Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Bedsiderapportering jämfört med traditionell
rapportering ur patient- och sjuksköterskeperspektiv
– en litteraturstudie
Författare:
Handledare/Ansvarig lärare:
Ebba Berg
Pranee Lundberg
Fredrik Nilsson
Examinator:
Birgitta Edlund
Examensarbete, 15 hp
Vårdvetenskap
ii
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Överrapportering mellan sjuksköterskor vid skiftbyte är en stor och viktig del av sjuksköterskans arbete, och dess innehåll påverkar det resterade arbetsskiftets sysslor.
Rapporteringen kan ske på flertalet sätt, exempelvis traditionell rapportering som sker avsides från patienten, eller så kallad bedsiderapportering som sker i patientsalen tillsammans med patienten.
Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att undersöka evidensen för vilket av de två mest frekvent använda rapporteringssätten som är att föredra: traditionell rapportering eller
bedsiderapportering. Vid jämförelsen mellan de båda fanns både sjuksköterskans uppfattning samt patientens uppfattning i åtanke.
Metod: En litteraturöversikt utfördes. 12 originalartiklar valdes från databaser för vetenskapliga artiklar, CINAHL och Pubmed. Dessa lästes, analyserades och ledde fram till framställandet av fem resultatkategorier. Hildegard E. Peplau och hennes relationsteori kring omvårdnad bidrog som teoretiskt ramverk.
Resultat: Fem teman identifierades ur studiens artiklar: främjande av relation mellan patient och sjuksköterska, ökad vårdsäkerhet för patienterna, involvering av patienten i vården, tidsåtgång för rapportprocessen samt påverkan på patientsekretessen. Resultatet visar att bedsiderapportering föredras av både patient och sjuksköterska, dock gärna en modifierad sådan där känslig
information delges utom hörhåll för att bevara sekretessen.
Slutsats: Bedsiderapportering föredras av både sjuksköterskor och patienter och är ett steg i rätt riktning mot en patientcentrerad vård. Trots att studier gjorts som bevisar detta är
bedsiderapportering inte standard inom vården, något som bör ändras genom fortsatta studier för en säkrare och mer delaktig vård för patienter och ett bättre och effektivare arbetssätt för
sjuksköterskor.
Nyckelord: Bedsiderapportering, traditionell rapportering, rapportering, patientdelaktighet, patientsekretess, omvårdnad
iii
ABSTRACT
Background: Change of shift report between nurses is a big and important part of a nurse’s tasks, and its content and quality affects the coming shift’s tasks. The change of shift report can be carried out in multiple ways, for example traditional report which is conducted away from the patient, or bedside report which is located in the patient’s room with the patient.
Purpose: The purpose of this literature review was to investigate the evidence for which of the two most commonly used methods of report is preferable: traditional report or bedside report. The comparison between the two methods of reporting addressed both the nurse’s opinion as well as the patient’s.
Methods: The method used was literature review. 12 original articles were selected from
databases for scientific articles, CINAHL and Pubmed. They were read and analyzed and resulted in five themes of results. Hildegard E. Peplau and her theory about relations in caring contributed as a theoretical framework.
Results: Five themes were identified in the articles of the review: promoting of relationship between patient and nurse, safer care for patients, involving patient in care, time used for report and impact on patient’s confidentiality. The results showed that bedside report is preferred by both the patient and the nurse, preferably a modified version where sensitive information is handled away from the patient to keep the patient’s confidentiality.
Conclusion: Bedside report is preferred by both nurses and patients and is a step towards a more patient centered care. Despite previous studies having shown this same result, bedside report is not yet implemented as standard report within the health care system. The conclusion of this review is that this should change and continuous studies should be conducted with an aim of safer care for patients with more patient participation, as well as better and more efficient way of work for nurses.
Key words: Bedside report, traditional report, report, patient participation, patient confidentiality, care.
iv
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND ... 1
Överrapportering – en stor del av sjuksköterskans arbete ... 1
Traditionell rapportering ... 1
Bedsiderapportering ... 2
Patientens perspektiv ... 2
Inspektionen för vård och omsorg ... 3
Litteraturöversikt om rapporteringar ... 3 Teoretisk referensram ... 4 Problemformulering ... 5 Syfte ... 6 Frågeställning ... 6 METOD ... 6 Design ... 6 Sökstrategi ... 6
Inklusions och exklusionskriterier ... 7
Bearbetning och analys ... 8
Kvalitetsanalys ... 8
Resultatanalys ... 8
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 10
RESULTAT ... 10
Främjande av relation mellan patient och sjuksköterska ... 10
Ökad vårdsäkerhet för patienter ... 11
Involvering av patienten i vården ... 12
Tidsåtgång för rapportprocessen ... 13
Påverkan på patientsekretessen ... 14
DISKUSSION ... 14
Resultatdiskussion ... 15
Bedsiderapportering föredras av patienter ... 15
Bedsiderapportering föredras av sjuksköterskor ... 16
Rapportering och patientcentrerad vård ... 17
Metoddiskussion ... 17
v
Styrkor med studien ... 19
Klinisk implikation ... 20
Slutsats ... 20
REFERENSER ... 22
1
BAKGRUND
Överrapportering – en stor del av sjuksköterskans arbete
När sjuksköterskor har hand om vården av patienter på en avdelning samlar de mer eller mindre konstant in information om patienternas mående. All denna information ska sedan på något sätt föras över till den sjuksköterska som ska arbeta nästkommande skift. Denna process brukar kallas för överrapportering eller på engelska ”Change of Shift Report” eller ”Handover” (Kerr, 2002; Nelson & Massey 2010). Hur väl denna process sker har sedan en betydelse för hur snabbt patienten kan lämna sjukinrättningen men även hur patienten upplever vården i sig (Dowding, 2001; WHO, 2017). Utöver påverkan på patienterna påverkas även sjuksköterskornas arbete av överrapporteringen, både positivt och negativt (Baker, 2010). World Health Organization (WHO, 2017) nämner i broschyren Patient ”Safety - making health care safer” att överförandet av vård spelar en stor roll för hur vården kan förbättras och minska antalet vårdrelaterade skador.
Överrapporteringen sker i samband med skiftbyte av personal - oftast två till tre gånger per dygn (Strople & Ottani, 2006). Vilken information som ingår i överrapporteringen skiljer sig väldigt mycket på alla nivåer från sjukhus till sjukhus, avdelning till avdelning och sjuksköterska till sjuksköterska (O’Connell & Penney, 2001). Det som dock nästan alltid ingår är information om vitala parametrar, pågående medicinska behandlingar, omvårdnadsbehovet, stundande
undersökningar och vidare planering och utskrivning (Lamond, 2000; Strople & Ottani, 2006) Sjuksköterskan påbörjar i och med rapporteringen sitt arbetspass och lägger upp arbetet för passet utefter den information som överförts. Detta är enligt Lamond (2000) en stor del av
sjuksköterskans jobb och fyller en viktig funktion både ur patientsäkerhetens perspektiv men även för att kunna genomföra ett gott och strukturerat arbete i vården. Denna rapportering kan ske på flertalet olika sätt, exempelvis inspelad, skriftlig eller muntlig (Strople & Ottani, 2006). De två vanligaste är de som studien jämför, vilka vidareutvecklas nedan.
Traditionell rapportering
Traditionellt ges rapporteringen i ett rum avskilt från patienter, och därmed utom hörhåll från dessa. Det avskilda rummet är ofta en sjuksköterskeexpedition eller konferensrum, där flertalet sjuksköterskor arbetar (Riesenberg, Leitzsch & Cunningham, 2010). Vad det gäller den
traditionella rapporteringen kan den ske på flertalet vis, exempelvis via en förinspelad
2
versionen är dock en muntlig sådan. Alla dessa former av rapportering kommer i denna studie att sammanfattas som traditionell rapportering. Sjuksköterskorna byter här information om patienters medicinska behov och omvårdnadsbehov med varandra gällande de patienter som de ansvarat för och ska ansvara för. Därför får de också lita helt på varandras förmågor att få med allting av vikt för fortsatt vård (Athwal et al., 2008).
