{fåljes till}

) i f (

utlänningen af egen producï eller tillvärckning, _får

ett fiörre Capital, _{ån det man återigen köper att i}

ftåilet _{nyttja , lå år det en vårkelig vinft, och det år}

bekant, att all handels-fpeculation, bådeför enfkilte och _{Publicum, går ut på vinfi. Att det jag hårart.}

fört icke år blott ert tancke - fpel_r fådant vittnar

Handels Hifiorien : Ty _innan Manufakturer _iEuro¬

pa ,

hunnit blifva lä allmänna

fom

nu,

kunde

Hol-ländfke Staten med _{profit confumera fina Ofïintîiflce}

varor, loin voro lindriga _{i inköp, och deremot låta}

fine _{egne dyrare varor, för att högre varde, kring¬}

föras i alla Hamnar : Men nu fedan Oftindi/ke

va-rorne ej _allena ftigit _{i pris i fin inköps-ort, genom}

det att få _{många Europeer befôka de platferne, utan}

ock _{afiattningen af de Europeifke tillvärkningar blir}

knapp, fedan alla Nationer begynt blifva

Fabrican-ter, få kan icke denna handels-maximeblifva all¬

män , fom aliénait under vifia vilkor är fann. f

Öf-rigit lärer framtiden vila,om_{och huru få mångaOfb}

indifke _{Compagnier, fom nu i Europa finnas, lära} kunna _{bärga fig, fàmt om icke ett eller fiera måfte}

gå i grund, hvilket torde ankomma påPoIitifke

con-jun&urer : deras lott tyckes dä vara den båfia , fom

hafva fitt tillhåll i fria _{Regerings-fått, Således blir}

det Handels _{Compagniet altid gagneligafi, fom fam¬} lar _{fig vinfl af utlänningen, och derigenom på flutet} ökar _{penninge- förrådet i landet; Ty penningen år} den rätta _{Kungs-ådran i handelen: varorna gå ue,}

penningar komma in igen; för dem har man tillfåffe

att törfe _{fig med nya varoroch}

_{tillvårckningar,}

_h vrf-fca

C <S*9

ka dérnåft fåndas ut, och (å alt fort.

Deremot

ar

vinningen både fkadelig och

famvets-Iös

når den

ta-ges afegne landsman,

och landets redbara pennin«

gar eller

produfter

gå

bort

med

landets fôrluft

j ty då förvandla _{Compagnier fig till}

_blodiglar,

_{fom fuga}

dyrkan ur

firt lands

invånare. $. 6.

Det andray fom vid ett Handels - Compagnies

inrättning bör mårkas , år det, att icke några vifîa

endaft _{mäga i början hafva låf att deri deltaga, utan}

att de lika rättigheter, fom lemmar af_etc och famma

Samhålle altid böra hafva till _{läfliga nårings-medel,}

måge ock hår iakt tagas; eljeft blir det iftållet

för

ett

det allmånna _{nyttigt Compagnie} , ett fkadeligit

rno-nopolium. Vi

kafve

alle,i anledning aflamfunds con¬

stitution, lika rättighet till hvad näringsfång vi be*

haga utvälja ,

aliénai

vi undergå de onera eller

/kyl-digheter , fom för ordningens

bibehållande eller«

a£

andre _{ordfaker, dermed} åro afÔfverheten förbund¬

ne; fåledes kan handelen med fkål och billighet, få

mycket mindçe utan befynnerliga

ordfaker

bortfkån-kas åt _{några vida till en rättighet} , fom han

derige-nom lider till fjetfva fin _natur, fom år frihet och rö¬

relfe. _{Jag fåger med flit,icke utan befynnerliga ord¬}

faker, och jag får låf att föra min Låfare till minnes

hvad _{jagi.2. §.talat} , famt det famma något vidare

utföra. _{Monopolier kunna aldrig ågarum, uti etc} Borgerligic famfund , utan att förordfaka fveda hos

några, och kanfke många: Ty alla

confumenterfat¬

) i7 C SS&

tas dä under _{monopoliffens välbehag, och han har}

dem i fina _{hånder, åfven Tom det icke eiler år min¬}

dre _{betydande , att en enda eilernågra få perfoner,} genom ett monopolium, draga til figden vinft: och

näring, fom kunde vara tiiråckelig tôr flere Famil¬ ier: och i korthet at

fåga,

_{få landa monopolier till}

den -trefnas _{förtryck, almånna fkatckammarensmiIl¬}

ning, inbördes mifshållighet, och underfåtarenasut*

drifvande utur landet,att _{förtigaett lårågt regifter på}

landtforderfvelige

_{påfölgder. Derifrån}

_{åro Privilé¬}

gia exclufîva vida

/kilda

: Ty de tiliågga vål en el* 1er flera_{någon få befynnerlig rättighet, att alla andra} derifrån måfte finna _{fig utéflutna, men det fker ic¬} ke med deras _{förtryck: det fker icke utaf ett blott}