Bedsiderapportering
Den andra vedertaget använda formen av rapportering är den så kallade bedsiderapporteringen (Riesenberg et al, 2010). Denna fungerar som den tidigare nämnda traditionella rapporteringen, dock med en påfallande skillnad: den utförs i närheten av patienten, oftast i dess rum (Andersson & Mangino, 2006). Därav namnet “bedside”, från engelskans “vid sängen”. Här har patienten en chans att både lyssna och delta i överrapporteringen av dennes vård, och får därmed möjlighet att påverka denna (Riesenberg et al, 2010). I litteraturen brukar denna version av rapportering anses vara främjande för patientcentrerad vård, något som vården alltid strävar efter (Baker, 2010). Dagens patienter är till stor del uppdaterade och engagerade i sin egen sjukdom vilket ställer högre krav på denna delaktighet i vården (WHO, 2017). Detta innebär att rapportering inte längre bara fyller funktionen att uppdatera sjuksköterskor om sina patienter, utan också kan vara ett tillfälle för patienten och även anhöriga att ställa frågor och få möjlighet att uttrycka egna önskningar och information som mottagits på annat håll (Ford, Hayman & Chapman, 2014; Riesenberg, et al. 2010). Detta gör att rapporteringen kan få en viktig dialogfunktion sjuksköterskor och patienter emellan om den sker på bedsidemanér (Griffin, 2010). Patientens perspektiv
Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) belyser patientens rätt till information som är anpassad efter hens individuella behov. Vidare kan det i Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) utläsas att vård i så stor utsträckning som möjligt ska planeras i samråd med patienten. Att leva upp till dessa lagkrav kan då bli problematiskt om rapporteringen sker utom hörhåll från patienten. Även Socialstyrelsen beskriver detta i handboken ”Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig” (2015). Där beskrivs exempelvis en välinformerad patient som ”informerad om vad som gjorts och vad som kan tänkas hända” och ”har fått en dialog som bygger på öppen och lyhörd kommunikation där individen känner sig respekterad och tagen på allvar” för att nämna två punkter som är relevanta kring denna studies område.
3
När det kommer till patienten kan valet av rapportering spela stor roll, då studier (Ford et al, 2014; Griffin, 2010) visar att bedsiderapportering uppskattas av patienten. I Griffins (2010) artikel kan läsas att trots belägg för att bedsiderapportering är att föredra framför traditionell, brukar denna sorts rapportering ej ske i så stor utsträckning som den borde. Griffin (2010) lyfter även fram det positiva i att eventuella familjemedlemmar får ta del av informationen samt ges utrymme att delta i planeringen av vården. I artikeln (Griffin, 2010) lyfts dock även svårigheter med bedsiderapportering fram, som att det innebär en ny utmaning för sjuksköterskan som sedan tidigare i och med traditionell rapportering är van att enbart hantera information mellan
professionella sjuksköterskor snarare än en människa utan medicinsk kunskap. Detta innebär enligt Griffin (2010) att sjuksköterskans roll som utbildare tillämpas i större utsträckning, och på så vis ställs högre krav på sjuksköterskeyrket som profession. Ur patientsynpunkt kan en
svårighet vara hur patientens information behandlas i en flersängssal - en fråga som är central i jämförandet av de två rapporteringssätten är om det är att föredra utökad patientnärhet på bekostnad av bristande patientsekretess (Riesenberg et al., 2010). Vikten av att involvera närstående i vården är något som även WHO belyser, varför de har identifierat nyckelområden för att uppnå förbättringar inom patientsäkerheten (WHO, 2017).
Inspektionen för vård och omsorg
Ur rapporten ”Hur upplever patient och närstående vården?” (2016) från Inspektion för vård och omsorg (IVO) kan följande konstateras: antalet klagomål ökar med cirka fem procent årligen, antalet klagomål som rör det kommunikativa samspelet fortsätter att öka och informationen om och till patienten brister i många fall. IVO delar upp klagomålen i kategorier och hur många procent av alla klagomål som rör bemötande; tio procent, och information till patient; fem procent. Siffror som ökat jämfört med tidigare år. Många klagomål rör hur patienterna upplever hur olika vårdenheter samverkar och hur informationen flödar mellan dessa. I IVO:s
sammanställning konstateras att ju fler som är involverade i patientens vård desto större risk för fel finns det, främst drabbas multisjuka patienter av detta.
Litteraturöversikt om rapporteringar
Ytterligare jämförande studier har gjorts mellan traditionell rapportering och bedsiderapportering med varierande resultat. Många studiers resultat visar att traditionell rapportering bör ersättas av bedsiderapportering (Baldwin & McGinnis, 1994; Brown, 2007; Strople & Ottani, 2006). Å
4
andra sidan ligger fokus ofta som ovan nämnts på förlusten av sekretessen vid
bedsiderapportering, då många sjukhus erbjuder flersängssalar snarare än privata rum (Griffin, 2010; Sand-Jecklin & Sherman, 2013). Ytterligare information som framkommer är att
vårdpersonalen som tillfrågas om deras syn på just bedsiderapportering kontra traditionell
rapportering anser att bedsiderapporteringen upplevs vara mer tidsödande (Baker, 2010). Hanssen (1997) understryker ytterligare vikten av dialog mellan sjuksköterskan och patienter, och även med eventuella anhöriga, som en stor del av vården. Han hävdar att det är en stor del av
sjuksköterskeprofessionen att vara en god kommunikatör för främjandet av hög patientsäkerthet och även patientnöjdhet. Hanssen (1997) hävdar dessutom att kvalitén på sjuksköterskans kommunikation med patienten direkt korrelerar med patientens psykiska likväl som fysiska status. Vikten av kommunikation som verktyg i sjuksköterskans utförande av god och säker vård kan ej nog understrykas (Kerr, 2002).
Teoretisk referensram
Hildegard E. Peplau är en av grundarna inom omvårdnadsteorier som handlar om relationen mellan sjuksköterskan och patienten (Pokorny, 2014). En av hennes teorier som behandlar relationsaspekten i omvårdnad har enligt Pokorny beskrivits som den första
sjuksköterskehandboken sedan Florence Nightingales arbeten, vilket visar på dess betydelse. Peplaus teori beskrivs av Pokorny (2014) som kartläggande av relationen mellan sjuksköterskan och patienten och som en viktig del av omvårdnaden, och passar på grund av detta väl ihop med syftet till denna litteraturstudie. Sjuksköterskeyrket definieras här (Pokorny, 2014) som ett terapeutiskt sådant, och av Peplau (1991) definieras professionen ytterligare: den innefattar så mycket mer än enbart utförandet av omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskan ska enligt Peplau (1991) ha en personligare relation med patienten, och kunna bidra med verktyg att hantera patientens problem. Sjuksköterskans yrke kan sägas kretsa kring relationen mellan denne och patienten, och kvalitén på denna utgör grunden för utförandet av resten av sjuksköterskans praktiska arbetsuppgifter, som kan anses sekundära (Peterson, 2009).
Vidare hävdar Peplau (1991) att sjuksköterskeyrket bör innehålla en stor mängd utbildning, alltså att sjuksköterskan utbildar icke-medicinskt kunniga i det som denne eller dennes familjemedlem behöver veta kring sin vård. Detta leder enligt Peplau (1991) till nöjdare patienter, då det går parallellt med en mer välinformerad sådan. Hur väl denna relation kommer att fungera beror på
5
flera aspekter. En aspekt är hur väl sjuksköterskan kan förmedla och inkludera patienten i dess egen vård. Istället för att vara en passiv mottagare kan patienten bli en aktiv mottagare av vård med samma målsättning och förståelse för att nå målet med behandlingen. Peplaus (1997) relationsbeskrivande teori definierar relationen mellan sjuksköterskan och patienten som en terapeutisk sådan, som tidigare nämnts, som är baserad på ömsesidig förståelse likväl som kommunikation, vilket enligt henne leder till att lättare identifiera gemensamma mål. Bedsiderapportering passar väl in i denna teori och tros kunna förespråka den eftersträvade relationen (Weston, 2010). Peplaus (1991) omvårdnadsteori med fokus på relationer innefattar fyra olika psykobiologiska upplevelser som resulterar i patientens samlade upplevelse av vården: behov, frustrationer, konflikter samt ångest. Hon identifierade fyra faser av relationen mellan sjuksköterskan och patienten: orientering, identifiering, utforskande och lösning (från engelskans ”resolution”). Teorin beskriver och föreslår dessutom sex möjliga roller som sjuksköterskan kan ha: främling, resurs, lärare, ledare, surrogat samt rådgivare (Pokorny, 2014).
Peplaus (1997) omvårdnadsteori kan appliceras på denna litteraturstudies frågeställningar då sjuksköterskans roll gentemot patienten skiljer sig beroende på om hen utför traditionell rapportering eller bedsiderapportering, då hen under den senare får tillfälle att utöva sitt arbete inom exempelvis rollen “lärare” och “rådgivare” enligt Peplaus (1997) teori på ett annat sätt än om rapporteringen sker utom hörhåll från patienten. Denna studie kommer att behandla just Peplaus (1997) fyra relationsfaser mellan sjuksköterska och patient, avseende de två
rapporteringssätten, traditionell rapportering och bedsiderapportering. Dessa fyra faser påverkas olika beroende på rapporteringssätt samt påverkar även relationen mellan sjuksköterska och patient under vårdtiden, och patientperspektiv likväl som sjuksköterskors arbetssätt, som titeln på denna litteraturstudie nämner, påverkas olika beroende på rapporteringssätt (Peplau, 1997). Problemformulering
Idag används primärt de två ovan nämnda rapporteringssätten: bedsiderapportering och den traditionella rapporteringen. Anledningen till varför den ena väljs över den andra på olika vårdinrättningar skiljer sig åt. Att inte urskilja de olika rapporteringssättens för- och nackdelar kan leda till felaktiga val och rapporteringssätt där det ena rapporteringssättet vore bättre lämpat. Detta kan på så sätt påverka patienternas involvering, delaktighet och säkerhet gällande
6
sjuksköterskan kan utföra sitt arbete. Därför är det viktigt att undersöka rapporteringssättens för- och nackdelar då valet av rapporteringssätt kan resultera i ett hjälpsamt verktyg i utförandet av arbetssysslor om rätt rapporteringssätt väljs.
Syfte
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om sjuksköterskor och patienter upplever att det finns en skillnad när det gäller bedsiderapportering jämfört med traditionell rapportering. Syftet var också att undersöka hur sjuksköterskor uppfattar patienternas upplevelse och även hur sjuksköterskornas eget arbete påverkas.
Frågeställning
Vilka fördelar och nackdelar för patienten och sjuksköterskors arbetssätt kan ses mellan de två rapporteringssätten, traditionell rapportering och bedsiderapportering?
Kan man baserat på detta se vilket sätt som eventuellt är fördelaktigare att använda? METOD
Design
Den design som användes för detta arbete är litteraturstudie. Valet att undersöka området med en litteraturstudie gjordes då mycket litteratur redan finns kring ämnet, och inga nya undersökningar avsågs göras utan en sammanställning av tidigare gjorda studier skulle vara nog för att uppnå studiens syfte. Den litteratur som inkluderades var kvantitativa och kvalitativa originalartiklar publicerade enligt nedanstående inklusions- och exklusionskriterier. Både kvantitativa och kvalitativa användes för att få full förståelse då kunskapsläget är spretigt. Med litteraturstudie menas enligt Håman, Prell och Lindgren på Göteborgs universitet (2015) att litteratur granskas kritiskt, systematiskt och metodiskt. Sökning i databaserna som använts genererade i många kvalitativa artiklar, vilket förväntades då en upplevelse av något eftersöks. Ett antal kvantitativa artiklar fanns dock att tillgå, vilket resulterade i att både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes i denna litteraturstudie.
Sökstrategi
Denna litteraturstudies sökningar genomfördes i två olika databaser: CINAHL och PubMed. Dessa databaser förväntades ha artiklar av störst betydelse och relevans för denna studie. Undersökningsgruppen innefattade sjuksköterskor samt patienter. Sökorden som användes var:
7
nursing, bedside, report, patient. Sökorden valdes utifrån relevans och möjlighet för att besvara och täcka syftet. I tabell 1 specificeras närmare var och hur sökningen har gjorts samt hur många träffar som genererats. Tolv artiklar valdes ut till litteraturstudien.
Inklusions och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna för studien var att artiklarna skulle vara engelska eller svenska
originalartiklar. Beslutet att ej inkludera andra språk baserades på författarnas oförmåga att tyda dessa. Artiklar som var äldre än 15 år inkluderades ej då aktuell forskning eftersökts. Endast artiklar tillgängliga genom Uppsala universitetsbibliotek valdes ut. Artiklarnas syfte skulle involvera sjuksköterskors och/eller patienters uppfattningar kring ämnet. Relevans av artiklarnas innehåll bedömdes av författarna till denna studie utifrån hur väl de innehöll data som var aktuella för studien, baserat på Forsberg och Wengströms kvalitetsanalys (2016).
Tabell 1. Datasökning gjord 2017-08-28 Databas Sökord Antal
träffar med sökorden Sökkriterier utifrån databasernas filter Lästa Granskade och utvalda CINAHL nursing, bedside, report, patient
98 Artiklarna ska vara
peer-reviewed, det ska finnas abstract och referenser tillgängligt och vi har exluderat pre-cinahl artiklar. Publikationsdatum ej före 2002/01/01. 17 7 Pubmed nursing, bedside, report, patient
159 Artiklarna ska finnas i fulltext. De ska ha tillgängligt abstract. Publikationsdatum ej före 2002/01/01.
8
Bearbetning och analys
En preliminär sökning gjordes i maj 2017 för att se hur väl utfallet blev och det visade att
bredden på sökningen var tillfredsställande. Ett stort antal artiklar genererades vid sökning av alla sökorden tillsammans, vilket inte yrkade på ytterligare sökningar med sökorden separat. Utfallet blev i de två databaserna 257 artiklar, varav allas rubriker lästes igenom. Bedömdes rubriken passande lästes även abstract. Av dessa artiklar där abstractet bedömdes passande valdes 39 stycken artiklar ut och lästes igenom i sin helhet. Detta resulterade i att tolv artiklar slutligen valdes ut att granskas med Forsberg och Wengströms (2016) kvalitetsmallar. Varje artikel lästes igenom och granskades noggrant för att se om artiklarna uppfyller kvalitetskraven då endast artiklar av medel och hög kvalité valdes att inkluderas.
Kvalitetsanalys
Forbergs och Wengströms (2016) kvalitetsmallar för kvalitetsgranskning användes för att få en standardiserad bedömning av alla artiklarna. Olika mallar användes beroende på om artikeln som granskades var kvalitativ eller kvantitativ. För kvalitetsmallar se bilaga 1, 2 och 3. Varje artikel fick ett betyg; låg, medel eller hög kvalité, efter att den arbetats igenom. Författarna använde sig ej av poängsättning för att kunna gradera artiklarna som låg, medel eller hög utan gick istället på en helhetsbedömning utifrån det resultat som kvalitetsmallen och det intryck som artikeln gav. I bilaga 4 ses vilket betyg varje artikel erhöll samt en motivering.
Resultatanalys
Resultatanalysen av de artiklar som granskades och valdes ut genom kvalitetsanalysen gjordes genom att artiklarna lästes en och en och sammanfattades. Efter det utarbetades fem teman utefter resultatinnehållet, se tabell 2. De kvalitativa artiklarnas likheter och skillnader jämfördes med tyngdpunkt på dess teoretiska referensramar, metoder, analyser, syften samt resultat. Efter att alla likheter och skillnader kategoriserades, sorterades artiklarna och en sammanställning gjordes som kom till att bli huvudpunkten av resultatdelen. Resultaten från de kvantitativa artiklar stämde in med resultaten från de kvalitativa och presenterades då som siffror beroende på statistiska resultat, medan kvalitativa artiklar presenterades utifrån kategorier. Detta skapade
resultatområden som användes i studiens sammanfattande resultatdel (Friberg, 2017). Tabell 2. Översikt över förekomst av teman
9 Tema Främjande av relation mellan patient och sjuksköterska Ökad vårdsäkerhet för patienter Involvering av patienten i vården Tidsåtgång för rapport-processen Påverkan på patient-sekretessen Chaboyer et al., 2010 X X X X McMurray et al., 2010 X X X X Wollenhaup et al., 2017 X X X X Bruton et al., 2017 X X X Chaboyer et al., 2009 X X X Sand-Jecklin & Sherman, 2014 X X X X X Grimshaw et al., 2016 X X X X X Groves et al., 2016 X X X X
10 Tidwell et al., 2011 X X X X Staggers & Mowinski Jennings, 2009 X X Cairns & Dudjak, 2013 X X X Scheidenhelm & Reitz, 2017 X X X FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN
Alla artiklar som ingick i arbetet har prövats av en etisk granskningsnämnd eller liknande på respektive lärosäte eller sjukhus. De etiska aspekter som finns när litteraturstudier görs är enligt Forsberg och Wengström (2016) att de studier som använts måste ha fått tillstånd från etiska kommittéer eller liknande eller att etiska dilemman har tagits i noggrann beaktning, att alla artiklar som använts redovisas ordentligt samt att de arkiveras enligt gällande riktlinjer, och slutligen att alla resultat som studien kommer fram till presenteras, vare sig de stödjer studiens hypotes eller ej. Att enbart presentera en del av artiklarna är oetiskt då det vinklar resultatet av studien. Detta styrks ytterligare av Vetenskapsrådets Forskningsetik som förordar att god vetenskaplig forskning ska bedrivas, och ohederligt arbete fördöms (Gustafsson, Hermerén & Pettersson, 2011).