Öfverhetens _{välbehag och godtfinnande, utan af}

å-rendets invårces _{omftåndighecer, fom icke på annat}

fått kan vinna fin _{behöriga drift och ftyrka. Här¬} med inflåmrner hvad Herr Profetior Berch talar i fin Inledn. till AHm. Hushålln. _{p. 295.5. I(5. »Om}

^Compagnier och Handelsbolag fkola ågarum, få

„måfte

de ieke landa landets Inbyggare till

betun¬ gande

eller

öpna vågen till

Monopolier:

och ther-„före åro

Compagnier

fkaddiga, dä de

åro

ftålte

på

„någre

handelsdelar, hvilka,

antingen förvarornas

„höga nödvändighet, eller fordet attenfldlte Per¬

soners pcnninge förmögenhet

kunde

till deras

„-idkande vara

tillråckelig,

kunde vara öpne föral-„la. Men når någon handel

fordrar ftôrre pennin!*

,,geflock, ån att en eller någre

få

perfoner mågta, „eller

för den dervid hängande fara drifta fig,

att

sjö? ) is f

„enfamt komma den på v'ga i Såfom ode,, vid de

yjfiliiallen,. att landets utgående produfiter /Rofa på

„.utrikes handelsplarfer bringas tili ett högre varde,

„igenom der att deftå i en hand, fom då kan båt¬

tre afvakca Handels Conjunchirer ån många hand¬

lande afolika förmögenhet, då kan det Mmpeligad

„fke igenom Coirrpägnier." Väl är det, fedan etc Handels-Compagnie en gäng blifvit Privilegierar, gtt intet någon annan må hafVa låf handla med (ina

Ikepp eller fartyg, på Gompagnfets pîatfèr, ty dem

koftnad ett _{Compagnie gjöf på utredningar, den:}

risque

det

år underkadadt af fkador och olyckor,,

rnäde _{på något fått genom förmåner och privilégia}

exdulîva _{äriättjas; men billigheten fordrar dock det,,}

art icke ett fådant _{Privilegium excludvum må här}

f6rhås, fom hindrar hvem af Underfårarena form

vill, antingen vid f

jetfva

inrättningens början, el¬

ler fedan, når öpniiig eller ledighet gifves, att del¬

taga. Således böra låcter deri, icke vara vifîa hand¬

lande eller _{något vid dånd förbehällne,} utan inrätt¬ ningen vara'på den fot, actlåtterne förtäljas åt hvem fom _{behagar pch vill lofa dem. Hvarföre ock all¬} männa _{kundgiörelfer böra utgå, att aliar fom lud}

hafva att _{deltaga, måga anmäla % innom vifs fö¬}

relagd'tillräckelig tid, och om flere capicaler anmä¬

las innom den tiden, ån _{Compagniet behöfver,}

hvar och en då må afdå mark om _{mark, eller hu¬} ru det till ändamålets vinnande nyttigt anfes, _når alîenad den grunden där fad, att hvar och en i

bör-m har rättighet _att participera_>, eller ock med ti-_f

) m _{( t».}

den att hilfva deltagare _{: ty} den föiTumrneKge _ml

då _{fkylla dg fieif, om han blirutedångd. Sker an¬}

norlunda,, gifves dermed en billig anledning till

mifsnoje, inbördes oenighet , afurid och annor vil¬

lervalla: SSvar det med det gamla Qdlndiike cch

Åfricanfke _{Compagniet i}

_England,

_{hvilkas oordeii*} te_{liga och illa grundade forfattningar, voro}

ordfa-ken till inbördes _{oenighet, nationens forinft och}

Compagniets undergång-; defamma

bedodoförnåm-ligaff derntinnan: att allenad få af landfens invåpa-re, oacktadt de alle voro under en krona, lag och