RESULTAT
Fem gemensamma uppfattade teman utarbetades ur studiernas resultat: främjande av relation mellan patient och sjuksköterska, ökad vårdsäkerhet för patienter, involvering av patienten i vården, tidsåtgång för rapportprocessen samt påverkan på patientsekretessen.
Främjande av relation mellan patient och sjuksköterska
11
kommunikationen med sjuksköterskorna, patienterna kände att de visste i högre grad vem som var deras specifika sjuksköterska, och patienterna och deras familjer upplevde att de i större omfattning blev bättre respekterade av sjuksköterskorna (McMurray, Chaboyer, Wallis, Johnson, & Gehrke, 2010; Sand-Jecklin & Sherman, 2014; Scheidenhelm & Reitz, 2017; Tidwell et al., 2011). Att bli officiellt presenterad för sin sjuksköterska var något som lyftes fram i studien av Bruton, Norton, Smyth, Ward och Day (2017) som en av de mest uppskattade delarna av bedsiderapportering jämfört med traditionell sådan. Patienten kände sig säker på att någon tog över vården av denne.
I intervjuer beskrev sjuksköterskorna att relationen med patienterna är viktig att ta tillvara på för att patienterna ska känna trygghet, minska oron och lättare inkludera dem i vården (Chaboyer et al., 2009; Grimshaw, Hatch, Willard & Abraham, 2016; Manges & Scott-Cawiezell, 2016; McMurray et al., 2010; Wollenhaup, Stevenson, Thompson, Gordon & Nunn, 2017). Det
framgick också att genom involveringen kunde en tryggare relation byggas genom planeringen av vården. När sjuksköterskorna använde bedsiderapporteringen och rapporterade över i
patientrummen upplevde sjuksköterskorna att patienterna kunde komplettera, tillägga och rätta/ifrågasätta när sjuksköterskorna sa något som inte stämde för att uppnå en optimal vård, något som uppskattades i relationen mellan båda parter (Groves et al., 2016; McMurray et al., 2010).
Att det under bedsiderapporteringen fanns tillfälle att ta lärdom av alla involverade parter har också framgått; sjuksköterskor lär patienter hur de kan sköta och ta hand om vissa delar av vården själva, patienterna kunde visa sjuksköterskor hur en viss procedur kunde underlätta, föräldrar kunde lära sjuksköterskorna hur deras barn ville ha vissa saker gjorda och vad som funkar just för dem (Groves et al., 2016; Tidwell et al., 2011).
Ökad vårdsäkerhet för patienter
I en studie (Grimshaw et al., 2016) berättade fem av sju sjuksköterskor att de genom bedsiderapporteringen bättre kunde se och visualisera patienten när de stod i rummet vid
patienten. Att de då kunde se patientens behov redan från början när de får rapporten istället för att först få en rapport och sedan gå runt till patienterna och kanske få en helt ny bild av hur patientens situation egentligen låg till. Genom detta kunde sjuksköterskorna lättare prioritera vården bättre bland alla deras patienter. Sjuksköterskorna berättade att misstag i rapporten snabbt
12
kunde korrigeras genom att överrapporterande sjuksköterska och övertagande sjuksköterska stod vid patienten och då kunde se uppenbara fel och rätta sig själva (Grimshaw et al., 2016). I flera studier (Cairns, Dudjak, Hoffman & Lorenz, 2013; Chaboyer et al., 2009; Chaboyer et al., 2010; Groves et al., 2016; Sand-Jecklin & Sherman, 2014) upplevde sjuksköterskorna också att de kände sig trygga i att de kunde verifiera den information som de fick genom att ha patienten framför sig och då faktiskt se om det som sades i rapporten stämde överens med det som
observerades. Dessutom blev den övergripande bilden av och förståelsen för patienten bättre. I en studie lyftes detta fram som särskilt viktigt och kallades då för “visual check” av patienten, något som sjuksköterskorna i studien saknade om traditionell rapportering tillämpades (Bruton et al., 2017).
Genom att sjuksköterskorna tidigt eller direkt vid början av arbetspasset gick in till patienten upplevde sjuksköterskorna att de fick en bättre uppfattning om nuvarande tillstånd istället för vid ett senare tillfälle. De tyckte även att det blev lättare, tack vare den tidiga introduceringen, att upptäcka viktiga förändringar i patientens tillstånd som skedde under arbetspasset (Groves et al., 2016; Bruton et al., 2017). I studien av Groves et al. (2016) nämns också att vid
bedsideöverrapporteringen är det två hjärnor som arbetar istället för en och att de genom att dubbelkontrollera mycket av informationen kunde upptäcka potentiella faror och fel. Ett exempel ur studien av Grimshaw med medarbetare (2016) var att när sjuksköterskan sa att patienten hade ett dropp som pågick kunde den andra kontrollera att det gick in som det skulle. Denna process var något som kunde vara avgörande för att upptäcka vårdskador (Grimshaw et al., 2016; Sand-Jecklin & Sherman, 2014).
Involvering av patienten i vården
Det framkommer att graden av patientinvolvering i vården varierar beroende på rapporteringssätt. Bedsiderapportering till skillnad från den traditionella rapporteringen är att föredra för ökad involvering av patienterna (Bruton et al., 2017; Chaboyer et al., 2009; Chaboyer et al., 2010; Grimshaw et al., 2016; McMurray et al., 2010; Sand-Jecklin & Sherman, 2014; Wollenhaup et al., 2017). Chaboyer et al. (2010) etablerade efter över 500 observationer samt 34 intervjuer att bedsiderapportering främjade patientcentrerad vård i och med att patienten under rapporteringen deltar i dialogen mellan sjuksköterskorna. Dock kunde det utläsas att patientdelaktigheten kräver uppmuntran från personalen och inte alltid sker spontant (Chaboyer et al., 2009; Groves et al.,
13
2014). Bedsiderapportering ansågs också vara ett bra tillfälle att som patient få chans att rätta eventuella oegentligheter och förtydliga fakta om sitt tillstånd, något som vid traditionell
rapportering ofta kan gå förlorat (Groves et al., 2014; McMurray et al., 2010). Detta är enligt en patient “the only way I find out what is happening” (Chaboyer et al., 2009). I motsats till allt detta hittade Scheidenhelm och Reitz (2017) inga signifikanta skillnader i hur nöjda patienterna var före och efter införandet av bedsiderapporteringen men drar ändå slutsatsen att
patientnöjdheten steg baserat på de procentuella förändringarna i resultatet.
Något ytterligare som etablerades var att trots att patientdeltagande i de flesta fall uppmuntrades i strävan efter patientcentrerad vård, ansågs det i vissa studier inte vara entydigt positivt med patienters medverkan vid bedsiderapporteringen. Bruton med medarbetare (2017) fick i sin kvalitativa studie spridda resultat av sjuksköterskors uppskattande gällande patienters deltagande vid rapportering, då det enligt studiens resultat i vissa fall kunde hindra rapporteringens
effektivitet på grund av tidsåtgång till att undervisa och förklara vårdaspekter för patienten. Sammanfattningsvis vägde dock i denna studie (Bruton et al., 2017) fördelarna med
bedsiderapportering gentemot traditionell rapportering tyngre, och bedside valdes till
rapporteringssättet att föredra. Detta underbyggs av Grimshaw med medarbetare (2016) som i sin intervjustudie kom fram till att sjuksköterskorna tyckte att det fanns viss information i
rapporteringen som ej lämpade sig att sägas framför patienten, och därmed föredrogs att delas bortom hörhåll från denna, exempelvis på sjuksköterskeexpeditionen. En kompromiss var att använda sig av en blandning mellan de två rapporteringssätten, en så kallad modifierad
bedsiderapportering, där känslig information behandlas utom hörhåll från patienterna. Känslig information kunde till exempel vara att en läkare ej pratat med patienten om en diagnos,
medicinska inriktningsbeslut och om hjärt- och lungräddning ej ska göras på patienten i fall det krävs (Wollenhaupt et al., 2017; Grimshaw et al., 2016).