frihet, hade tilldånd att handla innom vida

diftri-£fer , få in fom utom Riket, utan att de andre,

h vilka hade åfven iå flor _{naturlig rått till famma}

Privilegier, kunde åtnjuta lika frihet och nytta af

fitt arbete , vilket fôrordfakade inbördes twidoch

„oenighet, famtderpå hvars ochens undergång och

„Compagniets förhörande (g). Hiftorien lårer ofs, huru det var med detta _gamlaQdindifke Compagnie

i _{Angland^ några få Lorder tillika med några dora} Köpmän i London, /kaffade (ig af Drottning Eli¬

sabeth lof att handla _{på Oftindien, med alla an¬}

dra fine Landsmåns _{ute/lutande^ ingen annan an¬} togs till ledamot deraf, ån deras barn , vänner el¬

ler _{gamla betjenter vid Compagniet; underdod fîg}

någon handla innom'deras privilegerade orter,con-fisquerades fkepp, ladning och akfammans; men

de _{fkyndade fnart fielfve till undergång, ty}

fe-C 2 dan

(§r)

Âro

Herr Coram.R. NORDENCRANTZ ord, 1. c. _{p. i o;.}

) 20 C

dan de förlorat 5. fkepp fom kodade dem _öfvsr

1,200,000, pund Stårling, togo andre köpmän, (hvilka om

de^i

tid

fått

taga

del deri,

hade

kun-Bat dek fkadan och flålt _{Compagniet pä fötter}

i-gen), tillfälle att formera ött nytt, hvilket genom det _{gamla Compagniets förtal hemma och frifk}

handel i _{Indien, få når hade utåcic det gamla, få}

att Parlamentet måfte lågga fig _{emellan och Privi¬}

legiera bågge Compagnierncs handel; hvarigenom fvårigheterne dock ej voro hulpne, utan det gam¬

la _{Compagniet var glade att det till Hut fkk}

fmål-*a tillfammans med det nya, _{och på farorna fått}

fom det _{nya, lemna A&iemes köpande och} fåljarr-de _{fritt, få att hvilken underfåtare fom ville , fick} taga del deri (b)t Det år då håraf klart» att Ex*

slufiva Handels _{Compagnier endaft bör åga rum,}

»år _{affigten icke annorledes kan vrmias ån genom}

exclu fiot* Deremot _{når nogon vifs}

_handelsgren,

ehuru _{laggran den ock må vara, kan inråttas un¬}

der få _{behörig Regime, att allia handels förmåner}

snåge i akttagas hos främlingen, fatt ån Fandets

egne handlande ågafullkomlig frihetatt _nyttja

fam-ma handel fårfkik hvar för fig, _{få år ett}

exclu-fivt _{Compagnie onödigt. På det fåttet förhålles} med den Levantifke handelen ?

_England:

_{bvar å.}

grr rättighet att ditfkicka fina fkepp, men efter

ett vift _{reglemente, få a« handels fördelen i Le¬} vanten icke fkadas för Jngland. _{Sådant lårer ock}

ändamålet vara med den

_{förändring,}

_{fom vid}

nåfl-

; 21 (

forfîutne _{Riksdag blifvit gjord uti vårt för}

_detta

Exclufive Levantifke _{Compagnie. Ty det år}

_med

Levantifke Handelen befoafmc forn Herr Comrm

Rådet Nordencrantz _{fåger. „Om någon}

"Köp-,,man

lider något

der, få

hafva de Europeifke Sta¬

rter fine

Refidencer

derfammaftådes,

hvilka

firax

,,föredraga

den

Ikedde oförrått

hos Sultanen

fjelf

,,och

anhålla

om

årfåttning;

De

öfterlåndfke

Po¬

tentater åro

ock

ånnu

okunnoga

om

de

Europei¬

skes magt och

Politique,

men

Sultanen

vet, att

,,de kunna alliera

fig, och

att

för

deras

Sjömagc

„fjelfva Confiantinopel (Hr i

fara

(i).

Utan

kari

fådan handel drifvas af Private Köpmån, forn ic¬

ke behöfva med lårfkifte _privilegier

_{förfvnras och}

hjelpas, ehuru for

dem kan

vara

nyttigt,

at

hand¬

la fiere _tillfammans, i hvilka Compagnier ingen

utom dem får deltaga, hvårföre de ock

fått

_namn

af _{Reglerade Compagnier}

_(A).