Tidsåtgång för rapportprocessen
Ett återkommande upplevt fenomen med olika resultat genom flera studier hos sjuksköterskorna gällande de två rapporteringssätten är tidsåtgången som krävs (Bruton et al., 2017; Grimshaw et al., 2016; McMurray et al., 2010; Sand-Jecklin & Sherman, 2014). Bedsiderapporteringen upplevdes vara det mer tidskrävande alternativet, vilket i vissa fall avspeglades i övertidstimmar (Bruton et al., 2017) och andra gånger snarare upplevdes men ej manifesterades i extra arbetad tid
14
(Sand-Jecklin & Sherman, 2014). Å andra sidan visade studien av Grimshaw et al. (2016) att ett byte från traditionell rapportering till bedsiderapportering resulterade i upplevd kortare och effektivare rapporteringar. Detta varierade dock beroende på hur krävande patienten var vid rapporteringen, hur mycket patient eller närstående frågade om vården samt om
omvårdnadsåtgärder tvingades utföras under tiden som rapporteringen skedde.
Tidwell et al. (2011) påvisade i sin studie att antalet övertidstimmar faktiskt minskade något efter införande av bedsiderapportering, något som även Cairns med medarbetare (2013) kunde
bekräfta genom sin studie. De kunde även visa att tiden som under arbetspasset gick åt till att gå till patienter som påkallade hjälp genom en ringklocka minskade efter införande av
bedsiderapportering. Staggers och Jennings (2009) menar att själva överrapporteringen i sig, vare sig det är bedside eller traditionell, ej behöver ta så lång tid utan att det som tar tid är när
sjuksköterskorna ska försöka sammanstråla och få tillfälle att utföra själva rapporteringen. Påverkan på patientsekretessen
Ett frekvent nämnt fenomen i flera studier är sekretess (Bruton et al., 2017; Chaboyer et al., 2009; Chaboyer et al., 2010; McMurray et al., 2010; Grimshaw et al., 2016; Sand-Jecklin & Sherman, 2014; Wollenhaup et al., 2017). Sand-Jecklin och Sherman (2014) var de enda som menade att bristande sekretess i och med bedsiderapportering inte var en nackdel som var större än
fördelarna. En lösning om bristande sekretess anses vara ett problem, var att använda sig av en så kallad modifierad bedsiderapportering, som blandar de mest uppskattade delarna av
bedsiderapportering med de av den traditionella (Bruton et al., 2017; Chaboyer et al., 2009; Chaboyer et al., 2010; McMurray et al., 2010; Grimshaw et al., 2016; Sand-Jecklin & Sherman, 2014; Wollenhaup et al., 2017). Chaboyer et al. (2010) rapporterade att den modifierade
versionen av bedsiderapporteringen tillfredsställde både patienter och sjuksköterskor, och Sand-Jecklin och Sherman (2014) samt Wollenhaup et al. (2017) såg också att denna modifierade version var att föredra. En svårighet som lyfts fram är att det då måste väljas vad som ska sägas hos patienten och vad som inte ska säga och att detta val därmed låg hos sjuksköterskan.
DISKUSSION
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om sjuksköterskor och patienter upplever att det finns en skillnad när det gäller bedsiderapportering jämfört med traditionell rapportering. Studien gjordes i avseende hur patienter uppfattar rapportering under sin sjukhusvistelse och även
15
hur sjuksköterskornas eget arbete påverkas beroende på rapporteringssätt. Frågeställningarna som fanns utformades för att se vilka fördelar och nackdelar för patienten och sjuksköterskors
arbetssätt som kan finnas mellan de två rapporteringssätten, samt om man baserat på detta kan se vilket sätt som då eventuellt är fördelaktigare att använda. Resultatanalysen gav fem teman som sammanfattar de genomsyrande elementen i evidensen: Främjande av relation mellan patient och sjuksköterska, Ökad vårdsäkerhet för patienter, Involvering av patienten i vården, Tidsåtgång för rapportprocessen samt Påverkan på patientsäkerheten.
Både sjuksköterskor och patienter upplevde bedsiderapportering som metoden att föredra, då främst för främjandet av patientcentrerad vård. Den enda fördel traditionell rapportering hade jämfört med bedsiderapportering enligt sjuksköterskor och patienter var att det vid traditionell rapportering är lättare att värna om patienters sekretess. Detta kan ofta upplevas gå förlorat i flerpatientsrum då bedsiderapportering sker. Trots detta väger den sistnämnda metodens fördelar tyngre än nackdelen, både ur patient- och sjuksköterskesynpunkt, av sekretessens komprimerade roll. Studierna föreslår att byte från traditionell rapportering till bedsiderapportering bör göras för ökad patientsäkerhet, -nöjdhet samt patientcentrerad vård, men det krävs mer forskning inom området.
Resultatdiskussion
Bedsiderapportering föredras av patienter
Att bedsiderapporteringen är det mer fördelaktiga alternativet sett ut patientsynpunkt är tydligt i och med denna litteraturstudie. I resultatet av denna studie ses att patienter som är med om bedsiderapportering under sin vårdtid har större insikt och medverkan i sin egen vård vilket är en stor fördel och främjande av en god vård precis som Anderson, Malone, Shanahan & Manning (2015) kom fram till i sin litteraturöversikt. Detta bör ha att göra med att patienterna istället för att behöva fråga om progressen av sin egen vård får den mer serverad och dagens patienter vill var involverade sin vård (Lu, Kerr & McKinley, 2014). Genom den anknytningen som skapas vid just bedsiderapportering skapas en relation med patienterna som också känner sig mer
respekterade av sjuksköterskorna. Relationen mellan patient och sjuksköterska finns där oavsett överrapporteringssätt men varierar beroende på sätt. Under granskningen av de artiklar som denna studie bygger på uppfattades det som att vid den traditionella rapporteringen upplevs sjuksköterskan ha en mer begränsad insyn och att det finns ett glapp mellan denne och patienten.
16
Genom bedsiderapporteringen överbryggas detta glapp och både sjuksköterska och patienten får en ökad gemensam förståelse för varandra.
Bedsiderapportering föredras av sjuksköterskor
Bedsiderapporteringen påverkar också arbetssättet för sjuksköterskan, och författarna har ur studierna läst ut att sjuksköterskan får större möjlighet att se problem och att mer anpassa den vård hen ger till de specifika patienterna, något som även kan utläsas i Anderson och Manginos studie (2006). Att också kunna fråga och få tips och råd från den andra sjuksköterskan bidrar till en större trygghet för alla, sjuksköterskan som är på väg att lämna sitt pass vet att patienterna är i trygga händer likaväl som att övertagande sjuksköterska får en större trygghet i att klara av eventuella svårigheter genom att se och fråga hur andra löst samma problem. Om
sjuksköterskorna känner sig säkrare på sitt arbete och utförandet av detta kommer det med stor sannolikhet att visa sig för patienterna som då får en ännu mera positiv upplevelse av vården. Sjuksköterskorna i de studier som granskats upplevde gemensamt att bedsiderapporteringen tog längre tid än vad den traditionella rapporteringen tog. Detta gick ej att bevisa genom en ökning av övertidstimmar. I de studier där det framgick att sjuksköterskorna ej var nöjda med
bedsiderapportering ansåg de att det kunde vara ostrukturerat och ta onödigt lång tid med
irrelevant information. Det som då troligen skett, som diskuterats i studierna där det förekommit, är att sjuksköterskorna som upplever att bedsiderapportering tar längre tid är ovana och att de faktiskt lägger ner mer tid på rapporteringen och prioriterar den över andra arbetsuppgifter. Något som också påpekats är att attityden till bedsiderapporteringen förändras över tid, från en något negativ till positiv attityd. Detta kan härledas till att beroende på hur långt efter införandet av bedsiderapporteringen som en studie genomförs kan resultaten bli falskt negativa som senare visar sig förändras till positiva.