$• 7

För âet _{tredje, bör den nya inrättningen vid}

ett _{Compagnies priviligierande lika}

forn

fåttas _på

prof, derigenom

att

icke privilegierne genafi

blif-va beftåndige, _utan aliénait till _en

vifs tid,

på

det

i fall Compagniets handel /kulle

framdeles

befin¬

nas mera fkadelig ån gagne!ig, det då i

tid

måtte

kunna _{nphåfvas. Compagoiet kan till åfventyrs}

vara berättigade-» _att införa till

förföljande

i lan¬

det, fådane varor,

fom

med tiden

hemma

kun

-m

) 35 (

natillvar_{k as; Compagniet kunde ock}

, torde hända,

fal_{ja Iamma varorutrikes hämtade till båttreprisandtii}

inrikes tillvai_{kningen gäller. Månne icke handelens}

•natur och _{uphjelp då krårver, att utrikes handelen}

dermed.bôr _{förbindas , iå fnart landet kan forles} med en inrikes _{tillverkning, faft till högre}

pris; få

framt icke den vil-kor_{lige maxime kunde fä rum}}

fom i _{5. år nämnd ? Jo vider ligen, och med full}

tätc. I fådant fall är intet alltid att vänta det Com¬

pagniet , b vilket naturligk vis fr3m för alt loker lin

enfkyke vinning, år få Patriotifkc finnadt, att det

pfvergifver fin handel , for en inrikes tillvårkning,

utan det bör _{antingen i priviJegierne förbehållas, att}

få fnart inrikes _{tiilvårkningen af eri vara kommer i} gång., utrikes tillfcrfèlen af famma fort må ftrax upböra , eller åtminllone med den Privilegierade ti¬

den _{förfvinna ; fådant 1er man ock}

_förligtigt

_vid

vårt Oflindifke _{Compagnies inrättning vara i akt ta¬}

git, hvars forfta privilegier voro ifrån år 1731. på

15 år, odh fedan förlängdes de _{är 1746. på 20 år,}

eller till år _{1766., till des det åndteligen}

1753, är in¬ rättade med _{händig fond, i hålletdet förut mera lik¬} nadeett _{Skeppsrederiån Compagnie. Ingen}

ting år billigare , ån att nyainrättningar hafva fin proftid,

får deles i handel , hviiken är nåflan dageligen få

många oden och omfkiften underkaflad ; hvad fom

i år varit for ett rike _{gagneligit., kan det}

nåhkom-mande vara högft _{flcadeligit; hvad man i}

dag ej kunnat fe, kani morgon bevifas ; De milsbruk fom

•vid alla_{goda inrättningar med tiden och vanan inri¬}

> 23 (

tas , fordra ock, art de fora oftaff hora- komina 11n>

cfer _{granlknirrg och ändring,, hvilkct haft fker, nar}

de _{gamla privilegierne lupit till anda, och' nya igeit}

fokäs; Frihetstiden bor derfdreickevara längre , an

att man tydeligen fer, _{att ett} Compagnie under den

tomma , hvarken ma kunna tillskynda Nationen när

gon fardeles Forlnft, eller deltagarena mer ån

gag-nelig ffyrka ; den hor likväl ej vara kortare, ån att

PnterefFenterrier, j;u på d'en femma, må hnfva fitr for¬ feg och en fkäiig vinff tili godo, och mindre tid och;

Btrymme lårer aldrig något Compagnie emottaga,

8-Som det är _billigt att den allmänna-

penninge-flockenbör hämta _{någon tillväxt och fördel af alia}

fådana inrättningar hvaraf enfk ylte draga fin vin¬

ning, lä lårer det Allmänna, for der FjerdeT vid ett

fl kt _{Compagnies inrättning alltid förbehålla fig nå¬}

gon vifs förmån T

fafonr

tull eller någon annan af~

gift ; For den fri-och 1åket het

Ôfverheten

genom Privilegier altid låfvar ochhåller ett Compagnie till¬ handa , måfle ock Compagniet gifva någon

erfätC-ning, hvartill kommer, attfom ett Compagnie ute:-IIånger alla dem r fom fkulle vilja och kunna dr ifva;

handel _{på-Compagniets orter, få bör ock Compa¬} gniet for det lom i

defs

privilegium är exclufivum;

eller andras _{ute/lutande, på något: lätt betala fin för¬}

mån och det till allmänna _{behof, på det de utefiutne}

ock _{pä något}

_fått

_{m£ finna fig,hafva förmån deraf,}

) 24 (

Sådant år vid _{inrättningen af} vårt Svenfke Odindk fke _{Compagnie ock noga i akttagit ; Ty i defs Pri¬}

vilegium afden 14 Junii 1731 , 3 punflen , förbe¬

håller_{fig Kronan årligen 100 Dal Silfver:mt per lad}

for hvart _{fkepp i Specie Caroliner, utom de två} Dal. 3ilfver:mt _{per laft for de inkommande}

Odindi-ike varor i Ståderne, till _ett for alt _erläggas fkulle;

och i defs _{förnyade privilegium af den 17 Junii}

1746, 11

punä

, förbehålles, att Compagniet be¬

talar for hvart _fkepp , 6 Månader efter defs

hem-komd _{50000 Dal.}

_Silfvenmt

_{i Silfver eller goda väx¬} lar _{på Hamburg och}

_Amderdam

_{; till Staden} Gö-theborg z Dal. Siltverrmt per lad,

fàmttill

Convoy-Commiflariatet 600 Dal. Silfverimt for hvart _fkepp. Varandes det Svenfke Odindifke _{Compagniet dock}

nu friat for denna afgift till Kronan, fedan det

blif-vit inrättade med _{dåndig fond} , håld fom Kronan

förmodeligen råknar den förmånen dörre, att hos fig finna ett

val inråttadt Compagnie

, lom med fin

penninge

dyrka

kan föröka

både

handels

och pen-ninge rörelfen i

landet.

$. 9.

Detta lårer nu förmodeligen.vara det förnåmfta

îom vid fjelfva inrättningenaf Handels Compagnier, bör i _{aktragas. Hår följer defföre nu att med få ord}

nåmna _{de nyttor fådane Handels-Compagnier giora} uti ett famfund. Och jag _{tror mig icke låga för}

Han-£*£> ) 2f ( QZZ)

dels _{Compagnier åro indrågtige både för alla}

nå-rings-medci uti ett rike , åfvenlå val

fom

för

hela

1

Staten i _{politifkt afleende.}

Nar man betraktar den nära gemenfkap _, fom

handel _{åger med alla de öfrige näringsfång uti ett} Rike _{, fåfom varande deras gemenfamma}

tjenarin-na_, deras lif och rörelle, _förutan hvilken de alla

vanmåktas , lå kan man låtteligen finna, hvad för¬

delar handelen dem _{tillfkyndar. Handelen} emotta-ger alla naturlige och artificiele varor, fom landet

har _{ymnoghet på , oeh föriåljer dem med rik vind}

på de utrikes platfer, dår de rnåft gålla , icke utari

upodlarens och flogdemannens goda vinning tillika.

Handelen förrer landets _{inbyggare med fina fiåndh} ga behof, cch gifver ett torftigt land fin nödiga

bärgning, men ett rikt la<nd fina tillbörliga nöjen

och _{beqvåmligheter, alt efter fom handelen klokt} Hifver _{ftyrd. Når nu all handel år af lådan e*} genfkap , huru mycket mera måfte icke lådane

fördelar flå att förmodas af val inrättade Han¬

dels-Conipagnier, fom åro (å mycket ftarckare i

ryggen, och kunna låttare afbida Handels*

con-junäuren,

både vid varors inköp och förfålgning,

ån _{private handlande?}

Vill man åter betrackta de förmåner, fom

flora och _{mågtiga Handels-Compagnier till/kynda} Staten i _{politifke mål , lå behöfva vi allenaft vån*}

da _{ögonen på de Riken oeh lånder i Europa, der}

de måfi: florera , lå få vi derom full

öfvertygel-fe. Hår kan den _{föftåndige Engelsmannens Jo¬}

) 25 ( TO

sias Chiles ord få _{rom, florn} IjeJf _{var err myc¬}

ket berömd Dire&eur af

_Ångelike

_Odindiike

Compagniet) "att der Konungen hvarken har et¬

uier hafva kan _{någon Alliance} , antingen för

lån-edernas _{aflåglenhet fkull eller för folckets barba¬}

rie, och förclenfkull troppar och fjömagter åro

"nödige till bandelens förfvar och fäkerhet, der

"åro de Större _{Compagnier af oundvikelig}

nöd-"våndighet. Huru Compagnier ofra varit

nyttr-ge tillgångar för Regeringen , att i

nödfail

få

hjelp och

Tån

, vifar Hidorien

mångfaldigt.