Att alla artiklar som används i resultatet har kommit fram till någorlunda samma slutsats gör att författarna till denna litteraturstudie känner sig trygga i sin egen slutsats. Att artiklarna har etablerat att både sjuksköterskor och patienter föredrar bedsiderapportering framför traditionell rapportering går att koppla ihop med Peplaus (1991; 1997) teori om fyra faser mellan
sjuksköterska och patient; orientering, identifiering, utforskande och lösning som går att identifiera inom just bedsiderapporteringen. I och med kontakten som sjuksköterskan och patienten får genom bedsiderapporteringen är patienterna mer orienterade i sin situation, de har
17
lättare att identifiera relationen med sjuksköterskan då denne i större grad uttrycker att sin koppling till patienten, samt får möjlighet att tillsammans utforska möjligheter till en bättre vård och slutligen även tillsammans hitta gemensamma lösningar till problem både kopplat till sjukdom men även till omvårdnaden (Peplau, 1991).
Rapportering och patientcentrerad vård
Patientcentrerad vård är ett ständigt mål inom sjukvården som även understryks i svensk lag. På grund av att patienter vill ha insikt och delaktighet i vården finns lagar som Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) som belyser patientens rätt till information och delaktighet. Resultaten i artiklarna som använts i denna litteraturstudie går att direkt sammankoppla med detta (Bruton et al., 2017; Chaboyer et al., 2009; Chaboyer et al., 2010; Grimshaw et al., 2016; McMurray et al., 2009; Sand-Jecklin & Sherman, 2014;
Wollenhaup et al., 2017). Ett särskilt gott exempel är den omfattande studien av Sand-Jecklin och Sherman (2014) där patienter verkligen underströk hur förbättrad upplevelsen av vården blev efter implementering av bedsiderapportering. Detta är inte enbart en fördel för patienter, utan även sjuksköterskor var eniga om att denna nya form av patientdelaktighet underlättade samt förbättrade deras arbete (Sand-Jecklin & Sherman, 2014).
Att antalet anmälningar till inspektion för vård och omsorg ökar är ett faktum enligt en rapport från IVO (2016). Genom att strukturera upp kommunikationen så att den sker på ett mer liknande sätt genom hela den slutna sjukvården skulle vara ett stort steg på god väg till att försöka minska anmälningstrenden. Författarna tror och menar att ett konsekvent användande av
bedsiderapporteringen eller en modifierad sådan skulle öka kommunikationen mellan vården och patienten.
Metoddiskussion
PubMed och CINAHL användes som databaser för att hitta artiklar då de är omfattande och relevanta för studier inom omvårdnad. Alla artiklar kvalitetsgranskades med bedömningsmallar från samma författare (Forsberg & Wengström, 2016), vilket gjorde analysen av artiklarnas kvalité konsekvent och strukturerad. Vissa artiklars resultat var svårare än andra att tyda, då flera olika insamlingsmetoder användes, exempelvis intervjuer och observationer (Bruton et al., 2017; Chaboyer et al., 2009; Scheidenhelm & Reitz, 2017).
18
Av de tolv artiklarna var tre av dem skrivna av delvis samma forskarteam (Chaboyer et al., 2009; McMurray et al., 2009; Chaboyer et al., 2010). De höll alla medel till hög kvalité, och hade delvis olika infallsvinklar. De var alla kvalitativa och publicerade över en tidsperiod på två år. Det finns en risk att ett så stort antal artiklar skrivna av delvis samma forskarteam kan utgöra en svaghet i litteraturstudien, då eventuellt snedfördelade uppfattningar om de olika rapporteringssätten skulle kunna göra resultatet icke-generaliserbart. Detta togs i åtanke av författarna, som bedömde studierna relevanta för syftet och därmed användbara i resultatet.
Svagheter med studien
Svagheter med sökningen och urvalet av artiklar är att artiklar som ej kunde läsas av författarna till denna litteraturstudie exkluderades av bekvämlighetsskäl, och därmed kunde endast artiklar skrivna på engelska eller svenska inkluderas. Vidare exkluderades de artiklar vars titlar
uppenbarligen inte var relaterade till ämnet, samt även de som ej var tillgängliga via
universitetsbiblioteket vid Uppsala universitet. Det är möjligt att detta kan ha påverkat resultatet av litteraturstudien då relevanta artiklar kan ha förbisetts. Det gjordes även en begränsning i tid då ett stort utbud artiklar inom ämnet stod att finna, och därmed kunde artiklar äldre än 15 år exkluderas. Även detta kan ha påverkat resultatet, men författarna till denna litteraturstudie ansåg att det var av vikt att enbart behandla ny forskning då äldre sådan ej är applicerbar på dagens vård, som ju utvecklas ständigt varför äldre forskning troligen ej går att applicera på modern sjukvård. Vid läsandet av artiklarnas abstract var det önskvärt att det tydligt kunde utläsas att just sjuksköterskors och/eller patienters upplevelse av rapporteringssätten undersökts - om detta ej framkom i abstractet exkluderades artikeln. Dock anses att resultatet av denna studie ej skulle påverkas nämnvärt då alla de granskade artiklar inkluderade i studien har mycket snarlika resultat.
Artikeln av Cairns och Dudjak (2013) har en svaghet i och med dess något oklara
tillvägagångssätt, men bedömdes ändå som medel på grund av hög kvalité på resterade delar. Av samma anledning inkluderades även studien av Staggers och Jennings (2009), som hade en svag beskrivning av urvalsprocessen.
Några av artiklarna som denna studie bygger på har vissa tveksamheter i sig. Till exempel har en av artiklarna baserades på enbart 10 patienters upplevelser, vilket gör den icke-generaliserbar och på grund av dessa lilla undersökningsgrupp kunde ha bedömts som lågkvalitativ (McMurray et
19
al., 2009). Studien gjord av Cairns med medarbetare (2013) har en annorlunda metod kallad PDSA (Plan-Do-Study-Act), delar av denna studie används då de delarna fortfarande anses ha relevans. Dock ansåg författarna till litteraturstudien att artikelns resultat fortfarande hade relevans för just syftet till denna studie, och inkluderades därför. Detsamma gällde för en annan artikel, som trots liten undersökningsgrupp visade ett relevant resultat och därmed inkluderades (Bruton et al., 2017).
En annan artikel beskrev ej väl nog hur många som faktiskt deltog i studien, vilket bedöms som en svaghet (Chaboyer et al., 2009). Den siffra som nämns och tros vara undersökningsgruppen är dock mycket hög, och artikeln inkluderades därmed på grund av troligt stor undersökningsgrupp och därmed hög generaliserbarhet.
Styrkor med studien
I denna studie har både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskats vilket ger ett bredare underlag för att bilda sig en uppfattning om överrapporteringen som helhet. Dock hittades enbart ett fåtal kvantitativa artiklar inom ämnet. Enligt författarna fanns det ett tillräckligt utbud av artiklar inom ämnet trots exklusionskriterierna som valts. Detta bekräftades då en känsla av datasökningsmättnad uppnåddes vid sökningen.
Flertalet artiklar bedömdes ha mycket hög kvalité då de tydligt och väl tilltaget beskrev alla delar en studie bör innehålla (Grimshaw et al., 2016; Groves et al., 2016; Scheidenheilm & Reitz, 2017; Wollenhaup et al., 2017). Dessa studier har större omfattning än de andra inkluderade studierna och tillför och fångar in syftet till denna studie väldigt väl. Gemensamt för dessa är att de alla är kvalitativa. Särskilt hög kvalité höll den kvasiexperimentella studien av Sand-Jecklin & Sherman (2014), som utöver en stor undersökningsgrupp hade en mycket väl beskriven metoddel och tydlig redovisning av resultat.
En styrka i denna litteraturstudie utöver kvalitén på artiklarnas innehåll är att alla artiklar som inkluderats har blivit godkända av etisk kommitté eller liknande, vilket gör resultatet av denna studie mer tillförlitligt.
Gällande forskningsetik var det viktigt att alla inkluderade artiklar hade prövats av en etisk granskningsnämnd eller liknande (Gustafsson, Hermerén & Pettersson, 2011), och att alla etiska aspekter gällande litteraturstudier tagits i beaktande (Forsberg & Wengström, 2016). Hade
20
författarna använt icke-etiskt godkända artiklar hade resultaten ej varit lika tillförlitliga, samt om vinkling av artiklarnas resultat eller enbart delar av dem inkluderats. Det var för författarna särskilt viktigt att veta att undersökningarna hade gjorts enligt etiska förhållningsregler då patienter på sjukhus är en utsatt grupp som ofta är i en traumatisk situation och måste behandlas lyhört och respektfullt.
Klinisk implikation
Resultatet från denna litteraturstudie kan med fördel användas för att förbättra överrapporteringar på främst sjukhusavdelningar men även vid andra vårdinrättningar där överrapportering
förekommer. Användningen av bedsiderapportering som metod och mall för överrapportering visar tydligt att patienterna känner större tilltro och mer engagemang i vården vilket går väl ihop med att fokuset ska ligga på den enskilde patienten, och relationen mellan denne och
sjuksköterskan. Detta går väl ihop med Peplaus relationsteori (1991; 1997), som beskriver vikten av detta. Patienterna känner också av att de i och med bedsiderapporteringen känner att vårdtiden följer en röd tråd istället för ett att kontstant få ny information och nya vårdgivare. Även
sjuksköterskorna uppfattar att bedsiderapporteringen bidrar till att de kan ge en säkrare vård och bättre vård än med traditionell rapportering. Säkrare vård uppnås genom att antalet
felmedicineringar minskar och att prioritering av patienternas vårdbehov förbättras så att vården går till de mest behövande.
Slutsats
Bedsiderapportering är den rapporteringsmetod som föredras av både patienter och
sjuksköterskor. Den främjar patientcentrerad vård, noggrannhet i utförandet av sjuksköterskans arbete samt säkerhet för patienten. Patientcentrerad vård är eftersträvansvärt och en stor del av modern, evidensbaserad vård. Forskning och evidensen kring just bedsiderapporteringen har på sistone ökat markant och därför kan nya litteraturstudier om några år behövas för att ytterligare skapa tillförlitlig evidens inom området som är mer underbyggd än det som finns att tillgå i dagens läge. Fler större, randomiserade studier krävs för att tydligt kunna befästa evidensläget. Även studier som mer fokuserar på att förstå vad i bedsiderapporteringen som gör den
fördelaktigare än traditionell sådan skulle vara användbart för framtida klinisk implementering. Vägen till en mer patientcentrerad vård får aldrig avstanna, och bedsiderapportering är ett stort steg i rätt riktning.
21
22
REFERENSER
Anderson, J., Malone, L., Shanahan, K., & Manning, J. (2015). Nursing bedside clinical
handover–an integrated review of issues and tools. Journal of clinical nursing, 24(5-6), 662-671.
Anderson, C. D., & Mangino, R. R. (2006). Nurse shift report: who says you can't talk in front of the patient?, Nursing administration quarterly, 30(2), 112-122.
Athwal P., Fields W. & Wagnell E. (2008). Standardization of Change-of-Shift Report. Journal of nursing care quality, 24(2), 143-147. doi: 10.1097/01.NCQ.0000347451.28794.38
Baker, S. (2010). Bedside Shift Seport Smproves Satient Safety and Nurse Accountability. Journal of Emergency Nursing, 36(4), 355-358. doi: 10.1016/j.jen.2010.03.009
Baldwin, L. & McGinnis, C. (1994). A computer-generated shift report. Nursing management, 25(9), 61.
Brown, E.V. (2007). Shift report redesign. A Midwest medical center uses server-based phone technology to streamline shift reporting. Health Management Technology, 28(8), 16-18.
Bruton, J., Norton, C., Smyth, N., Ward, H., & Day, S. (2016). Nurse handover: patient and staff experiences. British Journal of Nursing, 25(7).
Cairns, L., Dudjak, L., Hoffman, R., Lorenz, H. (2013) Utilizing bedside shift report to improve the effectiveness of shift handoff. The Journal of Nursing Administration. Vol 43, Number 3, pp. 160-165. doi: 10.1097/NNA.0b013e318283dc02
Chaboyer, W., McMurray, A., Johnson, J., Hardy, L., Wallis, M., Chu, F.Y. (2009) Bedside handover - Quality Improvement Strategy to “Transform Care at the Bedside”. Journal of
23
Chaboyer, W., McMurray, A., & Wallis, M. (2010). Bedside nursing handover: a case study. International journal of nursing practice, 16(1), 27-34. Doi: 10.1111/j.1440-172X.2009.01809.x
Dowding, D. (2001). Examining the effects that manipulating information given in the change of shift report has on nurses’ care planning ability. Journal of
Advanced Nursing, 33(6), 836-846. doi: 10.1046/j.1365-2648.2001.01723.x
Ford, Y., Heyman, A. & Chapman, Y. L. (2014). Patients’ perceptions of bedside handoff: The need for a culture of always. Journal of Nursing Care Quality, 29(4), 371-378. doi:10.1097/NCQ.0000000000000056
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Griffin, T. (2010). Bringing change-of-shift report to the bedside: a patient-and family-centered approach. The Journal of perinatal & neonatal nursing, 24(4), 348-353. doi:
10.1097/JPN.0b013e3181f8a6c8
Grimshaw, J., Hatch, D., Willard, M. & Abraham, S. (2016), A Qualitative Study of the Change-of-Shift Report at the Patients’ Bedside. The health care manager. Vol 35, Number 4, pp. 294-304. doi: 10.1097/HCM.0000000000000125
Groves, P., Manges, K. & Scott-Cawiezell, J. (2016), Handing of Safety at the Bedside. Clinical Nursing Research. Vol 25, Issue 5, pp. 473 - 493. doi:10.1177/1054773816630535
24
Gustafsson, B., Hermerén, G. & Petterson, B. (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Stockholm: Bromma. Hämtad 13 januari, 2017, från
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Hanssen, I. (1997). Kommunikation. I N. Jahren Kristoffersen (Red.). Allmän omvårdnad – Patient och sjuksköterska – samspel, upplevelser och identitet 2 (s. 61-105). Stockholm: Liber. Håman, L., Prell, H. & Lindgren, E-C. (2015). Riktlinjer vid litteraturstudier vid IKI. Göteborgs universitet.
IVO. Inspektionen för vård och omsorg. (2016). Hur upplever patienter och närstående vården? Stockholm: IVO 2017-16.
Kerr, M. P. (2002), A qualitative study of shift handover practice and function from a socio-technical perspective. Journal of Advanced Nursing, 37, 125–134. doi:10.1046/j.1365-2648.2002.02066.x
Lamond, D. (2000). The information content of the nurse change of shift report: a comparative study. Journal of advanced nursing, 31(4), 794-804. doi: 10.1046/j.1365-2648.2000.01349.x
Lu, S., Kerr, D., & McKinlay, L. (2014). Bedside nursing handover: Patients' opinions. International journal of nursing practice, 20(5), 451-459.
McMurray, A., Chaboyer, W., Wallis, M., Johnson, J., & Gehrke, T. (2011). Patients’ perspectives of bedside nursing handover. Collegian, 18(1), 19-26. Doi:
10.1016/j.colegn.2010.04.004
Nelson, B. A., & Massey, R. (2010). Implementing an electronic change-of-shift report using transforming care at the bedside processes and methods. Journal of Nursing Administration, 40(4), 162-168. doi: 10.1097/NNA.0b013e3181d40dfc
25
O´Connell, B. & Penney, W. (2001). Challenging the handover: recommendations for research and practices. Collegian Journal of the Royal College of Nursing Australia, 8(3), 14-18.
Peplau, H. E. (1991). Interpersonal relations in nursing: A conceptual frame of reference for psychodynamic nursing. Springer Publishing Company.
Peplau, H.E. (1997). Peplau’s Theory of Interpersonal Relations. Nursing Science Quarterly, 10(4), 162-167. doi: 10.1177/089431849701000407
Peterson, S. J. (2009). Interpersonal relations. I S. J. Peterson & T. S. Bredow (Ed.), Middle range theories: Application to Nursing research (s. 202-230). Philadelphia, PA: Lippincott, Williams & Wilkins.
Pokorny, M. E. (2010). Nursing theorists of historical significance. Alligood MR, Marriner-Tomey A. Nursing theorists and their work. 7ed. USA: Mosby Elsevier, 54-68.
Riesenberg, L. A., Leisch, J., & Cunningham, J. M. (2010). Nursing handoffs: a systematic review of the literature. AJN The American Journal of Nursing, 110(4), 24-34.
doi:10.1097/01.NAJ.0000370154.79857.09
Sand-Jecklin, K. and Sherman, J. (2014), A quantitative assessment of patient and nurse outcomes of bedside nursing report implementation. J Clin Nurs, 23: 2854–2863. doi:10.1111/jocn.12575
Sand-Jecklin K., Sherman J. (2013). Sand-Jecklin, K., & Sherman, J. (2013). Incorporating bedside report into nursing handoff: evaluation of change in practice. Journal of nursing care quality, 28(2), 186-194. doi: 10.1097/NCQ.0b013e31827a4795
Scheidenhelm, S & Reitz, E. (2017), Hardwiring Bedside Shift Report. The Journal of Nursing Administration. Vol 47, Number 3, pp. 147-153. doi: 10.1097/NNA.0000000000000457
26
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (2015) Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig – Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal. Artikel nr 2015-4-10.