Om

i _{trångmål medel fattas till ett vårks utförande r}

till ett _{krig t en flotta , en fâlîning , en}

fjöfka-das _{hielpande eller dylikt, få år ett}

_Compagnie,

* fom

någon tid handlat lyckligt , altid i ffånd att

lemna ett anfenligit för/kott- Hålland och

Äng-land hafva _{långe dådt i fkuld hos fine}

Odindiike-Compagnier ; Särdeles har Ängland lånt af fitc Compagnie

till

mer ån 100

Millioner pund

Ster¬

ling , hvarat Riket ännu år

anfenligit

fkyldigr»

Konnng Ludvic xrv. i Frankriket

hade

den ftör-fh _{hjelp någon Konung der haft}

_af

_fine

Under-fåtare , at det Odindiike Compagniet han år 1664

inrättade. En fådan _{handräckning kan deremot}

alldrig väntas , få långe landets penningar åro ak

lenad

_kringtpridde

_{i enfkylte}

_handlandes

_händer* §■

10-Tntran _{jag lemnar tala om de dörre Han¬} dels - Compagnier,

bör jag

ock nåmna

? att ett

Com-) 27 C

Compagnies nytta både tor

det allmänna

,

och

hvar och en af dekagarena _, mycket beror pä

Aßcciations reglor eller öfverenskommelier

Lot-tagarena emellan , öfver ijdfva Compagniets

förvaltning ; eljeft kan ett Compagnie antingen

helt och hållit förfiöra _{lig fjelft, eller under nå¬}

gon endas riktande utblotta

de

andra ;

det

för-nåmffa fom härvid , åfven fom vid alla andra

Samfund bor i akt _{tagas, år, att de fom under¬}

gå lika befvår och omkofinad , må fä njuta lika

rättighet och lika fruckt af inrättningen ; Vi

haf-va de Skribenter, fom upgifva hela ₁₇ allmänna

reglor 'fom vid hvart Compagnies inrättning bö¬

ra i akt _{tagas (/), hvaribland de förnåmfta lära}

vara följande: _{1.) Att} förfarne förfigtige och ri¬

ke Handelsmän âro

_{Comçagniets Ledamöter.}

2,) Att de

lefva

enigt och

upriktigt

med

hvaran-dra , och att ingen år

fä

nedrig _, att han föker

af _{Compagniet någon lårfkild förmån och vind,}

mot de andras vetfkap och fin låfven. 5 )

Att _{fkrifteligen och ty}

_del

_{igen varder}

eontrahe-rat, på det ingen oreda T må upkomma,

derige-nom att hvar ledamot gjör fin egen uttydning öfver de andras _{fkyldigheter och rättigheter.} 4 )

Fordrar _{Compagniets egen fåkerhet att deras}

As-fociations _{reglor af}

_öfverheten

_{gillas och} ftadfå-ftas. _{5.) Bör Compagniet för all ting fig med}

trogna

och

påliteliga

betjenter

forfe

,

medan

lä

mycket

(l) Allgemeines Haushaltungs-Lexicon Leipz. 174 p.

) 28 c ©Ü5,

mycket på

deras redlighet

ankommer ; Man har exempel i detta Seculo af det Sôderljôifke

Com-pagniet i Ångland, att defs Cafleur, rymde bort

till _{Venedig med några Millioner pund Sterling ;} derfôre år ej _{orådligt om Compagniets betjenter}

jemte god lon, få hafva fina lotter i fjelfva inrätt¬ ningen , jemte hopp att framdeles fjelfve kunna

blifva Direfteurer. Detta år det allmånna fom

fôrfigtigheten bjuder att vid hvart och ett Com

-pagnies inrättning i akt taga. Enfkilte reglor må-fte ledan _{låmpas efter handelens egen/kap, den}

ortens belägenhet på hvilken handlas, _{o. i. v. Se}

till _{exempel Svenfke Levantifke Handels}

Socie-tetensAfiociations _{reglor af den 29Mardi 1739,}

fom famma år _{tryckte utkommo.}