Stagger, N & Jennings, B. (2009) The content and context of change of shift report on medical and surgical units. The Journal of Nursing Administration. Vol 39, Number 9, pp. 393-398. doi: 10.1097/NNA.0b013e3181b3b63a
Tidwell, T., Edwards, J., Snider, E., Lindsey, C., Reed, A., Scroggins, I,...Brigance, J. A Nursing Pilot Study on Bedside Reporting to Promote Best Practice and Patient/Family-Centered Care. Journal of Neuroscience Nursing. Vol 43, Number 4, pp. E1-E5. doi:
10.1097/JNN.0b013e3182212a1d
Weston, M.J. (2010). Strategies for Enhancing Autonomy and Control Over Nursing Practice. OJIN: The Online Journal of Issues in Nursing, 15(1), 10-20. doi:
10.3912/OJIN.Vol15No01Man02
WHO. World Health Organization. (2017) Patient Safety - making health care safer.
WHO/HIS/SDS/2017.11. Hämtad från: http://www.who.int/patientsafety/publications/patient-safety-making-health-care-safer/en/
Wollenhaup, C., Stevenson, E. & Thompson, J. (2017) Implementation of a Modified Bedside Handoff for a Postpatrum Unit. The Journal of Nursing Administration. Vol. 47, No. 6, pp. 320-326. doi: 10.1097/NNA.0000000000000487
27
BILAGOR Bilaga 1
Checklista för kvantitativa artiklar
– RCT (randomiserade kontrollerade studier)* A. Syftet med studien?
. . . . . . Är frågeställningarna tydligt beskrivna?
Ja · Nej ·
Är designen lämplig utifrån syftet? Ja · Nej · B. Undersökningsgruppen Vilka är inklusionskriterierna? . . . Vilka är exklusionskriterierna? . . . Är undersökningsgruppen representativ? Ja · Nej ·
Var genomfördes undersökningen?
. . . När genomfördes undersökningen?
. . . Är powerberäkning gjord?
Ja · Nej ·
28
. . . Vilket antal inkluderades i experimentgrupp (EG) respektive
kontrollgrupp (KG)? EG = KG =
Var gruppstorleken adekvat? Ja · Nej ·
* Modifierad efter RCN. The management of patients with venous leg ulcers. Centre for Evidensbased Nursing,
University of York and School of Nursing, Midwifery and Health visiting, University of Manchester, 1998.
C. Interventionen Mål med interventionen?
. . . . . . Vad innehöll interventionen?
. . . Vem genomförde interventionen?
. . . Hur ofta gavs interventionen?
. . . Hur behandlades kontrollgruppen?
. . . D. Mätmetoder
Vilka mätmetoder användes?
29
. . . Var reliabiliteten beräknad?
Ja · Nej ·
Var validiteten diskuterad? Ja · Nej ·
E. Analys
Var demografiska data liknande i EG och KG? Ja · Nej ·
Om nej, vilka skillnader fanns?
. . . Hur stort var bortfallet?
. . . Kan bortfallet accepteras?
. . . Var den statistiska analysen lämplig?
Ja · Nej ·
Om nej, varför inte?
. . . Vilka var huvudresultaten?
. . . . . . Erhölls signifikanta skillnader mellan EG och KG?
Ja · Nej ·
30
. . . Vilka slutsatser drar författaren?
. . . . . . Instämmer du?
Ja · Nej · F. Värdering
Kan resultaten generaliseras till annan population? Ja · Nej ·
Kan resultaten ha klinisk betydelse? Ja · Nej ·
Överväger nyttan av interventionen ev. risker? Ja · Nej ·
Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien? Ja · Nej ·
Motivera varför eller varför inte!
31
Bilaga 2
Checklista för kvantitativa artiklar – kvasi-experimentella studier* A. Syftet med studien?
. . . . . . Är frågeställningarna tydligt beskrivna?
Ja · Nej ·
Är designen lämplig utifrån syftet? Ja · Nej · B. Undersökningsgruppen Vilka är inklusionskriterierna? . . . Vilka är exklusionskriterierna? . . . Vilken urvalsmetod användes?
· Randomiserat urval
· Obundet slumpmässigt urval · Kvoturval · Klusterurval · Konsekutivt urval · Urvalet är ej beskrivet Är undersökningsgruppen representativ? Ja · Nej ·
32
. . . Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen?
. . . C. Mätmetoder
Vilka mätmetoder användes?
. . . . . .
* Modifierad efter RCN. The management of patients with venous leg ulcers. Centre for Evidensbased Nursing, University
of York and School of Nursing, Midwifery and Health visiting, University of Manchester, 1998. Var reliabiliteten beräknad?
Ja · Nej ·
Var validiteten diskuterad? Ja · Nej ·
D. Analys
Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna? Ja · Nej ·
Om nej, vilka skillnader fanns?
. . . Hur stort var bortfallet?
. . . Fanns en bortfallsanalys?
Ja · Nej ·
33
Ja · Nej ·
Om nej, varför inte?
. . . Vilka var huvudresultaten?
. . . . . . Erhölls signifikanta skillnader?
Ja · Nej ·
Om ja, vilka variabler?
. . . Vilka slutsatser drar författaren?
. . . . . . Instämmer du?
Ja · Nej · E. Värdering
Kan resultaten generaliseras till annan population? Ja · Nej ·
Kan resultaten ha klinisk betydelse? Ja · Nej ·
Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien? Ja · Nej ·
Motivera varför eller varför inte!
34
35
Bilaga 3
Checklista för kvalitativa artiklar* A. Syftet med studien?
. . . . . . Vilken kvalitativ metod har använts?
. . . Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen?
Ja · Nej ·
B. Undersökningsgrupp
Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskrivna? (Inklusions- och exklusionskriterier ska vara beskrivna.) Ja · Nej ·
Var genomfördes undersökningen?
. . . Urval – finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen
kontaktades?
. . . Vilken urvalsmetod användes?
· Strategiskt urval · Snöbollsurval · Teoretiskt urval · Ej angivet
36
annan relevant demografisk bakgrund).
. . . . . . Är undersökningsgruppen lämplig?
Ja · Nej ·
C. Metod för datainsamling
Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, av vem och i vilket sammanhang skedde datainsamling)?
Ja · Nej ·
* C. Forsberg & Y. Wengström, 2003. Beskriv:
. . . . . . Beskrivs metoderna för datainsamling tydligt (vilken typ av
frågor användes etc.)? Beskriv: . . . Ange datainsamlingsmetod: · ostrukturerade intervjuer · halvstrukturerade intervjuer · fokusgrupper · observationer · video-/bandinspelning · skrivna texter eller teckningar
37
Är data systematiskt samlade (finns intervjuguide/studieprotokoll)? Ja · Nej ·
D. Dataanalys
Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?
. . . Ange om:
· teman är utvecklade som begrepp · det finns episodiskt presenterade citat
· de individuella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna är beskrivna
· svaren är kodade Resultatbeskrivning:
. . . . . . Är analys och tolkning av resultat diskuterade?
Ja · Nej ·
Är resultaten trovärdiga (källor bör anges)? Ja · Nej ·
Är resultaten pålitliga (undersökningens och forskarens trovärdighet)?
Ja · Nej ·
Finns stabilitet och överensstämmelse (är fenomenet konsekvent beskrivet)?
38
Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen? Ja · Nej ·
Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data (finns citat av originaldata, summering av data medtagna som bevis för gjorda tolkningar)?
Ja · Nej · E. Utvärdering
Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan? Ja · Nej ·
Stöder insamlade data forskarens resultat? Ja · Nej ·
Har resultaten klinisk relevans? Ja · Nej ·
Diskuteras metodologiska brister och risk för bias? Ja · Nej ·
Finns risk för bias? Ja · Nej ·
Vilken slutsats drar författaren?
. . . . . . Håller du med om slutsatserna?
Ja · Nej ·
Om nej, varför inte?
39
Ska artikeln inkluderas? Ja · Nej ·
